fler ed) hegoar.obe forn vapen. RMjectl isett, att ttångarnc finlo få offentligt mcb ber, att be funna far avta taga lin beten. Qpititieifrt . i. ne.ta befollninaa- blusat:te i tttet011aufs3 lån bar utfclt ria inaploaisfeget inom 2.a 2 nita in- fpcfter C. V. Carlaien. CU ulträtitniti- gen trätft ett tviht uppletat.< år ci att untra på, tå Carlafen aftitit fat 8 år 'dan. att cif låga f8r tiägra hagar felan helt lugli kantra å noa terfogarten i Ilplala. Can förträfflig ätning, bruarlt lenimatitc mein mara aatunaftitt8reitin. got 1 allmänhet mera berbe qua fig, ar att aa, att 1i langa wigar ecb inta ge0 lata, 'aga tet Linta måttet 55. KnorDnatc gana0t1111- ta. 23(aid). Rar tett blott nåda ecf barn troppen utan (tårta åltorn (aniratga ro, i ed gom• lianerna tålunta' ;,å ctt angcnåmt ed? uppttiftante fått tillbringa några limmat :Mamman. i ett fria. 'Si 16tei fa ids afuxtttitua tätängar cUct utemetteit- ligs ttattpref, 'petita enbalt teans N- bc, utan etgrånlate. Itttrål tustigs mar- barr, örratt alla tunna Uttaga. l y ans ed? lapante hafwa 1 ana tita !tålt anat i aularatt hoa ana lifotratti. ga tott ech aj minft tota måra trigiffa hitlåt:ter. tji !Teta je till att wi ej an- kra bc3reppit om te la pråttiga 'petita 4%)t antar:ta folt jtobo iratnft ta Den treptiliga uppfeftrani program et10 besitta anfader latent be f8r mei- :tittin atlant ecp nottidafte af alla !rena. 1,8tigbeter, Jom ej inoro fati•ifrobe. Ston- tauta penningar etb tet ruffa at enat!, torra (om s nuna baubfillaar (br eatfilfa - fon åt tentinuitetterffhanbc) råttabell åttven(om be flata af egarene edna tok, bem,rsr, hwaremet alla lantmunta till. b8riga fung8reljer ed, jnoeuff fatta fininad. jausling upphann., !amt C:å Nen ber- jamling. 3rtgen ntenniffa Ratat«). Cu leda i tandat, mat att lugnt träter r.ibte, dich hatt te nårbelåatta, betåttfligt bo. tate gåttarne åfwen antäntta. 5311 tvi. Care fara war 8frectflånörn fl. 7 i går merafe, men tet brann ännu i brant- Una. Caaren babe fina faftiabefta, ena ed) bre:dorier fariåfrabe fbr bagft 27,000 fr. i betaget "s...tattfia". (hem antaga ba upyteitimit genom merbbrauf. l8ofriftvare bel8fte plats itu i terStals, ecb inifft,infta volyms, km af br tengtejon uttala huf, bott tfettenfefaga alten fällt tet »Monte: "5-au fan ccfjå citgångbib8tiva Lina bua.' England. I sitt trontal v id parlamentets öpp- nande den 21 denne) yttrade drott- ningen, att förhållandet till utlandet ar lanekapligt samt att deo afghan- eka granstrigan vunnit en tillfreda- stallaude lösning. Drottningen hop- pas tett dc engelska och ryska kom- missarier, hvilka utstaka gransen, sko. la bidraga att belasta freden i Cen- tralasien. Oroligheterna i östrunti- lien — heter det vidare — aro ut- tryck far befolkningen', önskan om förändringar i Be:lintraktaten. Drott- 15<gognabc frinaärIca. 13i3r an- ningen har sökt utverka att Oetrumi- måne:ung ot begagnat< pe(tntåtten tams bena befolkning. i enlighet med dras Cci un0 `Iticllaainaicte aåratirått t Sant. önskan måtte komma under furst A- tant tco 18 senats 9n3lingen Za Com lexanders styrelse, dock med filkur Iran 5Driefora till ett ara Itraffartee ed) att sultanens vanentliga rättigheter ett att wanfrejt utaftett ltratattten. måtte uppratthållal ofartninekade. Com, torn want anitäla fem fighta livad Egypten beträffar, vantar drott- tuta Ztjefeti, hatt nota Zeit Nation ler ningen ett betånkande från de bri- polkett:eran lutlagt i rattopera 4 iår* fiska och turkialta kommissarier, som !tilta tut met ttrut beaagnate fritnårs underhandla tued khediven ont vid- ten, ',lystra Dan lett mcD rautichr ur- tagande af åtgaider för etarkandu af etan poltItämpeln. Den ttlltalaae, lom Egyptens förevar och deu egyptiska utlett turat «tänt< leticeljen, förpaltja. regeringen. etallning. tri; HU lanicrUlangelict. Efter cn återblick pi expeditionen till Biring beklagar trontalet tett handelns NN hån MO ett trott sub öda och jordbrukets stallning icke blifvit ont ene% cn eunD t .farthat. Zjurct förbstuall. Vidare sågar eig drott- crqell *inrett 2U las ed1 plagatei modet. ningen med ledsnad nodgae meddela , ä tet letchrotee ottan at agnat. parlamentet att en upphettande agi- tation å nyo eger ruin i Irland. Of- Ca löjlig biftrattion dere< fig vertygud um att egg parlamentets mate« lentag fints och tolkete stöd, *antar hon beetamdt (ettelyrun Dta till. .tegtieltit t)RD bd frau pre- satta sig emot hvarje farande:ng uf Intnolcit: 'titt tuting! åtta förbi:ab al. unionsakten. Drottningen haranled- tununa t kana leflamling (Una dån- ning frukta att dc gallande lagarna ann indian tutan tott 3eueleit ed, ..." Aro vanmäktiga till au besegra Irlands .tir nannatc punett, to ten autna fen. organiserade motstånd och den der- ttaartitena namn IteD ej uttal!. .,3Cte stades rådande systematiska terroris- matchat biter, to '23oet fatt — dalt men. Hun förv+intur> derför nu par- att moarna waa cia !tutte !amma tog lamentet skall utrusta regeringen med hattat,. 'Putten unlle tet oattatt det- nödig makt. Slutligen benådar tron- ta bort hatar. ed; Itunteue antott ner- talet lagförslag till administrativ sjell- ta at titinttigar tran nelfatcuta fe- styre'« i Englunds och Skottlands fattar en nanctitning. grefekap medelst rådplAgande förrum- Ungar, hrillcal medlemmar skola ',tal- ekot Medea. Ratten emenan ja. af befolkningen. Likartade lag- måntag ed, nobla wID 3atten pa met- roralag förberedas gren beträffande genen utbröt ettiwata 1?tå lauttbriaaren Irland. tanteri 23 antalen r önlitirgc, bwarintö burat anmanas lem utauatagatiaactua Frankrike. aceton:no. lu nintrtatut, 1 angått I anledning af sitt återval till pre- lamt alltaligt (hosttå hinn ranta. aident för Iranska republiken har hr allt Mer, ipancnal eda jertbrufartts Grfey begagnat eig af sin benådnings- Rap bann upp, litiCm bet-möta a! 'bo- ratt och öppnat fångeleets portar för ard OctiblanD Ousfonteteltelf hela ear. åtekillign torbrytare, och för andra gud, dh latta talen at gumma till- förkortat dat dem ådörnda fangelee- medlet. Till do benådade håra furst Kropotkin och Louise Michel. Den oistnamtla vägrade emellertid bestamdt att lemma fängelset, emedan hon icko önskade erhålla nåd och endast kim- (142 anse sig befriad från sitt straff gr. nom en amnesti, oorn annullerade den ofrer henne afkunnatle domen. Först då man botade att med våld drifva henne ut ur fringebet, kunde bon för- mås att begifva sig till den bostad, nom hennes vattnar hade i beredskap tar henne. Man torde erinra sig, att Louise Michel blifvit dömd till sex Åre fän- gelse för det hon upphetsat folket till or på Invalidesplanaden och att tele reor till följd deraf åtekilliga bagerier der- efter plundrades. k röken Michel. mäktiga vinner. Clemenceau och Ro- chefort, utverkade, att hon fick illa- talan att undergå sitt straff i See La- are, skild från de vanliga för bryter- ne, i ett åt henne reserveradt ruin, der hon till !fanskap hade sina böcker och tre kattor, samt fick emottaga besök. Ilon har anveindt den tid hon vistats i fångelaet S:t Laxare, för hvilket hon tyckes ha fattat smak, till att skrifta sina memoirer och två ro- maner. Redan medan hon ännu var i fln- gelset *leret bon till republikens pre- sident ett protestbref, som var hållet i dc lifligaate uttryck, och till flagra intransigenta tidningar har hon ekickat följande ekrifvelse: «Den 14 Januari 1886. Vi lefvn i ett fullkomligt kejsarrike! Denna gången har snaran lyckats. Man hur kastat en benådning i an- sigtet på mig, och vi äro allra benå- dade af sexti. Jag accepterar icke denna infantil SI fort min moder blifvit bisatt i den familjegraf, som våra vänner ha köpt åt oss skall jag vara fri och gö- ra kvad tnitt samvete föreekrifver tung. Louise Michel.. Rochefoit och ClCtnenceau ha från Louise Michel erhållit i hög grad * grofva Uret, emedan de i kuminuren icke protesterat mot benådning. Huu har i synnerhet behandlat Rochefort illa. John Ericson, den store uppfinna- ren, ville konung Alfons ut Spanien i lifotiden ludra med storkorset af spanska «förtjettetordens. Fornt nu, befatta amerikanska tidningar, hur emellertid Förenta staternas utrikes- minister lått mottaga uttnarkelseteek- net, som han öfversåndt till .unr E- ricson, uppfinnaren.. I förra veokan firade ingeniörs- kinisten on ny triumf. Dt öppnades för allavin trafik tunneln uutler deu engelska floden Mersey mellan Li- terpol oclt Birkenheud. Den nya tunneln år en engelsk mil lång suttit hur byggts på sex åra tid under led- ning turat ett sir Chartra Fox och hans söner och derciter major bac. Vid detta arbete halva ayseeleata 3,000 ar- betare, af hvilka tulf förlorat lipet getunn olyckahaudeleer under detatur- artade ', tretaget. FurstinnazPignatelli, har tillställt Wiener Illustortes tutta Watt föl- jande skritvelee: . . . «.Jag nödgas ho, eder anhålla ont ett berigtigunde. jag vill och skall uidny urili/eu ar- tist/i:feet, rom behagar mig och gör mig oberoende. Min Islagt år ttkid för mig. Inga böner, inga hotelser skola bringa mig :Armare mina kara nlagtingar. Vedergällningens stund har andelägen slagit, då jag kan ham- nas på dem för alla deras neutrinor. ing skull ej ha intern med dem, ån ile hade med mig» o. s, r. Vid ett besök på ofrannamtla tid- nings redaktionsbyrå berättade furst- innan, att spioner lura på itcrinc ar. var allt och att hon ej vågar lemna sitt barn allena af fruktan, att man skulle. bortföra gossen. äättegångs, - och poftssaficr. Laltehns radetufeuratt d. 25 Januari. Fortkörning. Stadafiskal Ilanason huda uttagit stamning å landtbrukaren lians Petter Johansson i Klirr, Weiuge socken, yrkade ansvar rl .f, för det han i starkaste fart kommit framkörande å stadens gator utan att hejda farten ens i gatuhornen. Sva- randen nekade, sade att han visser- ligen kört något fort från hörnet af Ryssgatan ett stycke framåt, men se• dan endast låtit lasten ••dritva, 1 och för vittnens anskaffande upp- sköts målet till nagla måndag. Sva- randen hade duck ej lust att aflagsna sig innan saken var utagerad, och först efter uppmaningar fann han för godt att låta sig nöja med uppskof- vet. Söderelit', och detta år, om vi ej misamiuna oas, hans tredje arbete.. Att vara skåning ur således en inenniskan .tredje arbete», om man far tro S. A. Ad Absurdum. A.: .'Matemati- ken år en oantastlig vetennkap. Se bar ett exempel: Om en arbetare uppför den hår muren på tolf dagar, så uppföra tolf arbetare den på en dags. sJa vilt, och 289 uppföra den på en timme, 17.280 på en minut, och om man skulle anskaffa 1,036,800 man,' si star muren der färdig på en se- kund, d. v. e. innan någon af dem hut.nit lagga en enda sten på dess plats.. ['vem har stiftat Liktenekapet? frågade för 18 år sedan kyrkoherden D. i K. en piga, som skulle gifta alg och durfur enligt den tidens sed tick lof att slasa för preatep s — .Det har Per Akeeson gjorts blef det oväntade svaret, som gjorde attesten så häpen att han nåra nog tappat koncepterna. Flickan trodde att frågan gage «bönemannen» sons etalt ihop de bagge kontrahenterna. atirfliga unbrrrätteifer för 2341ab. 4 eönb. e. Iftttonbef ogen Cl. tf. /134flat ft. 1. eösse i ,Dof, ten IB ass. itirutaret n t 2 CO. Version, en toner; ben 20 :n. etinnetneegoren i Zrorntorp, 9ftteitnt, en fon; ten 21 1. tri, lirrent. n:r 3 erornuorp, voutin Oltfon, en fon; ben 23 1. tn., Cemmane• egaren a n:r 2 Cerat" en Dotter. ID6b i eof, ben 16 3... filtbet. n1 3 emma. torp 36ue etrötaftrgs bona, kliats Wuputts, men., Ittligie i tof, ten 24 3nit. enunantegate n t 3 tst131a3ta, Cia 13. Utslet: 04 3043aaa Vetettion. Vexelmål, rörande ett belopp af löttdttal outittenftin i 6,80U kronor, förevar emellan v. 113- railehöfdingen 11. G. Nytänder i låslus stad, å Haltande Enskilda Banko vag- nar, emot fabrikör A. J. Dock hur- stades. Stadefiekal Iltsueson företa& de haradshöftling N. på grund af full- makt. Svaranden var ej tilletades. Utelag afkunnae naata måndag. = • åtuaricbanba. Ingen fara. «Ju, ,:?ag skulle nog tro ps ditt latta, ou vore herre i om ditt hus.0 .Då kan du tara fullkomligt lugn. Hustru min och evart:tur ha teet bort på åttu dagar.. Försigtighet. Advokaten (till sin fru): 4bu3lia du, lite geoteet in allt sota kr fly ttbart atom bihang mcbfoljcr till Ca: Pah tibning fiborna 21-24 af följetongen (fn Worbratelft. Pstabs gknonsafb cluing. I. 0. G. T. Val uf tjensteman och dess instal- Advokaten: «Den tjuf sam i dag lering i Logen n:r 460 lastad' Va- på lörmiddagen blef frikand till följd pen, forrattas å mötet A ordensloka- af mitt glånsande försvarstal, kanoner len Söndagen den 31 Januari kl. 4 troligtvis i eftermiddag för att tacka e. m. enligt Logen. beslut. mig,. David Wesström. (5) (W. 3) L. D. En ung fru, som ej var särdeles hemmastadd i köksangelagetilieter, ha- de tur företa gången ft-ammande hos sig. Fur det ganska betydliga anta- Torsdagen den 4 nuets Februari let gäster fans endast en gås. Som låta borgenårerne uti nflidne Kallar- unga frun var okunnig i konsten att masturen lians .Lundbergs i Bastat' skura för, ötvertug eu åldra vaninna konkurs genom offentlig auktion, sunt detta bestyr. Snart ar gåsen helt och å stallet fåt-råttas, förs/Oja massans hållet uppskuren endast skrottet åter- återstående lusbo, bestående af eilf- står. Furhigen vaneler sig vinn:man ver, nysilfver, möbler, linnevator, di- till den unga frun: verse husgerådsartiklar m. fl. andra — Hur skola vi håra oas it, gåsen varor, afvensom en del osåkra for- Ar slut? 1.; ngn frun ser föraktad« på dringar. dc nakna benen och utropar förvå- Vid samma tillfalla försäljes diverse nad: möbler in. in, tillhörande Kungl. Te- Te- — herre Gud, år hon ihålig? 1 legrafverket. e gr a fve t. Auktionen börjas kl. 10 f. rn. och - Lokal - patriotism. 1 Skånska Af. erhålla vederhaftige köpare anatind touhludet laser angående den unge med betalningen till den 1 instun- realistiske författaren Ola Hansson, dande Maj. ilastad den 20 Januari 1886. s edan hans nenuste verk ontignits: Aug. Elinlund, sOlu Hansson år såsom en och (8) annat: ut våra 'hare redan vet, från Kungörelse. Justering — 25 — Kunde vid någon menniska motstå Monique, då hon för allvar ville något. Ban såg ned i källan, som om han stege den kära flickan med det lätt krulliga håret och den lilla hvita hufvudbonaden. Ett ögonblick böjde han sig ner, som fur att söka hennes ansigte på bottnen af källan. Några stenar rullade ned för stigen och lätta steg hördes. Skamflat öfver att blifva öfverraskad i sitt sysslo- lösa drömmeri, ville Marin taga ett steg framåt; han var nyfiken att se, hvom det var som liksom han sjelf vore al tokig att gå ut vid denna tiden och till den- na platsen, då han i gången mellan basselträden fick ögonen på Monique, som helt förskräckt stannat. Hon hade sprungit och andades durfur hastigt. «År det dta? utbrast Marin. «Ja, jag vill tala med dig>, sade hon lugnt. Han vågade icke närma sig henne, men bon gick stadigt fram till honom och stod nu der belyst af må- nens silfverstrålar. Deras . skuggor bildade en liten mörk fläck på vägen. . «Mor sofver) sade Monique, som Pion vaknar, så säger jag att jag hade glömt att taga in tyget, som vi lagt att torka på marken — jag viUo så Borna so dig>. «Ja, jag ville ock så gerna se dig>, hviskade Marin. Han kunde bättre tala med sig sjelf, än med an- dra, men Monique var ju en del af honom ejelf och dem hade redan gått till ty det hade arbetats strängt den dagen, och följande dag skulle icke blifva mindre sträng. Det lofvado det vackra vädret på af- tonen. I stället för att, såsom andra gå till sängs efter det han spisat sin soppa, gick Marin Bonami ut i träd- gården och såg på hafvet. Så stilla , så skönt, så uppfriskande att skåda, ef- ter sommardagens stränga hetta. En vindflägt förde doften af de }tvåa rosorna, som vuxo på kyrkogården, bort till honom och han kom plötsligen att tänka på Monique, han tyckte sig so henne som om hon stod() dor sjok. Han hade [minn den föregående dagen endast sett henne på afstånd. Hon hade hela dagen haft att göra vid inhöstningen. Hon hade arbetat tillsammans mod Mairens dotter — enligt Marins tycke långsammare och allv:.rligaro än annars, tnen man hade ej kunnat få henne att säga något. Donna qväll, då luften var mättad af blomster- doft, då hafvet såg så leende ut, då månen syntes så nära och skimrande, måste förefalla alla nedstämda menniskor mollankolisk. Det var som om månen log mot dem och ville göra lifvet gladt och trefligt för dom. Men det fin- nes intet mera smuttande till för menniskan, då hon fruktar att hennes högsta önskan, hennes käraste dröm icke skall gå i uppfylieltio. £11 kvskrytelst. dorfijr fortfor han: • af mått, vigter och vågar företagas å Gletgifvoregårdarne i IIASTAD den 4, 5 och G samt TOREKOW den 8 och 9 nåtts Februari. Engelholm i Januari 1886. Per Morot'. (7) W. 5 På obekant slit( bortkom på aftonen den 16 Januari på tagen mellan Ilibtad och \Venet Knutit, en plånbok, innehållande#11, &hand- tingar. Den som åtetendler plånbo- ken med dess ipnehåll, erhåller 20 kronor i belöning. Egnren till det förlorade, anvisa. af DA WID WESSTRÖNI. (W. 4) (6) Vexelkurs hos Hallands Enskilda Bank, rid försaljning ( 14 d. d. . • • • • ttetn ( a . ( 14 . d.. d Hamburg (å v i.tå London Brand ( 14 al. d. . ( å vitta . ( 14 d. d. . ( å vina . ( 14 d. d. ( å rista . Amsterdam a ! 4 , , / ',,,d• • Newyork å viata Berlin Paria 18,22 18,24 89.20 89,30 . 89,20 . 89,30 ▪ 72,15 . 72,25 . 72,15 . 72.25 . 150,95 . 151,15 3,80 . —1~
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.