livar f—o skall jag dem taga' . • , lag måtte ut på gata, krog och höra folket glunka . . Hitt her:siap, jag har sjungit nog Och miste lunka, lunka! — Jo jo men, det år sannerligen inte det roligaste görat att vara tidning.- man, ty näppeligen ges det någon gAng, då han kan vara den ärade, fordringsfull. allminheten till lege, och det för år hann kall mycket, allt för mycket benigt, vare detta nu sagds utan minsta alluesion på fortskaff- ningsapparaterna. Huru man ån balanserar med lipig- torna, huru man ån ,åker formulera sisa uttalanden i stil med kurena förut fattade mening, likvit, barkar det oftast öiver anda, just då man trott sig tiga fatt fot. Och hear skall man böka orsaken hird]. Ar det mermialcans medfödda be- nig . . . Ah, fy för tusan, du blir i bågen, Så dyster nu som en liaarpreit! Dn måste rara den glade pågen. Tv bondgris, Kalle, dig parur bast! Det duger icke moralivers, Vår tid vill ej veta af moral, Men siker ingen det skall genera, Om du serverar en smul förtal. Se, redden tycker det ar ett nöje, Att orlofasedel åt innan ge, At hennes brister fl göra löje, Och .grandet. i hennes öga ee. Från eqvallrets tungepatt blott etter droppas, Och afundeglödande andedrigt Forbrinner allt hud som adlast knop- pas, Och mördar oskulden oförtäckt. Du hedervirda konselj i klunga, Som brukar samlas kring kaffetår Och som en tandstump ej har för tunga, Se'n allesamman de lagts pi bår, 11111 inne du med det 'stygga. ordet, Förtala ingen, håll mun och tig! Se, bin han grinar inunder bordet! Ack, herre gud, jag .förtalar. mig! Men det var ju egentligen inte }Arom jag skulle tala, utan borde jag kanske litet beröra våra lokala om Sisom t. ex. att stadens ungdomar «kladdat. på några målare itom vid något tillfille ej hållit .flyggen. samt alltemellanåt visat sig temligen «på- strukna.. Men enligt kvad jag för- sport, låter den blodiga Tivoliinteri- ören fl ett rimligen pikant efterspel, hvari de medspelande komma att fl stånda inför Pontine Natta. Ska såja, att dc' kostar att dansa i stan. Den allra största och mirkvårdi- gute nyheten år dock, att Laholm biljett inrangerad bland veeldens me- tropoler, och detta, jag kan med be- blondhet försikra det, utan all för- skyllan eller tårdighet. Döm om vår brvlbåraree osminkade förbluffelse, då han å dragande kall och embetete vågner får i uppdrag att till veder- Gormade fortskaffa ett bref, adreise- ra dt: Verldsuufdliningrn, Laholm. Jaha, det år verkligen ett faktum, att vi f. n. inom stadens hank och eter hafra en merldiutatillnings med E- gypten. pyramider, Glimmingernor- det, Orfeus i underjorden, Dödsdans, en elektrisk (röken, som ger ömma blickar och dito handtryckningen samt ett .dundrande. positiv. Kan man vol mera för 35 öre be- gtra i dente tryckta tider? ölen det var sant, sättaren sa' att jag fick skrifva högst en spalt. Derföre — tjenis! ännulanben, Norge. Tank eldearen Cetti anlinde i förra veckan till Iljsrnetjerne Björnagns gård för att efter inbjudning hos honom tillbringa några dagar. 1 fredag. upptrådde hr Cetti pA Gansdals sa- natorium inför en mingd utlandiagar och gjorde stor lycka. För någon tid sedan höll Björnson på gården Ilaug i Gausdal ett aren mingd per- soner åhördt föredrag om tankellaning och i söndags experimeeterade hr Cetti i samma lokal. Danmark. 7ill,t4,ido i Danmark karakterise- ru pi följande triffande sitt af Afton- bladet, sedan det efter danska Mor- gonbladet tecknat biskop Monrada sto- ra betydelse för Danmarks frihet och ej minst af han. egnaste uppradande i den politiska striden: Men, egendomligt nog, samtidigt med detta den bepröfvade statsman- nens tillbakaträdande ur det politiska Ilfvet, begår den Ettrupaka regerin- gen en ny bragd mot grundlagen och det danska folket.* f. d. konstitutio- nella frihet. Såsom ett telegram i lördags omtalade, har denna markliga regering, utan riksdagens hörande, ut- little en ny provisorisk lag, denna gång mot tryckfrilteten. Genom en sidan munkorgs ag amnar denna ljus- skygg a regering söka helt och hållet vifta yttrandefriheten i sitt fåderties- land, De *trånga och besynnerliga domarne halva icke förmått det. Nu får man se om en dylik tvingslag — alltid ett tecken på despotismens sista stadier — skall förmå det. Det danska folket år tålmodigt anda till ytterterlighet. Det enda. som kan förklara denna tålmodighet, år en fruktan för ryskt ingrepp, som anses hota bakom ministeriet E.trups bild a ord och djerfva handlingar. Zattikts. betr:gran har statssekreteraren Bayard till guvernören i Texta alnöt en skrif- velse, i braken han inger, att rege- ringen vidtager &lorder för att åstad- komma en snabb underinkniog O frå- gan, pi det de personer, hvilka upp- gift.. ha skjutit Arremurea, må bli enda till rokenskap. Det heter att mexikanerna befalt att liket skall upp- grafem', om det skulle visa sig, att Arresttres blifvit mördad, skola alla de i saken delaktiga stillas för råtta. De militära myndigheterna förkla- ra, att inga ordres atfirdata om trupp- rörelser eller fartyg. utrustande i och för ett möjligt utbrott if fiendtlighe- ter. Irland. Nya oroliyhter i Belfrut Ehuru man hoppats att oroligheten» i Bel- fast nu skulle vara förbi, sedan sta- den hållet besatt af 3,50 0 man af alla vapenslag utom en poliskår pk 1,500 mun, syne• dock af i måndags anllndt telegratis, att i lördag. l nyo levere- rades en formlig batalj pi stadens gator. Beviipnade skaror af prote- stanter och katoliker glfvo under fyrs timmar eld på övar andra, och först vid morgonens inbrott lyckade. mi- litären att utan vidare blodsutgjutelse hejda oroligheten.. Under sådana ometindigheter år det sannolikt, att ett beligringetillstånd kommer att i staden proklamera.. Det Sr betecknande nog att de folk- hopar, som bekrigat barlind», varit försedda med eldvapen, ehuru husun- dersökningar efter dolda vapen egt rum i flere dagar. Alvan i Londonderry ar tillståndet oroande. 1 torsdag. marscherade en organistförening genom staden under musik, då från ett hus två med krut (rida flaskor kastades ned pl proces- sionen, men de ginge lyckligtvis i tu utan att den brinnande luntan anan- de krutet, så att ingen skada skedde. DA processionen senare drog långs stadsmuren, bombarderades den med stenar af en katolsk folkhop, hvar- vid flere blefvo sirade. - Frankrike och Vatikanen. Frankrike. .Le Temps. innehåller on officiös Tidningen •Frances medelar, att vederlåggning af den genom .Agence en fulletimlig eammensvirjuing her- Havas. meddelade urderrittelien att ekar bland opportunisterna för att ik Vatikanen definitivt beslutat att lita sig kabinettet Freycinet •törtadt och Fer- diplomatiskt .representeres i Peking. ry åter insatt. På tu möte, som par- Tidningen tillogger, att underhand- tiets ledande min, bland dem Coc- lingar fortgå mellan Frankrike och hdry, Reyna!, Reinacho m, fl, nyligen Vatikanen rörande den korakter, som höllo, beslöt., att agitationen mot ka• den piffige representantens mission i bioettet ,kulle börja strax etter ge- Kina skall komma att fl. neralrådsvalet. Opportunisternas plan omfattar två punkter: först att angri- Amerika. pa kabinettets; radikala medlemmar, Cuttiny-aftiren. 1 Newyork har ryktesvis betittats att de mexikanska i synnerhet krigsministern general myndigheterna befallt, att såvida ett Boulanger, och vidare att företaga ett infall gjorde. från Texas på mexi- hufvudangrepp mot kabinettet under kanskt område, skulle redaktör Lut- de förestående budgeteförhandlingarne ting bli Orattad och hans hufvud Of- i kammaren. Om planen lyckas och verslndas till amerikanarna till himd Freycinct blir störtad, unnar opprr- för de dem (ommakade förligenhe- tunisierna, forinter .France., bilda tern• och den dermed förbundna 'tiors- ett nytt kabinett med Rayua1 eller instållelsen i El P1110. Det mexi- CoclAry i spetsen, enår man inser, kanska underhuset i Washington, Bo- ett Ferry lör ögonblicket icke skall rnera ar emellertid inritt fortfarande kunna treda i spetsen för ett kabinett. af den ilaigten, att saken icke skall leda till krig, enår Mexiko önskar git En fasansfull olyoka drabbade al långt, som dem plister och var- bar om dagen en amerikansk lustjakt. Den befann sig på en tur med 11 dighet medgifva, för att undvika en personer, damer och herrar, om bord. förveckling. .Nevyork Harald. offentliggör ett Sex af damerna och en af herrarna telegram från Mexiku, af det inne- voro nere i salongen, då cn af de håll, att senor Mariacal och förbunds- hiftigaete stormar man på senaste tid regeringen .frakta utgången af Cut- varit vittne till plötsligt utbröt. Jak- tinga apellering till högsta domstolen ten kapsejsade. och alla som vom pk i Chihuahua, och att regeringen en- dock kastades i vattnet. Det lycka- troget uppmanar de de aaaaa nde em- des dem emellertid rådda sig tillbaka beterninnen att inringt förfara efter till fartyget, och bår blefvo de vitt- lag. livad en annan tvist ont en af nen till de dödsscener, som egde rum de mexikanska myndigheterna !Ak- i salongen, der de 7 personerna voro tad amerikansk burgare Arrenuuree insparade som i ett fingelse. Döds kampen rike en hel timme, under hvilken tid pakten höll sig flytande på vittnet, och de Gom voro utanpå («- i/grecs arbetade som vansinniga på att befria dem, som vom i salongen och som de hela tiden kunde tala med. En af damerna i salongen stack ut sin hand genom ett litet fönster. och henne. (koman, son, var utanpå fartyget, höll hennes hand i sin, tills hennes handtryckning slappades 1 dö- den. De som varit in (lacket räddade alla, ehuru de icke ville lemna far- tyget, innan det kunde anses får af- g jort att alla de 7, tom befunne sig i salongen, voro döda. Då jakten sedermera blifvit förd till land, visade sig, att de 7 hade omkommit genom vårning. Flere af de unga damerna i salongen voro förlofvade med herrar som blefvo räddade. Alpbestigningarna krahn i år ovanligt många offer. Det senaste Sr en fröken Pauline de Souklar, som för ett par dagar sedan förolyckade. vid bestigningen af Grouglockner Di hon skulle ploc- ka några exemplar af Edelweiss stör- tade hon ned trio en höjd al mer An 500 fot och krossades till en :anan oigenkanlig I nittonde århundradet. Den 4 d:i skulle den 16-åriga Francesca Pompilli i Campidaglio. Italien, vi- gas med sin trolofvade. Det var ett kärleksparti, och bruden for strålande af glädje till kyrkan. Under viva Ofverraakades bröl- lopsskaran af ett likvider och blix- ten slog ned i brudparets nirhet, dock utan att skada någon. Framkomma till kyrkan förklarade brudgummens föräldrar, att hitsilen vore mot gifter- målet och att detta följaktligen ej kunde afilutes. Alla böner, till och med presteras föreställningar, voro Förtviflade loro de unga hena. Under nattens lopp enteverade (fatmannen sin brud, och följande mor- gon fann man de båda unga. sam- manbundna med ett rep, som lik i floden. Berättelser på bygdemål, af Henne J—. (För Laholm. sjs Tidning;. lita fölk dl snacka på jylagillen. Ja de c möed di ha å anacka ont ve aönna tillfallen. Så mared ja kan hosa, ska ja nu macka om. Då bårjar ja l si hva qvingorna prada om. First va der en, som macka om en barnamoreka sönner niorad, som skulle pi bröllop, men hade nara allri blett får. Hun va sk tascha glaer får å va må pi gille. Si te eseinpel ud hun å glodde på bjudningebiljetten en haol timme. 2k når hun feck se, att der sto att hon va boen te Urna ble hun ja pi- nade så gla så, så hun hoppa i dansa rundten om i enen. Sin aprant hus naor te Grushöle- Bingtan i soacka om får hinge, att hun skulle te bröllopet, som skulle va får Krog. Jensens Pir A Danske SY1011• Stina. A hun skulle va Urna. Sin hun då va kommen hem, geck hun hin te kliaelenbet A titta om lunga rö'e klarning kunna gå an 1 komma te K illes ma. Nå den dudde inte. Den bedde nick gitt an om hun inte skulle natt tårna, men nu grek do inte får se it komma Rönn, udan hun måtte skaffa se en nygir eon. —56— — 53 — tjocka, gråa dimman, som lagrat sig öfeer de feta mnrekängarna, satt advokaten blek och förvakad fram- för sitt skrifbord och studerade gulnade handlingar, hvilka voro numrerade och förvarade i omslag mod ntanskriften «FredrikWallrodens qvarlåtenskap). 0 0 Bland cirkus Zerrinisanyvärtvade artister befann sig äfven en skotska, miss Cluny, som var on af trip- pens förnämsta medlemmar och )ernte Paul Boda af publiken ansågs som sällskapets första konstberidare- artist. Miss Oh:ny var on oförvägen parforcerytterska, som i synnerhet utmärkte sig för den vilda djerfhet, hvarmed bon sprängde fram öfver alla hinder, härvid utvecklande on grace, som satte åskådarna i förtjus- ning, naturligtvis i första rummet don manliga delen dorer. Denna qvionn var egentligen icke vacker. Lång, mager, smidig och vig som on tigrinna, hade hon ett långlagdt anaigte mod skarpt markerade drag och bon var derjemte fräknig. Håret lockigt och mycket röck. ögonen voro atom och klara samt så sprittande och glödande af kraft och letnadslust, att do hänförde, förtjuste, berusade, ehuru pupillerna obestridligen voro g röna. Denna konstnärinnan stora tilldragningskraft låg dock i hela hennes väsen, hela henne. nitet att upp- tråda. Det var en sällsam blandning af köld och vär- me, af innerlighet och frånetötande, af öfvermodig upp- sluppenhet pub stol likgiltighot, Denna dam tyranni- nen och tycktes vilja samla sina tankar, men läpparna skälfde och svetten porlade på hans panna. Han sprang upp, tog ett ljus och gick in i ett rum, i hvilkot allt befann sig i samma skick som nitr senator Wallrodon bebott det, och höll ljuset högt upp mot on oljetafla, som hängde pil den med bruna, mod guld invirkado damasttapeter beklädda väggen och Nom var ett por- trätt af don försvunne sonen Johan vid tjugofyra års ålder. Advokatens hand darrade så att ljuslågan fladd- rade och genom don vågformiga belysningen gaf tar- lan ett hemskt, lefvande utseende. — Denna likhet kan icke vara en blott slump! — stammade han mod bleka läppar. — Konstberidaren är Johans son och jag förlorar allt, hvarefter jag sedan tio år tillbaka etritryat, för luvars ekull jag i fem år som on dräng trillat hos den gamle, knarrige gubben, som med afsigt plågade mig, eå att jag måste göra ötvermenskliga ansträngningar för att uthärda hos ho- nom och rastlöst arbeta både dag och natt för att be- vara och föröka höna rikedom. Och nu skulle jag lå- ta allt detta falla i händerna på en taskepolare, ett vagabond, on konetberidare, endast och allenast der- före att han är son till en man, hvilken heller icke i ajolfva verket var stort annat än en lindansare% som föraktade sin far, icke det ringa:no bekymrade sig om honom och icke gof något som helst lifetecken ifrån sig. År detta rattviea? Bör ett årligt strafvande på det sättet blifva bolonadt? År icke lagen här on nyck- full [Tvinna, mom far fram med dun dåraktigaste med dr led 09.14.ner. 14 a!~ vil- Men den skulle va riklet tidatyr- der, A .ydder sarnmeden som klår- kareinameellime, ma frönarr å enyriier å ty 1 vilsen. Å fåret l sist må en en eönnee torny, får den a så gran- ner så. A så tinga hun ett par nya ska hos Sirade. Larsen. Han sydde biet å hadde vett i Stockholm ella Gotehör å lort. Når di detta onganakött, el tenta hun å strög en haol da. Når hun dl fått eko å IdlInning, to hun alltehobba pi se. A får bon skulle bitter kunna se höns klianin- gen .ad, to hon naor den store spå- jelen å Gatten p& boret. Der sto hun nu å vande å snodde å &båga se på alla,vis å indra å slira puffa i fnyrper. A sin hun tar sko- na å, titta hun si val på di å lena- vande dom lina femti gånga. grillen ingen bröllopet skulle va klådde hon se precis rönn, som hon skulle va pi bröllopet å utta en stor udaprooken tornar« i håret & en bl- aden pi bröstet. Detta gjore hin får å ee höst de kom te å se ud å al får å visa Grus- hole-Bångtan hår grannar bon skul- le va. — -Men., liva der en som sa, eja trodde de va finast må tornarosae- knoppa ellä haludtpröckna roseer.. Ah de försto hun inte, å får resten el va hun inte så epier just. Ja, når hun di fått alltehobba på se. el ipijla hon se å nedra d be- lidet si å frigte Bing», om hun tette de kunna vara et — .Ja teest kan de de., sie hus, .du ser ud, gom vore du sila klic- kat-em anmell en.. Sin lae hun hela alltet pk boret, får att dn skulle va te råtte. orts mö- renen. A sil geck hun åtte vanfadet 1 satte p4 en stol ijemee boret, fix hun skulle sjo ee de tårna huri kom opp. lae hun se å drömde, kan en reda om bröllopet. Men el hade hun inte tinkt på å slippa ud katten om (pallen ingen, huta lie se. Å de va bra fitrargelet å gjort hinge möed huvar å krångel om mörenen. Katta täcke ju allti om 1 ligga der som e lent. Å de tötto hinga katt ma, derför sk geck han opp på boret 6 lae se på klänningen medt på tor- nyren, som hun laft oppfår får att den inte skulle kröftas naor. Men de ble den, ja pinade, nu. De hade ju åndl gått an om de inte blett maor, men de feck hun nock i ved: Om natten hade katten vål vint se en ging å dit stött te den sona skoen, som sto letts 'debatt på boret, medt Giver vanfadet, å så ramla skoen naor i (odet. Orn hun ändå hade vagnat nu, kun- ne skoen nock blet leabra, men de gjore hun inte. Å så feck den ligga vattnet te om mörenen klicken fira, di hun regna må fårekrickelse. — l)varför 'agna hun må fkrakrns- kelse — Jo, katten skulle hoppa naor då ref han nior den annra skoen på gillet. De va dönet som väckte na. — Men hun töckte hun va så söm- nier så, sit hun to se en lur te en hal timmes ti. Då geck finn oppet. Dl feck hon ee att kettaimet Il på hinna nye, granne klänning — katten hade, kan en veds, kmbet did igen — 1 dl ble hun så firergader så å ene: .Ditt nones trall, tror du, att du får ligga å kröfta naor å håra min klanning. Ud må de genen.. A så to hun katten å elångden ud i sjoket. Men så så hun inte åtta hår hun slangden, får katten kom i van- spannen. Nu skulle hon te å borsta å håren, men så fack hon se den aona skoen 11 i vanfadet. DA ble hun raont tannin,. galen å to vanfadet A Tinder ud i :Oket får få fatt på katten. Han mad så råder på ejölcaboret å hydda se. 'Men de ble slut genast. Barnmorskan läckte opp dörren A to 1 slängde ud katten A do allt tvet• tevannet A skoen, som va i, på on. Skoea hade hun i sin ilska å bråska glömt å ta å ingen vannet alns ud. Forts. Viktigt. Då den fattige herr Bring gitte aig med den rika erftegentkan Y., som förde [ned sig åtskilliga -lång- sjalar, kallade B:s vinner lilla frun för — Funnet. — Kusin — seger Alfred som år mycket etyl öfrie sitt fjun till mustascher — hur finner du mina mu- schell:Ig finner dem inte alls! — ata— Hulda, den lilla näbban. Fyra sandfogisiagare skjuta in en gång på en hire, amen n'an,att tril- la, hvarpå en af dem bligat förargad " —II vem tusan har nu bommat igen! På den hemlighetsfulle hemlig hetsfulle riksbe- ryktade kampen i hvilken i cirkus Schumann med slående resul- tat brottades med den såsom oofver- vinnelig ansedde brottaren Rigel, kan man sk till vida "invanda Tegniors ord att Han kunde LAG falla Blott rika kunde han. Fint ska' det vara. Patron An- derson inger till trafikdirektören: — Var god lit mig få ett extra tåg till X. men med två lokomotiv för. — Jo, jlokomotiv a — 'King enbet. Försigtig fråga. Dl landihöfdin- gen i Dalarne vid Gustaf IV Adolfs förestående resa till Mora vidlyftigt föroskref bönderna, huru landningen borde göras elritare, högre och fram- för alt bredare, frågade en bonde för såkerhetens skull: .Tycker du, att den år lång nog di?. Vexelkurs hos Halland« En4kilda Bank, vid förinjuing ( 14 d • ( å mita . . 18,18 18,18 ' • 88,95 Hamburg å sista • 89,05 ( 14 d. m1.. • 88,95 Berlin ( å vista . . . 89,05 ( 14 d. iI. . . 72 - Paria ( å rists . . 72,10 ( 14 d. d. . . • 72 — Brasel ( 1 rista . . • 72,10 ( 14 d. d. . . • 150,65 Amsterdam ( å visis . .. 150,85 ( å vifta . • • 3,80 Newyork London ffianbe(sunberratttlser. etocfbolins börd bas 17 4tasafti, rem, malortrroinnfmtaa Cr. 80 ni Q 93s råg, limit? 0: G3 tal 0: TO, nig Q 79; meartpeettnitnue ö rab. 0; 85 titt 0. 8B, tetal. 0: 80 tull 0: 83; bilfri 0: sa nå 0 68. °bleckets« bbc« ben 17 linsafHs ettt. frånfit bertgl:bibrant 1. 11 ni 1:13i råg, nit fertibraale Q k; hafreniartlaben genton le tåentigen fåk men taga seb alabrab. Noteringarna Sr bto 1tians11ret:lnitt nab oval 0 8t., till 0: 81; Inert sal Q N; nia) 0: 78 1(2 0: 80; bramin tornar:est 113 tt. löt 100 litte. abbenbarit ben 19 mag. anthabelf•focittettal Inbrasttneg. 1 Rastia N-9t1 2 „ 74-40. 70 —71. 3 ., 4 „ 42-64. 6 „ 15—S2. pr 100 hanfta flallient• y (Sent Inkomna annoneet.) • uhtirot å år. För hushållninguillskapcts :nitning inköpte baggar dels Cheviotte- dels Oxfordechirdownrace komma att for- talja' Onsdagen den 1 September 1886 kl. 12 middagen i Warberg å e. k. Qvarnbacken 10 stycken baggar, i Halmstad samma dag och timma uti exportstallarne 1,0 stycken baggar. Vilkoren, tom tilltrinnegifvu före (674) auktionen, tro de vanlig.. Af förekommen anledning sytauridder den vanliga dansmuziken i Stadens Tivoli, för sista Söndag in- Laholm den 21 Augusti 1886. 0. Berggren. (653) ■ ••••,•2_,EeCelle ffituarithanba. Otrofligt. En student med gladt lynne var en gång bjuden på en inpå i en borgerfamilj. Plöteligt slockna- ile al något outredt .kål bordlaman p under ingående måltid och husmode rn gick ut e ett angrirmande rum efter tåndetioker. Studenten, som med g rå- make åsett (len knappa vinutdelnin- gen vid bordet, beslöt nu att hålla sig skadeslös grep, skyddad af mörk- ret, en närstående vinbutelj tog sig några kraftiga klunkar och satte den blixtsnabbt tillbaka på bordet. Lam- pan var snart åter tana, men hvem målar forligenheten ho. vår studiooas, då dess strålar falla på buteljen — n ående midt I ett stort fat lingon- MOL Grön? Modern: Tycker fröken ej att min herr eon ser rar ut, der han går borta i skogsbrynet. Fröken: Jo, han ser ut som en telning i skogen! Till salu. MEJERIER för il val vatten-.oro ångkraft upp- såt». komplett firdigs. Goda mate- rialier och billiga priser. 0. E. VALLBERG. (493j Laholm. 60 murket pikanta fotografier i.sitsYk en eterre extre011.1 erhåll.. isat i br..50 4r1 1 frimarken (1:er mot postförltott. GeItte14 Ileslaa4or, 00teborg. (67; Prima ly igus thf c :alttiftra (3, ,) b e 0. Andersson.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.