ride varur hunnit *Minda eller icke. igennm eller Atminstnne anse det förbehålla Fig full handlingtfhet Barn mången affirsman bar icke möjligt. lie taga till och med lör ehuru tysk-österrikisk-italienska ol- under våren uppgjort mer eller min- gifver, att Chamberlain sjelf, om han lianstraktaten utlöper först 1887) dr e betydande leveranser. och sil oj röstar för regeringen, skall Olags- komma lindringarna i tullinxan och net sig från voteringen. Om anled- • Presidenten Olevelands fästmö helt och hållet omintetgöra alla de ningen till den tydliga oinatamning, on prisbelönad skönhet. Aineri- kalkyler, på hvilka han grundat le- som denna dag skett inom det radi- kan•ka tidningar boråtta: Terapien. liven betalar de 1-6rItister Ar 1879 egd, en akönherstilling kala partier, kanna vi smul ingen- han derigenom åsamkar sig? Inga- rum i Buffalo till förmän för det ting. lunda statsverket. Och dock år det homClopatielca sjukhuset i n&mndn stad. Frankrike. osten, som i all sin valmening att De båda talande voro fröken Fren- En bonapartistisk kongress öppna- kie Folsom, numera president CIC- aks- dtla den inhemska industrien och des den 30 maj i Grand Hotel i Pa- i sin min bidraga till den byggande ris. Omkring 100 deputer'kde och velands 'Lama, och fröken Blanche på en sund bas, ger upphof till så- Littlefield, numera fru Gragg, ton- journalister hade infunnit sig. Det dana våldsamma 'totar, ett arven den gifvande skönhet i Chicago. De bå- uppstod en mycket liflig debatt mel- aikrasto spekulation deraf kan ramla. lan dem, tons vilja upprAtthålla för- da damerna voro då 17 år gamla. ilvilken nödvändighet farsfans vål Fröken Folsom var kladd i Höglands- bundet osed rojalisterne, och dem, 13r att låta den nya tulltaxan tråda ao.n nu yrka på alliansens upphafvan- kostym som låt hennes smidiga vixt terkeltinhet 7 dagar efter det den livar och en som de. Robert Michel förklarade, att fullt framträda. samma promulgerats i hufvudataden betalade 10 cents fick rösta, åh i han hellre ville röfvergå till republi- eller til och med omedelbart efter fyra dagar rasade omröstningsstriden kanarne An vara med om monarkiens det den samma 1 många affärsorter med stor flirtighet. Den sluteds i el, lterupprittande. att fröken Folsom afgick med segern hettit blifya kand. Detta förefaller Slutligen segrade rojalisternes mot- och som pris tick mottaga en dyibar oas som en opåkallad inblandning eller ståndare, och en resolution antogs, spetsnål, besatt med diamanter. ett otillbörligt ingrepp i just pågående hvars första paragraf hade följande transaktioner. Ty hvad kan man lydelse: Det första giftermålet mellan kalla det annat An ett ingrepp, di .Kongresscen konstaterar sin tro på en fransman och en anamitiska egde bland annat för maskiner, som alla den namne'a auverinitetens doktrin, rum den 27 Mars i Hanoi, då kom- redan Aro på vig, pålaggea en tull- som år den enda rIttmitiga grund- mendörkaptenen vid flottas hr &Ar- sate 1 mark :5 penni för lispund valen för all detnokratisk makt, och gence gifte sig med fröken Tri-Thi- eller får en sidan vågande t. ex. förklarar, att den, efter det att natio- Thao. 500 liepond en tullsats af mark 625, nen direkt rådfrågats, vill försvara Furste och redaktör. Som förut ett ingalunda ringa tillskott i maski- Napoleonernes kejsardöme.» omtalats i tiriningarne skall kronprins nens pris, ja, i rnilhånda de flesta De Franska prinsarnas utdaning. Fle- Rudolf af Ustorrike blifya utgifvare fall betydligt Ofverstigande den vinst ra tidningar mena, att frågan om prin- leverantören eller agenten vid affirens earnee utvisande framkommit mera för och chef-redaktör för jitteverker.o- sterrike i ord och bilder.. Iland uppg)rande beräknat sig. att afligsna minist&en ån lår att verk- stallet för att tråda i gillande ligen medföra någon landsförvisning redaktörepoat ar ingen sinekur, skrif- ver Herman Bang till Politiken. kraft fritt 1 juni detta År hade den för prinsarne. Kronprinsen låter ofta skrifva kon- nva tulltaxan icke bort tillimmas förrån kurrensafhandlingar i dussinvis ofver Bayern. från 1 jan. 1887 eller tidigast 1 attg. Stållningen i Bayern. Ilen visande samma inine och gör sig största möda innevarande år. Då hade ingen blir- vit narrad att inlåta sig i affårer, Boni till vissa tidningars sensationsviekan- !ned genomliaandet af alla och utvil- genom den nu promulgerade tull- de berattelsor om den kungliga ka- jandet af det basta. En af lians ifri• binettskassan, genom hvilka stalltin- gaste medhjelpare år den bekante taxan blitvit höget Afventyrliga.0 gens svårighet redan på förhand ö- rörtattaren Maurus Jr5kai. Som man finner, uttalar sig oppo- kas på ett föga patriotiskt och takt- Det Ar om kronprins Rudolf som sitionen i Finland ganska oförbehåll- fullt sett, förklarar sig Deutsche All- samt i denna sak. Vi aftrycka dessa gemeine Zeitung 'rån basta källa be- en af storaristokraterna i hans rike för erinringar med hansyn till de under myndigad att förklara tör osant en ett par år sedan yttrade: «Jag vet tullstrider både hår och annorstAdes Wientidnings meddelande från Man- ej hvart vi skola komma, nu då her. ofta hörda yrkandena, att man bör chen, att planen om prins Leopold. skate umgås med journalister!. Kron- ögonblickligen börja tillhopa beslutna regentskap skulle den 25 maj förkla- prinsen sitter ock mycket stort varde på pressen', :nåd och föredraget att nya tullsatser. Frågan derom kan rats mogen till utförande. af dem få objektiva upplysningar om tåla att betraktas från två sidor, la- saker och ting i stallet för att mottaga ger N. A. Spanien. behagliga sådana, inlagda i smicker En ,»strid i miniatyr egde eistlidne af hofusan och lycksökare. lördag ruin på Gibraltars redd. En spansk tullkutter, som förföljde tre . I Roms förnäma veråd råder stor kustfartyg, sannolikt smugglare, ja- uppståndelse med anledning deraf, gade dem anda in på engelskt om- att en aristokratisk dato, huivudsta- Belgien. Borgmllatarne i Belgiers stora sta- råde och tvang dem der med några dens förnamsta akönhet, hertiginnan der nammantridde i måndag. i Bras- skarpa skott att gifva sig. Men nu Grazioli, född furstinna se!, på kallelse af regeringen, för att blandade sig (letningen med i leken, vit sin Åldrige och sjuke gemål otro- höras rörande rldligheten att tillåta dess grofva kanoner dundrade löst på gen samt sökt och tunnit en ny Lycka armarna på en siciliansk furste vid de arbetaremöten som till den 13 ut- den förmåtna kuttern och denna må- lzsta till provinsernas hufvudorter. ste med sina tre priser gifva sig [in- namn di Trabbia. Skilsmessan, 50I13 Lnligt ett BrOsseltelegrain af samma gen åt en från fästningen utsänd ar- år begärd hos påfveo, stöter på svå- righeter, emedan den unga hertigin- dag ha de afrityrict tillåtelsen, och merad båt. En kongress i Madrid af represen- nan befinner sig i intressanta omstån- dessa provinsmöten skola nu i följd tanter för Spaniens alla stora han- digheter. deraf förbjuda.. delestader har förliden lördag enhal- En sjungande pudel. På tneaaan England. ligt godkint det af regeringen nyes i Leipzig forekousuier i år blau;.1 an- Den stora debatten i engelska un- afslutna handelsfördraget med Eng- dra markvardigheter en pudel' som derlonet hann ej afalutu i tisdags, land, och man våntar att en annan med stor skicklighet sjunger Petter såsom man antog. Så stort år anta- kongress af de spanska vinodlarne, hvad hans husbonde, en konstmakars let af de ledamöter, som önska mo- sons i dag eatmnantrader, Atvenledes vid namn Tholen, spelar på klaKinett. tivera sin röst i denna fråga, den u- i Madrid, skall argiEva en dylik o- tan jettsföreltie största, saga engelska pinionsyttring till fördel för regerin- Sjelfmord till ett antal af 7,572 tidningar, som' i detta århundrade fö- gens frihandelspolitik. Försöken att hava under år 1884 förekommit i rekommit i parlamentet. Ställningen vinna Cataloniens arbetare lör den Frankrike. Bland detta håpnadevac- var i tisdags den samma son' i mån- der pågående protektionistiska rörel- kande stura antal sjelfmardare befinna dags, och utsigterna för Gladstones sig 1,600 tivinnor och nara 100 balts sen ha misslyckats. bill lika mörka i följd af det omslag under sexton år, mer an 300 tydan Italien. som inträffat i och med mötet hos 16 och 21 k. Tidningen Diritto påstår, att den Chamberlain. Huru ovåntadt och ' lake John Bright, den gamle ene plötsligt detta omslag kom, synes hast ryktbara dagorder, kejsaren gitvit ry- deral att Daily News och de ofriga nka Svartahataflottan, skall medföra frihetsveteranun liar hittills intagit en ett ryskt-österrikiskt krig. I så fall mycket neutral stallning i don iflånd- Londontidningarna för måndags mor- gonen ånnu vante att billen skulle gå — menar tidningen — bör Italien ska frågan, och det var uouu för några •Etrihts. dagar sedan ~Art ovisst, nm hen skulle r..•ttt med eller mot eller helt och hållet nedlAgga sin rost. Ilen hir till de villrAtliga, hvilka Glad- stone velat vinn• genom att gifvrt dem betAnketill. Enligt oppositionens tidningar, skall han emellertid nu be- slutit intaga stallning I'11111i 'talen, se- dan GlatInttote stiliserat sin inbjud- ning till neötet förliden torsdag så, att han ej kunnat antaga den. Det var första gången, skall han ha sagt, som han genom en inbjudning blifvit utesluten från ett möte inom hans eget parti. Gladstones inbjudning vålds nemligen endast dem, som i principen gillade en legislativ njelf- styrelse för Irland. Hans eon, Wil- frid Bright, arven parlamentsledamot, år emellertid en af Gladstones var- maste anhangare. Lång fasta. En nioårig flicka i La Crosse, \Tis., har fastat oafbrutet i 41 dagar. Så snart hon försöker åta, får hon nyktra qvAljningar, La- karna förstå sig ej på flickans ejbledgm. Det mest egendomliga har varit, att flickan Anda till de allra sista dagaYtie sett friek och kry ut. ffituaric4anba. Och piskade tipp gossen, Sig no huru intogs elaka kårungar det fins i huset!. Tjutande svarade pojken: .Srz utom matmor». också, En advokat i Boston hade en dag ett hetsigt samtal med domaren, der denne satt på dottraresAtet, och vinde efter samtalets slut med flit ryggen åt honom och skulle gli sin vag. .livad, sir. söker ni visa för- akt får domstolen?. frågade domaren barskt. .Nej. air. lydde svaret, .jag söker dölja det!. Trettio män Aro starkare in två oxar. Det har tuan nyligen utrönt genom en dragkamp, som anordna- des i Auerbseh invid bajerska staden Passau. — Nu återstår blott att ut- röna om trettio oxar ha mera förstånd An trå bajrare, alger en uatntida. Lille Jakobs kärlek Moses Schaurnburg sysselsatte sig hår om dagen med sin yngsta afkomling. För att göra sig förvissad om bar- nets kårlek, sade han: — Schakob, hvilkentere aleker tu mest, mik eller tin moter? — .Jak /leker tik 25 procent mera, svarade Jakob. Syn för sagan. Domaren: Mexikansk etikett. Den infödda — Det År nå minst 20:e gången mexikanske gentlemannen: — Jag år djupt ledsen öfeer att ni står tilltalad för dryckenskap. Den tilltalade sneglar på domstols- nödgas såga er, min vän, att ert upp- förande i gåt afton mot den förtju- ordförandens nån: — Förlåt, herr domaren, det h sande senatoriaa var i hög grad för- icke alla sons tåla så mycket som herr olimpande. dur/uren. Utlindingen: — Herre Gud, livad alger ni, brud Inte rådlös. Vid ett af gardena gjorde jag? Jag försåkrar er att jag finnes en kapten, som pi manövrer gjorde mitt bitna för att göra ett och öfningar, når manskapet ar rik- angenAmt intryck på den alnk i Arda tigt åtgånget af anstrångningar och flickan. Jag kan gerna bekinna att värme, plågar spörja dem i den mest jag Ar förålskud i henne och att jag gemytliga ton: för allt i verlden ej skulle vilja såra — A' ni törstiga, gossar? henne. — Ja, kapten . — ljuder det som — Då fruktar jag verkligen att ni en enda röst ur leden. förstört alla era uteigter. — Tänk då på lilla supen, så vatt- — Alt, ar det möjligt . . . det år nas det i munnen på er! omöjligt! livad hur jag, gjort? — Ni ~de en cigarr i hennes Biskop X. skulle hålla visitation närvaro . . . • med åtföljande förhör i Ofvansjö soc- — Men hon sade mig att lion'ej ken i Gestrikland. På förhöret hade hade något deremot. infunnit sig såsom åhörare flere per- — Och ni rökte den till slut utan soner från nAstgraneande Tonåkers . . . församling. Ibland dens alven en — Utan, livad? Säg fort: bondpojke, som skjutsat biskopen. — Utan att bjuda henne en. Under förhöret vänder sig tjenstgö- randa prosten till pojken, upprepan- En ny Salomo. En ntnerikanarc de frågan ur gamla katekesen: hade två söner, som voro dödligt — Aet du en kristen? förilekade i en och eau,» flicka. — Nu, jag år från Törsåker, jag, Fadren skickade bort båda sönerna på en längre resa och gifte sig ejelf svarade pojken, som tyckte sig cj bchöfva laga. med flickan. Från den dagen ha Toreåkershorna Från barnkammaren. .Mamma, fått namn af turkar och hedningar, du får lof att ge mig en ny docka!» och socknen kallas Turkiet. »Ilvarför det, min stumpa? Du har Han träftäde rätt person. Den ju en förut, som Ar riktigt fin.. resande: »Jag hatar drickspengar och »Ja, det förstås; men hon år nu så tillhör en förening, hvars medlemmar gammal, att hon skams för att tala förbundit sig att ej betala sådana. otn det.. Kan ni saga mig, om hur fins något hotell, der drickspengar ej gifvas.. Olycklig räknemastare. En sko- Stadsbon: sOin ni ger mig litet makarepojko satt en (Fåll lugnt i en vrå, åt sin rivillsvard och råknade drickspengar, skall jag gorna stå till på fingrarna. Hans måstare marktö er tjenet.. detta och sade: divad raknar du?, .Jag rAknar hyll många elaka käringar finnas i huset., svarade poj- ken. sNal, hur många ho de?. •Med matmor Ar det 7. «Din spetabof., utropade den för- argade mtlataren, tog sin spanrein Vetet kurs hos Hallands Enskilda Bank, vid försälj ning ( 14 d. d. . . . London ( å Ylats . • Hamburg Berlin — 126 — — 123 — — Har är jag, svarade han, troende fortfarande, att det var hans herre, som talade till honom. — Hvad är det för någonting? sporde herr Du- nois i det han pekade på ett guldmynt, som låg på golfvet. — Det är en louisdor, sade den gamle mannen. — Hvar kommer den ifrån, och hur kan det kom- ma sig, att denna dörr står öppen? Dunois pekade i detsamma med fingret på sin hustrus boningsrum. — Ja, jag ser det. Fru Dunois rum brukar el- jest alltid vara stängdt. Gripen af en ganska naturlig nyfikenhet, gick den gamle portvakten fram och blickade in i rummet, men vek straxt tillbaka, slagen af häpnad och förskräckelse. — Hon är mördad sade han. — liven? sporde Dunois med on låtsad förskräc- kelse. — Eder hustru. — År min hustru mördad, genmälde herr Dunois och antog en uppsyn, som vittnade om den högsta öfverramkning och handfallenhet. — Hjelp! Hjelp! ropade portvakten. Här ha va- rit tjufvar och mördare. Dunoim antog med detsamma on förfärad uppsyn, och detta var ingen förställning. Hitintills hade hatt viasorligen gjort allt för att låtsa likgiltighet och o- medvetenhet, men liksom af en ödets skickelse, blot. han nu plötsligen bringad ur fattningen. I dörren till Hortonses rum sålls nu herr Dunois Mod ett förflirsdt aneigtauttryck, Hu stod böjd öfvor — Sända bud på polisen, svarade flickan lugnt; jag har ingen lust att dölja mitt brott. Dunois knöt händerna och betraktade henne med en hotande blick. — Tror Ni, att jag är rädd? sade Monique och fästade sina klara glänsande ögon på bankiren. Dunois betvingade sin vrede. Att komma i delo med Monique just i detta ögonblick ansåg han min- dre välbetänkt; klockan var redan elfva och i hvarjo ögonblick kunde någon af husets folk komma hem. — Du tänker blott på dig sjelf, sade han, mon jag är lika mycket i fara som du. Jag har on stor förrättning att leda, och upätter mig för oberäkneliga ledsamheter, om vi blefve upptäckta. Vi måste gifva hela händelsen sken utaf ett inbrott till exempel, eller att någon tjut — Jag vill oj tala osanning, made Monique stolt. — Jag begär ju oj, att du skall tala osanning, återtog bankiren; hör nu på, livad jag säger: Gå upp på ditt rum, gå till sängs, och låtsa, som om du sof- vor. När du hör buller, så kom ned, mon såg ej, att du vot om någonting. Detta är allt hvad jag begär af dig. — Ni förstår Er på 'att tala osanning, sade Mo- nique och såg på honom mod on föraktlig min. — Kom i lag, svarade Dunoin, att det gäller mitt anseende och kanhända mitt lif. Jag kan bidra utsatt för vanära. Gör det således för min skull, Monique. Du vill ju icke göra mig olycklig; du älskar mig, Paris Brasse' ra Firirytelse. Amsterdam Neivyork 14 d. d. . å vista . 14 d. d. . å vista . 14 d. d. . å vista . 14 d. d. . å vista . 14 d. d. . å viste . ii vice . 18,18 18,20 . 89 — • 89,10 • 89 — • 89,10 ▪ 72,10 • 72,20 72,10 • 72,21) 150,30 . 151 - 3,80 . Till salu. Asfaltpapp och Tjurår, SMålands Tjära, Kreosot-Olja, Slipstenar, Engelska Gottlands hos (440) G. P. Ahigron. Prima ntaskinhyllade TAI4STICK0111 af basta beskaffenhet erhållas från Skillingaryds Tuksticksfabrik orn or- der i hela vagnslaster insåndas till Å. Åkerman. Adress: Skillingaryd. (107) Ett mindre parti TAKTEGEL till billigt prim hos 0. E. Hallborg. (454)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.