förhand. Hyresbeloppet qvitteradem, Denna föreigtigtighet visade sig ock ej ha varit öfverflötlig. Från •hagern• pakts man innu i sista stunden att omintetgöra uthyringen; men .bett gubben gick ej. OSS EMELLAN. Lite kåseri för Laholm» nya Tidning af Kalle Kula. .Die schönen Tagen von Aranjuetz sind vornberl. Mötenas dagar menar jag, Och publicister och referenter halva rindt åter till mitt land igen för au nu serven publiken alla de remini- aenaer, som slumra i minnenas för- rådspåse. livilken gömmer många goda saker, från kronprinsessans allra som raraste lilla mops pk hundutatållningen Anda till titulus Pincus, som var& eskor- terad tillbaka till «das gloso Vater- land.. liv:trikån han val an en gång, se- dan den kejserliga rattvisan och al- undajuka kolleger bläck hamnade, kommer ett operera mot adie dummen Schweden.. Du adla, stora svenska nation, som så mången gång Slit barkbröd i moss- lupen koja och klådt blodig akjorta far din kung, ta inte det der epitetet illa upp. Ser du, natt opp det lyckligaste af allt hår i vadden år att vara dum. Och vill du bli afverbeviend der- om, så Lyssna på en anspråkslös rum Och da skall om Baken få tou& Jag högt nu vill deimPtetrm Ty den, ta' mig t—n, as ej — (dum!» Med pipor. med pukor och trummor Des. Lot utbasuna jag vill: - Ett dundrande chips för de dweeeee, Blott dem nu vår jord hörer ull! Om lyckan dig grep uti nacken Och hissar dig opp på sitt klot, Helt taken du stöp »sed i backen Och vrickade hand eller' fot . En dum det bekymmer ej skapar. Han aldrig förbluffad sig kant, Man står der pk kulan ocb gapar, kil bondlognt *om ingenting handt. En torna du önskar att vinna, Af skönhet ett east idaal, Men osedd din låga får brinna, Ona dn bar en dum till rival, Ty medan du ömt kurtiserar, Förtjust vågar andan sj dra, Den dumme dat rakt ej generat Att fria ocb hos UJ då — (jaa. Da sysslar ett politiken, Vill (folkets så innerligt vål, Den dumme står tyst bland publiken Och ler i sitt 'kagg åt ert grål . . . Ocb makten» belönar eå gerna En livar, som kan kalla, dess stöd : Has får sig en glänsande stjerna, Ocb da — du får — (vatten och bre,d,s Du noga alltid kalkylerar Vid hvarje din minen. &flår, Den dumme ej minsta funderar, Om brista det gör eller bår . . För dis det dock barkar åt fanders, Till slet får du göra cession, For !tema det blef «etuits andens; Ban slutar som_stenrik patron. Det ~ta af allt dock för resten, Du tAnkt på din Gikt allt i bland Och detta det kommer till presten Na blir det predikadt ett grand Ej dager på himlen fundera, Nej, se bur den dram, det gått, Han vackert lat bli reflektera Och derför han at at bar fått. • • Sig, kan nian ej lycklig den ',rna, Bom ödet har gjort till ett irkpl . . . Men båst nu att sluta min visa, Ty annan jag blir misantrop. - Jag vet Inte hysd som går åt mig, Det år som jag fingrarna brant . . . Ack, kanota ruiner, förlåt mig, Om 1 han er trLffade kand — Si så der, nu har Pegasen, den oryktatle krabaten, fatt ha fria tyg- lar en stund och det kan var a. på tid att stilla han, oroliga ande. Stopp och belaggl • Vill tala om far. herreka act, att det ej faller sig så rasande lett för en stackars landaortaredaktar med klena framtideutsigter och 66 riksdaler och 67 öre i nia:utdatan att resa hit och dit far att samla ilmnen och notiser far sina kåserier. Med tillfreds:ital. klen i ett samvetsgrant hjerta och ammande liktornar kan jag likvit sa- ga, att jag följer gubben Setiletedts råd .gör så godtjag kan.. Ute på ett etrOrtåg hiromdan, ra- kade jag ut för ett ilfventyr, som .kunnat medföra de obehagligaste följder.. Saken var ~ligan den, att jag i sallakap med en god van pr jernt Ag kilat af till Genevad. På återvagen stukades vi in i en kupa, hvari töre oss fans blott en resande, en tjock patron från Skåne. Den tjocke syntes njuta af dc ratt- fardiges sömn, men allt vindla?' tyck- tes det mig, som om han sakta luf- tade pl ögonlocken. — Den der passageraren har allt pengar, han, yttrade min vin hall- Itagt. Vår patron spratt till och förde handen ingaligt till bröstfickan. — DA skulle man ha ... fortsatte vannen. Vår medpassagerare vred sig i göm- nen, liksom han befunnit sig under inflytande af en vild dröm. Han syntes dock ej vakna. så tar min glade vin på skamt upp sin fallknif, som inom parantes sagde, ej synesjust vara gjord att leka med. Han filler upp den. — Ska' jag? frågar lian. — Kör för det: — Ett, tu, tre: raknar han nu och höjer knifren. — lije—alp: Röta: . . . skriker den tjocke och apat-rar upp ögonen. Så faller han baklångem tillbaka mot banken. I detsamma stannar tåget. Vi dunsta bort. — — val den stackars resande drömt, och hane rop således ej för- anledts af vårt något obetanksamma skirat. Jag år böjd att tro det, enar vål i motsatt fall man i tidningarna re- dan fått lisa en rafflande notis om det «ytligt tillåmnado röfreriete. Men no nog för i dag. Au revoir! Utrikes. England. I den sorgligt ryktbara aktenekape- process, brari sir Charles Dilke spe- lat en hufvudroll, har juryns utalag för andra gången fallit. Som bekant upptogs målet ånyo för att sir Char- les Duke ekulls komma i tillfalla att aj& upptråds som vittne och hane oskuld sålunda varda lagd i dagen. Utgången har emellertid blifvit en annan. Juryn i målet Crawford mot _ Crawford har funnit att mrs Crawford talat sanning och att sir Charles Dilke icke gjort det. Ilirmed torde denna statsmans bana kunna anses för alltid afbrutcn. .Det Ar icke att befara., yttrar The Stan- dard, «att han ånyo skall upptaga målet. Han Sr foga mer an ett död tnan nu, skut cadaver, dömd till en existens utan någon haudlingsfrihet,. Och The Times, som först kastar en blick på lerhandlingarna och visar, att juryn icke kunnat komma till an- nat resultat An som skett, uttalar sig sedan på följande satt. Detta Sr en ömkligt slutad bana för en statsman, soul utfört betydelse- fulla offentliga varf, emu besatt många af ile egenskaper. soul kralvas för att deltaga i en regering och som, ehuru van af detnokratiska rörelselser, ge- nom sina kunskaper skyddades från att omfatta omogna fautaatieka pla- nar. Han har offentliggjort ett beef till sina valman hvari han Rågen 'livad det offentliga liket betr-War, har jag ej annat val An att acceptera domen.; och enligt sakernas naturliga ordning atrykes hane namn från listan på Privy Councillorn, °en han försvinner för alltid ur den verlds hyn, der han spelat en framstående roll. Mon sa- kens offentliga sida kan ej lemnas ur si te; det bref som Charles skrit- vit tillaina förra valman förbjuder det. Om juryns uppfattning Sr riktig, så föreligger har ingen vanlig mened utan en ötverlagd, systematisk och förnyad, förny ad, ja nuitianda An vArre saker. Aro ansvariga för rattoskip- Dc :dagens handhakande miste öfver- vaga livad som nu år deras plikt. Frågan Sr icke lått. De måste tanka på allt det onda, som möjligen kan åstadkommas af en rattegång, der ånyo en massa smuts skall liggas bi- tå; allenånhotena ögon. Men å andra Bidan mage man afven tanka på huru stort sir Citat les brott Sr, om juryn har Mu., Och till sist gager tidningen: nöttsk- vårdaat vore måhånda att han sparade allminheten Annat en demoraliserande ratteging genom att med ens lemna landet.» hålla från myndighetsåldern tills de gifta sig 50,000 rubel livar årligen; förut Up de 150,000 o. s. v. till en polisdomare, som Ist inmalt* honom på ett dårhus. Holland. alorgning Posts,. meddelare i Berlin omtalar från basta killa, att ca fram- stående person för några dagar se- dan haft ett lanttal med furst Bis- :muck. Dan förre anmarkte, att deo politiska synranden ar full af svarta moln och att Ryssland. och Frank- rikes politik allena vore nog att vicka misstro. Rikakaneleren svarade: .Det föreligger intet skal till verkliga far- hågor. Vi hålla ögonen vidöppna och skola icke tillåta någon makt att satta Europas fred pa spole. Äfven i Holland tyckas hasa ve- derbörande vilja ultra** bindor not hållandet af folkteater. 1 eatplage blef rimligen en dylik fest torkjuden i Amaterdatn, och detta of anledning till åtskilliga temligen allvarsamma oroligheter, ['vilka slutade först i tis- dags morot*. För att kunna under- trycka rörelsen miste man flere gån- ger anlita militsrhjolp, och soldaterna stormade barrikaderna samt nedeköto utan pardon en mangd orostiftare. Den hollandeke promierminiatern, Ileemelterk, har vid detta tillfälle velat visa, huru en energisk regering bör upptrida. Han har ej, såsom den danske konseljpresidenten Fatrup, kunnat Adagalagga sin skicklighet i sådant honseende genom några pro- visoriska lagar. Den temligen kon- servativa hollandeka vallagen utgör nendigen ett hinder bådar. Han har derför ej holter kunnat upparbeta en så stark oppisition i folkrepresentationen som Estrup. Men rot har han i 'taftet en stark opposition ute i landet, och man kan ju ej få allt på en gång. Demokratien skall vara i stark till- vitat bland de oljas så flegmatiske hollandarne. Derför vilja vederbö- rande ej heller tillåta dem att hålla några folkteater. Sådana kunna en- dast medgifvas, då folket ej alger något annat ån som Sr behagligt for de maktegande. Och livad det hol- ländska folket för narvarande har att såga Ar visst icke behagligt. Folket önskar allinan röstritt för att kunna genomföra talrika vigtiga socialpolitiska reformer, som långe varit i hög grad saknade. Den nu- Skottland. varande vallagen (af 1850) ligger Från Tiree (Nordskottlaod) med- hufvudsakligen makten i pluto- och delas att oroligheter utbrutit bland aristokratiens hand. Medan Hollands småbönderna. Kanonbåt har argan Första kammare viljes endast af några Iran Plyntout att återupprätta få bland de allra högst bealcattade ningen. star det föga battre till med Andra kammaren. Röstratt vid val till denna Tyskland. I Frieberg pågår i dessa dagar en kammare ha endast de, som betala politisk process, som inom hela Tysk- ett visat belopp i direkt skatt, Och land ådrager sig stor uppenårkeamhet. det år icke etnåsummor det galler. Den år anhangiggjord mot de soci- Denna census beatåtnmea efter de o- aldemokratiske riksdagsmannen von lika valkretsarnas lokala förhållanden. Vollmar, Babel m. fl., hilka åtalats För Amsterdam utgör den sålunda för att uppråtthålla sådana hemliga 168 kronor, för Rotterdam och Gra- politiska förbindelser, som af tioci- venhage 150 kr., Dortrecht 105, Ut- alistlagen förbjudna. De anklagade reda, Schiedam och Middelberg 90 hafva förklarat, att någon hemlig före- kr. o. e, v. Men hela arbetareklassen, ning ej existerat inom socialdemokra- do mindre bönderna och nariugaid- tiska partiet sedan socialistlagena ut- karne, kort sagt, befolkningens breda fardande. Det funnes endast en or- lag, som genom dc indirekta skatterna ganiaation inom detta såvål som bara den största delen af skattebördan, sakna raskatt. livarje annat politiskt parti. Premierministern och hane pluto- Österrike-Ungern. k:attiska vattnar börja emellertid nu I trakten af Triest befinner sig kanna jordmånen vackla under sig, koleran i tilltagande, hvilket föranle- Frilietsbehofvet, demokratien börjar der oroligheter bland bönderna, En skjuta betänkliga bracher i do kon- militåretyrka måste till och med led- servativa förindriugarne. och gifva saga ni il it arkommisionen. de maktegande ej efter i tid, Ryssland. skaffa de ej luft genom den saker- Czeren har i den nyes utfärdade hetsventil, som utstrAckt röstrAtt er- familjeordningen betydligt afkortat bjuder, så kan det mycket lått en- anslagen till alla den kejserliga fa- tri ffa en explosion, som förpassar hrr miljen:I medlemmar. Huru kejsarin- lieemskerk & c:o till en annan verld, nuna och tronföljarens apanage blil- innan de hunnit bereda sig derpå. vit nedsatta, ha vi redan [tamt. Al do öfriga får tronföljarens hilka:2de Vansinne. I slottet i Windsor gennål, i maltet lör 150,000 rubel som infann sig för några dagar sedan en hittills, 50,000. Storfurstinnorna och person, som sade, att han önskade) furstinnorna till fjerde linjen få sin tala med drottningen. då han tillfråga- hemgift reducerad från 300,000 till des livad han ville drottningen, sva- 100,000 rubel, aflAgenare elagtingar rade han, att han ville gifta sig med från 100,000 till 30,000 rubel. livar henne. lian har skrikit ett bref till och en af czarene söner, med undan. drottningen, i hvilket han kallar henne: tag af tronföljaren, får 150,000 rubel .31in alstrade Victorial. Brefvets om året i stallet för som hittills 500,000, underskrift lyder: «Din gemål, kej- deras gemåler 40,000 i stallet för saren,:. Mannen, i livar. ansigte van- 60,000 rubel. Kejsarens döttrar er- sinnet framlyste, häktades och fördes — 32 — — 29 — — Har du redan sett honom? — frågade Erne- mine. — Nej, jag får icke det nöjet att se honom förr än i morgon vid middagsbordet; du vet att jag inta- ger högsätet bland djuren i vårt menageri och lägger för dem både stek och soppa, under det mamma bär in maten från köket och har nog att beställa der. Hon förmenar att on dams närvaro tämjer djuren och det vet man ju af erfarenhet från alla menagerier, hvarest djurtämjerskorna alltid arbeta mod mora fram - gång än deras manliga kamrater, djurtämjarno - skämtade Rosa. Den arme unge mannen har vist måst utstå myc - ket — inföll Ernostino deltagande. — Ja, han var till hälften eller tro fjerdedelar död när man drog upp honom ur vattnet, men nu tyckes han åter vara helt eller åtminstone till fyra femtedelar lefvande, ty han vill åter egna sig åt konst- beridareyrkot, så snart hans principal kan börja att ånyo gifva föreställningar. — Det är ett besynnorligt yrke, — anmärkte Er- nestine — romantiskt, mon rysligt. — Ja, men han är icke blott hästhoppare, utan han skall iifven vara ett stycke musikkonstnär, ty hans förnämsta nummer är att han blåsor underbara, smäk- tande melodier på flöjt, under det han står på häst - ryggen, kullbyttorar och springor genom mod pappor öfverspända tunnband, — svarade don spofulla Rosa. Du är oförbätterlig, — skrattade Ernestine! - vet du att du egentligen passat bättre än jag för min Den besökande hade knappast hunnit ut om dörrn förr än fru Werniko inträdde. — Nå väl — frågade hon — har han bestått profvct? — Med högsta betyget! — svarade Hase skrat - tande. — Ni har rätt, fru värdinna, det är don vack - raste karl jag någonsin sett och tillika blygsam, käns- lofull som ott barn och en god monniska, men der- mto vida noblaro i hela sitt siat att vara än en van- g konstberidaro; on förnäm hyresgäst, fru Wernike. Betrakta dessa bokstäfver, do äro sirliga, aristokra- tiskt afrundade, lätta, uttrycksfulla, de förråda on ka- valjers eleganta hand. So närmare på detta svängda 1/, d, f, och det stora — Har ni icke pröfvat honom mod något annat? — frågade värdinnan tämligen otillfrodsstiildt och otå- ligt. — Jo visst, min goda fru — lugnade henne kal- kulatorn — från första stund jag såg detta ansigte Hade jag mig att det icke kunde tillhöra en elak mon- Dot är ett öppet, ärligt och solidt ansigtu. — Det var också min ålilgt , hurr Haso — instäm- de värdinnan fiffigt. — Ja, oaktadt han är konstberi- dame har lian ott goda hjorta och är on stadgad man och jag tror bestämda att han är af bättre härkomst och som barn blifvit bortstulen från sina föräldrar. Det har jag läst i hans ansigto, utan att förstå mig på några bokstafsteckon, blott mod mitt sunda för- nuft och mina båda ögon — inflickade hon botydel- 111g01 sard ile Ird islissorss, pi Hisamarok ooh freden i Europa. Hemskt vad. Från Rouen akrif- yes: Fernand Gonzagee och lalaxime Boy«, officerare vid ett har i garni- son liggande regemente, alogo vid ou glad fest i förra veckan vad om att de efter I3yronsk förebild tre da- gar i rad skulle dricka sitt vin ur dödskallar. Dedgrafraren lomnade dem mot en belöning af 20 francs i hemlighet do hemska dryckeskarlen, champagne slogs i dessa, och man drack anda till morgonen. Den 7 (13 insjuknade Gonzales haftigt un- der farliga symptom, lakarna konsta- terade blodförgiftning, och den Il d:s dog den olycklige efter gnidiga plå- gor. Af diagnosen framgår att Gun- halas blifrit förgiftad al likgift från hufvudekålen. En fasetter syn ve',Sfllr- by dansebana. Bygdemålshlstorla fOr Laholm. nya Tidning at Martornen! KnalIgell. Der va' beva'a ble'ed en daneebana uppe pk Daggebjar. Å' som ja' inte !ladda aritt dar nö'n gång för, skulle ja' ju gå° slid å' se hö'nt di dansa. Får si, ja kan dl inte sal' mö'd de' dorn a. Ja' fack följe ma' nona haora sli d. Strala va' dar nustan inte no'tt fölk, får di komma nAstan inte firren de' e' mått. Te' å borja tate va' dir bara en speleman, som spela på fejol, men si'n kom dar en flöjt- blåsare ilrå Skåne, som en å' testat- lama hadde va'tt Atte. Si'n blm' har lif. Spelemannen di spela', så badda feretippa å fölk di klappa. Når ja' så ludda stått dar letts å' glott, kom dar en tös han te' me' å trave, liva- för ja' inte dansa. fatt ja' sa', att ja' inte kunna, brödde hun se' inte om, udan ja' måtte ja'gu' App. Ja' gack A sjöpte mo' on biljett, som kasta tio lver, i' så skulle ja' te' å dansa. n de' va' en @annan könsti dans så. 'basens en dansa, akullo'n stanna A dansa afvit A så stanna igen å dansa rått. Do' kunna inte ja raktet, der- för stanna ja' å titta på di annre. Tösen, som ja' dansa ma', sa'e att de' va' sövedajing, dansen hette. Men nar ja' sto' dar å' ekandes å' va' rö' i synen aom en pijoo, fack ja' se, att Svan sto' å grina så tårana ronge. Då bio' ja' arjor, får ja' trodde han grina öd mo'. Men så prega han ya en tös, som sto' guida vo' mc'. it' når ja' så' Atte fack ja' se hva' han grina öd. Tagen bedde en sö'n en masjin, di kalla tornyr, som hun hålde på A tuba. Hun va' så besjöntrader, å så sa'e huri te' Ola, som dansa må' no: •Itar ska' ja' jöra å en.? Då sa'e Ola, som stammar, når han snackar: slia—a- a —Angen i e—e—ett tr—tr—tra, «Ja tror du e' galen., atie hon, ranta kan ja gå sö'n. Dl skulle alla menakor grina öd mo'.. Men de' jore ja' allaredan å' do' al, att ja' bilda på å' få krampen i pjatt:ina. hö'nt Men sa to' dansen slut, hun feck sin tornyr låst, ved inte, lår ja' så 'na inte sin. Å' ja vigtö minsann inte håller å' dansa mer, får ja' va' ja gu' raddd, att di tabte tor- nyrerna allihob. Ja' gack i stallet ner te Ringgrens i drack ett glas bier. Der röde en trå fira kara å anacka om nö'na rolia hestorior, som ha4dt i fjor höstas. Dl ska' ja' snacka om niga gång. M — Om ni har någon sista önskan, så sagg till, så får at den uppfyld. Deliventan: Jag skulle allt bra gerna vilja lera mig ryska. Hvad skulle nI göra, om ni vore i mitt stallo och jag i ert? — frågade e ris p irxilt,t, m e ne du neg:. dam. ut t. ee ut s e ende finge jag nog anstållning att sitta i trad och vakta körsbär. Sjukdomsorsaken. — Stackars karl: yttrade Maten, narniande sig den sjukes badd. Det måtte vara al neuralgi han lider. — Hennes namn ar icke neuralgi svarade den sjuke, utan Eugenie. Knappnålarne. En gosse skulle akribi* en kria öfaser knappnålar. Han började sålut,da : .Knappollar are mycket nyttiga. De ha råddat liket på många man, quinnor och barn.. — livad menar du med det? frå- gads den förvånade lerarea. — Jo många ha underlåtit att avilja dem. Smekmånaden. — God dag kåre van! Nå hur står det till? Jag hop- pas att du och din hustru tillbragt en at:genant smekmånad. — Ja, tack. Det .ha vi vist. Ef- tersom vi jute kunde vara ifrån afft- ren båda pi en gång, så for hustru min de första fjorton dagarna till Vaxholm och ateriotoden af månaden tillbringade jag der. Dödsorsaken. lir X. for- 1.11111.11•111WREIA- fflanbelsunberratteiser. atodboltas böra Dm 27 Zali. epanmalemadnaten år brouD fOrbrufainah baninal beraffar lugn eva 'må 904u:ungar år Dc raring« Deaolronte ttagotofunDe. oft utfilbeerag fler nue« De narmaftc tiagatne d utmalde en Itfttgare muffarna«, araarrato ler. Ortnamn Oro Nitare för prima dg. Vrieftalli :ungen aar et enurets. Ornet, trtalcantrootalersas cc 80 tia 0: 95; rag, Imeuf! 0: 7u tta 0: 75, raft 0 7s; torn, matarearsainternos 2suiti. 0: &icao: 90, 6441). 0: 80 till 0: 85; aalre U 83; tia 0: 88. CiIötchorga böta ben 27 2u1i. esanniåtetnattnaben trär fortfaranDe madra fttaaet o. inftranter fig omfattningen till broa lort (« örtug. lör f orbrittningen Inner ben rtarmalt: «Den. Ma ar Det enko fattroasg, huttrat ndirnntnarD (befattning agn sunt lbe platibettoltnen. VO« enft råg från Veterlburg dr ps imma 0: l80 tia u: 81; bafre, hma rictb 0: Kl trial 0:81,, till 0: 81; (evart arab DIS; orig 0. 78 tia 0: R; —^^" e brånroin 115 tr. för V» liter. openaamn ben;29 Juli. CD rofganDelt•focietetene (marnotering. 1 halling SO —ö5. O „ 74-78. 3 „ 70-72. 4 „ 82-66. „ In 10) tango ftålranD. (Sent inkommen annons.) Husförhör hålles i dag kl. 3 u. m. i Köpinge skolhus och i morgon kl. 4 c. ni. med (604) torgsroten i Kyrkan. Kungörelse, Bland vaktmanskapet till mitt biträde vid utöfvando af tillsyn öfver !,axfiskets bedrifvande inom Laga-åns och tillgränsande vat- tendrags fiskedistrikt, hafva blif- vit ytterligare anstälde, Gustaf \Vinberg i Laholm och Jöns Larsson i Snapparp; hvilket till vederbörandes kännedom med- delas. Laholm den 22 Juli 1886. N. F. Svenonius, Fiskeritilleyningsm. inom LaaaLas tlekedletr. 006: ertfbiba. "eilisieeed Konaisin", .Vorby. "fintlig led Till salu. lör tet fånas, biviltet «Matte neon t osams Elelltenmen att« Tar tviflad och beslöt att begå ajelfmord. Han ville likvid ej att någon skulle marka att han *jett varit vållande till sin död, utan skref derför en biljett med följande innehåll: ,Jag hoppas att ingen tror att jag begått ajeltmord. Jag skulle rengöra pistolen, då skot- tet brann af.. Red n. ffituariehanba. En toatordam, som Isvar afton au- petar med beundrare, får af direk- tören förebråelser för att hon blir för Seger11nds Non plus ultra BLANKSVÄRTA i Laholm hos (382) k I PuJicangt vet det, bisto direktör, sa- ger den sköna, men hvad skall jag göra/Ah, fröken Rosa — infaller en kamrat — jag vet rid: utö ni lefver några veckor bara på et lön, el mag- rar ui nog. Ingen fara. Bekanta emellan. — livad tanker ni på? Skall ni bada straxt efter intagen middag? Ilvarfar inte? — Ni kommer att drunkna. Omöjligt . . . jag har inte Atit nå- got annat An fisk. Den sista viljan. Domaren till don dödsdömde förbrytaren; N. E. Nilson. 147n inkommit: Prima N111:fln' Cement ho, (356) G. P. Alilgreli. Fallit ilade ärg billigt hos (356) 0. indersson.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.