1 som gjort sig skyldig till försking- ring af ornhånderhalda medel eller, såsom det officielt heter, åsamkat sig u ppbardsbalans. Beloppet ler uppgå till närmare 20,000 kr., men för något mer An en tredjedel deraf harva två fullt veder- haftign personer, on vinhandlare och en laderhandlere, iklådt sig borgen, baden, ont förlust uppstår, denna torde komma att inskränka sig till 12- å 13,000 kr. 1 aitanåmnda fall skulle det blifvn Stockholms stad, Dom får vidkannas förlusten, ty personen i fråga har skatt en !utdelning nf ett under drat- selnamnden sorterande verk. Mannen har sedan flera månader varit fargatt ur tjenotgöring eller så- som det heter, «ån:tjutit tjenstledighet», antagligen far att söka betacka ba- lansen. Skulle detta icke lyckas, så komma vål råttegingsförhadlingarna att lemna nArtnare upplysningar i saken. anbsorten. Första storsillfångsten vid vest- kusten denna hOst egde ruin vid Ly- sekil i lördngs, TtlYta3TMOrdet. Den för mordet rnisatankre H. Jansson år född 1855 och har varit straffad för 4:de resan stöld. Samma dag mordet begicks hade han varit i Turter och sökt tjenst hos den mördade, men etter egen ungift samma dag rest tillbaka till Kristiania. Sina betyg hade han sön- derrifrit och kastat bttarne i ett lands- vagstlike der dc af polisen anträffats och föranledt att miaatankarna fAstes vid J. Apoteket 1 Östersund lår lemna en årlig behållning af 20-25,000 kr. En krona pr bevillningskrona år i Vimmerby föreslagen till uttaxe- ring far namn År. En baron utan diplom. Till Ö. P. skriftel: En olm oto, V. Reuter- hjelm har af landtbrukaren Magnus Olsson i Jana, nf örkelljunga för- samling, :inhandlat sig en mindre landte"endom med vackra illavggna- der i V. Spång af samma församling, far ett pris af 5,000 kronor. TilltrA- det skedde denna efterhöst. Namde «beton» år son till en fattig svinna från örkelljunga (Eyes Maja kallad), och heter David Andersson. Han har som betjcnt varit anstald hos en Reu- terhjelut och lår vara adopterad im- der samma namn, hvilket han afven med lagen har visat sig halva raffig- het till att bara. R. har i åtskilliga år rest en stor del af verlden omkring samt uppe- hållit sig vid badorter har och der, afvensom i vårt land, alltjetnt under den största ståt och elegans, sättande stora penningsummor i omlopp. R. alger sig nu vara trött at sina resor, langar han slagit sig i ro på sitt lilla landtstalle i Örkelljunga hvilket han betalte kontant. livar han får så mycket penningar ifrån år en gåta, som har satt Örkelljungaboarues giss- ningsförmåga i en outtröttlig verk- samhet, utan att man linnet förmått att upplösa den gordiska knuten. Regelinessigt erhåller hun 2 eller 4 bref i månaden med penniogevexlar uti, dock alltid utan namn i brefven. Eneroth det oaktadt kunde göra furore; en glänsande furore i Tysklands huri mi- Hansenska katastrofen i Köpen- stad, bevisar blott huru stor hennes hamn år nu saintabetmnet snart onde talang i sjelfva verket år. Allt glafs arvet hela Danmark. Politiken med- från pressens schakaler, hur ilsket det delar några ratt egendomliga interiö- An månde vara, kan naturligtvis CO rer kan denna gamla, ansedda firmas slik drottning i konstens rike bemöta med ett medlidsamt löje. Och hon verksamhet. Då t. ex. en revisor i Sa- og Han- gör el ock. En specinikorrespondent från Ber- delarretten kom för att satta stg in i den kullbytteradc firmans afiårsstall- lin meddelar Sk. Altonbl. att alle bil- Begagnas vid lak eller tvatt i stallet för biLsta och renaste aska. jetter till hennes konsert på «Phil- ning, vore hans första ord: harmonie» voro utmalda långt innan — Tag fram kassaboken! — Kassaboken! — utropade pro- vår Kristina anni,:de till Berlin och kuratorn. — Vi ha ingen kassabok. samma dag, konserten skulle ega rum, — livad för slag? På det gattet fans ingen möjlighet att uppdrilva en Anvämlningssiittet alldeles samma som med vanlig asklut. - kan man ju har ha stulit millioner? biljett till den andra. Leipziger-kritiken torde mun t hafva — Nej, det tror jag inte. Vi Ila alltid hatt det mest obegrftnsade för- förlorat all sin gamla prestige. Den har behandlat Kristina Nilsson rent troende till hvarundra. Kläderna blifva fullkomligt rena och bländande hvita. ut sagde .förd/Arndt, och derigenom förverkut alla sansade konstbedömares Hansen etangde sitt kontor kl 7 aktning. Den mest frasande ilska på aftonen. Då skulle naturligtvis låses mellan raderna, och i recensio- kassan göras upp. Detta tillgick på nerna påträffas ej ett ord bedömande, Garanterade ()skadligt för kläderna och chlorfritt. Några Nekar följande primativa satt: blott grofheter eller tistadade invek- En af de eldre kontoristerna rak- tiver.» Men Kristina Nilsson hur tre såsom vid begagnande af aska behöfver man Icke befara. nade pengarne, dikterande för en an- fel, som Aro oursaktliga i de goda nan, som på en griffeltafia uppskref, Leipziger-skribenternas och akrible- hur mycket kassan innehöll i guld, remin ögon : Hon ar svenska, hen- silfver och anvisningar. Sedan hop- nes carriare dr gjord i Paris, hon vå- 0ötvertrAffilgt vid skurning af golf. Endast akta nar på hyarje summerade han detta — spottade på gar sjunga på en konsert i Leipzig paket tinnes vårt inregistrerade fabriksmarke. taftan och strök ut alltsammans. 1 minut hos alla herrar specerih:liallande ni. fl. utan att först linfva fått sitt rykte Så var den saken klar. 659 (G. 13.294 X t. la) hallstautpludt af Gewanhandetfran- =1• ■••••••••••••■■•■••1111.,,, • nerna och så bar hon — o crirnen En högre officers son hade fått ett les:e majestatis! — parisarns till be- Dömer då flottisten gas» början och historiska utveckling. resestipendium och köpte hos Hansen hug en gång yttrat, att hon aldrig i Due.turske drotten, Innan så eket vill den som skrifver ett kreditiv på 2,000 mark. Fram- detta lifvet skulle satta sin fot på Il( ilkenm Victoria (ketch titan att yttra sig för eller mot kommen till Leipzig mottog han från Tysklands jord. Hin illto Inervnate. den nya förordningen, ur anta stu- 1.11110, af Vicksell. sin far telegram om katastrofen med Det sista Ar det vården och vi harva dataminnens rika skattkammare fram- upppmaning till sonen att uttaga pen- ej kunnat gripa fatt i en tysk tidning dt agn ett litet kalturhistoriskt strå Karg var ej kungen. ningurne, hvilkct han också gjorde. utan att en påminnelse om detta uför- till den ifrågavarande stacken. Kring sig hen strödde sigtiga, vi kunna gerna tilliigga en- Fast inte var det vidare honnet. Gräsliga, gula, Att kallsrkunderna likteorin mened- faldiga yttrande, grinat emot oss. skoalagtet haft sin guldålder svnes på GrAlsjuka biel. Men «Die Nilsson komme, die Nils- grlind af hvad skulder och hårda- Wfvan hölls glad i En f. d. minister, som skulle resa son komme, die Nilsson ist helton da.,, tecknare otaförtnala vara eau utom Gli-milda handen, utrikes, lemnade i Hansens förvar ett jublade Berlinarne, och fast kritiken allt tvifvel. Nar denna guldålder Sållen, nek sållen försegladt kuvert 50,000 kr. i obliga- pligtskyldigast måste vara reserverad unphörde att lyckliggöra Sveriges Slant den derur. tioner. Hansen bröt förseglingen och — det går ej an att så der bliwIt torstande ellmanhet, torde ej med begagnade sig af papperen. Iningifve sig åt sinu kanslor — var full visshet numera kunna utgöras, Vål dig du visa pukliken så mycket mera entusias- men att derpå följande ailfverålder Vinspaddaranille, En man, som rest till Amerika, merad. Det akamligu attentatet i anm' i början af 40-talet fortfor att Långe lår Sverige men återkominit, hade dagen före Leipzig Ar glömde och skaudalskrif- sprida sitt skiintner öfver staden af Lofva ditt namn. katastrofen ratt in ett art på 70,000 varne dernere, hvilkas hållning gent evig ungdom vid Fyris' strand, kanna Ragghus dig helger kr. hos Hansen mot qvitto. lian ru- emot svensk konst och svenska konst- de af (len tidens studentgeneration 115fviskt med horedryck sade dagen derefter förskräckt dit och nArer vid ett par tillfallen ådragit anno qvarletvande nogsamt bevittna. (Ilanrejara, hirdmåns skulle återfordra penningarne, men dein skarpa tillrattavisningar af Stock- Det var visserligen långt ifrån titt Sigurd. Höga symbol!) kontoret var då stångdt och pennin- holmspressen, halva blott spott och Backitetnplen likasom under guldål- skam liksom deras eftersägare i.sven- garna förlorade derns dagar stodo öppna natt arma ska och danska pressen. dag. Tempelporturne stängdes då 6rmutinubcn. Göteborg. Tekniska Fabriken Göta Lejon, LUTPULVER. LUTPULVE R. LUTPULVER. • LUTPULVER. LUTPULVE R. • • • En förlagsbokhandlare, som förut haft mycket pengar hos Hansen, hade börjat latta misstankar. Nu hada han endast 1,690 kr. innestående. At en författare, som skulle ha sitt honorar, gut han en anvisning till Hansen på 1,600 kr. — och hela hans förlust blef derlör endast 90 kr. Eör lindrande af nöden bland arbetarbefolkningen i Paris liatv:i vederböruude beslutit att under vin- tern föranstaltu en inatigd festlighe- ter, som dels skola gifva arbeturne tillfälle till förtjenst, dels lemna öfver- skott, hvilka skola unvAndas till un- derstöd åt de fattige. Tills vidare skula 5 stora baler gödvas, hvilka skola kosta staden halltunnan million francs. I April och Maj umnar man videt e satta i scen historiska festtåg i medel- tidsstil. Pont Neuf skall återstallris i sitt gamla skick: skomakare, skräd- dare, träsnidare, vafvare skula arbeta i sina bodar, och de mest omtyckte "Somt föll på helleberget." skådespelarn°, Coquelin, Christian, Kyrkulierdeu P. la yulanations bekanta Dupuis, skola upptråda för folket un- ferfattareskap har utan tvifvel gjort der bar himmel. Slutligen gulnar M. stort gagn i den religiösa och politi- Alphand uppföra scener ur Victor ska upplysningens tjenet. Hans verk- Hugna aRingaren i Notre Dame, i samhet har dock ej kunnat undgå att och vid sjelfva kyrkan, Sådana medel anlitar man i Pari , miaeföratle, derpå lemnar följande anonyma ekrifvelse, som till veder- för att lindra den lagro befolknin- botande framkommit med Kristian. gens nöd, likasom om några dagars stads postatampel, ett sorgligt bevis: festrus vore tillräckligt att höja det allmanna valetåndet och komma de diontraktprosten fattige att glömma en hel lång vinters Herr A. Lund, lidanden och försakelser! Hjerals. Som jag från saker kalla hört be- Förnam rusdryok. Tsaren har tittas att Prosten har förbjudet gos- sen Ola Johnsson Norup, att bevista för någon tid sedan låtit belågga eau skolan i Knielinge, för elakt uppfö- de Cologne med en hög skatt. Det rande mot kamrater, men derlör borde befatta att på senare :mumierna för- lian agas i skolan, och icke bortvisas, brukades i Petersburg oerhörda qvan- alltså sill jag harmedelet uppmana titeter at den parfym, som gjort ota- Prosten att ofördröjligen sanda bud tiga medlemmar af familjen Farinn till gossens foeterföraldrar Torparen rika. Styrelsen satte polisen i rörelse Per Soneseon Norup, att omförmälde och det varde ådagalagde, att boja- gratie får obehindrade bevista skolan rorna vid Nevans etrinder druvko sig Knielinge, ty han eger raffighet att berusade af sagda luktvatten. komma i åtujutan af undervisning i nämnda skola derom år jag val un- derråttad, och hvad skall det val blifva af de stackars barnen om dem Kristina Nilsson i Berlin, Att nekas undervisning. Tycker prosten att denna begäran år för djerf, så var vår berömda landsmaninna skulle göra beredd på att om den icke inom en stormande lycka i Berlin varnade vi vecka blifver uppfyld, så skall Pro- oms, och så har älven inträffat. Pu- sten få se en uppsats i ortens tidning, blikens bifallsyttringar, voro i hög som skall blifva något hårdsmald, ty grad entusiastiska, och pressen talar dl vånder jag mig till kyrkoherden om det ofint schatterade föredraget,a P. Nytnansgoe i Skepparalöf, och hans akoloraturena glansa och den klock- penna kunder ni nog till. Men jag rena intoneringen.» Att en sånger- förmodar att jag icke behöfver vanda ska, som fått sin utbildning i Frank. mig till honom, ty jag tror att Pro- rike, som försmått Leipaiger-Gewand- been Ar räddare ont sin och gitt cm- bus' eldprof och till pi köpet en betes ara, an sqvallerkirriogare Vana gång yttrut att hon attldrIg skulle befirdtia Työklaud med ett basOk,), ikapai Teater och Musik. rön, N y t balt • Kung Rings drapa. (Cr Smålandsposten.) Sitter i Strömstad Spritvarans storman. Sticker i skidan Segslitet svärd. Jansun sig jemrtir Djefligt och gnåggar: eStiger ej spriten, Stupa vi strax.. Raskt stormar store Smith öfver tunnor, Båfvande bugar Brånvinspatron. Upp spåras apritens Skummaste skrymslen Af denne pnters Pösande pung. Når han var ItetetAn Hall. han med hitrnad, Hvarhelta han vinkat Vinet kont fruns, Flåendes benen Blott att betyga Konungens krana Kunglig respekt. Bistert den grymme Griper sin guldstrang, Sick'et mpektakel! tatitler den Or. Atigkökets köksa Tjuter med kansla Barmen på bordet Breder och dör. Högt månde masken 31arkeligt sjuda, Drunken i droppvis Drypa alltjetnt. Spriten, de gode Gudarna, galva, (Styrkan sexgradig) Slås uti glas. Grufligt var gode Groashandlar'n kår, som Grödan har brant från Fredliga falt. Bensvage busars Blandade dofter Stego som ofler- ånger åt skytt. Medel mot vaggohyra. Bland Ilen månad medel som plagg nov :n- das lör detta iindamål. såsom kalilut, attiksyra, kokbett vatten eller vatten- ånga, persiskt lim ektspulver o. s. v., farosulas afven saften af val ruttnade Mun öfverstryker springor a och hörn der ohyran håller till, nå- gra gånger med gurkgatten, och in- sekterna dö deraf. Literatur. Svensk musiktidning har utkom- mit med ter 17, som innehåller: Kon- sonans och dissonans (harmonisk studie af A. L.). — Sing:af:id:mulet 0, D: — Följetong: Liszt i Weimar. - Från in- och utlandet, m. rn. I Höstrusket. lin t t den kulna hösten! Vål man stiger, Att hv•rje årstid hafver sitt behag; Men namn mig ett, som den hår hösten tiger Och den som blir förvånad. det ar ja g. -- Dock det tör blifva svårt. så visst man håller Mig till hvad sanni ig år och ej till pjoller. Är del behagligt. når torn solen döljer Sig jrnit och standigt bakom moln så gråt Når PJ en enda liten runnid sköljer F.n galakladd talve :ned ett starrgrå. på? Når kallt och etelnadt allt år i naturen Och heir nordan hvine.r genom turen? Är det hehayli21, nar hear blomma lutat Mot frostig jord sin kalk så doftrik, skön? Når hvarje liten alsklig fågel slutat Att slå Sin drill i björken förr så gråta Men på hvare nakna gren nu dutven sitter En gammal kråka, som ej kraxa gitter? Är det behagligt, når med sorg i hågen Man inom dubbla rutor instångd går Och ser hur bojan fjettrar varma vågen Invid hyste rand, vid pilen som der står, Man legat gömd och glomsk af verlden, vimmel Fritt skådat in i djupblå sommarhimmel. En dåre år dock den som knotar, klagar, Mons stirrar hopplöst på hur allting dör, Ty efter eviiM kårleks visa lagar Ilår allt forandras, Textar som sig bör. Och lyckligt den som i sin lefnade best Olr bort med vårens bopp uti sitt bröst! In ae blI. SV. L. T. ett gamla stubentmittne. liksom nu på ett visat klockslag, men någon namnvård svårighet att efter sagda klockslag förskaffa sig intrude med ty åtföljande dryckesvanor exi- sterade (lock ej. livarje kallare och schweizeri egde nemligen sina sta.n- kunder, som efter serakild öfverens- kommelse med värd, öfvcrkypare eller schweizeritnamaell egde bustamda igenkanningasignaler, viii hvilkas gif- vande dörrarne tjenstvilligt upplåtos. 1)e åter, som ej voro dylika Stam- kunder eller egde lyckan att i laget för tillfallet egg någon sådan, fiugo öfva sig i tålamodets konst, men skör- dade dock för denna öfning en, .om också understundom sen, belöning. Det galde nemligen då att tåligt bida till dess någon af innevarunde gäster skulle utslappag. Vore- de utanför stående vantande påpassliga, kunde de i de flesta fall bereda sig inträde. Oppositioner från den öppnandes sida var nendigen då mera lam, eftergif- vande och tillumteagaende ån nu for tiden. Sa tillgick det i allmeinhet un- der livardugliga eller rlittire ende nattliga förhållanden. Om söndagar- na stod den s. k. teologiska vågen vanligtvis öppen. Kom så kopp:It-åldern. Dennas bör- jan kunna vi rakna från 50-talet, då kallare- och achweizerilokelernas stångning kl. 11 e. tn. började nog- grannare öfvervukas. Efter råmade tid fick servering åt qvarvarande gå- eter ej 'ego rum, men tillatus dessa att <iv:trakta till midnatt och förtära livad de varit nog fortankstumna att förskaffa sig före kl. 12. Klockan 12 började genom gagens nedskruf- vantk det egyptiska mörkret små- ningom intrAdu och nödga gasterna till urtag, ehuru några af dem van- ligen sökte förhala detta, dels genom brinnande tandstickor, dels genom P. k, fvrbåkar (sinAstuplur af sockerbitar öfver bvilka konjak haldes oelt på- tande.). Såsom kånneteeknande för det goda, femiljara förhållande, som vid denna tidpunkt var lådande emellan kallar- inuaturne och deras kunder, torde ef- terföljande lilla ehistoriska» anekdot vara vård att meddelas: En afton,. något sent, då ett stu- dentkotteri var samlade A en af ep- sula kallare, deltog kallartnåsturen, såsom han ofta plågade, i det glada laget och de flitiga libationerna. Un- der diskussionen om den nya shing- ningetiden var kallarmastaren, ett för åtskilliga studentgenerationer vålbo- kant original, den framte att beskar- ma sig Otver, att rervernndet af hans kunder ej tillåta fortfara efter kl. 1 I. En nåt-ratande glad student frågade honom då: ..Vid hvad tid på morg- namne får enligt den nya förordnin- gen serverandet åt glitter ånyo taga Fridsamt förlikas F-et icke tvisten, (Upptecknadt för östg. Corr ) Då i dessa dagar frågan om stang- ningstiden för Backi tempel af olika grader och med olika' benämningar utgör ett stående samtals- och diskus- sioosåmne, hvilkct i likhet med poli- tiken delat den stora allmanfieten i tvenne motsatta lager, att på grund af ett lagstadgande från hvilket un- dantagen tyckas blifva regel, skulle det tvifveleutan vara af intresse, om någon forskare i hithörande ämnen Linge vid Lilljane LIfliga slått betutat angående denna sitingeolfra- nu början?. «Demi) stadgar ek vid Ord valdes basse Vanligen då han Sammenskref smörja, Sorgligen dum. DA klungo kungsord Klara som korfspad; '.Figaro. fasligt Farmt dem förspred. ville i tryck meddela hvad han in- -kkanakisiiar..ratijältatessita:a.Äälittars'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.