gyubicinalftprelfto har tiieb erinran, att folerafjuftemen på fettar( lit !runnit flor utbretning inom `panten ocb met, kb, snabba fommunifationcr lått futtb< till -Glyttig flottihnå lamt att dt at be farnåmfta metler! att Prefem• ma bona ljufbonta hållningar wort ett ern forgårullt iafttagante af renlighet be- tråffanbe fåtvål beftåber fem moden i Mi4e grannfTap, bet tal bred, mntlag- & no och anbra bebor artroanba tratten e. w.. anhållit cm bemvntigante att rar. erbota treberbarante proeinfioUåfare att • företaga tjenfterefer hear inom filt bf- ✓ bin far att g8r4 fia unberrittabe em te fanitåra fbrhållanbtna på plotter ber [!örro befoltnina finnes lammantrånab. g. ntaj:t har bifallit meticinalflorellene fratartållning. ge fammattlagta Unna- bra3 pedal. få bod tj Mtverftiga ett be- t e n, af omfring, twå tufen fens l'unbra troner. Vitt Arymbettn ocb brottet :tuber fris i måra hagar Hata i tu finfArlig graf, trijar 3antea 2nfon riarrtr i ett livlige:1 utrymmet arbete «Minut!)• en stums and manners.. 'Dm", läger han, "tvi jemrara teorin cdo vraftifen och buttra Unna vå flag- Nilen, få fornnta tri tiU f6ljanbe be :ria- tiiafte lagarne för nutitenå frigeraring: 1. Ni fåt ide anteånba ervleterante fn:or, men 91i fan tå begagna fåtana, em te Da en tonift ferm, btvtlfa tillf aga modet iteårare får ån te muta, eds åt- tan fan 91i få nattjapploberanbe Nior ont taia ide ariverffrtta en trio floder. 2. gli får inte fin-gitta er honfe, eme. ban Ini 0.i bitibrar honom från ljelffar- twor, men Ni får NNOta botten; met miner eller btnamit, lour 0'114[4mi:ra karit ijelffarftvar. 3. Ni får idc fargifta er Redd bridt3. Tratten; men 91i fan rå fargifta tent met Id, tv tala fan anjee, fålen; ont ni blott tilatårtt fållåtern. 4. 91i får ide taa bjelvlafa gamla mån, avvinner eller barn met) flykta eller bajonetten; men, få mura Ni behagar, bli 91t g i ra bet mab Uengreve rateter, bomber ed? mitraljafer. 5. Ni får ide utta er fitutt parten, men gli fan arra bet, ont ban ide år hån på ett fårffilbt fått. 6. gli får ide hba frigefåttytt; men gli fan at åra lokaler befallning att idc gara några fångar. 7. gli far ide beaåra pengar fet be fåttaar, 91i tagit, men 9ti fan taga igen mer ån btunD bala Rulle inbringnbt i runt iunttna nåt) utfTritningen af friga. gate erfått i ng. 8. Ni får ide friga mot ircbliget in- månare i ett tant; men 911 fan täta dt rå Ural bua, Ifall te tufa att betala ut tal er filt lifta are. 9. 9ti lår ide met rediga farbara Nr• for, friktion ntuiCer, bibliotef; men "nab- rådiga" frigeopetationtr funna utfåtta er, cm gli gr Utta, lillen alla atttra brott. Zafa ,ico be WO«, lom (retina' ed) hane efterföljarro åfigter harma fört of3 till. 'et farefaUer edjå, låfom om te 'redliga bd:urnor:tt morr egentligen idc .)enrit 1V, elitas, 'Mule ed? And, tåfen nic k hitta fåttfte fig ma j utan frig, utan be om 'briut ont fria utan laglOibet, lealårpta pagiontr ccb brott." tBifln refurfat. Cli infånbart i onataatne nummer af $i are 14er att cm baron Recfletiburg i Lifta initanien !alla, Rola lita brottelign, tvål råtta verfotter i etecfbolitt effentligen namn- giftva8 gifta refurftn år fälunta bot pi tåligt (lag. iSr !Må Perifon från Zuflui, ben befatite (me talmannen i bettberkinbet, f. b. lebameten af mitra famtnaren, lår, efter bteab met) wifibet uppOwto, tom- ma att inty,ilica i Nerta tatntnaren far 3eattlant6 lån, uttrar en). Tagblabet. 4)r 2., tom ånntt trib årå åker bar fan migh, bar ej tillbht rifsbagn teban 1878, men beremot luttit fåfom letatuot i ben flera tullfemith, marit ftatårerifer ni. ni. ,..)an år fem Want en (luftig petita«, tribantlare ed? utpråglat Lukt, mannavartift. »nrubant te ini få briefa. Unber benna ruhrtf mettelar "Cbarottlinna:' %kytt ',trånat( tvi alt tå man i j)c. tereburg unterfafte bfwa 30 plita ferier. talat, påtråffate man enbart ett flog trerfliaa, mcban alla be attDra tror', 11pr. blantrite met gråa el:er tnibeblab. Tetta war entrlIttlie jeinfirtlittria Oheligt. grått till'arlitligt bål] mebbelae cf3 nu ett nytt fingå förralfTningiffått ar teblab. Gill en latatbantlarc fent ltnaftt mår- winter ert ftbadrare, lem trbjbb fig att fålja te från 3.`etereburg för 2 matt fbi. vult,et. enlibtbaublarett lom fetecittabd af war blatene !sittbet, tog årtren ' , f?ål. pant), labc en bd be& i ett tuattcualca, bwartrib hatt upplådte att ftatfta Delen beftot af fårgab — bårtjvitining. ffit0(kkOflll. Fräckt bedrägeri har en•littr bo- ende kettstitär (målare) varit utsatt för. En person vid namn Il.. som uppgaf nig lut storn anlag för mål- ning och sökte stvrkit detta med fö- ret isade, ej dåli ga teckningar, be- sökte ett pur gångar koustnären och fick nf denne mottaga penninglån. En tid derefter infann eeg ett ungt fruntimmer, uppgift ende sig vara Ha hu•tru, samt utt mannen vore sjuk. Hon fick dA ytterligare pengar. Kort derpå besökte hott ånyo målaren i djup eorgdrögt. Munnen vore nu död och hade ei sin tlödebådd måndt sin välgörare en siste helaning. Rörd till tårar gaf målaren pengar 'Ill be- grafttingen samt skickade till och med en krans till kistan. Emellertid fick vår målare en (pill' se hr H. å ga- tan life lefvantle. BedrAgeriet kont nu i dagen. Han hade ej ens varit sjuk, och qvinnan var — hang äl- skarinna. Rikt folk. Aftonbladet ineddelnr en förteckning öfver de af Stockholms invånare och bolag, som taxerats till 25,000 kr. och deröfver. 1 allmänhet framgår af förteckningen, att det ej fins just så mycket rikt folk i Stock- holm. Naturligt år att de stora bank- och farråkringsbolagen skatta för ston belopp. SÅ t. ex. skutta Stockholms gasverk, Stockholms inteckningsga- rantiaktiebolug och Försåkringsbola- get Skandia för öfver en hall million kronors inkomst. Deremot finnas ej mänga öfverdi- digt rika enskilde personer i vår huf- vudstad. Dc, dom skatta för 100,000 och deralver, Aro endast handl. Simon Sachs (cgare •f al.ejas») bankdirektor A. 13. T. Lettström J. F. R. Cadier (Grand Rötel och sie tel Rydberg grosshandlaren L. 0. Smith . . . stailsuilklaren V A. Y. Ekengren b.,khiudaren I'. urrang byggniesteren C. 0. Lundberg . . handlanden J. U. Vann* . . . . RR Kassören bet nig i läppen, hvarelter han misslynt ryckte på Dalarne. «Det råder i dag en underbar ton emellan oss,» ande han förargad. «Jag tycker vi skulle taga ett litet parti, för att komma på andra tankar.» «Nej, tack, jag spelar icke,» svarade Edvard lakoniskt. «Ah — nar slutade ni upp med det?» »Sedan jag uppnått livad jag genom hasardapel ville uppnå.» »Och revanchen? liar jag ej rått att fordra den?» Edvard steg upp, han öppnade en sekretär och tog ut ett litet schatull, hvarined han återvände till bordet. «Ni skall få den», sade han, i det han jemvål öppnade schatullet; »ni skall ej blifva berAttigad att inregistrera. mig i kategorien af spelare af vana.» Han tog ur echatullet ett papper, eUnderref det och lade bitarna framför kassören. ', Hår år er ekuldeedel!» fortfor han. «Vi Aro qvitt. Tro ej att jag dernted gifvit bort hvarje vapen mot er; denna refva bar ej sprängt den boja, hvarnaed ni Ar Retad vid mig.. Med vaxande förvåning stig Horn ån på den eötiderrifna akuldiedeln, ån på den unge mannen, som betAnkeamt låste sitt schatull igen. 'Stolt som en spanjor!. sade han ironiskt. »Sannerligen, n: kunde ej betett er noblare, om ni varit en Glesna. 3ferci, mon cher, jag antar denna skånk med tacksamhet. Men jag tillstår öppet för er, att kontanter hade varit mig lekare.. »Så att ni ån en gång skulle kunnat spela bort dem.» •11ne, jag nekar icke, att jag skulle begagnat dem för att An en gång försöka min lycka; jag kunde ju också en gång komma t det angenäma lAget att få stryka in en stor vinst.. «Ni år oförbItterlig,» svarade pdvard; .den väg, livarpå ni envist lortakrider, slutar på tukthutfet. Låt det vara sagdt er, bern, kanske lyckas det er ännu att betacka det der deficit •livern kan påstå, att jag har ett deficit?. utfor kassören. SNi har ej sett i min kassa --. *Fördra er ej, min biste; den som känner era passioner l°111 jag, han måste ej hafva snutit mennialtoföratand, om han 121,845 100,356 100000 100.000 I oo,000 100 (XV 1UuMou 100,000 lir Sachs Ar den rikaste .enskilde personen i Stockholm, men ej i .tf- tonbladets förteckning, som Arven upptager den från Stockholm nu mera attivttade grosshandl. 11. R. Astrop, som påförts on inkomst af 184,000 kronor. Hr A. 0. Wallenberg — Stock- holms Tietgen, sjalen i så många bo- lag — her en jendörelmevis blygsam inkomst enligt taxeringsnamndens me- ning — endast 44,000 kr. och den enda dryck der driekes ar — konjak. Att deltagarne i en slylik stamma till sist skola komma i etAm- ning åt' vål helt naturligt, och nar dertill kommer. att en livar af fest- deltagarn° år förpligtad att sjunga en vers af Sinclairsvisan, torde man icke behöfea undra på om stamningen till följd af detta ideliga sjungande na- turligen för hvarje vers Atfaljdt af en klunk ur bägaren, till sist kommer att blifra temligen hög. Visligt nog -- 1tminstorie bör det vara till stor pe- kunier förmån år det på samma gång RA stipuleradt att den som icke kan «jonen den vers af visan som kommer på huns lott, tir plikta till bykassen 23 öre eller mot•varande varde in natura. En följd hArnf torde vara dels att byamännen i allmänhet betytt ratt stor leda pi nAtunda visa, som Ar ganska sAllsynt, dels att natura- prestationerna blifya en extra tillök- ning i bykassan, som i det stora hela, om bytt:DA:men skött, sin pligt, plågar blifva icke 3å liten. Ingeniör C. J. Jehander, den be- kante jernvågsbyggaren 40,000 kr. Den rikaste tidningen i Stockholm Ar Dagens Nyheter, som skattar för 136,627 kr., och då hr R. WKII !Ar inneha alla aktier så når dom på tre i «Dagens Nyheter. aktiebolag., Ar han att anse som ett par insett kr. talare ån den ofvanntonde hr Sachs. Efter Dagens Nyheter komma Stock- hohns Dagblad med 110,936 och Nya Dagligt Allehanda med 53,698 kr. ("Gill jetnförelse :ml meddelas, att en- ligt den nyutkomna handelskalendern Sparade slantar. En hjurkilrnebo Aftonbladets uktiebolag Ar uppekat- har på blott ett Ars tid för inaAttning tadt till en inkomst af 7.158 kr.) Kamrern i Evangeliska Fosterlands- i svensk bankanstalt hetnittrult 1,800 stiftelsen 0..lanzon skattar lör 63.500 kr. Personen vi ,tas i den nordame- kr. Han bör således ha god råd att rikanska veetern. då och då ge en skarf till fråmjande Den som söker, hah finner. Då af stiftelsen,' syfte. ett i liöping nyligen Ittliden person. Afilelningsköntoret i Stockholm af som försträckt en obemedlad stude- Skånes Enskilda Bank skattar for rande pengar, låg på sitt ytterst», 205.162 kr. 16rArade han gip skyddsling en bibel. Den riksbekante juveleraren C. Ynglingen ans g nntugligcn ej gåfvan Hammer skattar för 95,000 kr. Inne- vara af natur gask tued afherntningen Inifyaren af Berns salong. Il. R. Berns vore nödig, hvarför den fick ligga der skattnr för 75,000 kr. Bunkiren C. den lag. Gubben dog och vid un- G. Cervin skattar lör 35,000 kr. och dersökning fans i bibeln — 800 kr. i lika Stycket förtjenar Lncave y C:n guldmynt. Dödshuset tur nu natur- på sina spanska viner. Statsminister ligtvis hand om pengarne. . It. Tnemptunder: 25,500 kronor. Den rikaste skräddaren Ar G. Åker- Väl skjutet. En sjutton års yng- stedt (28,000). Den genuin strejken ling, Johan Profit:till, från Skogs i bekante bagaren F. A. Reinhold skat- Sundre på Gotland har i många per- tar för 25,800 kr. Han har på strej- soners [tarvar° flere gånger efter Itvnr- ken förlorat, sAges det, 25,000 kr. - undra afskjutit CI3 smal kapp pk oni- således ungefår hela årsinkomsten. kring 600 fots afstånd. lian skjuter Resten upptager mestadels gross- alltid med mynningsluddningsstuda are. handlare, bankirer, skeppsklarerare, bryggare o. 5. v., men högst få em- Starka karlar. (Sol. P.) Det år h e ismA n och, egendomligt nog, ingett icke bura på cirkus och i riddarero- lekare. Den förtnagnnet upptagne manerna det fina starka karlar. För juristeri år v. håradsliöttling C. F. P. några år redan fans en bouddrång, Richter (40,000), den ende yetenskups- som kanliAnda kb:er uns hvilken tog mannen prof. P. J. Wieing (25,020) plats hos en gantuud major på landet. o. S. V. Ett bland de första göromålen han fick var att från närmaste granngård låna två tiopundingur för att anvån- das till att väga hö med. Vågen dit var ungefär en mil, men det var en En "bystämma" på Öland. På genväg genom skog och mark, som Öland har mua ännu i dug gym-sinn by- gjorde, att ' vågen ej blef längre ån mil, Det var vanli g t att spinna ordningsmån, ett slags embetsulAn som ' i de skilda socknarna hufva ratt olika en oxe för kärran och köra den längre åligganden, men i det stora hela un- vågat' för att limma tiopultdingurne, getur motsvura stadsfullmåktiges ord- .rea vår dräng tyckte, att det var för turande i stud. De halva nendigen mycket besvår lör så litet, livarför han tog två säckar och gick den kor- byns offentliga angelägenheter om hited. Skall t. ex. en del af byall- tare vägen, fick tiopundingarne i såc- månningen tita:tenderar, Ar det by- kerne, och så bar det af öfver fält ordningsmannen som hur .!görandet och gardesgårdar. DA han kom till vid arrende:it:nunans be:stammande; en gårdesgård, kastade han först (I- ekan någon nfgift för byns allmänna ver stickarme med vigterna och klef egendom erläggas, mottager han den sUlan öfver »jett.. Vid ett sådant till- ale träffade han en bonde, som gick summa. Han har naturligtvis derför bykusånn om hund. Dessa byord- och plöjde. Han bad honom hjelya ningsmåns tillsättning, som sker år- sig upp med såskem på ryggen.' «Ah, ligen strax före årets slut, kan van- livad år du för en stackare, sunt inte ligtvis icke försiggå utan en större rår med den påsen», sade bonden festlighet. Från en socken söderut och tog ett tag, men höll på at; bryta på Öland har man meddelat Baro- ryggen af sig på kuppen, hvarpå vår metern MÅ60111 en egendomlighet tör starke man skrattande kastode påsen denna »bystämnitt,» som festen kalla ,, på ryggen så ledig:. som om den va- att den enda mat der förta res Ar agg rit tyld med dun. Vid ett annnt till- :utbuden. ss alur skall non ork.å kunna det!» inföll Etiuna sakta. »Hon, den lyckliga, sorglösa, hur skulle hon kunna förestå ejalsetullr- tun i denna musik.» Edvard såg förvånad på flickan, det var första gången i hane nät varo en lått klagan kom öfver hennes lappar. »Beethovens sonater Aro också ej alldeles så begripliga för henne,» fortfor han; »hon var nog årlig att, om också på ett förblottunaradt vis förklara det för mig. Då föreslog jag henne att taga en liten fylnadsundervisning hos er; jag sade henne, att en lycklig tillfällighet förrådt er talang och era insigter för mig, och att jag ville tala med er, om hon så önskade. Nå, då gaf hon mig i uppdrag att bedja gifva henne denna under- visning; jag hoppas, att ni ej skull afslå hennes begåran.» «Jag vet ej, om minn in.igter äro tillreckliga dertill,» sva- rade Emma skyggt; «jag fruktar, att ni !orm Ilen unga damen för mycket. Isti musiketyckee skönhet kan man blott förklara i toner, nian måste kanna den med sin egen /01 — a «Min fröken, jag hyser ej det ringaste tvifvel otn att ni skall göra heder At min rekommendation. Ni får i fröken Wintlheim lära kanna en särdeles Alakvård dam, till braken ni saker' skall kanna er lika dragen. Om ni (inskar, skall jag införa er, men detta år obehöflligt, ty ni år redan introducerad.. Etnma bugade nig tackande. »Jag skall bjuda till att uppfylla livad ni i mitt namn lof- vitt;» sade hon, i det hon gick mul dörren. «Mottag för er god- het mitt varmaste tack.. hon hade knappast kommit ut, förrän Edvard hörde ett högt anskri. Han öppnade hastigt dörren och såg flickan i armatne på kassören. hvilken med ett rått skratt shippte henne, då ljusekenet föll på honom. .1 det hus. der jag bor, undanber jag mig sådana akarnt, hr Born5, sade Edvard förbittrad. «Ah, prat, en kyss i all Ara kan ingen (Grinens,» skrattade kassören, under det han såg efter flickan, som skyndade uppför trappan. Det hör till blyet, herr Wander; i detta Rånseende har ni nog ej heller något ömtåligt samvete,. 32 liohldknomen, Wc, då !tretet var tröskalt och skalla blm in i magasinet, var det en dräng, som icke orkade med h vetesåcken. Vår man var genast framme och frå- gade hvad han var för en stackare, som icke orkade med en tunna hytte. «Jag skall ta två tunnor och inspek- toren med på ryggen., sade han. Majoren, am hörde på hans stora ord. yrkade på att hen också skulle 'åtta dem i verket. Ett par karlar hjelpte honom upp med aftelcarne, och inepektoreo fick sitta sig ofvanpl, och så bar det af in i tnagasinet. »Nej, den karlen år mig för styra, sade majoren, altan får lof att flytta genast i dag«. Ty majoren, som var van •tt invanda lappen, hade den svagheten att sjelf vilja vara den star- kaste på gården. Ettikes. Förfärligt. I Rom har upptAckte en agentur för Ringning i stor skala af tinga flickor till Amerika. Agen- turen erhåller från 1,000 till 2,000 francs för hvarje offer. Alla de skur- kar, som haft med denna smutsiga offrar att göra, Aro biktade. Herr Bessemer, uppfinnare af den bekanta suilberedningernetoden, har på sitt patent under 21 år en årlig inkomst af öfver två millioner kr. En sällsynt händelse intrAffade nyligen i Koblenz, i det att trilling- systrar der filade sin 70-årign födel- sedag. Alla tre Aro friska och krya. Furstinnan Pignatelli uppträder för :närvarande på en tingeltangello- kal i • Berlin. Furstinnan uppträder offentligt som sångerska, ej för att förarga sin familj, såsom man påstått, utan af nödtvång, sedan hon genom sin makes död förlorat sin förmögen- het. Också ett sätt. En man i Georgia hade fått i sin skalle, at den största synd en menniska beginge vore att dansa. För att hindra sin dotter att begå denna synd, afskar han nyligen hennes hålsenor. Etter den betan kan flickan visserligen inte dansa; men hon kan inte gå heller. Slmbragd af en mask. Gustaf Sund. ström, tarera vid den atletiska klubben 1 New. ork, simmade den 26 Juli från IfcCaceb- bron nedför ostrå doden till dervarande bet. teri, ett afstånd et icke mindre ån 13 eng. (något orre,. 2 svenska) mi!, pl 3 timmar 38 min. En del af vågen hade 11. att simma under stora svårigheter. 8.. sons blott är 23 år gainto•l. tur fyra bröder, bvilka likaledes aro utmärkte simmsre. •••■•••••■ Minneslista för trAdgårdsodlare 1 September, (Ur Tidn. 1. Trädgårdsodlare.) Krukväxterna inflyttas nu slint/Int med undantag af sådana, som utan olägenhet fördraga några gr. köld. Blomsterlökar, såsom hyacinter, tul- paner, crocus, narcisser, tazetter tn. fl., afsedda till drägling under vintern, inplanteras i krukor.'. Efter inplan- teringen stillas de i det fria och at - verttickne några tum högt med jord. Sdniny af redixor och spenat kan med fördel verkställas ännu. Redisor sils på en lcdigblifvcn blink, för att vid behof kunna skyddas mot köld genuin fönster och der ort- nupit lagda mattor, och kan man på sådant sått ha redisor att tillgå till långt fram på hösten. Spenat, eom els vid den- na tid, Ar obedd att ofvervintra på kalljord och bör för den skull er- hålla en skyddad plats. Sorkerr6Iter (Sium Siearutn) och körfrelrofroe sås med fördel nu. Frukitriids skyddande Med mask. Som det är att befara, att frukttraden nåsta år inåegenatItdes knintna att hemsö- kas af mask, ur tiden nu inne att vid. taga åtgärder deremot, genom att an- bringa tjärkrunear kring trädens stam- mar Huru dylika kransar anbringas itilletntas af Ilanb. i Sv. trådg.-sköte. 3:e• afdeln. tu. fl. arbeten. Ukuleringen. Bastet å de okulerade stnnimarne aflöses omkring en månad efter det okuleringen blifvit verkståld. Skulle mellertid, innan tiden för ba- stet. borttagande Ar inne, det börja att skura in i stammen, aflöses det förr, tnen ombindes i sådant fall ånyo ehuru något lösare. Plankring Krusbårs- och vinbåts. buskar börjar man att plantera redan i början af månaden och i senare halt- ten deraf planteras med fördel luvar- jehanda tråd och buskar, eller så snart de fått sina skott val mogna och stad- gade. Sådant som knott fortfar ett skjuta samt pil- och poppel-arterna planteras icke med fördel nu, utan hellre antingen senare pi hösten eller på våren. Fleråriga växter kunna ann(' omplanteras. Såttiriitue vd kalljord, med undan- tag af pil - och poppel-arterna, kunna fortfarande utsattes. Frun insamlas fortfarande i den mån de mogna. Opethet Ur man icke försumma att förföljs, på d4 att det icke ml få tillfälle att sprida sina frön. .E. 4.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.