)Dm teettrepeftte ffi- ihrer foulleti. tåtet Dr Granul) i .Oilånder: •Ifkatteneeffett (A nachareia Ahinag- trutit S. Elodea eanadensie) år en af be måttivårtigafte ed? bilda en of te Inett målfignelletringantt benler, ebuua man bi ta tel båll Inder oUtclee met- lallell• Dre linnen'« fonater ed; fluf. far, betåder beta Rober «I; jOat lamt hittar fjåfart ed, fiffe, ed? till RIP heat bar ben neg fått filt namn, mat- te:1NR. fjor rida 2) a 25 år fetan hittat< jag ten fkrfta gången i Ix fitlånno tror. tana i tiftriftet 32tubaul a. b. et., ed, bet bar ben fetan 15 år finera !bråtet fig ofantligt i alla graf vist ed? i tioben .eriinfe. lInber be fenafte 15 åren bar jag alert tett iattlagelfen, alt benne fluftemar, fem får 25 år f rian tUefernm e bår 3r. Hin entemifft ed? ello t (torn epiternitr, fetan reatteneefteni nthrttning få fni- ningem ed? unter be 'tufft åren f ull- femligt få:brunnit. Ment:aro malarian utlett tilta femte ed? tefenterien trått (eten). Malarton mar Den Lien utbrett).* tjat. benen i fuenetratterns. eåforn ini ft. Der fettfem ten ailtitt tanter (tammaten ed? !Orten ed) ena t flora teiDemfer. Cm ten edfå genom fårflåttbig bebonti- ling (Ide atnern Del bår ntDdet uttrebta qmadfaletriet) manligen lått botatd, mar tvi D ed ett ettetft Ufo:årligt ed> ofta 1 1 Utsatt, fem nenallt T onflis långreari halterna ed? e j fållan, fårffilllt genom mjeltaffetien, årerfatatt enbro kåra beter:tar.åt [hitt mar tet genom watlenfet fem teit funt( få en tåttig utgång. %år turepåtr, fem trillat i te treriffa lånterno, år ten, fem brant, en mårtante tjurfem. Ten cittra Sjuatomen, tt;fenterien (rett eten) bar jag etta jett fårefemma i tnftafa fan cd? tre gånger i flera tel- tender. Dfla bar jag etitretrat att ten fatt ett boblig utgång. Men år fanfTe Debutern tet lmårttammafte af ana inre lit:Werner. Men fårefcmener Mimi i Inrita. 11)åta trifa {jultemat (malaria ccb telentrri) negern= ti4 MO af att reårtåmnen ruttna i ftitiaftåents etter långfamt fletante matten, cm man edfå i fråga cm rakt antager anDro erfara. lifflattenveften lefrner of ruttnatt måst. ämnen. Q3enem fitt enormt jnabta mår. ante Utfår ten fort ona ruttna ämnen, forn fåreriala malaria ed; ritfot. Men !tvingar ifteen tefolfningen tffi att ofta renfo reattentragen, om man ej vitt fe tem kelt ed? hållet igenmårta. Cm cdfå teatteneeften, (ötom Oman anlete, metfår mina cldienketer, fem ej utan feftnoter fanns afbjelpoe, tår man led ej t eller untetlåta att elactera Den. Len klenat t <buken ett ferltaff• Ilgt gåtningiåmne. 3 Tiedlenburg on- ?Ontet! ben tio fwinfeter, ed? fiffrem ed; ondo fiffar finna ett måltommet NOD mellan te täta måsterno. en ep faren bffare t (rånat( mig att fetan nå- gra år tiLlbafa fifforne ifall i albo, troll ten ?tattare får:eten.' Mårten finnel numera .iftarn i tar:f- rige, tremedmill i Cregårtebamnen vit Etat°, ed? en grill fårflagittållart bar Trean ta gång Pft farna metei får ut- retade, mår ban anlåg måsten enbart Retlig. Grantibuben. Danmark. Skarnt med Eorup. Peder Nansen ekrilver under Gignaturen Albert Niil• laud gina satiriska emiartiklar i Po- litiken. 1 ett nummer ar han ganska rolig. lian omtalar alg ha lått ett lokaltelegram af följande ly- delse: Mitt kåre Minima! Ilar något an- gellgnt att *Aga or. Kom genaet. Eetrup. Milliaud tog genast sin hett och skyndade till sin gamle Tån apotekare Korot, på Frederikeberg, men denne förklarade sig ej ha ',kackat hud ef- ter Nidbild. för hvilken no ett ljut gick upp. Han tog en droska och åkte ut till Eetrup di Son, kolgrog- sören, som lian mera flyktigt kende. Men denne bad vår !filhud gå tör fag i våld. Villrådig stod Milliaud nu pi ga- tan och stirrade framför sig, då jua• titieminister Nellemann kom gående, hvarvid följande samtal uppstod: — Hör nu, Nellemann, 'tennet ni någon. som heter Eetrup? — Ja, en fem, sex personer. — Hvem kan di det bår vara i- från? frågade Millaud och visade te- legrammet. — Det er från konseljpresidenten. — Hur kan ni veta det? — Kam Millaud, derför att Eetrup naturligtvis betyder den Eetrup. Kän- ner ni inte historien med svinhunden? — Jo, men . . . — Ni vet, att det ej 6ne minsta tvifvel om, att man med svinhunden åsyftade ministern. Då Eetrup kal- la, en evinhund, kan det ej menas någon annan an ministern. Således ... — Ni har rått, biet*, Nellemann. Att jag kunde glömma den der svin- hunden! . . . Kusk, till Toldbodve- jen! Det var rått gissadt. Eetrup satt vill sitt tå och ve:luad° Milleud. Kropp och sjal. (At Smålanditpocer, 'Sigurd»). Af alla olyckliga åktenskap År det allra olyckligaste det, når ejal och kropp inte passa ihop. Hår kan nu t. ex. finnas en enkel, medeluaåttlig, föga fiffig och kansli- ten kryddkramaresjil, sona råkat 1.1 sin bostad i en kropp, hvilken tyc- ker om lickra eupeer, Veuve Cliquot och dyrare figurantskor vid bittre hufvudstadacener. Och gå tar den slyngeln kroppen den stackars 'pilen under armen och förskingrar kassor och förfalskar vexlar och lurar folk och bryter mot Guds sjunde bud och rymmer till Amerika. Eller också har en snäll och from klockaresjal fått inqvarteringasedel till en lat, stor och hungrig torpare- kropp, som bara vill tugga, men al- drig arbeta. Rit nu tvålen för att den lymmeln till kropp tar honom med sig pi både rio och inbrott? .Meta det Ar meningen att sjalen ska ha buebondrålde öteer kroppen,. sega moralisterna. Tackar Odtnjukast! Men livarfö'r ante, då kroppen utanpå sjalen? Hvarför gittes sköna sjalar, såsom t. ex. federationadameruee, oftast i fula, vanskaplig' kroppar? lierlöre få de letta sjilarne de tunga krop- parna att dragas med? • Nu tycker kroppen, i synnerhet så långe han Innu år ung, om att lufta på sig, dricka punsch, åta sexa och se pi vakra flickor. Di gager han till den arma .Ungdomen från de tro nordiska landen långtar att komma tillhopa för att utbyta tankar, !itya kånelor och klicka ideer; våra endera utveck- ling kråfver ett stort Lordidet stu- dentmöte!. Men det blir allt den stackars Ut- leta, som Ur sitta och med otrolig möda gno ihop ett bref till pappa efter pengar, och det blir hon, som (gr lida helvetiska val i hopplös tinnar, emellertid, att en kritisk pn- längtan efter qvinfnlk, som ilen k•- aition skulle uppstå, derest fursten nabo° till kropp har volut med på lAtn stretta deltegarne i gammeneverj- studantmötegfesterna i (rammande ningen. (Enligt ett privattelegram från Sofia till Berliner Tageblatt land. Vidare her kroppen en viss för- skulle likvisst furst Alexander vara kårlek för att om sommartiden liggis böjd för ett mildare straff). (here och plaska i ljumt saltvatten. Men 'adlade demitom lurat Alexander för att han skall få detta, tvingas och England, som begagnade sig af den arma sjalen att sitta i nöjesdirek- Ihakat som kelet redskap för sina tionen i Varberg eller Lysekil och planer mot Ryssland. förderfve sig pi att roa Göteborgs- I "fatet af denna vecka !år Gista patroner, som ha magkatarr, eller komma att besöka Bismarck i Berlin. Vestgötafruar, sona ha giftasvuxna Denne *enare tycke. fortfarande döttrar, alla andra mer och mindre söka stalla sig indifferent gentemot kroniska lidanden att förtiga. händelserna i Bulgarien, hvilket man För att en ung mans kropp skall finner af det i omstående telegram vara snyggt och anständigt klådd, meddelade uttalande af Bismarck. får ofta en ung mans sorgtyngda sjal, elit- och flugtidning. Norddeutache tärd af nattavart !Utvälts°, jaga rundt Allgemeine Zeitung. Det år ganska kring universum för att fånga lögner betecknande, att detta blad kan skrit- IlImplige att all i okriddaren, allt ef- va «vi ha alldeles inga intressen med ter hane karaktereriktning och för- hånsyn till Bulgarien., samtidigt som tyska folket på det allra lifligaste ståndsutveckling. • • Adagallgger sitt intresse för handel- Sjalen skulle ofta ha lust att odla 'orne deratedes och sin entusiasm för sig i lag med magra guvernanter och dega furste, hvilken deremot ej ar att hvasenuiga friherrinnor ur la heute rakna bland Bismarck. gamlingar. Hur furst Alexander behandlades. valk; men den slyngeln kroppen, hen bara vrider sina ögon efter små De bertuelger om furstens öde, som knubbig. köksor och lekfulla cirkus- hans omgilning i Lemberg lemnat till flere tidningskorrespondenter, bekräf- artister. Sjalen vill ha nektar och ambrogiee ta i allt våsentligt, hvad man redda kroppen vill ha bolagskonjak och erfarit Inom. Det tycke. dock vara ytterst tvifvelaktigt, huruvida fursten varmt vatten. Sjalen vill bo gratis i sjunde him- verkligen har skriftligen *fegt sig melen och hångla med englar och hel- tronen; det påstås nemligen, att han gon; kroppen vill bo för tusen kro- blott skeet sOud bevare Bulgarien. nor i andra våningen vid Storgatan Alexander.. För Ofrigt skulle natur- och gifta sig med en flicka at god ligtvis en skriftlig förklaring, som man familj, hvilket englarne och helgonen attvingede honom med revolvern för tyvärr inte kro, enar de flesta englar bröstet, sakna all betydelse. aro hittebarn och de flesta helgon Fursten, som tyckes ha bibehållit °åkte nu för tiden. ett renligt lugn under de häftiga upp- Denna jordens goda år mera afsedt tråden*, har varit föremål för enyt- för kroppen ån för ginen. Jag talar terst brutal beh .ndling trio de sam- nu inte om tryffel, kalkon och tunna tnenevurnee sida. Under aulan från pannkakor, iucn se pi ordernistjer- slottet hotade man att döda honom nernal Kroppen pryda de och göra livar ging han ville se ut genom skön; eliten flicka de och göra ofri. vagnsfönstret eller fråga sina ledsa- Se pi de regels pastoraten! Krop- gare om något. Pi fartyget hönor pen göda de och göra ttll prost; sja- han och hans broder fångna nere i len förtunna de och göra till diskvat- salongen och flogo trots den olideliga värmen ej lot att hemta frisk luft på ten. • • Man vet inte ene «liver sjalen sit- I ;uland tyckes behandlingen ej ter!. livar kroppen sitter det kan dh ua ck vie rit stort bittre. Fursten tick ej man se pi epottflåckar, söndrigt mö- lof att från Reni resa genom Burna- beltyg, tir:inflickar pi tapeten, cigarr- nien, ordren från Petersburg gick ut koppar, öl- och punschglas, men hvar på, att han ovilkorligen skulle resa eliten sitter, det får man gissa sig till. till Tyskland öfeer Lemberg eller n V a r s c ear u. gorma från Reni upp till Yl den rysk-österrikiska grausen beva- kades han af gendarmer. lian miste under vågen gärs ut sina sista pen- Europa och håndelserna 1 gar för att betala det extratåg, bar- Bulgarien. man skickade honom åstad; öf- med Enligt ett privattelegram från Ber- lin förklarade resultatet at Bismarck. 'grant biet han hånad af den ryska och do Giers möte i Franeenbad, befolkningen, ja, det berått*. till och hvad Bulgarien betreffer, tillfreagtål- med, att många officerare voro nog 'ende. hejsermegterna skola, heter nedriga att bins den försvarslöse fur- det, taga nödig honsyn till den bul- gariska nationens tillgifvenhet för stetLemberg miste furst Alexander lurat Alexander och Ryssland skall förskaffa sig de nödvåndigaste klåder tillerkinnea en gåreltild ataterittang och reinP. för tidningen l ka saka diriekdearketbtiie etållning gentemot Bulgarien. Hette- uti denna skall bestå nämnes likviset •Romanoul. i Bukarest har haft ett samtal med en person, som står den ej men rantande eger detta arren- gement samband med den omstån- tyska diplomatien mycket nåra, och digheten, att den förut omtalade pl.- som meddelat honom att den offici- nen att sända ryske officerare till ella verlden i Berlin år pi det hög- öfvertagande af högre poster i bul- sta uppretad otver det sått furst gariska armen nu blära uppgifvcn. Alexander behandlats. .Preussen., Berliner Tagebletta Wienkorreapon• sade ifrågavarande diplomet, «skall dent har interviowet ryske utrikearni• aldrig tåla att en man, hvilken som nistern Giers i Carlsbad och sökt er- tysk furste står i spetsen för ett tyskt hålla upplysningar om Rysslands för- regemente, underkastas en sidan be- hållande ull furst Alexander. Den handling.. ryske utrikesministern yttrade dervid, Belgien. att Ryssland icke önskade någon ocku- Enligt livad «Mnachener engem. pation af Bulgarien, så långe demi- Zeitung. gager sig ba ertarit från deo rådde ordnade lårbens:Iden. Han Bryggd, börjar kabinettet Beerneert — 72 — — 69 — narra afbrutne, andra fartyg hade således; troligen seg- lat iifver vraket och Blitt otnot skorstenartte. Till hamnmyndigheterna hade också ingått anmälan om ritt något hinder förefans i farleder], mon emedan denna uppgift icke återupprepades, så antog man att hindret blifvit undanrOjdt och forskade icke vidare derefter. — Ni sor, min herre, — tog Klam nu till orda - att allt förhåller sig så som jag sagt. Jag hur redan for en månad sedan sökt upp platsen oc h funnit allt- antriman i samma tillstånd 150111 i dag. Afvon om det isko låter sig göra att lyfta hela fartyget, så är det till följd af dettas upprätta lago alla icke förenadt med någon svårighet att komma in i så väl postlådan seen i de ötro packrummen och jag erbjuder mig att kjol(' försöka det. Det vore icke första gång jag i klocka och gummikostym spatserade omkring i djupet. — Tror ni att detta snart låter sig göra? — för- frågade sig portugisen. — Min Beigt är att vi snarast möjligt huru skrida till verket — svarade Klas. — Vind och vågor äro icke att lita på. Hafebottnen är visserligen säker, men hvorn kan val veta huru länge ott sådant ekeppaakrof håller samman och Basilio var ingen jungfru, som gjor- de sin företa sjöresa. — Nej — sade portugisen skrattande — mod tjugo åra tjenatgöring på nacken räknas on akuta icke mera bland jungfrurna. — Jag kan väl snart tillträda min pormiasion? — vände sig Klas till banIninepoktorns förhållande, blott att hans far varit född tysk och all- tid talat tyska med honom. Efter att hafva erhållit dessa underrättelser, hade Klas Holtrup satt sig i förbindelse med det bolag i Lissabon, i hvilket Basilio var ansurerad, och medde- lat detta att han noga kände till det stilllo , dor Ha- Hifi° sjunkit och tillika hänledit uppmärksamheten på lättheten att lyfta det förolyckade fartyget, som stod på fast lerbotten, på ringa djup, nära land och i jem- förelsevis smult vatten. Man borde åtminstone försöka att sända en dykare för att rädda den betydliga po- sten mod kontanta penningar, skeppskassan och några värdefulla effekter. Han erbjöd sig att som gammal praktikus utan . ersättning leda dessa arbeten; han var en gammal rik skeppare 'och hade fattat interim° för saken. Assuransbolaget hado)gått in på detta förslag och lin som det kunde väl vara omkring fjorton dagar ef- ter skridskoåkningon på Åldern . . . se vi kanonbåten lägga till vid fyrskoppot nummer tro och on särdelen morklagd herre insvept i en ofantlig pols stigit om bord på signalfartygot för att besöka Klas Iloltrup. lian var åtföljd af on hamntjensternan och ännu on väldig elcopparogestalt. Den mörklagde herrn presenterade sig som nasa. ranabolaget «Sydetiornans) i Lissabon befullmäktigad° ombud och hamn9onetemannou öfvorlemnade åt Klan on atom ämbetsekrifvelee med on uttrycksfull nickning, som sade; «Din permissionsansökan är beviljad>. HUM Ned ds 1.4 fafåttoras. il Prima Engelska , yrkol säljas såväl direkt från stationen som i min butik. (CC) 0. E. HALLBERG. De ramla i göllet rasten alltehobbs försona sig med tanken om införan- g,jore ett jadans det al allmen röstritt. Hade nu bara inte dt gamle hört Regeringstidningen *Journal de Bruxelleg liar nernligen (Adderat i en et, hade de inte rett talet. Men far i mor der inge di blee ledande artikel, att den allmänna röst- ritten nu måtte anses oundviklig, di vagns ve de dernje. Göbben trodde de va 'lyfta, men rlrelgen ej blott har antagit stora dimensioner, utan till och med er så- gliringen trodde de va kattan, acne dan att den ej kan hemmas. Tidnin- va kommen in i apigkamtnerset han gen vill dock endast vara med om kunne inte höra på hvecket håll do ellmen röstrått under förutsettning af, donat. Men gubben 'Kant emellerti opp att vissa vilkor are förenade dormed, och såsom vilkor nämner tidningen: som en visp l ratade ud i ejöltet Itts 1) etiketten inträder först vid fyllda glötvatingen. Raringen ble ja go inte heller saon etts. Hun @latent opp 25 år; 2) för att ega röstrått skall veder- si lått i kosten som en spetta:Arena börande ha •istata 3 k i den valkrets, i fack fatt i alnaajippen. Å si ud i pigekammeraet må bågga tji. hvari han bor di valet försiggår; Men når di komme ditt va der si 3) ingen kan utöfva rastrett, såframt taget gom i en graf. han ej kan låta eller skrilva Yigerna hade löckt fönsteret å saft 4) åtgärder skola vidtagas för en råttvis representation af minoriteterna. te drångana att di skulle gömma sa Om deo af .Journal de 13ruxellet. unge sångana. skrållenen hade di framatålde planen verkligen kan be- fört onge gleshet, så der ey lates inte traktas som ett uttryck för de ledande nött på göllet. kretearnoa igigter, tyckes tiden för Men Gjeringen, hen ville primt ha en belgisk talreform alltså ej vara ek reda pi va de va lår iröra der va. *flaggen. Å gick 1 tanz- en pekas. Då tick gubben syn på L:: r i• stöt- laklaka, som stucks ud unge gånge. Berättelser på bygdemål, ve den aone göfvelen. Å då blev di si jadans galens så at Henne J—. på pigerna, får di 'hade saft att di (rdr Laholm. ny" Tidalng). hade inte hört nönting. liva tolk dl snacka på jylagillen. Gubben, han to fatt i fådderna å (Forts. fr. n:r 68.) bårja å dra. A gliringen te å gråna Nu birja en an å ajabbe om en alnasjappen må Rönnen fart å kratt haore, som ville ha portråtterat ein som ban ratt ena Nalla på bliret. far, sin han va dö. — Ja munnar Jeppe., vinge på liaoren kom ingte portretteraren å blam , frigte ont do va han, sonrmila folk å. — A inte nock må att sjuringen, Sin han fått å veda, att dc va han, hun glo som en Nilla, udan hun dom- ba han en, om han ville ta å hansa medecka iese liadant som Nilla, når far. Jeppe kom hem fri Jakkob ekoms- Jo, si te en han kommer hid. gareo. Nå de kan ja inte, får han dö i le.arasjiden jemra te ► be dom får framtia. gu skull slippa°, så skulle han lagga Ja el, min sann, ja då kan ja inte i vaj honrad genast. fotografera an. Ja do gjore di, gin gliringen fårat Å jo, ja ska si precis hönn han får såkerhets skull gitt en nOnra rapp te i alnav is. si ud Men sin han Luta. lien Bad allti i kakkelonsvrien i Onge tien Il den annre kneppeln en karmestol må böerygg å bade en al teater si ingett re raggen unge, gråer bingehue på budet å hongato Forte. — liva gir du? Hade han hude å den annre slagen. liongato? — Ni, hansa bingehua va å hon- kPrebitoturtr for 2abolut: gato. Il Zon). e. Zrtf. A si hade ben ekegg rundten om Oslottsko Il. Iv p. p mongen å anten raga han å en ling- eattenabeia,i, Utter subsntefttat piba som va ajblater i liolgenbör ello isve snusa han å en nnverdoen, som han fått å fäbro, når han fylde år. (Biot Inkomna annonser.) Å så hade han en skingpela på å Att Studsfullmägtlges pro- trasko må jergjora. tokoll för den 2 denne. offentligen A så hade han en rö- å grirudier upplaser å rådhuset bantades den 6 våm på se. gamma månad kl. 2 ekat. kungöres Å d ville ja ha en i naturli stor- bårmed. leg; Laholm den 4 Sept. 1886. så stort papper liar ja inte see fo- Ex,officio tografen. berg. ker 0. L. Å (688) Nå ja kunne tro de. Derför så to ja ett må une. Å si vira han opp ett Uppdrag stort stecke ICIftpepper, som ble öfeer Skrifningar och at 11,•rjetionkta slag och at redbar be- 'hu di finge opiet löftet. • skaffenhet mottagas och utfor*, af Men de e ju inte stort nock de Rådmannan G. L. Axestneno i La- heller. (687) Ja, så gör do ingenting ont baonen holm. hanga lena taanföre. liont porträttet ble, ved ja inte. Auktion. Ja sjuringarna di snacka om möed matar, gom ja inte hyser nu, ella som ja inte vill si, får de va bara om att den ella den lösen hålde val ml den den haoren ella drängen. I stallet ska ja si lett., byis göbbana mucka om men di dröcke dirra töd- Di som anacka om detta, va dia. bara di, som inte ville spela kort. Di strecka först om ett par dringa som skulle gå A helga pi ett pet pi- ger, som vöro dirra fastemöer. 1 tidningerna kalla di vanna åfven- tyr får: .En ung mans vaj te ena piga.. Pigorna Unge på en liden går oppte byen der dretigane hade hemma. Men ingen drångana kunna komma te dom mine di te A krylla igenom ett fönster, Å som de sed höjt opp, va de inte si gött å komma ing. Å derför så Lic dc !etta torrt tir dom hela tien. Den aone han sto juderea i den, på budet inget göllet A rike i kull ein stol. Men de hördes då inte vinre, får der va lene matter på göllet. Men den annre, hen ve hompliare. Når han skulle ing å va kommen nere pi unna opp i U.naterkernaee. hålde han på k ramla baglange. ud igen. De hade han gjort kase, om han inte i en hast fått fatt i ett elcab, sona sto oppte fönen et. Men nu bar de se inte baner In att de sto på try bann, å di vore tennliens höja. tår han då (ock fatt i ettFjor, de en jadans svang stötte to ctt bor, som va fullt 1 Asskor, Tisdagen den 14 dennes forsåljee genom frivillig auktion, som al un- dertecknad å måttet förrått:te, med början kl. 10. f. Det Nils P. Jönssons sterbhnsdel- *gate tillhöriga ' ,„ mtl .re I Lejeby jerute deri vaxande och under året inbergad gröda, åtreDIUM lösegendom bestående at: kreatur, åker- och kör- redskap, möbler, linne och aingklå- der; samt ett större parti val vårdade ginskleder. N 'Norell tillkånnagifyite vid auk- tionen. Laholm den 4 Sept. 1886. N. E. Fredriksson. (690) ffivarytanba. Fröken Kunigunda i dörren: — God natt, nekade 'rim! DI du på hemvågen skådar upp på mi- nen, så ~k dig au Oren jag ser på samma bleka klot, och så skola våra glider samtala med livar andra. God natt'. enare. Fröken Kunigunda senare. is — Manarna, heart har det kalle köttet, som blef Utter vid middageu, tagit vig& . trådgårdearbeto Lilla Lova: ear ligt — Tom du, gråt inte djupare! Vår informator sade att australierna bo rakt under oas, och hvad skall pappa saga om du slipper in dega tredgardea?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.