1 ' ! ett .åttge: 4 te, bctate 2t, till allan b er- :da— ae en ieruts t råa ltaga tuffa smet tient I CL osta lem, 'bar töja. cent. 1 884 298 r en tåra cert ert- ar. fen, ten te. ars itt: ng. en ng. ng ill, ett a- . ,a: tg a• rt >e r• a Mara maffigt, att infam rthriateantifet be flopetitit ed, ferntriberi, på lamma fem atrefaterifft frångelmarti, au från nods filta gjort*, i bet fråligen krrno ed) flata fröt målet em en nu ek hitre ettning i tchantlingen nf rån gentenwmtna minifteriela atigeli• gattet«. Tet fan Sitainftene från fivenfr fira utan ttvcran lågat, att brom bet noa ?Urtaget ide legat ringafte baftanfe två a tt minfra ben 9.i3ebutttigelfe", 9tergc batik% på betts emråte njutit. Zimårt. lirftållightten c m bar affigten, att eeftå i bena aficenbe want få påtaglig, att måra norlIkitare juft fat ben erfaren. jom bar man rott, fart rara upp bitumel «b jett, ed; ffrifit fig heja på gem faren nu geftaltat fig fTola b e meta et fennerligen reåttemmet watten fina hussnar, fem alttig bottnat, men nu etter tullfrågans fall, åter hit. jat flutna met f2rnuatv !taft. Rntfortgn. Regn Pil i lanbagt i Crunflu tutta. Redan falnar tråttn- „panter ed, i tara babe tiltate tim- kraft, fem met flutet af prebiran aftrer• flutante ferm et i en tåt ff ur aid FN* neb bftvez Prfamlingen. Mattas§ ångbåtsbolag. i ifl råt. behållen i Sarberg intemnatee i mån. taga tereii tum, att bafråtten faftbått tet uttag, bwarigenem tåtbuiltåtten får, flaxat fil utan atleenbe å iatvånbningtn, att imarantena ej bo mantaltRrifna i .,t3art<r3, helgd; nakna tet ftera fraf. målet mellan tlartergd ångbåtsbolag ed, ree tttbaranDt•-..ftnrelielebamater. Vitwatt rtaganttna i öfrist anntåttt mot råt- buiråttena telgrigbet ture af teffoffen- bet att entaft iamtitigt met ånnu etikrnta bufreutjaftn futlfajail. itegbitstrafiftn. (inlist be icnarte, till fortelPententretarne anfemna unter• rittelfer från ångacne Vtion ed; dalfen, figp baja fettlarante ansar i line- :nådd hamn, fringtelda af brifia, sch funna ej femma ut fihr ån futtig mint intriff at. Brefkort frän Halmstad. Den 25 Mars. En varm och hjertlig tacksamhetens hyllning bragtes i dag den från riks- dagen hem aolåndande fullinaktigen, gudeegeren och riddaren 1. Lyttkens å Skedala, i det att, vid snålltågets ankornat norr ifrån kl. 11., till hår- varande jernvågsstation, hade stadens goodtemplare af engelska grenen, Arbetarstegens medlemmar och Fa- miljföreningen,foretrådda dåna resp. fanor, samt dessutom en oöfverekid- lig massa af omkring 2,000 personer af etadene öfriga invånare infunnit eig för att vara den omtyckte och sanne fosterlandsvånnen till mötes vid hane hemkomst. Tåget ingick på stationen och stan- nade under musik, utfört*, af good- templarnes verkligen goda musik- korps. Efter utstigandet hetsades hr Lyttkens å de ull-varande/ vågner af herr doktorn och ordensledamoten C. 31. Petri i ungefår följande ordalag: ',Herr Rikadageman och Godsegarc! Halmstads arbetare och en stor del af badens Ufriga befolkning frambår på detta sått sin vördnadsfulla och tacksamma hetsning, då Ni nu åter- tinder från riksdagen, der Ni kraf- tigt arbetat för vårt fosterlands basta. korka och dystra ha dc veckor va- rit, mom nårmatt föregingo den 6 Mars. Underattelse hade ingått från Stoc- holtn, att ett maktigt och inflytelse- rikt kotteri af framstående mån hade frametallt 4rkande om tullar pi Ids- medel. Porniinekade arbetstillfållen i stad och på land gjorde sanningen bland arbetarbefolkningen bekym- mersam och nu hotade man oss med att dertill vilja fördyra det redan förut knappa brödet. (eke underligt, att vi emoteige en tung framtid. Dock fanns det hopp, ty vi visste, att det Lland riksdagernedlenarnarne funnoe sldane mån. som Ni, man, som cgde ett klart förstånd och ett modigt hjerta, som satte dem i stand att rått be- döma taken och lugnt blitva vid denna dom. Den vigaga dagen kom, och det visade sig, att vi icke för- Oves satt vårt hopp till Eder och Edra liktånkande. Den goda saken segrade, segrade genom Ert vältali- ga ord och varma deltagande för dessa, hvilka, såsom politiskt omyn- diga, dock mest bcltöfva hånsyn till sina behof från de maktägandes. Sjelf stor god:Bagare och tillhörande landt- mannapartiet ryggade Ni dock ej till- baka fur att, 0, folkets, den stora massans, val och ve behandlades, ej sr på egna blifvande ekonomiska för- delar, utan, brytande med Edert parti, bh,tt egna Eder åt den arbetande befolkningens biet*. Det ar för Eder har visade oegennytta och ejelfförsa- kelim, Eder örnhet för den stora, min- dre lyckligt lottade rningdens sak, «dn vi nu hjertligt tacka Eder. Det gamla Rom bekransade med eklöf sina om fosterlandet vålförtjente mån. Ni kommer med sol och vår, ten eken har Lamt ej utslagit sina blad, vi kunna ej (leder nu ricka Eder en eldan kran., men en an- nan, en som aldrig vissnar, gifta vi Eder: vår, folket., varmaste hångif- venhet, högaktning och tacksamhet. Vandra framgent på den hann Ni hittills fortgått och den Ni nu så kraftigt verkat och vår innerligaste tacksamhet ekat alltid följs Kim» Vid det :talaren nn /lutade höjde den församlade mångden ett kraftigt lerve och hurras, livarpå musiken blå- ste fanfarer. Sedan musiken upphört, tackade den uppburnc hedersmannen i kort- fattade och af hjertat gående ordalag för det varma °mottagandet, uttalande, såsom sin isigt, att 'han endast efter Låsta öfvertvgelee fullgjort sin pligt i och för det allminnas val, hvaref- ter han t sig till sin vagn för att begifya sig till sitt hem, Skedat., vid afekedet hetsad af de nårvarande. Företrådd af musikkorpsen tågade den oerhörda folkmassan åter in i staden, der den så småningotn upp- löste. För att i sin mån bidraga till den ovanliga folkhyllningen hade stadens numera aflidna'skarpekyttekorpe veck- ra lana åfven framletats. Ejnar. 6raintlanben. Norge. Statsrådet Aetrup har nu gjort sin .debute och såsom perlamentariker och såsom målsman i stortinget for det nya arbetedepartementet. Norska Dagbladet skrifter !arom: •Den nye ministern gjorde ett i hög grad tiflitsviekande intryck. Hans föredrag var redigt och klart, utan öfverflödiga ord och utan annan väl- talighet in den sakliga bevienin- gens. Man märkte ögonblickligen att det var en man med en praktisk insigt i den administration, till livar. chef han var utsedd. Ilvilken vigt hans ord hade, visade också det ut- fall,. som frågan om öfverging till ett-åriga avigbudgeter. fick. De tviflande förklarade sig lugnade af ministern/ förklaringar och t. o. rn. en stor del af högern gick med på reformen. Ilr Aetrup gaf i det hela taget intryck af att vara en utanför byråkratien., skola utbildad man med en förmåga att tran kårapunkten midt genom alla forrnalitetenraas om- svep. — — — Hr Aetrup/ uppträdande var i öf- rigt korrekt parlamentariskt. Han uttalade tillit och kräfde tillit. Han var, som en af tingets veteraner sade, parlamentarisk utan au tala om ka- binettafrågors. uppluijCande. Norska justitiokornitå har inkommit med förelag om dödsstraffets upphavande. I odeletinget beslöts med 42 röster mot 39 att örversånda förslaget till regeringen. atrikes. sin perenn bar för ett Virile artortAt 400.000 kr. utom ett ur, :som opiat • honom 20,000 kr. Opliförbrukningen har rlf% den sista tiden, i orimlig grad tilltagit bland de ligre klasserna af England. qvinnor, isynnerhet bland grufaebe- turnes hustrur. Det dölvande knutet fås med kullet hos livarje npotiAnre. Det upplöses derpå i sprit, sot4 efter att ha ut/paths med vatten i talbör- lig mångt*, vid förtirandet utuffrar en dubbel verkats på organismen. grin- nor, som ge di, förgifta deritionom boketafligen sina barn. Bland 'likare diskuteras derför allvarsamt atty söka satta stopp för apotekarnes ;Ofin- gande handel med den fördtrfliga varan. Ett nytt helgon finnes :velin nå- gra dagar inom den katolska vdrlden. Firren har nemligen kanonisertit pro- sten Clemens Maria llofbauee, som dog 1820 i Wien, på grund af två underverk, som han skall harva för- rattat. Den största boken. År 1832 trycktes en bok i London, som vål torde vara den största i veråden. Dess titel var: •Engelska hjeltae. åre- tempel.. Höjden af ',varje blad i denna jetteetora foliant uppgår. till 4 famnar, bredden tir 2 famnar. .Bok- statyerna, som icke aro trycktat med boktryckarsvärta utan med guidfer- nigas, kro arven af kolossala dimen- sioner, i det lavar och en af dem har den ansenliga höjden af half fot. Verket tryckte på statens bekoitnad, men blef så dyrt, att endast 100 exem- plar deraf afdrogus. Dem' are för- delade till några kungliga perauner i England och utlandet samt tät nå- gra engelska bibliotek. • Storpolitik. Tidningen Sliainhai Courier föreslår att islåndingarakola öfverföras till Tonkin för att ft:rh:fura den infödda rasen och att prin Val- demar af Danmark skall göds till kejsare af Tonkin. Söm hatisk:mål år franska, har man ju derigensbn ar- ven tagit 'insyn till franamålinens kånslor. vi ej sett. Ej heller harva vi, gud- skela, varit hemsökta af nigra för- legade öfverliggare, som försökt att inbilla oss, att vi i en fronttid så af- Illgsen som möjligt, skola blilva ska- pelsen* herrar. Nej, Kråkvinkel år från .begynnelsens förstliet• dagen till ro slant, det veta vi nog; men det gör osa i alla fall inga bekym- mer; vi terve lugnt i vår lilla afkrok och mer önska vi ej. Jag rar för någon tid sedan hån- delsevie inne i den goda Lagaataden, om 'vilken jag på senare tider hört så många underbara saker berittag, och kan försekra, att nåttinda stad, ehuru vidtberomd, indock vida örter- traffar sitt rykte. Med andra ord, Laholm var förtjusande, och detta i djupaste vinterkostym. Jag undrar följaktligen ej på, att mer eller min- dre misebildade poetiska folder tidtals blifvit utsållade framför Lag:brudens fötter; afton jag letade mig i viss mån poetiskt ettrad vid åsynen af hennes brusande vattenfall och andra naturskönheter, och skulle gtrna ve- lat arven jag draga mitt strå till stac- ken genom att (rada en liten vers- etump, ett «drapa°, eller livad man nu vill kalla det. Men för att vara uppriktig, så har min poetiska ådra utainat, hvadan jag såg mig nödsakad att asa från före- taget. Detta angenima göra öfver- letunar jag för resten förtroendefullt åt någon mera högbröstad och hög- röstad sångare, och aldrahelet it den, som tagit Laholm' storhetstid på en- treprenad. Strån gaspel, eller ,andra för tillfallet passande instrument tror jag ej skola fattas honom. 1 brist pi /arkadiska pipor och rör. ber han nemligen, enligt min förmodan, harva tillhands några af Rörstrande lergö- kar, 'vilka han i yngre år lår hafva trakterat med en viss virtuositet. Och slutligen livad ejelha versitikationen betriffar, så kånner jag till sen gam- malt, att han på det området rör sig lika ledigt och obehindradt som ett urspiradt lokomotiv. \ Och 'enbor ju,,eaken vara klar. Och nu, go' vinner, slutar jag mitt råkvinkelabrefo lör denna gån- gen. Bel 1 Babel. Bref fran.Kråkvin4el. (Till Laholms Tidning.) Ärade redaktion! Sedan den tid, då herr Sigurd ifrån Getapulicn på ett si fortjensfullt satt redigerade «Kråkvinkele‘ eckoskran., 'varom man för öfrigt kan låsa,i den mannens lefvernesbcekrifning, harva vi varit i en bedröflig afsaknad af ett publicistiskt organ, som fort del all- manna opinionens talan hkr borta i det gamla minnesrika Kråkskakel. Det må dcrförc icke vricka förurgiran, att den artiga civiliserade och skcivi- lieerade tedde!), sedan det Sigurdska tidningsregementets dagar von; rek- nade, aldrig vidare haft någonting att förtillja om kvarken Kråkvinkel eller dess annexförsamling Skråköping. Deraf orsaken, att jag i dag fattat min undangömda och bortglOnda penna för att deltaga i den of entliga diskussionen och låta veråden veta, att vi hår borta i kulturens utkanter innu iden, röran och hafva våt va- relse. livad då först och falnat lokalny- heterna från vår ort anbelangar, så vill jag ej uttrötta Er med t. ea. ett långt och intresselöst utdrag ur :våra debiterings- och uppbordshingder, ty det vore kanhinda ett för tort itnne att koka «bygdebrefe på; ej heller v ill jag i likhet med en viss utkuri- dikofilare. skrifta en oandlig historia um brandsprutor, trikinbyråer eller emåstenarue utanför vår jernvågtata- tion (ty afreil vi hafva en sådan); allt detta ur nemligen saker, sota jag förmodar, att Eder tidnings tåa e ej finna något sårdelee nöje uti att Ont afhandlae. Men kanhanda det tillåtes mit att servera unnat smått 've ner fo da- gen. Om flickorna 1 Österrike boråt tar en engelsk tidning: Till femton års ålder hållas de vid sina studier, men kro derför ej ute- slutna från sallskapelifyet. De klåda sig mycket enkelt, och det år högst sAllsynt att de hava en sidenklid- ning förr ån dc lemna skolrummet för bilsalongen. Sedan de slutat skolan, genomgå de en ett- å tvåå- rig fullsandig hushållskurs, antingen under ledning af någon medlem af familjen eller i ett främmande hem under en skicklig köksa. Det år mycket möjligt att man aldrig kom- mer att fordra af dem att dc skela tillaga en middag, men de göra. på detta sitt oberoende af kökeor och tjenetefolk. Då de blifvit gifta, kro de mest uppoffrande hustr ur och mO• drar. En osterrikiek dam Ar lika bil- dad och lärd dom en engelsk guver- nant, lika god köksa som en tyska, så qvicic och liflig i sallskapekretsarne som en parisiska, lidelsefull som en italienska och vacker em en spanska, ReAr att då först och fron/t teln om tv Europas skunaete quinnor finnas den politiska och kommunala llfak- tidvis i Wien. Tyskor och arven tigheten inom vårt eatnhålle, såstår österrikiskor aro ryktbara för sina den, det kan jag upprigtigt försakas, linneförråd. Så snart en flicka födes, öfver allt beröm. Vi hafva likatom börjar man våfya linne åt henne, allt unnat belelvadt folk skickat aptud och livarje år ersattes för hennes ett haft tjog petitionslistor mot eran- räkning ett visst antal alnar, afsedda målstnllarne, hållit opinionen:1ton, för, hennes brudutstyrsel. Mormö- samt efter frågans lyckliga utgång i drarna å ein sida Oro ej lata. Dc till- vederbörlig ordning festat, hållit tnö- bringa sin tid med att sticka åt sina ten om igen och sands «tacken:nit:etc. dotterdöttrar så att dessa ha pirum- 4dreaaer• till vederbörande, och mera por icke blott för det dagliga bebor- tycker jag, att man ej rimligtvis kats vet, utan afton kunna anagga de begår* af oss. tott dussin som boro tillhöra brudut- Vi hoppas emellertid att dc anade styrseln. Många af dessa strumpor landsman och representanter iaom aro så fina som de finaste vilda. riksdagen, som en lång tid varit be- Förenta staternas störste qvack- svarade af tullskyddakoppor, för nar- saIvare, •duktor. Ligtbal, alled ny- varande befinna sig på britringsviten ligeu i San Antonio i Texas. H ans och ej vidare behörva blitva utsatta årliga inkomster beråknades till för den sedan någon tid grassenande 400,000 kr., hvilka han förtjenade dels farsoten. genom försåljning of alla möjliga slags Ilar hemma i det hyggliga Kettle- hurnbugmediciner. Större delen af vinkel gir för öfrigt allting lugnt och hvad mannen förtjenade gaf han dock anetåndtgt tilltaga. Vi taga livar dog, ut igen. Sårdeles 'vag var han för som den kommer och hysa inga onö- diamanter, af bvilka han ensamt på diga bekymmer lör den framtid, lom ltuatiOanba. En originel annonsör. I ett brer från MaInto till Ystads Allehanda låses: En personlighet, som afven har skal att klaga öfver att ingen ar profet i sitt fådernesland, år kom- ruissionåren Oskar ',Urberg, vanligen kallad apekfingers-kotntnissionåren» till följd af de klich-pekfingrar han alltid anvånder i mina annonser. Des- sa uttnårka sig alltid för sin roliga svenska. Det har hindi någon gång att; tidningarna vågat Indra dessa inpetat, men flux har reduktionen haft en het dust att bestå med den förbittrade gubben, och att han ej år god att dragas med kunna åtskil- liga tjenstsökande pigor vittna om; han år nemligen «född trettioårig landtmans' och i hans arm och lapp sitter anotY något af det der systemet som fordom praktiserades för att satta lit i en trög arbetare. Helt nyligen var följande annons synlig i stadens tidningar: Första nista April kan en duglig hushållerska, hatta- dam eller jungfru, få plats i 7 per- soners hushåll, deraf intet groft folk, med 200 kronors lön och piga under sig. Kort, betyg och ålder fordras. Svar mot 40 öre. OSKAR LOFIIERG. Malmö. Olyckshändelse. Poethudet kom- mer e in pi ett fruntimmersmöte och .Jag har ett brer till det vackraste fruntimret hår«. Fyra tidningsreferenter blefvo i- hjaltrampade under den rusning som uppstod. Intet svarlös. Gatpojken: Ja' kende la inte få veta herrns namn?. A hut!. Herrn: Gatpojken: 'Tack ska' herrn ha . . . men nu skulle jag be att få veta herrns förnamn också.. • En originell mfinchhauslad be- rånar en tidning. .Alta California. i Francisco. «En liten gosse i Qu- inzv i Kalifornien klattrade upp för ett . berg just som den första snön fallit. Då han kommit upp på givet- sen, rullade natt ned för berget och blef dorvid medelpunkten för en jet- tenor snöboll. Den lille saknades, man följde hans fotspår och obserye• - olten i ride till sist den stora em h kronan af ett jettetråd i en klyfta. Tridet höggs ned, snöbollen krossa- des, och ut kröp den lille gossen - visserligen svårt förkyld . . . Vackert manat. Professorn: Ju, mina damer, den undervisning, sotn bibringas medels itekådningema- tentat, år den förtrifiligaste. Min son till exempel var ytterst okunnig i zoologi, men så köpte jag en <tjura- ts. åt honom och nu har ban min *jul hufvudet fullt af djur. Qvinnornas Inkonseqvenn kan- netecknas ypperligt ö/rat, alger en amerikansk tidning, att en hustru obesvarad* öppnar en anjoriaburk med sin MIMS balts rekknif, men rå- kar i ett slags obegripligt raseri, då hon ser sin man vara i fard med att söka öppna en vinbutelj med hennes basta brodersax. Vexelkurs hos Hallands Enskilda Bank, vid försajning 14 d. d. . . 18,18 London å vitna . 18,20 ( 14 d. d., . 89 — Hamburg ( vii,. 89,10 ( 14 d. d... . 89 — Berlin { 89,10 72,35 Paris ( å viste . . 72,45 ( 14 d. d.. . 72,35 Broadel ( å vist* . . 72,45 ( 14 d. d. . 151 — Amsterdam ( å vistå 151,15 Newyork å viste . 3,80 Auktioner. Skogsauktion. Fredagen den 2:dre April kl. 10 f. tn. försiljes i Angiva:0r')e skog intill farbar våg en hel del på rot stående boketrAd och risbunkar. Tre månaders anstånd med betal- ning. Samling sker vid Kuskahuset. Skottorps Gärdskontor. (230) Kungörelse. Torsdagen den 8 April kl. 9 f. ro. och följande dag om så skulle erfordras, låta Sterbhusdele- garne efter aflidne Kyrkoherden A. U. Kullberg genom offentlig auktion som af tnagiatraten förråttas i Laholms prestgård, förellja Sterbhusets 1010- rcbo, bestående af silfvcr, koppar, jern och tråvaror, glas och porslin, linne, långklåder, möbler och husge- rådssaker, den aflidnes bokeacaliug; 2 goda vagnebistar, 3 kor, åker- och körredskap m, m. Vilkoren tillkån- nagifyas före auktionens början. Laholm i Mars 1886. Sterbhuset. (192) Auktion efter aflidna Mamsell Entrna Bellisen hår i staden, rörråttas ai Magistraten, uti Hålare J. Larssons gard i Kyr- kogatan, Lördagen den 3 April kl. 9 förmiddagen, dervid lorsaljes all den aflidnas efterlernnade qvarllten- skap bestående af Möbler, Linne, Sång- och Gångklåder m. m Betalningsvilkoren tillkånnagifyas (229) före auktionens början. Tillklinnagifvanden. Tillkihmagilves att vi under firma Åström & C:o den- na dag ingått bolag för att gemen- samt bedrifra murareyrket, få vi hår- med författningsenligt tillkånnagifva. Halmstad i Februari 1886. G. Åström, F. Nilsson, murare. murare. Hänvisande till ofvanstå- ende, innesluta vi oss i allmånlietene välvilliga åtanke. Så vål större som mindre arbeten utföras. Ett aolidt arbete i förening med möjligast bil- ligt pris utlofras. Kostnadsförslag samt råd och upplysningar i allt livad till facket körer meddelas kostnada- lalmstad i Februari 1886. fritt i iSTROM s C:o. d Adr.: Ostra förstaden, inidt emot jernvågsatationen. (146) eff` Alla nummer dragas! uti Svenska obligations Lotteriet med belopp från Kr. 37 till 2.7,0001 Kr. De sunt önska deruti deltaga hinvånda sig till Agenter antagas! Bankfirman J. .S. Comp. (o , Store Kongenegade 4b ((i, 2.868X5). (Iii) Försök Svenska Statens OblIgatIonslotteri 1 Stockholm. Högsta vinsten år omkring 27000 Kr. Obligationerna miljas på anm- bilning från och med 3 Kr, till och med 20 Kr. pr månad. — Narmare upplysningar och prospecter sandas pa begårau om man vender sig till Kjöllor tt Co., Köpenhamn K. Agenter antagas, k (3)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.