krntinr ber hittills influtit till fonden, 0 ,0 våra prinsar, femliks gruntlIngarne rad ej få hetrads einhelsmattnebn- och i lördags toge under stor hög- stan. el kunna de ju PI* ide ned mom tidlighet slet första spadtaget för upp. silbestilda ekriddare eller skomakare Girande på fonden," bekosinad ref ett eller i vintra fall som gatsopare. fåotningeverk på en höjd vid namn Derefter kom Smålandspusten med Garderhöjen tunnlar Köpetthstme hjertst i %rede och förklam wie hela Festligheten, till hvilken Holger skendal. ttelonim okrif% it ett 11111'11K rekryt... naken vara ell Se nu vnr i:otidiges' handelsö den, högtidligt af de danska högerbladets, ett S. P. just i de flamma dag erve men derernot mer eller mindre dunst- fatt en attling i rikt nedotigande li- mut al vensterblatlett, som tveka att nie och en 'arvinge till all den gamla de insamlade gengarns kunde anvan. dcaleidoeltipninten., och det heder- das Uwe ån till uppförande af en vårda br envittorikadageorganet tyckte enstaka skans utan förbindelse med vål som •å, att denne nye veridomed- en genomförd belaetningeplan. Ja, borgare, som genast i vaggats lår blif- tidningen Politiken, veneterns .spy- tal «hertig if Kråkvin- dige. fribytare, har som rubrik till vit kel., borde harva företrldesråttighe- sitt referat ratt •Det andel Spadestike, ten, di det vore (rågan om något så- i det tidningen elakt nog Yrkeentligen dant soul sapanige.. reducerar högtidligheten vid det 'för- Ja, så adr apanagelrågan för nar- eta. spadtaget med dee. poem, tal vetande, och ute den ej får någon och preeterlign vIleignelse genom lycklig löning, Då år det gudskelof den upplysningen att — en il' Poli- ;me min skuld. Men jag tycker. att tiken. redaktionsmedlemmar redan våra farbröder i riksdagen ej behöfva dagen förut varit ute vid Garderhö- vara sk förbIldt småsnåla endast för jen och tagit det första spadtaget på eon. skull, tv vi kanna ju till dess- den blifvande skansen! förinnan att Je oro verkliga separeatil- Ren:' cirkusbyggnad vid Jernbane- heterånners i allt annat utom att hålla gide i Köpenhamn hade så när icke kommit att heta Cirkus Ren:. Frå- tal. * • gan om det namn, som skulle stå af- Om de *isa:a:in° torgdagarne i ver ingångsdörren, har nernligen på Weiuge och Laholm har jag ingen- eista tiden varit brinnande. Rena ting vidare att beråtta annat ån det, höll genom sitt ombud på .Cirkus att ulan i Weinge sent omsider kom- Rens., men då Renz endast skulle mit till den insigten, att det ej led- ha cirkus der fyra månader om året vis ett hundratal poliser lör att hålla och cirkus ej skulle stå obegagnad vekt åtver ett hallt dussin marknadr- de andra åtta månaderna, höll man heat:Lede och ett tiotal segelkant:ar, från den andra sidan på benamnin- och detta i trots af, att •NN eingelcIp- gen 'Cirkus VaritStAss. Derom stod parties börjat komma i bruk; och striden några dagar, men den har nu hvad Laholmotorgdagen betruffar, så slutat med att Renz fått sin vilja fram, fingo vi ju den dagen en ordentlig Finland. rotblöta och dermed fingo vi vara SpråL/Kkan i Finlund. Prokura- tillfreds. • tor blontgomery har inletanat sin •f- • Ett stationsur *ha vi fått på % år skedsansökan. Detta steg som fur- :utledes af den våntade administration jerevågsetation, hvilket Ytterligare be- krafter, att vi har i Laholm aro måna oprikförottlningen, vacker stort och om att följa med vår tid. Halmstad allmant uppseende. .Nya Pressen» och aDagbiadete ut. har funnit exemplet efterföljansvårdt, tv en af den stadens platstidningar tala sig högst eyinputinkt om proku- rator Montgomery, beklagande den upplyste den 1 April (bidan histo- rien hanhinda endast år ett ekanst), stora förlust landets regering lider att uret till Halmstads station •nu Ar genom hans ragling. .*Nya Pressen. fårdigh, livsdan det Ar att förmoda, prisar sArskildt Montgoinerys um ratt- att detsamma redan om ett par års Kådighet och manligt sinnelag vitt- Ja, jag nande handlingesatt. Ehuru senaten tid hinner blifva uppsatt. »kall får resten i eftermiddag rasa dit enhålligt förordat språkfrågans hån- skjutande till landtdagen utfordas dock in och te nårmare notis om saken. administrativ förorduing. • • Montgomery uppvaktades i lördag, Jag talte om, a tt Laholm vill följa afton med studentsång. sVårt land. med sin tid. I denna min åfverty- gelse styrktes jag ytterligare i går, atsjönge under det alla dc isa/waren- då en viss •facktriana upplyste mig de blottade sina hufvuden. Lifliga om, att icke mindre in tk3 olika tid- hurrarop. Sibirisk pest grasserar bland boska- ningar låsa. af innevinarne i Laholm och dess omnejd. Preasalatern, som pen i östra Finland och angränsande hår aro representerade, utgöra ett trakter af Ryssland. Spöstraffet florerar Annu i Finland mycket «blandadto sallskap, såsom «Fiderneelindet« och 'Vart Land., som en bedröflig qvarlefva från .svenektideno. Nyligen uppfördes en •Budkafien. och oVåletareno os. m., sådan exekution i Kalvrå. Brotts- rn. m. lingarna voro en man, som skulle ha • • • Till sist kan jag tala om, att våren 40 par spö, och en qvinna, som skulle nu på allvar tyckes harva gjort sitt ha 30 par «ris., båda för hoststöld, intrade, •porslinskonstapelne och och ftretruffningen utfördes i nårvaro sbrelbarareo» harva fått uniform, och« af hundratals personer, mån, qvinnor isbitarne i Lagan ha får långe sedan och barn, som infunnit sig högtids- råkat ut för drift, precis som den kladda som till en festlighet. En der . . . . ja det går dem-amma, nu sidan råhet år i sanning upprörande. vill jag inte komma med några elak- heter — och slutligen Innu en nyhet, att vår välbekante hygglige ganyme- des på laxslottet ej faugre deretades drar försorg om vår '.betryckta mo- England. dernårings, som protektionisterna förr Gladstones uppmaning till alla par- i verlden brukade trycka ur sig. tier pk Irland att gifta honom del Och till aldra sist kan jag betitta al din? åsigter rörande stållningen dess nyheten, att ej mindre An fyra på ön har efterkommits i mycket Eskulapi vapendragare varit nå visit stor mule tving, och brer och med- i Laholm ock hugat sig för dem det delanden baron: ingå i ruåugd till vederbör, i akt och mening att er- hatts Ofverhopade sekreterare. Ett hålla den lediga stadslakarebefattnin- af dessa meddelanden får ett eårekildt gen. En af dem lår nyligen ha aspi- intresse derigenom att det kommuner rerat till en hikarebestållning i BI- från det liberala partiet i Ulster, stad, men hade der den gemena otu- den del af Irland, der, som bekant, ren att «trilla igenom., och skulle det engelska och protestantiska in- samma oblida öde drabba honom hår, tresset hittills halt sina mest hård- rå 'finne der inga rå tna't, as 'Ox- nackade förfaktare. Dc liberala i gubben.. Ulster tillstyrka nu lifligt tvångspo- litikens fullständiga uppgifvande och • • • Medan vi äro inne på eqvallerkrö- de stora godsens inlösning al maten, nikan, så kan jag Arven omtala, att men afetyrka deretnot upprettandet vårt epritbolag gått all verldene våg, af ett sarskildt parlament i Dublin, och tröttnat på affåren, och, enligt hvilket i deras tanke skulle ha till bad jag hart, lår dertill ej fattats följd etandiga och allvarsamma slit- 'randiga skal och rutiga orsaker., som ningar mellan de olika folkklasserna man brukar saga. på grund ej mindre af de sociala ode ekonomiska An de religiösa förhål- eaalmodo. landena. Deremot uttala de sig för den rent adminietrativa ejelfetyrelmens utvidning. 1 underhuset meddelade Gladetone i måndags att han den 8 april Im- nide framlägga lagförslaget om an. Nparsanellet. För det skandinav bikts dring af Irland. styrelse; finanslagen naturtorekaremete, som i summor skall hoppades han kunna föreltågga den 11111u i Kristiania, begår norska re- 12:te, ookil den 15:de skulle lagen om geringen 5,000 kr. Stortingets bud- fårandtirlg i köp och forealjning af eeteutakott föreslår att ingenting lem- jordegendomar i Irland bli förelagd. DR, trikes. 6ra unlanb en. Norge. Danmark. Kopenhauins bepatande. Med an- ledning deral, att folketinget vagrat ansla g till Köpenhamns belastande it landsidan, utfårdades för ett år seden ett upprop till .frivillig ejelfbeoltatt- mage. '(seende insamlande, genom frivilliga bidrag, af medel till för- avamtidamil, Omkring on tnillion Belgien. Arbetareoroligheterna i Belgien fortfara tunu och rörelsen tyckes under de senaste dagern° ha tilltagit i omfång. Från början var det LiAge och de narbeligna fabrikestiderna Seraing. Jempape och Tilleur, mom utgjorde den egentliga tnedelpunkten för rörelsen, men nu ser dat ut tom om rharleroi *kulle blirva orolighe- ternas brAimpunkt: De strejkande erbetarne ha ej blott plundrat en raangd butiker och industriella em- bliseement, utan Arven låtit åtskilliga af de eistetimda gå upp i lågor. Under påminna förhållanden har re- gerimi:zeti fumlig sie föranlåten ett vidtaga strongare åtgarder för att Wave herre öfvcr rörelsen. Trupp- /tandningarna till Charleroi fortgå oafbrutet, och i söndags afton förkla- rades provinserna Ilennegsu och LiAge i belAgringstilletånd. 1 eller i nar- heten af *Morna Irotivibre, Roux, Farcienne och Chatelineaux ha flere gånger blodiga sammanetåtningar egt ruin mellan trupperna och de l strejk ande. I anledning af ile sorgliga tilldra- gelserna i Belgien pågå enderhand- finger mellan kejsertnakterna angå- ende gentenearnma mitt och steg mot anerkisterne. Dödsstraffet i Belgien. Ett af bel- giske justitieministern vackt förslag att återinföra dödsstraffet har lamslagits af kamrarna. Ryauland. I Oeterejöprovinserna skall nu Af- ven landtnolioen bli rysk. Tyskarne i dessa Provinser aro derötvCr myc- ket nedslagna. Grekland. I Athen blåser åter krigsvinden. Tidningarna tala om uppbåd ej en- dast af en, utan af fem eller sex nya klasser. Frivilliga från Macedonier och Rurnilien tillströmma i mångd. De tre arm, kårernas befIlhafvare, generalerna Sapuntzaki, Macti och Petirnezao, ha afgifvit gyneammit rap- porter om stallringen och nntinn inom deras resp. aldelningar. Det tros att krigsministern Macromickalis skall nedlaggs sin portfölj för att öfver- taga högsta befålet vid macedoniska grannen, der turkarne på senaste ti- den endast vid gransorten k:Inmana hopat en styrka af 47,000 man. Israels barn i Ryssland. Frå- gan ont judaraes stallning står åter på dagordningen i det stora zardö- met. En oarskild kommission har en langre tid sysslat med denna frå- ga, och lår arun* föreslå att judarne hadanefter skola tillåtas att med vissa inakrånkningar uppehålla eig också i de inre guvernementen och att der förvadva jordegendomar, (lock på vilkor att dessa egendomar ej varit i böndernas Ago. Ännu hittills år emellertid judar- nas :Planing i Ryssland synnerligen tryckt, Aonn ha Abrahams barn blott rått att vinnas i vissa beetiunda guver- nement och i de flesta af dessa blott såvida de drifva handtverk. Judar som förvidvat sig akademisk bild- ning aro dock undantagna från dessa bestImmeleer. De svårigheter judar- na således ha att kampa mot t Ryss- land förleda dem helt naturligt till att använda en mängd knep lör att kringgå de tryckande vilkoren. Så- ledes flertal) i Petersburg många hun- dra judar nom ge sig ut för olika slags handtverIcare, butan de ej kan- na det minsta till yrket, men i stal- let drifva andra mer eller mindre hederliga utbrer. Polisen anställer flitigt jagt på alla dessa peendony- mer, men fastän den bedrifver denna sport rått skickligt, år judarnes list i detta hänseende till den grad upp- ofvad, att det blott er en bråkdel af dem som dragas till ansvar, !teaken icke lyckas draga sig ur kleminan. Nyligen anntaldes åter en ullmån razzia efter israeliter, och vid detta tillfälle lyckades polisen bland annat ett anhålla flere fullstandigt orgnni- serade judiska förbrytareband samt att upptacks ett nytt, ganska egen- domligt knep En israelit, som tin- der fem år varit .företa klassens köp- man« har, so:n det nu uppdagades, faktiskt ej sysselsatt sig med afrarer, utan lefvat af att hålla ebitradens Det', besynnerliga lefvebråd hnd e arangurats på följande mitt: mellan 70 och 80 judar, som ej voro berat- tigade att uppehålla sig i hufvudsta- den, hade med nårnde köpmans til- låtelse låtit inskrift. sig sons bitråden hos honom och betalade honom för denna tjenot 150 å 200 rubel om året. Under denna falska flagg gjorde de många olika slags «geschatt«, tills genom en ren tillfalligbet upptacktes, huru det förhöll sig dermed. Irlands lidanden ha nyligen blif- vit foremål för en skildring, som af flera naletiningar har större anspråk In vanligt pi vårt intresse. Utom funnet sjelf, som nu spelar lejonrol- len i dagens politik, Ar förlattaren en eårdelee intressant bekantskap att göra. Det år en spirituell, ejelfstan• dig och oförfärad qvinna, som hår tagit till ordet för en förtryckt natio. nalitet liksom för «de små» i verl- den i ttIlmånitet. Barbo Gendre he- ter, eller Tattare sagt, hette hon, ty hennes allt för korta lit slocknade redan för ett par kr sedan. Född af en för långe sedan till Ryssland inflyttad fransk familj, hotlo hon till- falle att pi nara håll studera ryska fårldllanilen och frtrtlee snart likenm så månn amin alibi ryska qvinnor oeimitatAndligt in i ilen revolutionAra strömmen. flen stod Sofie l'erovak• nAra och har egnas henne och hennes olyckskamrater ett eftermåle, som ej år alls fribetemartyrer beelartit. Luf- ten i Itynelentl filer henne för Iver, och de konventionella baud, hon knu- tit innan hennes andliga utveckling mognat, för tryckande. Hon bröt dem beslutsamt och begaf sig till vestra Europa och slutligen till Pa- ria. Ilar under gynnamntnnre förhål- landen slog hennes rika begArning ut i full blom. Hon kunde nu ge fullt och fritt uttryck åt allt hvad hon Makt och kant, och hennes tan- kar togo formen af uppsatser i tid- skrifter, framför allt madame Adams *Nouvelle Revue., Efter hear andra behandlade hon hår först sitt eget faderneelande samtidshistoria och frAnist den stora nu pågående rörel• sen med alla dess gripande fasor, en den mest finglade skildring, skriften med den djupaste sympati. Vidare har hon der talat om Irland och Englands sekelgamla orattviaor, det sociala tillståndet i Tyskland, det djupa missnöjet, sorts jaser bland dess arbetsbefolkning, och arbetar- nas Ofver all beekrifning elandiga tillstånd i vissa af dess mest idoga fabrikedistrikt. I nutidens social-ve- tenskapliga forskning har hon trångt djupt in, och åt några af deux ba- rn. .dikare, en Wallace och en Geor- ge, har hon egnat 'Avokade uppsat- ser. Det blo(ee för långt att upp- rakna alla de uttuarkts «Atudes., som innehållas i den volym hennes vanner nu utgifvit gom en tnienes- vård på hennes graf. Bland dem finnas alven lefnaditeckningar öfver hennes landsman och i mima afae- enden hennes sjaisfrånde Turgenieff samt Garibaldi. Bokens titel lyder utförligt: Etudes sociales, philosophi- ques et morales, par Barbe Gendre (Madame Nikitine), Paris 1886. Kometen kommer. (Enligt de stjerakunniges utsago skall en ny komet inom några veckor uppenbara sig Inom svenskt synhåll.) Snurrande klot, Akta dig vål . da kan tör. emot Koders d:n, i förtreten Stora kometen! ilfart går din fart/ Svara mig, da, lapp- och nedvånda veråd. Mag mig, hvad år det, som våll,:r! Har du fått koller? Svart görs till kvitt; Ingen kan skilja på mitt eller ditt; Sanningen emodiSeran; Lögnen maskeras. Humbugen går Fraokt med en krans 1 sitt konstgjorda hår, Hunden af 'klor, dan ratten Framskymtar alven. Manet år på tok. Folket går fromt ander este ock ok. Sår skola bojor. ållL. Lossna och falla! Fronterna, kår Klipper och skinnar de tåliga fan Somrar om hin och hans Urmnr, Hårda som matmor. Talls:01RA Idkas allt jemt med förfaseligt skrik. Protektionleter. larma - Gud alg förbarma? All ting ar löst: Damerna. höfter och vador och-b4t , barons dag Stadenka Tappade magen ... Högt I det blå Solen år konstig och nyckfull också: lian som en .maltugn hon 'Miner, Vintervind öviner. Kanske (hvem vet!) Denna •aleigoade nya kornet Detta, ja. mera ån detta, Stallet Ull råtta. Inte vet jag. Mon hen år 'åtkommen dock i vårt lag, Att i den sorgglaila dansen Vifta på svanken. Ville han blott Vifta åt Heisingland allt, som år ernått. Lumpet och uselt — ljan tanda Fröjd utan andel Moritz. (Olunten.) .AIK det vAnjer man sig !Att ylet . Föret drack jag konjak med vatten, så knopar utan vatten, och nu dric- ker jag konjak som vatten!. Orsaken till att telefonfrågan vun- nit el ringa anslutning i Sölv eoborg anses nr staden* tidning vara den, att mun i tamda aanitiallo alltid vid den ena tullen vet, livad som tages och göres vid den andra. På polisstationen. Kommissari- en: Ert namn och er eatuhållutåll- ning? Den anhållne: Vigilander, stu- dent. Kommissarien: Ilar ni något vi- sitkort att legitimera er med? Den anhållne: Nej, men jag har en skrådelar-rakning. Kommissarien: Låt mig se den. — Från 1881, obetald. Gol, jag tror er! anbelsunberrattelser. eternell:se börs ben 30 Rare. tattt, mdlattaroninferna4 80 tia 0: 95; bonmot (lietod4olmi orosrergarre) 1: 76 Ila 1: 65; tag, funnit 0: 70 tia 0: 78, niff 0: 64 ha 0,84; rågmjöl 0: 26; torn, nisteureetelereas rak 0: 90 ni o: $:i. Gace (r: 80 na 0 7N hafre 0: 114 titt 0: 90; arter, bd: 14: 00 ha 16: 00; :namn 118 h. får 100 tun., tOoarec , (trevnast rote 9trerntritotm. eöttborge börs ben 30 Rara. eeartmstomortestra tar kitfatanat tinat ocilannini rate elabrnbt pits. Ontet, frånfit 1: l0 tal 1: 05 får flirt arra. fint Nr raft tag fetera inntbefirott fettlaranat o: 88, nerv någon rftrrfrågan fartionittirr lita litet nu; torn, 2-tak. trångt I: 08 till 1: 10, 6:rab. b a L (fl tig 1: OG; bahrtnartnatrn fond mara flau rob toitanbe onbent 9totrringar arr: holt not, 0: 81 tia 0- 8/ och froart 0 e5 tia u. 86; majs gitarr fortfaranh 0, 8-1 titt 0: 86; arm. ht. 19: 00 tig 20: OCn belronin odnbraht 118 tr. får 1U tita. åtårantiamti ben 31 IRare. egrofnanbrIa•focietettne fmernoltring. 1 Masten 82-66. 2 „ 70-74. 3 „ 62-66. 4 „ 54-58. å „ 40 — to. er 100 Itanfra (ratannb. Auktion. Kungörelse. Torsdagen (len 8 April kl. 9 f. m. och följande dag om så skulle erfordras, låta Sterbluindele- garne efter aflidne Kyrkoherden A. U. Kullberg genom offentlig auktion som af magistraten förrättas preetgård, förellja Sterbhusets !Gee,- rebo, bestående af silfver, koppar, jern Och travaror, glas och porslin, linne, angklader, möbler och huege- rådesaker, den aflidnes boksamling; 2 goda vagnehastar, 3 kor, Åker- och körredskap m. m. Vitkoren tillkon- :lagde', före auktionens början. Laholm i Mars 1886. (192) Sterbhuset. På grund af borizenii- rernae i Bengt Plhhisone i önnerea konkurs den 27 denne. fattade beslut, kommer nånule konkursmeneas egen- domar 1,'„ menta n:o 2 och 3/ ,,, n:o 3 'rönnens., att å offentlig auktion, som förrittae derstades fredagen den 9 name April kl. 12 på dagen, till för- taljning utbjudas, dela hrarje hemman för aig och dels tillsnminatte med ratt för vederbörande att antaga eller för- kasta det eller de anbud nom för dem finnas förmånligast. Arealen till n:o 2 utgör 14 tunn- och 11 kappland och till n:o 3 14 tid. Jorden, pont befinnes i god vaxtkraft, föder till- eamtnans 2 hastar, 8 kor och 8 far eller tolften deraf å hvarje hemmans- del. Abyggrinder finnas eArekildt till Ilvarje hoplimmade!, dock med bo- ninesbus endast till n:o 2. Nar:nare upp lysningar kunna inhemtae, dels på stå let och dels genom ene vula- mannen Carl Rydberg. Vitkoren, som kunna, i anseende till befintligt hypotekslån, blifen gruvans fOringolign, tilikånnagifvee vid tillfallet. Halmstad i Mar. 1886. Konkursförvaltningen. (250) Parlebanba. Chicago yfe öfver att ha ett större antal *spökhus. ån någon anuan amerikansk stad. Der finne, nandtgen 150 hus. foul anses för obeboeliga, emedan det ',påkars i den:. Till salu. Amerikansk stolthet. Medgörlig friare. Jag åldrar or fröken dotter, ju, jag tillber , henne och begår derför 111 er hennes hand. — Såå, men jag har tre döttrar, så skulle jag gerna vilja veta till hvilken af dem ni friar? — Ack, hr gronehandlare, !teaken som betat, den ni hetet vill bli af med. Vanan tir andra naturen. • Du var ruig en baddare att satta i dig konjak! Hur i all vadden kan du tåla vid dat? Del ba n cos Li i i fra skor Rapsk a o r „ Stettiner dito billigt hos 130) G. P. Ahlgren. Bierförsäljningl Lageröl och Pilsenere61 af Östra Brygga:40s valkarda tillverkning Afrenaoln Aby Klippans Lagerbier förtiljes till 90 öre pr duss. halfbou- teljer hos N. E Fredriksson, (151) Laholm. •••-•••."-•
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.