e k omta, att beekyllningen var falsk. r *lutet of förra veckan %oro t5 barn angripna. berlein i spetsen Trtirrt redo att Mera-- taga platsen. • Finland. Frenkrikes monarkieter kro de emu ejelfre gifvit anledning till nya fun- deringar om .de franske prinsontet. utvioninle ur landet. Sarskildt Ar det bröllopet mellan ;porrens •f:Pri- ris dotter och portugisiske kronprin- sen, som framkallat yttranden af 'A- den tendens, att republiken knappast kan höra dem med likgiltighet. 1 en folkskrift, som epridta i ile af gammalt rojalistiske landskapen Normandie och Bretagne, tala. det om den en- faldiga politik. som framkallat mot- gångarno i Tonkin och fördystrat sinnena. Såsom ljusaste motbifd till detta enande framhålles det Akten- skap, som nyss firat, af prinsessan, 'denna Frankrikes förtjusande dotter. — ett aktenekap, som jemlöres med det, som Napoleon ingick i Dresden med den österrikiska kejsardottern och som varit den politiska uppat- tele°, franska natinalatoltheten vunnit för alla republikanska förnedringar. Ett finskt publicistrnöte kommer att hållas i Tammerfora den 15 in- stundande juni. Spanien. Spaniens unge konung skall i dopet erhålla namnen: Alka.° Leoa Fer- nando Maria Santiago leider° Paa- cual. 1 kammaren uttalade presidenten och Sagaeta stor glådje ölvar konun- gens !adeln samt förankrade, att alla spanjorer skulle sanda* trofast kring fredens och ordningens representant. (Litligt bifall.) Dylika uttaladen gjoniee alven i senaten. • Plfven har tolva' att blirva gudfa- der åt den nyfödde spanske konun- gen. Den katolska verlden mer deri ett nytt och warkligt bevis för den rometeke biskopens bevågenhet för drottningen af Spanien. Orkönen i Madrid har anstalt vidta större förödelse, ån man ursprungligen antagit. Åtskilliga offentliga byggna- der och fabriker samt kyrkan San Geronimo Ila stativs; 110 villor och vård:hua i trakten af Madrid ha blir. vit helt och hållet- förstörda eller itiortit_nbeboeliga, och 800 lyktstol- par ha blåst omkull. 1 Reitruanlagg- ningen kullvriikte stormen 200 stora och vackra trad, och i ett jatteetort drithue, som 1883 anvandes till ut- atållningstiyggning, förstördes alla ru- torna. At de under orkanen dödade personerna ha 24 med stor högtid- lighet jordat.. De sårades antal upp- gdvee till 320. Grekland. Ministaren Valvis har ingifvit sin afskedsansökan. Det nya kabinettet sr bildadt med Trikupis som kon- seljpresident, finans-och till. vidare krigeminister, Vulpiatis som juetitie-, Matteus som kultur-, Dragumis som utrikes-, Lombard°, sota inrikes- och Theodoruki som marinminister. Rykten gå om, att skott utvexlate mellan förposterna på båda sidor om turkiek-grekieka gransen i narheten af Larissa. Ryssland. Ryska tidningen Novosti påstår, att ett krig mellan Ryssland och Kina år oundrikligt. Tvisterna om grans- förhållandena ha antagit en så våld- sam beakaflenheroch Kinas anspråk aro så öfverdrifna, att; Rysslands evar måste blifva dn krigsförklaring. Ki- nesiska regeringen har samlat en hur af 15,000 man med tyska officerare i Mandschuriet. England. Irlandska frågan står alltjemt främst på dagordningen i England. Det antagne fortfarande att Gladstones företag skall falla, och man ar nyfiken att se, om miniatiren då genast skall algå. Antagligt år emellertid, att el icke kommer att ske. Frågan var icke vackt, då eenaste valen skedde och ingick således ej i valprogram- met. Man vet följaktligen ej livad valmannen i stort tanka em saken. Utdör tror man, att Gladstone skall lita upplösa parlamentet och förordna vin nya val, genom hvilka folket får tillhalte att visa, på hvilken sida det faller sig i denna strid. Skulle Gladatone lalla, anses ett ny liberal minieter tued, Hartiogton och Chilin- Frankrike. Enligt senaste meddelanden lår franska ministerrådet starkt tanka på prinsarnes utvisning. Man år endast oklar om ejelfva formen för tenderar- visningen och hvilka af prinsarne, den bör drabba. Beslut rantas i hörjel; af utleta vecka. Bulgarien. En komplott mot fursten af Bulga- rien. En eammansvArjning mot furet Alexander har i dessa dagar blitvit upptackt. Planen gick ut på titt Giverialla fursten, då han på sin våg från Filippopel, för att göra konun- gen af liumanien ett besök, paseerado det vid Svarta betytt betagna Bur- get Ven bulgariska tidniugen '1:a- norak:tja Conatitutia berAttar om pla- nen och dess upphackande; .Natten till den 17 maj församlade den framstående oppositions- sig mannen Garanofis hus åtta gamman- svurne, bland dela den ryske afske- dade kaptenen Subokoff, två greker, två montenegriner och en pop. Det nitat:ides mellan dein att fursten skulle Ofverfallas mellan Altos och Burget, och, om möjligt, tagas leivande till fånga. Trettio tunn under betat af studenten Kobokeff voro beredda att vid Kauiuschik utföra anslaget. Hade detta misslyckats, skulle ()Iver- fallet förnyats i Varda, dit fursten tuktan* begifva sig. Dessutom var order gifvetu att mörda premicrinini- stern haraveloff, atekåra telegraltrå- darne, proklamera revolutionen och förbereda den ryska ockupationen. Dc sammansvurne attade intur en an- nan narvarande pop högtidlig ed på att ej svika byar andra. En bonde vid namn Miltaloff föråddu hela pla- nen. Alla de saioRtantivurne Infatta- des. Stor förbitffg råder i landet.. Fursten, som så lyckligt undgått den lömska planen, hade nyss slutat sin rundresa i Ustruinilien, der han af befolkningen blifvit öiver allt med den största entusiasm mottagen. Den ryska oppositionens utsigter för valen hade också under de senaste dagarne betydligt mörknat, oaktadt de oer- hörda anstrångningar af allahanda slag som givna tör att vånda opini- onen mot lursten och huns ministar, och i sista stunden hade man sett sig nödsakad att uppmana sitta anhängare att ej deltaga t valen, tör att ej allt för mycket blotta partiets svaghet. Den stora massan af befolkningen del- tog deremot ytterst fiffigt i valen, uch uuderrattelieu om den nesliga kont- &oken skall eakerligen göra pata°. team seger och' tysspurtiete neder- Ing full.tantlign. Det parti, rom vill .peln Bulgarien eker i ittlAntleka Kunder, har således anno en gång gjort ett bedratligt fliten. Zankeif, f. ministern, har nit öppet förklarat sig för ryesvAn och fordrar att den bulgariska arint,n åter skall gallas under en rysk krigsminister och ryska officerare. Mårkvårdig år den svangning, som en del af den franska pressen i dessa dagar utfört rörondo Bulgarien och dess furste. Det år sakcrligen ej utan betydelse, att ett så ansedd och regeringen så nara stående tidning som Temps plötsligt kastat om och upptakter mycket skarpt mot fursten och hans nationella politik, på samma gång föga beslöjado sympatier Ngne i dagen för do ryska anspråken på Bulgarien och Balkanhalfön. Det år ett tecken bland flere till att ett nytt :Unnande egt ruin mellan kabinetten i Paris och Petersburg, Från spanske konungens födel- se. Kl. hall 1 på dagen den 17 d:s öppnades dörren till drottningens sångkammare och öfverhofmasterin- nan, hertiginnan af Medina, visade sig till mammans med låkarne. Her- tiginnan bar i ett slags fargyld korg, fordrad med siden, det nyfödda bar- not,. som hon «presenterade. för kon- eelipresidenten Sagosta, livarpå denne, randande sig till de andra narverande, utropade: «Mine herrar, det ar en konung:. Hela samlingen höjde vid dessa ord ett entusiastiskt rop af «Viva el Rev!» (tetve konunken:). Medan justitieministern derpå för- fattade protokollet, «presenteradese den lille konungen för grunderna af Spanien, generalguvernören af Ma- drid, cone** deputerade, muncipalrå- det, riddarne at Gyllene skinnet, ge- neralkaptenerna, o. s. v. Tjuguett kanonskott tillkånnagåfvo oden glada handeleen. för Madrids befolkning. Några minuter senare återfördes ko- nungen till drottningens ruin, och de herrar som hetsat honom intaga frukost i palatset. Då folket på gatorna vid råhets det af kanonskotten keminu till det 17:e skottet, uppetaindo de blyur allt de fiffigaste rop uf «Viva el Rey!» Cortes' president, hr Mentos, som korn till palatsetjust då barnet pre- senterades, frågu do ifrigt någon af de nårvarande: — livad år det? — En pråktig pojke. blef svaret. — Det Ar bra, sade hr Markus. Vi ha en kung. Nu kunna vi !torva lugnt. Indianerna i Förenta staterna. 1 Indianterritoriet uppgår indianernas antal till 79,469 perenner, !vilka till flammans ogn ungufår 41,000,000 tun- Detta Ar en areal som land jord. motsvarar de tre staterna Pennsyl- vanien (45,218 New Jersey (7,815) och Maryland (12,210), hvilka tillsammans bebos af mer An 6,300,000 tneuniakor. Oin allt land i dessa tro stater skulle fördelas lika mellan invinarne, så erhölle hvarje person omkring 6 tunnland och hvarje familj, som ut- gures af 5 personer, erhöll° 30 tunn- land. Men i Indianterritoriet der- emot komma på hvarje enskild per- son omkring 530 tunnland och på hvarje familj al 5 personer '2,600 tunnland, kvillra alls icke eller kan hånda blott till en tusendedel odlas och blott ganska epareatut begagnas till betesmark och såsom jugunark knappt ega något varde. Uwe-anknuten raknar endast 98 personer, Itvilku ugn 228,400 eller 10,000 Itinnlend (nåt-inert 12 qe.-m.) på en fitniilj. Chicknpon-stammen liar 346 per- soner, hvilka egn 206,400 tunnlund på person. Kansas-stammen hor 22.' personer och ov er 1011,100 tuneltuul jord, fun- gerar :MO på person. Quapaw-etammen har endast 52 perenner, iucn 56,600 tunnland eller mer An 1,001) tunnland på person. Shawne-indianerna i aktat rakna 69 personer och ega 13,000 tunnland. Indianerna i Perry-reservationen rakna 206 personer, som harva 50,000 tunnland jord. Cheyettner, Arrapahoer, Wahitas, Kiowaer och Comanelter utgöra till samman. 7,000 personer och besitta 8,000,000 tunnland; på hvarje person komma allt så omkring 1,100 tunn- land. En ovanlig förening har bildat. bland de unga damerna i S:t Peters- burg. Medlemmarne farpligtiga sig att icke gifta sig förr ån de fyllt 25 år. Som fareningernarke håra de en liten lörgyld medaljong, hvilken på ena Bidan bår föreningsmedlemmens namn och på den andra sidan in- skriften 0. A. E. (guerre aug enne- mi.9. Cafvereatter man dessa ord på svenska, har man genast klart lör sig föreningens Andatuål. Do betyda nemligen «krig mot fienderna., eller med andra ord 'låten ej mannen öt- verlista eder:. Att en qvinna ej gif- ter sig förr An hon vunnit nödig er- farenhet, må för öfrigt val kallas förutittigt. 1 lycksökares garn hal- va redan allt för många stackars oerfarna flickor fastnat, och exempel hårpå ht:härva aldrig sökas långt borta. Mod elektricitet började i tors- dags spårvagnar att drifvas på gatorna i Montgomery, Amerika. Vagnarno kuudo med låtthet skötes. Aptitligt. I Berlin har det kom- mit r dagen, att man i en del bage- rier låter gesaller och 1:klingar knåda degen med bara fötteipia. C.I■■■ Det börjar blIfva hett. (Ett förillingtförserk 1 rimkonsten.) SI hett skiner solen på gatorna ner, Och battama ge lagen skugga mer. Då griper oss lAngtan till skogen och «ran- dat.) Familjen församlas: Till landet! Till landet! Och apappae bestormas med böner och hot Att Imma på pungen. Och — *utdra emot - Det hjelpur visst vackert, nar flied• och Emma Och systrarna sju Mo körsång uppetånima. «Jay måste till 3fdrsters.1, gunås, för mitt bröst), Utlåter sig Emma med jAmmerlig röst. (Och pappa beraknar livad balerna kosta, dona uppliotret aro till fröknarnas hosta.) Men Lina behåndigt för tillfallet fatt. Hon talar med staciama, så fasligt matt. Och pappa. han tanker: «Att ansträngd år lungan. Det kommer af bristande halls för — tungan. fikon Berta fått veta, att Ass skall till Hjo Och finnar förstås braman rast aller ro, Förrån hon bevisat, dan fyndiga Berta, Att Hjo ar just bra — for ett «lidande bjerta.» Till Strömstad vill Bed. (Högst nobel pu- blik') 0 qvinna, din slughet, ar ormarna, lik! tior blott, hur den kuipslag• finner med samma, Att «Strömstad — det vore så irfaidrAt för — mamma.> Tank! Lottios på krompor år Lissa. (Livad sorg!) måfå hon föreslår derför — liarlsborg Men pappa i tysthet gör .fan reflexionen. Att Lissa för tidigt har ieutuat pensionen. Du «mindre>, sona åma, gå yva 1 pension, De antaga ailtiny :ned acklamation. — 114 — — 111 — Vi lemna honom der för en stund och återvända till herr Dunois eleganta palats. Hubert gick långsamt ned för trapporna tankfull och förstämd; han kände sig liksom dragen åt två håll och visste ej, livad han skulle bestämma sig för. Det var en samvetssak, som han för första gången i sitt lä skulle algöra på egen hand. Hubert stannade vid foten af trappan; plötsligt vände han tillbaka igen, liksom om något runnit ho- nom i minnet. Hans rum låg näst intill 31oniques; hon var troligtvis ensam vid denna tiden; han Ilade några ord att säga den unga flickas emellan fyra ö- gon. Han visste ju, att Moniques besynnerliga upp- förande och utseende under den sista tiden mycket oroat fru Dunois. Detta var ett fantastiskt men på samma gång ridderligt infall, som 'haben nu fått i sitt hufvud. Om ett ögonblick stod han vid Moniques dörr; den var stängd; han knackade, mon ingen svarade. Han gick återigen nedför trapporna; dt han var kommen till andra våningen hörde han plötsligen herr humle röst straxt nedanför och tvärstannade. — Nej, sade herr Dunois, ej före klockan tio; jag kan ej komma hem förr. — Och om jag då skulle hafva fallit i sömn, sva- ruda en röst, som Hubert kände igen som Moniques. — Så skall jag nog komma och väcka dig, sade Dunois, men hvarför vill du ej vänta på mig i mitt rum? — Om någon af tjenarne skulle komma och få se mig i Edert ruin, hvad skulle man väl då säga? Hon kom likväl snart igen, men i sällskap med Toinette. Dunois vågade följaktligen ej att förnya sitt besök, då don gamla vresiga trotjenarinuan Var när- varande. Följande dag skrot* Monique några rader till Ma- rin, uppmanade honom till tålmodighet, och önskade honom ett godt nytt år. Vid slutet af brefvot tillfogade hon under sitt namn: (Jag älskar dip. Brefvet var skrifvot kort, skyndsamt och tvunget; man kunde förstå, att hon gorna skulle velat skrål va om något holt annat, än hon nu gjort, men att hon dertill saknade styrka och beslutsamhet. Brefvet blef försegladt och afsändt, och Monique bier sittande liksom uttröttad af öfveransträngning, med slappa händer samt mod ett viljelöst och intet- sägande utseende. Herr Dunois var utgången, man återvändo hem straxt före middagen. Han väntade i trappgången i den tanke, att hans lilla utvalda offer skulle visa sig; men hon kom ej. Och dock hade hon hört honom; hon kände igen hans egendomliga sätt att slå igen dörrarna efter sig. Monique satt inne hon Hortense, då herr Dunois inträdde. Flickan tick mod detsamma ett så besvärade och oroligt utseende, att det väckte Hortenses upp- märksamhet. Dunois utsträckte tiden för sitt besök längre itu vanligt i den tanke, att Monique »kullo atlägsna Rrbryteito. De LÅN fbritåndigt med majoriteten, Och pappa står ensam — sona minoriteten. «Ja, kåra Andrew (det utelag ger frun Orli torkar från amt., .it .synligt fjun) «Den °ilanda lukten min naba beavarar, Och dammet från gatan mig rakt enerverar. <makan år arven att flickorna må Uppfnetrav med omsorg ',rh hirgrit •commis Och livad man må såga. virsta il i l l' all åra. « /loft resa l en mistad man aldrig kan lår.» «Omkostnader en du! Fy, vara så snål! Dit vet, att jag dumt slöseri icke tål. Ds fattiga hundra . . det har Ingen fara, Dem skall jag t vinter — på naira besparas. Hu. min,a små bilar» (tirad minan år sar!, «Uppvåga tillsaramana an Mantrands-sejour!) Och fattar, tyvarv, ej den spetsiga piken. Anders år svag I matematiken. För baket= tala minst femtio skål. atlet år ja d hett. att man svettas 1 mal!. Och flickorna lipa, och småbarnen pipa. Jo, farsgubben, tu år du vackert 1 knipa! Och når han till slut kan få öppna aln man Och mumlar 'Oriktigt om , . . «villa vid brunn . .) DA bryter en storm från de cdelligo Plger. Ty, «mannens, mins det, si församliarn 'er?» Och Ladan på visan år vanligen den, Att pappa beskedligt får såga amen. Men karv han till slut diplomatiskt det drilla, så krigiske ban slipper med — eariul ev rilla. (N. A.) Marc 11•Ne. giittegångs= och pofissalar. Laholm: rådetufrurat den 23 Maj. selkassören G. L. Akerberge kontor tillgAnglig för den ar stadens skatt- skyldige innevånare som dere( önska taga kAnnedorn, hvilket !larmet' till- kitnnagifvee. Laholm. Ridhus den 24 Mnj (430) Magistraten. Att det vid herrar Stads- fullInelktiges sammentatle don 21 d:* kanin protokoll offentligen uppiffat.. å Rådhuset den 28ale emma månad kl. 4 e. m., kungöres harmed. Laholm den 26 Maj 18,46. Ex officio (431) G. L. Åkerberg. Henrik Gahns Amykos för todetten i hel- och halfliterflaskor, Konr,entrerad Amykos, Enkel AseptIn. Biets medel mot förekamning, hårsk- nande, surnande ns. m. Anvandea för konservering af mjölk, smör, dricka o. d. samt af fardigbereilda eller kokta födoämnen Naval flvtande som litats. Försaljea hos Herrn. Rådberg. (432) Den förut af 0. E. Hellberg till salu annonserade Ladugärdslanga, 53 alnar lång, 16 alnar bred och 6 alnar hög föra:dies af undertecknad till godt pris. (433) Malte Dahl. För försummad mönstring med vattenkörnre vid stadens brandkår voro instainde jordbrukarne Johannes Andersson, den Aktre och yngre, Sven Svensson, Lars Tegelberg och Carl Söderberg , S. P. Olsson, L. P. Nlåne - Ordhållig. Studenten till aktad- son, Måns Mattisson, Nils Persson d. y., Bengt Svensson, Bengt Jonason, daren: — Men, min blete herre, den hår Nils Persson, Ebbe Jönsson, Ola Bengtsson, Nils F.liaeeon , S. P. Ha- månaden kan jag inte betala. — Det sa' ui förra månaden goratröm, Gustaf Jonason, Åke Matt- son, Jöns Petter Nilsson, Anders Påle- c'etåNå, höll jag inte ord Icanake? son (73 år gammal), Pil Bengtsson samt ekriddarna Anders Nilsson och Amerikanskt. sJa, der vfvas de Nils Hansson, muraren P. Sander och öfver att ha hus på ecx våningar etui ckaren N. P. Andersson. men hos oss i Pennsylvanien ha vi Satntlige svarandena voro tilletades, hus, som äro så höga, att titan val alla jordbrukarnc genom ombudet behöfver sina två timmar för att kom. Åke Mattsson, 'jolt svarande, och tö- rna tipp på vinden.. rcburo som skål för frånvaron, att de «livad år det att tala mn? 1105 ej blifvit «indelade i brandkåren», och Oss i Kentucky fit,aes i hvarje halt- ett ingen indelning at stadens brand- vigs anständigt hus en kugguernvig, kår blifvit i tidningarne tillkånnagif- som för upp till de ötre våningarna.. ven. ullarnprad Ni skulle se våra hus Ruttens ordförande var emellertid i Chicago: nerom dagen föll ett af den åeigt, att stadens brandkår vis- litet barn ut genom fönstret från öf- serligen vore underkastad öfning och versta våningen, och innan det hann indelning, men att alla egaro at hä- ned till marken, hade det redan dött ger voro ejelfskritna att nervers vid — af ålderdomssvaghet: dylika tillfallen, om de också öfver- Naturlig smörkerna. — Hör du, skridit den för medlemmar i brand- Sara, sade den oförståndige Akta man- kåren fastetålda åldersgråneen al 55 år. nen till hustru ein, om jag vore som 1 fråga om Anders Pålsson, som du, så skulle jag inte proppa i poj- fyllt 73 år, utstod åklagaren från alle ken så mycket smör som du gjorde a nsv arsyrkanden i går. Målet uppaktut, till tisdagen den — Smör, inte ger jag honom något 15 Juni, då svarandena vid afventyr smör inte. att målet Andock afgores, skola sig — Nej, det förstås, men du slog i instAlla samt karanden vara försedd honom minst ett avarter nyeilad mjölk [ltd all sin bevisning. och så vaggade du honom på ditt Konkursm åL Fröken 'klene kol minst två timmar. Vaidt det Krabbe beedigade sin konkursstat, inte smör i pojkens mage. så var det som utvisade tillgångar af 5,158 kr. åtminstone icke ditt fel. Parielyanba. 1 öre, samt skulder 6,113 kronor 78 öre. Störste fordringsegare var kust- vakten Muller (1,000 kr.), som ock- så sjelfinant och opåkalladt antnal- de sig som godman. Herr Berg- tunn föreslog som godman hardlan- den Simvson, och blefvo följaktligen (enligt herr N. E. Fredriksson. jetsak • ningstörelag) herrar Möller och Signe- son utsedde till godemån. Stadsflskal Hansson utsågs till ak- tens ombudsman och utskildes inetsat- lelsedagen till den 17 nästkommando Juli. Åtskilliga andra mål blefro, dels på grund at att etatimingarne ej blir- vit behörigen delgiftut, och dels till följd af att i ners svarande instAlt sig, uppskjutna till framdeles. Dödsfall. Att min älskade maka lårnia Martha Lad Tharia . stilla afled i Laholm den 21 Mej . 1886 kl. 7,2o f. rn. i ett åller af 45 år, 4 månader, 27 dagar, djupt sörjd och eaknad af mig, barn, systrar, elagtingar oelt vinner, har jag harmed den sorg- liga pligten tillkannagifva. 0. L. Åkerberg. De som vilja göra den aflidna och de sör ande den tjeusten att öfvervara j ordristningen Tors- dagen den 27 Maj behagade sant- las 1 sorgehuset kl. 12 midda- (421) gen. (Sent inkomna annonser). Kungörelse. Den öfver utskylder till staden för innevarande år upphakade debiterings. och uppbördelangd finnes under 14 dagar från den 26 i denna månad livarjo abelcood. kl, l0-12 f, tu, i dat- Det kommer deraf. U nge herrn blickar ut genom fönstret: — )lamma, se så blek månen , ser ut! — Ja, det år derför att han år ute och drifver hela minerna, alltlele, soul dn. Med damernas hattprydnader skatutar et. krönikör t li-r. så- lunda: Det har åtskilligt för sig, modet att anvånda representanter af det bevingade slagtet som hattprydnader, i all synnerhet om damerna vilja enas om, att så tillampa &toa:alns, att utan genast af deras sått att pryda hatten kan n en inblick i deras va- nor, en idd om deras böjelser och karskt« eller en antydan om deras respektive akta ulans verksamhet och satnhallfstallning, Det förekommer oas, som om ett dylikt arrangetnent lått nog kunde tradae. So hur exetu- pelvia några Intydningar: floflruntituret bar på akta hattar ljudrar af kungsörnen. Fru borgcnistarintian X. eller råd- manskan 1, hvilkae nian en eller ett par gånger i veckan sitta som ord- hörande på den eller den aldelningen i rådhusratten, kunde ju pryda sin hatt med ett domherre. Redaktören för Z-bladot skall nog ej illa upptaga, om hane fru på sin latuk n ff:tif d idar abornit.d laster ett par granna e iu hatt med Fru a pastorskan ie af kursnobben. vingarna Den tjocka elagtarfrun kan v Al ej lampligare symbolisera sin mans yrke, att stats med en talgoxe An hatten, Skomakarens fru anvånder becka- sin- f jä d rar . H u strun till den försigtige hr A hvusinanalitidarii pryder nig tued mesens och fru 13., :g-fardig'kan ju «minda orrensfjadar. Fru C,, som förvadvat sig rutig- l c ize ate:inea rttadi deetne..lillab,5srkvlutleend vid port ofvanför namnet låta satta •tat- fördel kunna å hatten föra storken§ tjattrar. Bolagtvårdebutförestiuderskau bar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.