e renium, men den dömde honom också att betala attegångskoetnaden: och för öfrigtgjorde han i alla fall en förlust, då hertiginnan Mr att undvi- ka en uppeeendevAckande process hade erbjudit honom en vida högre summa ån den rAtten nu tillerkånde honom. Landtbruk. Råg eller barret Tiden för rågsådden år lene; men det år en råknefråga, om det med nu rånande pris på denna apniimålenort verkligen lönar sig att odla råg: och hör icke landtreannen 1 första rummet beräkna head som lönar sig 'iller icke? l'å ett tunnland skördar han i vanliga fall vid paa. 8 tunnor råg ona 14 lisp. vigt, d. v. a. 112 liep. Med nuvarande rågpris af omkring 9.) öre gör detta en bruttoinkomst at 106 kr. 40 öre. Bår man åter hafre 1 så pass stark gödslad jord som vanligt för råg, år det ej for }lågt att beräkna en skörd af 15 tunior pr tunn- land eller 150 Hep., hvllket efter 90 öre pr iltp. gör en bruttoinkomst at 135 kronor och dertill en större mängd halm ån efter tågen — och .derjemte en vida nåringsrikare. Och dertill kommer, att många tiers utsigter fin- nas att rågen misslyckas ån hatren. En o- gynearn vinter kommer den att frysa upp; en stark vagnskur i slutet af Maj kastar ikull den samma; och den förgår ej vidare rena sig, och slutligen skörderesultatet blifver mycket Iligre ån det °feen beråknade. Hatten åter lycka. mycket 'Bittrare, förut- satt att man sår tunnt på den gödslade jor- den. Och åter en annan fördel — invåningen lyckas vanligen båttre. Då man, såsom all- månt sker, tidigt på våren utsår grisfrö i rågsådet, skjuter detta så fort, att ett af de nödvändiga lifavIlkoren för graafraet• utveck- ling, ljuset. berör.» de spada plantorna och dessa tvina bort. Kommer så slagregnet och kastar rågen till marken. förqvåfves råget af massan. Ofta finner man alven efter råg- ekörden stora dricker dor gråset gått ut, hvilka vanligen fyllas af det allestädes narvarande ogräset. Utsår man åter gräsfrö i hafre, för hvilken man väl på våren bered!. jorden och som man ej utslit allt för tidigt — vanligen (rras tager mera Ofverhanden — så håller utvecklingen jetnna steg. Det fina gräsfröet spirar samtidigt med halten, förutsatt att det ej nednayllas utan blott med en lätt villt nedtryckes i jorden, och kan sålunda bestå i kampen för tillvaron. Genom att beså trådan med hafre 1 *tålte! för råg vinner man större inkomst af et- desskörden och säkrare grässkörd följande år. Mata föreöke åtminstone på en del af trä- desinarken för jealförelsee skull. Men sår man råg, så år det en ovilkorlig skyldighet att undersöka utsade.. beskeffer.- bet. Det bänder netnligen ej tallen, att svensk råg af fjolårets skörd genom mindre god sköteel forlorat grobarhet, och fall halva förekommit, då tåg utbjudits under uppgift om 98 proc. grobarhet, som visat sig vid or- dentlig undersökning endast hat v• grott några och sextio procent. Undersök derför tiog• utellete beskaffenhet, dess renhet och dess grobarhet! Uraktlåten- het dere( 'trallar sig med dålig störd så till qvantitet tom qvalitet. Mitrkvärdlgttestamente. 1 Toulon har nyligen aflitlit en rik ungkarl vid namn Traven, som efterlemnat en för- mögenhet af 3 mill. fr. och affattat ett ganska besynnerligt testamente. Då han var 30 år gammal, sattes han på grund af sitt stora elöseri under förmvnderskap, och från detta ögon- blick började han hysa ett djupt hat till sitt fidernesland. eom hade så då- liga institutioner, att en mun vid hans ålder kunde beröfvas det fria bruket al ein förmögenhet. Detta hat till Frankrike lade han i dagen i sitt testamente, eom han aflattade några dagar före ein död och livari han be- stAmde, att han icke skulle begrafvas i Frankrike, samt skinkto fastan alla eina penningar till engelska vilgören- hetsanstalter. «Då hr Grenier, min exekutor testamenti, ekaffat sig viss- het om min död», heter det i testa- mentet, skall han genomborra mitt hjerta med en nål. derpå ligga mig i en kista af ekträ och föra den till Calais eller Boulogne. Hår skall min kista störtas ut i hafvet och hvila på ett stAlle, eom icke Ar fransk jord ... Jag skulle vilja ega fyra milliarder för att skinka dem till engelsmannen, som Aro Frankrikes fiender. 0 Frank- rike! Du idiotiska och dåraktiga na- tion, som har beröfvat mig min frihet vid en ålder af 45 år». — Detta egen- domliga testamente har nu gifvit an- ledning till rAttegång. Liket Ar ännu icke begrafvet, emedan man icke vet, om man skall råtta sig efter de i testamentet innehållna bestämmelser- na rörande begrafningen. Hr Grenier hifdar, att liket i öfverensetåmmelee med den aflidnes vilja skall kastas i hafvet, men den aflidnee slägtingar angripa testamentets giltighet och på- stå, att Travers icke var tillräknelig. De ville ej tillåta likets kastande i Svenska viltnadsväxter. Utom de all- hafvet, emedan nian om man uppfyl- . mant begagnade tibrern• af det iubemsks ler denna bestärnmelae i testamentet, linet, den införda acklimatiserade hemman erkänner dess giltighet och i så fall och linbastet Lafsa vi en inringd fibröst' vaxter äfven måste uppfylla dess andra punk- som lavar för sig eller i blandning för lina mega kAriknippens skull förtjernide komma ter. Domstolen i Paris har nu för- till allmäenare anvandning. En del finnas klarat, att den aflidne uttryckligen vildvaxande hos oss, en del åro snart snik hade bestå:ut, att han icke ville be- kosmopoliter och kunna odlas. Bland do grafvas i Frankrike, och då hr Grenier förra halva ruissiorna redan kommit till in- Tandning (utomlands n. b.) och odiae för an- liar erbjudit sig att låta begrafva ho- dambiet; men vi halvs Hero andra, som lemna no.n i en familjegraf, som han har i ett starkt och vackert material for vafnader. London, skall detta anbud mottagas Litet betar kanner till grobladsarterna (Plan- och liket föras till London. Detta taga), bland hyllko den alluarinnste l Nord• amerika inkommit med europeerne och af den (berör dock icke giltigheten af öfriga råge mannen fått namn af eden lavas» fot- i Travers' testamente uttalade be- spår). De innehålla särdeles sega karlknip- stimrnelser, hvilka sedermera komma pen. som genom lämplig behandling kunna att undersökas. Myndigheterna i frånskiljas både ur blad och blomstjelk•r; men for att få någon nytta i stort af dem Toulon, som voro i stor förlägenhet, böra de odlas, och detta i lika fet jord som emedan de icke visste livad de skulle tobaken och hålresterna kralva. lIgn bättre ar honungst14frern, den heir« göra med Travers' lik, Aro mycket belåtna med, att domstolen afgjort (Merilotus alba), och kanske annu bartre den .Veliktits officinalis), som begge förekomnas hågen rörande begrafningen. temligen ealtsynt har och der 1 landet, dock hrinolinen. (Ur Söndagen.) År det som ryktet låter, - Jag tviflar ej ett grand - Lår krinolinen åter Bli införd i vårt land. Dock eå beetamdt det ende', Han mer ej kommer på, Då han åsido lades På hösten ejuttitvå. Jag mins den Utdra tiden, Jag mins den som i går. Då kladningen at siden Titt följde qvinnans spår. Då kjorteln höll till godo Att kyssa vaden, rand. Och höft och bakråd stod° I innerligt förbund. Jag former såg i siden, Jag former såg i tyll. - blitt minne från den tiden År som en *kön idyll. Vid himlar och vid solar Jag eder hår beavår: Ta'n på er smala kjolar, «Låt se er som ni arle vanligen i stora massor. Den torra latt, sandbaltig jordmån, helst med bog kalkhalt, och kan der drill' trif ves stundom utveckla buskliknande, manshöga stånd. Anno större blir den gulblommig., sällsyntare arten, som satter mer an fauanshöga stånd. Boggi: ar- terna halva så sega Lågor, att det fordras en både tavlas och skarp kall för att skara af de gröfre etjelkarne, sedan stånden aro i blomning eller frukt. Odlingsforsok på ScartsjOlandet i sandjord halva slagit val ut, pch i år har man redan skörden till rötning efter samma metod som li nets. Do firraile fibrerna vinnas af stånd. som nyss börjat blomma. Bygge arterna, som ännu surmulen, fastan 1 mindre grad, i medicin, halva fint aroma- tiska egenskaper, hvilkas hufvudbeståndadel år den samma som finnes 1 vårhrodden och ingår i de tient& konstgjorda toalettvatten. Förlust af medborgligt förtroende. I «Nytt juridiskt arkiv), har 05.1a. Nyttiga rön. Ett godt råd. Når det varit mu- rare- och målarereparation i ett hus, år det ofta svårt nog att tå rums- fönstren rena. isynnerhet efter någon tid. Genom anvåndande al borstar eller dylikt bli rutorna lått rispade, och det kan derför rekommenderas att fukta dessa starkt med Attika el- ler förtunnad saltsyra hvarigenom de matta grå fläckarrte alldeles försvinna. Sköljer man sedan rutorna med vat- ten, bli de åter klara och genomskin- liga. Torka tridgårdsbilreni "Det kitt. gas från många delar af landet att körebåren, bigaråerna och undrat till körebireelågtet hörande trådfrukter under den rådande ojemna våderle- ken «ruttna. på tråden. Plocka, då detta synes Mya allmänt, hellre ned hela mångden och torka håren i ugn vid lindrig värme på torkraniar, öf- verspånda med gror våf. På detta sått blifva Alven omogna bår mogna- de ooh dugliga sona handelsvara. rådman S. Wieselgren i Göte- borg lemnat en framställning om denna straffpåföljd, byars Inne håll går ut på att framställa o- rättvisan åtminstone delvis af nämnda straffpåföljds ständiga tillämpning för vissa slag af brott, utan hänsyn till den för handen varande särskilda förbry- telsen. Som exempel anföres följande händelse ur lifvet: Vid H års ålder anstäldes den åsyftade personen vid ett i huf- vudetaden förlagdt regemente och vann hastigt, på grund af flit och ordentlighet, sina för- mäns förtroende. Men en äldre kamrat, som ärnade resa till Amerika och behöfde respengar, sökte begagna sig af hane ung- dom och oerfarenhet, lyckades ock att hos honom' väcka den s. k. camorikafeberro och för- mådde honom att ur ett olåst skåp på tegementets expeditions- lokal, der han var sysselsatt med ärgning, tillgripa några man., - skapot tillhöriga sparbanksböc- ker. Kamraten skref fullmakt för medelna utbekommande, ynglingen fick Baht skrifva fal- ska namn underscen och uttog derpå penningen°. Saken upp- täcktes, ynglingen misstänktes, erkände och häktades. Nu kom kamraten till hans celldörr och bad honom under tårar icke röja honom. Han lofvade det, höll sitt löfte ocfi dömdes till ett och ett halft års straffarbete samt sex års förlust af medborgligt förtroende. — Jag utstod, skrifver han, mitt straff och rönte under straff- tiden allas synnerliga välvilja. Straffet syntes för mig intet straff — men .utkommen mötte mig ett vida svårare, svårighe- ten nämligen att med märkta betyg erhålla någon anställning. Efter fruktlösa försök, så länge jag -möjligtvis kunde existera, grep jag i förtviflau pennan och skref mig nödiga betyg; och 80M militiirlifvet ännu lekte för mig; gick jag in vid X. regemente. Jag tänkte genom att visa godt uppförande vinna vederbörandes förtroende och. sedan vid till- fälle yppa rätta förhållandet samt möjligen erhålla tillgift för våg- spelet. Men jag hann ej utföra min afsigt förrän ryktet var före mig och, i stället för att stanna och vara lugn, tog jag till flykten. Nya betyg behöfdes åter, han skref dom och fick plats vid en fabrik. Men äfven hit kom augglanD, och så snart «han märkte vingslagenD, begaf han sig åstad. «På en ny upplagaD gick han nu in vid ett re,gemente i annan del af riket. Här sjuk- flade han och förtnådde ej längre springa undan, utan upphans af rättvisan, som beskärde honom på nytt halft annat års straffar- bete och* ännu längre förlust af medborgligt förtroende. — Efter denna kur, fortsät- ter han, gjorde jag do mest för- tviflade ansträngningar — men förgäfves. Förlusten af med- borgligt förtroende stod ännu alltid motande. Då ingenting syntes möjligt — skt ef jag mig åter betyg och gick in vid Y. regemente. Efter 2 år och 11 månader hade ,jag tagit alla examina och avancerat genom konstapelsgraderna samt utniim- des till sergeant, hvarjemte jag samma dag förordnades till in- formationsurderofficer vid rege- mentets läroverk. — Nu var tiden inne att söka rätta livad jag gjort orätt, ty jag tyngdes dagligen af mitt sam- vete. Hans mening var att erkänna sitt brott, undergå sitt straff men, vädjande till det medborg- liga förtroende han faktiskt för- värfvat sig och redan i trots at' domen egde, söka vinna befri- else från den vanfrejdande på- följden. Men ett förhållande af annan natur och utan samtnan- hang med strafflagen mellankom och förmådde honom i stället att .lerrna landet och begifva sig till Amerika, der han, för så vidt vi veta; för on hedrande vandel och i synnerlig grad åtnjuter - medborgligt förtroende. ffitintieDattba. }'astluångande. En herren knapp råkade härotndagen att fastna i en darrtes schalfransar. Under det han sökte göra sig lös, sade han arti gt: — Jag Ar nära fästad vid fröken. — Det tycke vara ömsesidigt, ljöd det snabba svaret. 8klinad. Då S. en gång på gatan tog upp ein klocka ur fickan, kom en person emot honom och sökte rycka klockan till sig. S. fattade tjufvcns hand och sade: — Förlåt mig! derför har jag inte dragit upp henne. De pigor'', Frun skall ha en ny 'ansa En näpen och hygglig jungfru med goda betyg anmäler sig. Frun år böjd för att städja henne och talar med henne nartnare om vilkoren. Plötsligt afbryter sig jungfrun och utbri- ster, 1 det hon Vilar på pianot — Spelar front . . . Då nr jag be, att jag får gå nt tinder tiden. medan frun ?iber sig, Jag tir så norskt', och de eviga fingeröfnin- game skulle alldeles göra mig sjuk På postkontoret. En ung gentil herre. — Hår skall vara ett rekominenderadt brer till mir? Mitt namn år X. Poetik rif !gren: — hår sa ett rekommenderadt brer Kan herrn legitimera sig. Den gentile: — Nej . . . jo, vänta, hårhar jag en pant- Ii sedel, Xissförstånd. Få jernvåp•mionen fram- träder ett ungt frnntimmet till en deinktipa 9/eniettflIt ben 18 gni. (altplage Vande å 113.) 1 3 Haien 110-116 2:a „ 102-10e . 5:e „ 90-100 Tiartnnbene : fag. I tjenst åstundas. En ogift Ryttare erhåller plats pi Ulrichefeld t den 24 näwtkommande Oktober. 626 hvarl en daggig herre helt ogener.dt tagit plats och som ban fyller sned rök från sin cigarr. — Detta år ju ingen rökkup6, utbrister hon harmset. — N. j, svarar han obeevleadl, men det fine en långre fram 1 tåget, om fröken ser efter. En rådig gosse. gälminin dn, det var en råtta i injölksin!» «Usch då! Nå, du tog vAl dån !tren- ne, min gosse?» eNej, det gjorde jag inte, men jag kasta' dit katten!» En siker torskhare. eÄr det ni eom söker betjentplateeti?» «Ja, det Ar jag, herr grcfve.e «Nå, kan ni passa upp vid bordet; kon ni till exempel skära för?» «Ja, skira det kan jag nog, ?örgir grek- en, jag ha' varit dräng på ana- tomisaln i två år.» Hårfint. Fru Z. (under det bon klAder sig till en bal, ropande på sin huotjnngfru): — Lina, har du i ordning blommorna, som jag skulle fasta i mitt hårt Hattas: — is, frun, men jag kan blankt inte min- na., liver jag gjort af håret, som frun skulle fasta blommorna i. På värdshuset. Tiggarflickan: «Lilla go** herrn, var snäll å skänk mej en slant, vt å' el fattiga der hemma!D Herrn (som dricker e.n toddy): eFörtjeoar inte far något, hva'le Flickan: Åhjo. men hon sitter, liksom herrn, på krogen å super opp'et.r. TId helsobrunnen. En brunnsgäst bekla- gar sig för brunnernastaren, som serverar honom hans första morgongles. «Det har vett:tet gör då inte ett dugg • erkan.» «ÅK herrn ska lugna sig litet. Vi hade i fjor ett fruntimmer, som låg bår både för- sta och andra termin, infinn hott dog.» Daltbc16mtberrtittelftr. ZtoctINItnts bära Dm 18 Ylug. etuit, 1: 22 å 1: 15. Till sa finnes för billigt pris till salu uti Fiskebolagets magasin. 573 Revers- blagaketter, häftade i starka och snygga pappland om 100 i 200 i livade till 1 kr. 25 öre och 2 kr. pr band, äfvensom lösa blanketter till 2 öre stycket, billigast å Laholm l'idnings _Tryckeri. & KörsbAr-i Apelsin- & Citron- f Safter, Watillj - Choklad af rr:r 1, 2, 3 och 4 Cremkakor, Crembaton Crem- rullar. Amerikan- Päron- Jordbar- !hops liallon- Rosa- j Langen af Danmarks Bröstkarameller, BItintlad Rocks, -- Kött-Extrakt i 1, 3 och 5 portioner- fia skor, China .5: taffel-Sota, allt från Bröderna Cloetta i flitärm Fnhrikat hos F. Klökemeister. 4metrnikit, Iturnftt, 1: 80. *dg, tnft 90 å 92 ört, ftvenff 88 å 85 öre. 9tagrnibl 1: 10 pr 10 nig. korn,.2-rab. 95 å 101) öre, 6-rab. 90 å 95 öre. eafre 86 a 87 öre pr 20 ff11p. Ytrea 16 å 18: Ir. pr gammal tunna. träntroin 1: 66 pr fauna. 636teborgo böra bett 18 aug. Dnutr, höfta gevaintetrr 18 å 1: 20. sämre farter 1: 12 u 1: 514, ftvenff 1 fr. rnfi 92 tre efrc 83 art för limit oriab, ed bre för birit ritat. och 86 öre för heart pr :5. NIO. tBrättiuin 1: 66 In loco extra fotpant pr famla sorgbref, i 2 öre stycket. Sorglinverter, flera storlekar, från 2 öre st. sorg lort, flera smakfulla sorter, billigast å Laholms tidningstryckeri. ENEEIOTElt dr, Gö teborg, Lntpullver, billigt, prakiskt och för klådernet skadligt, 492 diå l ' g r ui-ve7,1- ointit4 I beredd af dru fl ionung (som vunnits ur adla- : Shetalsch e r trauhio, etc rheneka vindrufvor) och tre gånger re- *Brust"" nadt tursocker, år det renaste naturligaste och i 44.% . lo ,. . ,, itzleximmi i . .,..,. -ris" ,.. f 44.. ': ..... .4 Uj angenämaste, för vuxna som för barn behag- .. T , . .......2., ...„7-- •QTalill älgösts nf alla dietinka husmedel, sedan 18 k s». 44 öfrerallt erkAndt såsom varande nf oskattbart _,I..r. - ...........,,„.„.„.1.4 •k.0.1/4,4 varde, af obetingadt välgörande verkan mot .,,, 1._ J,.„ C «101LO om .s bh k i tt hosta, heshet, slem (ketarrh), retning i temp- hufvudet, hals- och bröstlidande, hosta hos barn etc. Finnes i 3 olika flaskstorlekar it 1 kr., 1: 50 och 3 kronor pr flaska hos F. L. l'iökemeister, 493 Laholtn. Prima Neweastle FYRKOL till salu hos 14. P. rer130031. Prima tid Foderhafre G. P. Persson. e, salu hos Gården och tomterna 44 & 45 hår i staden a*ijea under hand om enar uppgörelse eker med egaren Jacob Svensson. 617 nnonsbet. Hallred och Hallands sten torde obeervera unoassrea å torga staaa.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.