———— ih; i SS IA ÅS SJ 1 I | i Ö "+ FR «eo Båfött. . .. Vv drdandlingar må bår nåmnad'elt : fer Ta meta allmänt iulreöse,* Den ena . värde. uuwarande utbildningssättet för länsmansaspiranter, hwards wigt alle månt! frambölld 0& fom föranledde en tiflig | diluslion,: hwarunder buswudsak= ligen yttrade fig lánéman Orre, fom ine ledde :meningduibytet, famt landdsektekce raren Gtåld88 06 häradöskriswaren E. 9. Pettersfon, oh fdrordades dels matu- + ritetexamen som kempelendwilkor för * fändmanstjenst,-- dels 'en wäl vitdordad “ hast ett-års tsenstgdring pá krouofogde= "efter ländmansfontor o deßutom dögsl ett halt’ år tjenstgôring wid landsrands licet. Ofwannámda fordringar skulle dec _ -‘gálla med wissa förbedål : för de wid dandiftaten redan Inflrifnas = 07 "Mötets beslut blefwo:- "1 i 1) ert lediga lånsmanstjenfter anslás fa det allmänna landöftatams= “(0 anséfau lediga, “:_? 9) att maluriteldexamen borde upp=- stältas sásom l'empetensmwilfor, för läne- mandtsenster, doc med förbehåll till före mån för de redan wid landtstaten, in- inna : ol Pe de. fêrcslagna tjenstgöriugötîderna 5 froucfogde- e< länsmanskontor samt fondåfansti ansäges fom tåmpliga fome . petenBrillor, «> NR 4) mdtet uttalade som’ fin äsigt, alt tångmån mitte tilfättas pà samma fått fom lronologde, häradostrisware och ränt» májtare, Detta senare beslut fattades + ester-vetering, som utföll med 24 rôster * för oh 19 mot förlagets = Moet denns fila punkt anmälde lands. selrcteraren Stälhds fin reservation. . At. däradesfrifwarne A. Sandbergh eh Pettersion hade inlemnats förlag om ändring af tiden för mantalsskrifningens mwertftåltande på landet från flutet af året til def fôtjandes början och att längs månnen finge fôrorduas att hwar-inom tt distrift werkställa denna fêrrättning, ör få widt häradoskcifwaren wore derlill indrad, 0 PU : ; Om sdenna fråga upper längwarig distuosion, hwarunder, tärdeled på grund ef fräzans audra del, längmännen bil- - dade. fluten trupp mot häradoskriîwarne utom | båradaftrifmaren L. A. Regnell fun stälde fig på länömännens sida). Frägan förföll ociå helt-c< Hiller och til Tap häraf 2 andra med denna jams manhängande. Man enades dod om, på förslag af båradöftrifmaren F., A. Lind, att Ingå til fk, mt med en hemställan huru tom, -dá genom förändrad tid för râfcnskapernas afgiswande det från ed med detta år blir en omöjlighet för hår, radsskrifwarne att sjelfwa werkstálla mans talösfrifningsföcrättningatna, det wore med billizhet oh rättwija öfmerenåftåm- „mandé att erfättning til en blifwande „vitariè funde beredas od) att denna ers fättning lämpligast funde utgå med dag» -traftomente od skjutsersältning efter res serezlementet | bäradsftrifiwarnes af. Åt styrelsen uppdrogå att gifta werk- ställighet därät. . Landshöfdiugplatsen i Göteborg ester grefwe Ehrenswärd, som stall bli utrifcominister, lår werkligen, enligt uppe gift I Stodholmaå Dagblad, ‘ha blifvit erbjuden ät herr großhaudlaren Olof Vijk. . Om herc DB. sagt ja eller nef till andudef år fills widare för allmänheten den dsupaste Hemlighet. = « Förlofuing inom wärt fonungahns. Enligt hwad ett från London afjändt priwattelegram till Nationaltidende i Kör penbamn meddelar, "bebåidag i engetfta - tidningar, att prinjen af Wales hittomft vå le ‘i förbindetfe med eu ‘tilltäuft förs losning mellan prins Dacar „o vriniens af “Wales åldfta. dotter, den 18-åriga ' prinfesîan Louise Victoria Alerandra Dagmar: -° - | + Kronprinsen bruklspqtrou. Ett rykte vill, ‘enligt Karlst. Tid., weta att kron- priusen flulle wara spekfulant på någon "egendom Werinland och att särskildt Cuftaféroit i Warnums so>ca warit ifrå- Ezendemen är en widsträ>t posjesflon, . naturskônt belägen. Den innehaswes f, n. af brufspatron N, Adlersparres kon lursbo. För folfffolans framtid betydelic- fula frågor of mera neutral natur på- Feta of Aftonbladet, fom yttrar: ' "Äfiven “de: mest afgjorda motständare > "+ till forfans herrawálde éfwer flolan eller till de grunder, efter hwilfka den seuare . Vifrigt är inrättad, medgifwa su willigt, «alt den flola, mi nu en gång hafwa, i ‘asa bindeljer är wida bâttre än ingen stola alls. Får alla gtotans wänner, É „hroilket tåger de' än fö "bör det altfå gâlla fom eu ‘uppgift af © stor wizt att fe till, om fellflolornas ans tal år tilrådligt, eller. { motjatt fall, vå head sätt fristen lämpligast bör funna - Dent det år ej nog med, att skelorna dfns tif elt antal; som gôr det möjligt "för bwarje barn att erhålla nödig unders tlening. Det år áfwen wigtigt, att un- derwisnlngen- ide kommer bätnen till del under sä’ ogynsamma uttre fôrhällanden, ott de mellan terminera bringas att ftécama hwad- de mål en gies unnit åra. Men detta år ide' od; kan enligt afen8s natur ide tidridlig grad wara allet [de flyttande folfskoloórno, der [år raren ofta blott eu gång om året — nås gon” gång med'äunu längre mellantider : forgmer, åter til samma: skolstation. « - Ej” underligt då, om hans arbete der i pih mån wander till ett lystande af Sl r ôfrigt má stà, tar olor 0d fottitolor anwända lin i bota fyfnd! sten. Eu utredning om och I hwad mån de flyttande sketorua má kunna före wandsa8' til fasta år alltfå af behofivet hdgt påkallad. 0 öräudringar inom’skolwäsendet i nu antydda ‘riftningar lårå knappast funna å för m utan rått betydande utgifter. wen -fol et år redan förut mer än nog Iyngdt, af Malter 06 -utgifter; oh der nya torama till, funna de lått wida owilja mot deras - upphof, * Det were mer än beftagligt, ‘om ffkolan fêr;Folkets egna barn komme att drabbad af en. dylik o- wilsaz och det år derfår hêgellgen af ud- den, alt bôrderna för folfstolan må orde nas på ett få fôrständigt oh föga tryc- tande fått fom möåjtiat, hwarwid järsfildt deras fördelning mellan stat och fonrnun torde böra tagas betraftande. - | « Diitsdag efter ritsdag fommer frågan om follskollärarnes låner åter och warder föremål ‘för mer eller mindre håftiga menlngsbrytningar. A ena fidan erkän- nes willigt oå allmänt behofwet af en förbättring i lärarnes wilfor. Meu å andra. fidan ffyggar man tillbafa fôr de foga utgister-fêr flat c< koumun, fom den skulle föra med fig, om förbättringen skulle blifwa mecttig oh ej Renbar. Huru den må funna dringas till ständ tid stôre sta möjliga gogn' för lárarne, men' pá samma gång till minfta möjliga tunga för flat oh fommun, år derför en fråga af trängande wigt® vo. | Till utredningen af dedsa fyra frågor säger. fig tidningen wilja i några fôljande uppfatter föla alt lemna ett oh Annat bidrag. Bildande of lärare för. sinnesslöa. Sedan ett betepy af 6,000 kronor af rifedagen auslagits för att wid den af föreningen för finneëslôg barus wärd i Gtedbolm upprättade wärdaustalten' för finnesflöa barn utbilda fårare och mwår- dareverfonal' för sädana barn, har styrel- sen för nämda förening hos k, mit an-, målt, att styrelsen mot nämda auslag, 6,000 fr., är willig att uppfolla de mid anflaget: af rikooagen fåfta wiikor. Dessa wilkor åro, enligt St. D.: a) att föreningen skall vara ekyldig att mottaga och vårda 10 sinnesslöa barn utan afgilt eller ock, om föreningen bellra så vill, i stället för brarje frietev två hallbetalande elever; * . b) att vid vårdanstalten årligen skall ltem- nas undervisning år fyra personer, att utblt- dan två till lärarinnor och två till sköt.rakor; c) att föreningen rid mottagandet af frl- elever eller halfbetalando elercr icke mA lamna företräde Åt alunesslön barn från Stack- holm; utan att Inträde skall i lika mån xtå öppet för slaueaslös barn från alla detar at riket; samt , då att föreningen «kall underkasta alr den Inepektion dôfrur anstalten som-k, mit kan fiona skäligt bestäm.na, Mot half afgift fä deltagare Hrör- sta allmänna swen|ka lákaremöôtet i Jöns föping nåftfommande September fårdag å ftatösbanorna få wil till fom från mös tet, Biljetter för' refa till: mötet utlems nas från den 25 Augusti och för resa från - mötet til oh med den 15 Sep- tember. Likaledes ega deltagare i Man- bdinavifta ewangelisk-luthersta misfionå- mötet i Göteborg under September mä- nad samt deltagare i Sweriges al månna haudelsförenings 'möôte-i Steckhelm den 24 Augusti rättighct att färdas à ftats- banorna till od) från respeftiva möten mot erläggande af eudast halfwa belop- pet of hwad gällande taxa i*hwarje klaß bestämmer.. För mötet i Göteborg ut- lemnas bitjetter för resa till möter från dea 29 Augusti och för resa från mötet till oh med den 14 September. För mötet i Stockhelm utlemnas biljetter för resa till möter från den 18 Augusti och för resa från mötet till oc) med den 1 September. , Antalet läkare i riket. Enligk mee dicinalstyrelsens nyligen utkomna embets- berättelse utgjorde år 1 i rifet ‘445, af hwilfa 137 woro pro- vinciallåfare. | + I Antalet apotek i riket. Rikets ape- tek utgjorde, enligt fanuna embetsberât= telje för år 1883, ett antal al 243,-a} bwilfa 190 woro ijetfftåndiga avotet, 13 filialaporef, och 40 f. !. medilaments- förråd. Vt fo! | Mot närsynthet i skolorna:.-Hôg= sla sanitetsrádet i Osterrike har tin fête af de” allmänna flazgomálen êfwer den tilltagande närfontbeten. bland skoluug« domen funnit fig fôranlätet att esterfors ska ersaferna hártif,. Flere framstäende láfare ha pâpckat att de nu få my>et antvänta, i qwadrater upplinicrade sfcif-! oh rälnebåftena åjmenfom frriftaflorna, åro afgsordt adliga för skolbarnens bgon.; å grund häraf bar hógsta fanitetaradet: órflarat, att brutet af fådana scifregvis ita år fladtigt, och gfort hemställan om att deras onwändande i skolorna måtte. fôrbjudas, Nu har ôsterriliske underwis- ningsministern lätit utsäcda en förovd- ning, hworl det förbsudes att Îrelemene qwa- drater' upplinierade rälnetaflor, skcisbèer m. m.', Rettoter o skollárare ha, med anfedning häraf att wldtaga nådiga åte gärder.!- H | ” Ett swensft falföraremöte, det förs sta! 1 ordningen, lommer att hållas i Stockholm och dppuas den 22 násta Sep- tember: | bewilniagoutRottetg rum frites dagshuset, som för ändamålet balåget 1 I antalet lälare J- «oa | uvplåttts. Mötet. år assedi ‘endast för examinerade, jursoiskt bildade fatförare. Euligt ett i det utfärdade mêtedprogram- met upptaget fårflag kill löredragnings- "ordning Mulle mötets förhandlingar båra omfatta följande i Nya lagberedniagens betäukande . ashandlade ämnen att före- dragad I denna ordning: 1° Om fatfös rare, 2. Om rättegången wid under- rått. 3, Om râtteaängen wid êfwer- rått, "och 4; Om-råttegången |: högsta domstolen. ' : sot od . Cngbätatrafifen i Sundet. "Det forenede Dampsskibsjelskab® i Köpenhanur lår, enligt hw4d man meddelat Helsinge .bor.tg Dagblad, hafwa beflutit att, sedan Skätte=—Hallaudsbanau öppnats för alls mån - trafif, anordna direft förbindelfe mellan Helsingborg och Köpenhamn sä, att en ångbåt ofgår derifrán direkt. till Köpenhamn wid 8-tiden vå morgonen omedelbart ‘ester tågets anfômst från Halmttad samt returnerar från Köpen- bamu e< fommer till Heisiugborg kort före astontägets afgäng till Halmstad. Genom des\a- anorduingar l'unna Halm- stadoborna beqwámt gåra tefan till K0- penhamu och äter på dagen, Ingeniör. de Laval ligger för nårs warande i underhandlingar om byggans det af en ångbåt, vå hwi!keu hausitor- artade uppfinning att medela ett lultom- bålje borttaga waltuets friftion Man tille âämpas och bwarlgenom hr de Laval an- ser att farten: utan dad fotåtgång stall funna uppbrlugas tid 4 gänger den nu warande, En tydlig löoning af detta preblem skulle sramkalla en storartad res velution i fjöfarten. Ett nytt exempel på widsfepelse äro wi, srifwer Enköpings Pin, i tillsälle att meddela. | En dag | förra wedan beidtte åter ett af desla naturens styfbarn, fom faslas "tjusftogae” — med röda ögon och frite hwitt hår — wär stad. Yuglingen, som år från Skäue och uppehåller sig med att aå ombring i landet oc) fåtja imåftrij- ter, fom under denna sin waudring i traften sent en often till en i skozöbry- net lîggande fuga, der han anhöll om nattherberge. Detta wägrades houom dof i början, emedan de inneboende trodde den "”tonfilge” gosfen wara en ”logsmenniffa" eller. "rå", fom kommit för att fôrtrosla dem. Efter mydet or- dande ludades do> yuglingen öfwertyga de widskeplige ou, att han âtminstoue wore -en meuniska med fört ody blod, od dá fid han slutligen wara qwar. Men när han i den djupaste fymning tog ett tiduingsblad och började deri Helt obehindradt låta högt, då de andra’ inne- waraude kuappast kunde se handen för ögonen, waknade åter mißtron med all styrfa till lif. Pojken motades nu ut med eldtängeu, och glödande kel faftades efter honom, då han afligenade fig i mårtret. : Mißräkning. Wid senaste Myttefe- sten i Helsingberg, der Ruttarne fingo aflossa twenne flott omedelbart After hwarandra, innan de markerades taflorna, Hände sig att, för en af de fluttar, som uppgafs wara en bland Skânes sli>li- gaste, markerades förft ett fint flott oh derefter en. ren bom. Betlagande fig jör ett par andra ffyltefamrater öfwer den flarfwiga marferingen, emedan han Njutit fula 4 fula pá taflan och att hans fulor woro få imå att de tilljaunnaus båda kuislagen ej bildade stôcre flä> på taflan ån en wanlig remingtontula, att den war orsafeu till markeringen af beai- Nottet, erhöll han härwid till genmäle af en utaf kamraterna:Yhade du skjutit ett 'frott pá hwardera fidan om pri>en lifsom jag, och ej båda på ett stäsle, hade du oda fit bâda skotten markerade, ty jag fit vå det sättet ett par mydet bra ott." På derefter af skytten till skjut- cefen framstäld begäran att antingen få râfnk sitt bomskott till samma points jom det markerade fina ffottet, allden- stund han war fullfomtigt twärsäfer på fin saf, att han stjutit fula i tuta, efter odiå få sfjuta ett aunat flott, iom skulle râluas till hans förra points, fid han afslag, efter allmänt beslut af styrelsen, med auledning derof, fom ordf. upplyst, att, i händelse det bewiljats, det hädans efter hade blifwlt ett presudikat för alla bomflyttar. Nid utfärdandet ‘af orlofssedlar åt tjenftefoll är tet ide owanligt, att man går teniligen lättwindigt tillväga o< att man få att fåga lâter nåd gå för rått. Detta mißfêchällande är emeller- tid en otjenft både mot andra husbönder c< mot tjenarne sjelfwe-hwilka r>e kune na annat ån { längden skadas deraf, samt ide minst mot sádane Henare fom tverts ligen gjort ja fånda för dugtiabet, or- dentlighet och vålltlighet,' men biwilla'det oattadt ide funna få båttre betyg än de, som mången gång utfårdag ät de cor- dentliga, — > : Ula ‘lättwindigt går man stundom tid måga, då man antager nya tjenare, i det man, dä det. ex, ide hafwa betyg för ffa halfäret, nåler fig med deras får- larlng, att de warit hemma (hos fôrál« drarne. REREN . Mydet ofta torde det wara fallet att de icke warit Gemma, utan att de fäit ett betyg efter fom de werkligen fört] nat o< som de derför ide milja wisa 1 | | I "fram. ' Della år elt underslef, som i bida' parlernas wál förstädda intresje bår fö- relommas ‘e< fom;åfwen kan fêrekom- mas. Man bedifwer blott a0månt saît- taga lagens föreftrift, alt om tjeuftebjon wid orlefssedels erhillande begår återfå den orlofssedel, hwarpá det förut tjent, få åligger husbonde wid fem kronors böter att, lynan den âldre orlofssedeln åter- lemnad, på frånfidan- of den samma ans tedua, att orlofsfedel utfårdats för den senare tjenftetiden. v.g 0 st Då uppfågningstiden förUandek nu är inne oc) orlofssedlarue atltjå nu skola ute fårdag, torde det wara lämpligt — fåger N. D. A. — att erinra få wål hårom fom om det orätla I att utfirda båttre betyg, ån tjenstehjou förtjeut, ” Utländske Handelsörefande..; Under deuna rubrik skciswer en tillfällig korre- spondeut til Nordisk Papperstidning: * För några dagar ‘jedan fom jag på min resa till Norrköping, biten stad ka secan närmare twenue år ej bellt, ag log în på Centralhotellet oh åfwer- raffades att på wäggen finna ett plakat, affatiadt på fransta, tyska oh engelska, 0 luntehällaude en«uppmanîng till hre uiländska - offärsresande att owilkorligen förfe sig med den swensk lag för dy- lila handlande stadgade bandelsbewilning, enâr "underlåtande häraf. medförde båga venningböter. Pi mån förfrågan under= râttade portieren mig om, att pelisen see dan förra året mydet noga dfwerwakade nåmda lagbestämmelse, od att, fom han skrattande tillade, sedan deß många ut- ländska resande, fom förut regelbundet besókt Norrköping, inftått fina besôk, En främling far om atolt förbt,. . en’ don kontrollen bylla vi, funua wi intändflar handelsresande lila wál som de utláudska, hwilka årligt er- lägga den ringa ffatt swenska staten lagt vå deras rôrelse, utropa. Nâtt många utländska resande lära, efter hwad jag böroe, fått. vlilta för sin obenägenhet att betala bewillniaz. Ba På samma gang som jag uttalar min tilljredaftälletfe öfver den ot Norrköpings wederbörande införda och lonseqveut ge- nómfôrda kontroll, får jag til min leds- nad fonftatera, att detta år förfta gåns gen jag pá wiua mångåriga resor ilan- det upptät någon ätgärd från statens sida till att förwisfa fig om, att den i lag stadgade bewislningey e>sä bilimer betald. Desto oftare har sag haft tills fälle bewittna, hur utländska handelsre- faude sinseuellan ej blott omtalade utau t, o, m. berômde sig af att “aldrig hafwa betalt ett öre i bewilluing, fastän de rest ii och få många gänger, ja år I Smeri: ge” Det år ej många wedor sedan jag hörde ett fidant yttrande af en tysk, som reste i bufeitpapper oc blomsterkort. „Hwarféör finnes en dylik lagbestämmelse då ingen har skyldizhet att tillse det den äfven hålles? Och eu fådan tilllyn år jå tätt och fkostar staten ingenting. Koutrollen tan ju ske antingen fom i Norrköping, der dagtigen en poliskonstar pel besôker botellen- o< begår bewillnin-, gens sramwisand? af hwarje ny ankom- men utländsk handelsrefande, eller fom i Finland, der det äligzer hetellwärden ait affordra de resande deras handelsbewill= ning, som för êfrigt äfwen skall fram- mwijad då pasfet lemuas till visiteriug, elier fom i Daumark, der iugen resande får fina pref från tullen, innan han föft bewillniug. Detta scuare år de> mindre lämpligt i afscende vå de resande fom ej medföra andra prof ‘ân en eller flere proiböder. Låt emellertid fåtfet wara fom det will, om det blott lemnar lillrälig kontroll, men den bör wäl finnag få långe man bar fagbeftåmmelien qwarz annars är rätten ej lila för alla, utan lagen pyn- nar den oârlige och bitungar den ärlige. Från nordiska skolmötet ' i Kristiania, : En dansk folkskollärare frågade Ner. Ain brefskrifvare, hvarför svcn- skarno så fåtaligt besökte mötet. Dnn- skarne, sade hun, hule kommit 1,800 mun starka, och svenskarne voro kvapt 600. Och dock var Sverige ett vida folkrikare landa än Danmark. Brefskrifvarer svarade, att våra folk- skollärures löner fro åå små, att en: dast få ha råd nit bekosta sig en längre redo, "Dessutom lefva vi svenskar på en regn litet dyrare An danskarne, och slutligen är det pedagogiska in- tresset mindre utveckladt hos Syeriges Iärarekår An hos dunskarne, ‘ Detta gaf uppslaget till ett samtal om lärarclönerna i de tre nordiska landen, och upplystes det, att en dansk folkskolelärare har 800 till 1.200: kr. om han Ar andee-lärare, men 1,200 till 1,800 kr, om han Ar förste lärare, Norrmünoveus vilkor närma sig mera de svenska, om man tar ett medel- pris. Dock torde 1,000 till 1,200 kr, för âr för lärare på landot ei vara oå “ovaoligt jemte förmåneh af fria hus rum, vedbrand samt jord, tillräcklig för potatisbehofrut och underbållet nf en ko. . . "n Då de vidaro kommo att samtala om våra svenska lärarelöner, sade brefskrifvaren bland annat, att man stundom sett, den åsigten framståld, att om lårarne akullo, få mor än 700 kr, för år, skullo de' blifva eherrarv « « ' | I | | | lr, |. : je 1 höra att känna dig hörande ullmogebefolkningen. Detta 'och tankogången föreföll dem temli- : on paradox... i Face 4 8 Emellertid nfundades både norrmän och’ danskar osa svenskar en ank, och det Ar utt vi ha emåskolor. . \ mack. deremot-äro nlla barna indelade i endast två klasser, hvilket medför - catort arbete och besvär, och nödtän- M diggör monitörsystomet, från hvilkot * ri för långe sedan cbosrint 088, sc IF PA söndagsförmiddsgen predikades i åtskilliga afatadenskyrkor och böns hus öfver söndugsskolesakens, i: "På eftermiddagen, ianan! man skil- . ‘dea åt, höll d:r Nyström ett högstämdt ning från alla deltagarne från Sverige, Danmark och nd, H lefte utbragtes för norska brödrafol- ket. D:r N. upplaste äfven. några versar, Bom voro för tillfället förfat-. tade,.så lydande: 4 n E i Lit barnen till mig komms, fôrmenen ej de , 3 la födde ör hdans tillhöra jost God rike; ! i el För bonom gåller det oll barceas liko,:' ., Om I ej ändren elnne och blifven såsom de, 1 skolan aldrig lyckas Gude rike att få. se, BA sade Herren Jesus till de jan. li Nan är ej död, Han lefrer, fart on ging dåd bör Han yar, :' ! Har från buns läppar för de ordens honung; T nåd och bjertekariok den samga kr hanqvar, De alnas fråtesre, de alum konung, | Och än ban vill oms tåra te omkatt föra fram . Till rening utl blodet, som fdt från korsete ' i . atamj]' Att föra [ram de amá till He fen Jens,“ 81 år ban midt ibland 011 förrlest 1 denna . fet. fl est Der I hans dyra namn vi 018 föórena, | 84 bedja vi, o Merre, vårt bjerta vid dig füt Ock till ditt eget folk allt mar ova rena, Och som vi måtta från fjerrad, men Aro ett 1 tro, . 84 låt oss mötas bomma omkring din Aros . „tron - Och uti erlghet ditt namn besjunga ‘Till Norges djopa dalar och endbetäckta fjäll, Till Danmarks våna strand och fagra dar, Til Sveriges jord från sundet upp till de 1 lappska tjall, —, Till garsla Finland med sta taten sjöar Be ned i nåd, o Herre, och folken samman» länk vå , Kring helga korsbaneret och på ditt löfte tänk, | . Att anden hrila skall I Nordantanden. Talet och verserna gjorde ett så mägtigt intryck, att efter desa slut voro många ögon fuktade aftárar och ' svenskar, danskar, norskar och fionur - slöto hvarandra i famn. | Sång utför- des på de olika språken; | - 2 od | Stockhosm, Otto Dahlström & Comp. I Sr. Dagbladet skrifves från Stockholm: Sedan denna firman ackordserbjudan- de,af 65 procent numera har stor ut- sigt för sig att entagas, lår meningen vara att söka åstadkomma 'ett aktio- bolag, hvilket med ett!aktiekapital Jå 220,000 kronor skulle återupptaga irmans affärsverksamhet." | I» Zandsorten. ‘| Ett missfoster, så vanskapligt att det' ej hör låter beskrilva sig, har ny. ligen blitvit framnfödt i Gripenberg. Man har hos k, m:t anhållit om till- stånd utt genom äderlätning få ut- släcka lifsgnistnn hos det beklagans- värda fostret. . | Y ! - 1 | Med gymnastik och exercls roar sig den mnoliza ungdonien i Kumla och Ekeby (Nerike) om'söndagarna. Tolf timmar dagligen bar Lands- krona handelsförening begärt att pust- kontoret må.hållus öppet.” General- poststyreleen har remitterat saken till postkontoretrs föreståndare, söm för sin del förklmrat sig ej ha något emot genomförandet al denna reforin. H | Till 25 gånger bevillningskro- nan berättas kommunalutskylderna uppgå i Ludvika. | Boråa--Svenljunga Jernväg kan ej såsom Amnadt var öppoas för tra- fik denna månad. Banvallen har nem- ligen på en mosse eatt sig sjutton fot djupt på en längd af omkring 160 . for. Pålningen har bloit skett om- kring 30 fot djupt i et, f. femtio som nnscs nödvändigt för att nå fast botten. | « Med skrifbläck och lök karerar., en atattarkäringe i Allbo (Småland) "engelska sjukan, I undergörande An< damål hänger hon upp igelkotthanar I ekoratenen för att röka ihjel deu | dö ll, Tro dygn utan föda mod atra- en full af mat ' En person I Avesta - ade råkat: svälja on köttbulle; som festunde iatrupen, lyckligtvis så långt ned, att madsingen var obehindrad. Mellertid kunde hvarken' torra ‘eller våta födokmnen passera förbi kötte | bullen. En 'hopträngniog. I halsen :-' strax der ofvan försvårado nedstöte' ningen af kötedullen, | hvilket dock slutligen lyckades på IasarettetiFalua, MO oa Pa ? faen , absomitill=, : väckte danskarnes synnurliga : n0je, : | I Dan + tal, dervid framförande tack och hele- ; .' ' Finland, "hvarpå jet“, den af er, vorm datar I bimmelen Ingå, i )
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.