mun tIO g(eja att ban bete afbeallcia, eninne ;minan farnate metet lin bana unterhåll. Testa gate, «b bar nu lm. Der tu dt repat fUlartilingen mitting ra) fr. årligen. 4,,ireni byn småäta metrett till Rinta, bfinffirfab af muntigbetertia i Tarmar!, ett nu babe ben ett titså•årigt barn zeit (tanten, ett nie månat« gam. milt i famnen ed, ett traja Inatt trint taft. I rejeage efter matlag'. nib en ferreflånttna meb Crebbeterb. Nftcrat i 2.bratergi lån treiftatti åtffifligt om rtottarel8nen. anan mine till lift bugs in beta befattningen, erb tå någon an- måtrte, att bet i få fall tante intråffa, att broarian orenift eller ergeltramvare babe taft, ed; langen fålebell Rune mata utan letare, intill en fettig t atinernan, att man tå tante 'utg8ra fterfarctien- !ten in natura b. m. f. ljunga efter mat. lag'. R3efunnerligt fifflen!. (Stalmar;) (en eaenbcm i R. leden met en areal af endring 1.000 tunalanb, tarera?) till 20,000 tr., år bra behab otb båfbat, bar (teet trattenfall erlj år belågen balt nåta ftation, met flora lanbatvågen gåt enbe genom fina Ner, men bar under en RIP af år manit bettarrenberab ftr 200 fr. 3 år bar bed emblem lagt upp, bvatan eggren tillbInbit benen att hutta egenbemen — för intet, b:rim: antub naturtighvii antagit/. Cfnigratiostn. Bit' flutet a! bett trebjc ;mattat upptid antalet af bår 8f. teer !det ernigrerate verfener till 25,226. af beflita bed 4,805 trarit från annat tant ån mått eiffran år Rört( ån ben, fem itmifabe emigrantantatet mit fam- nta tig:ritt te nåftfåregåenbe bra åren. emigrantantalet mib fertern- Teremet Fet månat/ ht i dr hetnbligt mintre ån mit lamma tibvunft 1882 erb något mintre an tet fem 1883 utmilate mib flutet af Rftnårnbe månat. Ztrairtringea a !Stukas—Göte. bergi.baala bar b8riat i Cada inom 2'3.ir8 leden mes en [torra af 15o man, freden« ".taelant'. banan utgår från 5nallegernal jerntvågil bartgårt f 08- teborg ed; !tråder fig ifteet ftatena jern. mågar.% ftation Då en jerneiatutt af ide mintre ån 600 meters lånat, baren fin Immat af triviala metanilla med- ftat. V.5 banfttårfningen !Utrymmer Haut annat bet Fctnbantt antalet af 22 hear, Inmal ben ft8rfta !eter jam:Dagen 8frver 29iffaån. 211 materiel tal Unna jerntvåg tomma att tiflrverrad inom Ian. bet, utom [fenorna, fem, taftett Drift!, rott tiDen d te erferbrabee, ide tante bår erb.illall; till o meb tunaåmnen af tårnvlig ration l8r Ivårwerlar, fem allt 44itti06 143 i uttanbet, Ear betalte fatt frond? inbuftri nihilffanbe 8frverineeni8r behåll !vit 2omnar hetta jantrerf, lem nu f8r ROM gången tifirverfar Ontira ftålåmnen. Irollbåttanit meratfilta med. flat Ifall leverera leremetiven, ctb mag• namn femma att tillmura mit Cite- brie nteraniffa frerrftab. gramtlanben. Danmark. Safnunderrisning i Danmark. Skol- föreståndare N. L. Höiberg i Hel- singör, hyara privatskola för golvur oeh flickor raknar 122 elever, har af kultuscninisteriet fått tillstånd för en tid ar 3 år att lita erhålla •allmån förberedeleeexarnen• vid gin ekolä. Det images vara hr 11:e önskan att fl genomförd samundervisning för gos- sar och flickor genom hela skolan, hvilket uppgilves vara det första för- söket i denna riktning i Danmark. ttriftts. Egyptiska frågas. Ett telegram från London till Ber- liner Tageblatt, dateradt den 26 okto- ber skildrar ;A följande elit .egyp- tiska frågans. nuvarande laget slinder de Renaste degsrne har den bulgariska frågan na.tan helt och hål- let försvunnit ur de politiska betrak- telserna haretades och lemnat plats för :le egyptieka angelagenheterna.. Enligt hvad jag erfarit, h•fra mini- strarne under sina senaste rådpläg- ningar kommit öfverens om att be- svara de franska fordringarne om Egypten, utrymmande med det utta- landet, att engelska regeringen, i be- traktande af de sedan 1882 timide håndelserna och aarskildt till följd af den tilltagande förbattringen i Egyp. ten, tillstånd, icke betrifiar att aut. rymningen i en snar framtid skulle kunna aga rum., men att England å andra sidan med hånsvn till do Innu ej atadgade förhållandena samt för att kunna genomföra det af stormig- term: gifna uppdraget omöjligen nu kan bestämma tidpunkten för utrym- ningen. «För öfrigt hade ju under de se- naste månaderna trupperna dragits till baka efter (tand, allt efter som tillståndet i Egypten förbittrade sig. Lord Randolph, Churchill påpekade ock i ett haronsdagen hållit tal i Bräd- ford, att engelska regeringen vore besluten att. så långt ske kunde, fort- gått* lord Beaconefields orientaliska politik. Xpprepade gånger har jag erfa- rit, att alla Frankrikes försök att vinna Tysklands sympatier för sin egyptiska politik totalt misslyckat.. koli ha limit sin dystre slöja örter hans sjal. lians misstankaamhet bar stigit pk ett sjukligt sått och urartat till mani. Bana misstroende ser af- mer allt fiender. lian ar sluten inom sig »jett, och i sitt uppträdande barek och ytterligt hård. Hane retlighet ölvervåldigar honom ofta så, att be- fallningar, Gom han i dylika ögonblick gifter, trots alla hotelser ej åtlyda'', Då han blir upprörd, liter han för- leda sig till de otroligaste handlingar. Czaren har för öfrigt alltid varit misstankeam, och för denna hans miss- tinkoamhet föll redan för flera år se- dan, något som på sin tid Lfveu om- talades, en trådgirdidrång som offer. Den olycklige mannen gick i en af- laven alle i parken vid Zarskoje- Selo, då han varseblef czaren. Ha- stigt förde han då sin pipa bakom ryggen, Czaren trodde att han grep efter något mordinstument, kastade sig öfeer mannen och strypte honom till döds. Tronarfeingens betänkliga helsotill- stånd skall alten, som det från till- förlitligt håll försåkras, halva utörvat en fruktansvård nedslående verkan på kejsaren. Anfallen af sjukligt ra- seri upptråda allt oftare, och czarens sjuka tillstånd kan näppeligen 'ångra döljas. Stenad till döds. Från Neapel betåttas till Wiener Allgemeine Zei- tung om en bandelee, som starkt på- minner om medeltidens barbari och hexprocesser. En eldro qvinna, som för kort tid sedan i följd arsin mans död blef vansinnig, betraktades af den vidskepliga; landsbefolkningen som hexa och dcolerabringerska. samt blef en dag öfverfallen med stenkast. ning af några halfvuxua pojkar. Den olyckliga, som trallades af några större FörvecklIngarne i Bulgarien. stenar, föll till marken, men föltvif- Enligt ett privattelegram till Ham- Ian get henne krafter att ånyo resa burger Fremdenblatt har Kaulbars sig upp och betäckt af blod och smuts tilllinds bulgariska regentskapet en söka fly. Ropen: -döda hexan! ned ny not, innehafvande, att i fall do- med henne!. lockade ut byns alla in- men öfeer etatekuppernannen ginge nevånare, som långt ifrån att hjelpa i fullbordan, skulle Ryssland °förtar- den stackare qvinnan förenade sig med vadt ockupera Bulgarien. hennes förföljare. Stenar och andra Ett genom Rimmas byrå ingånget projektiler haglade efter den olyck- telegram förkunnar att ryska utrikes- liga, som derpl i medbettlilet tillstånd ministeriets organ Le Journal do S:t bands fast vid ett trad. Andtligen F6erebourg innehållit en ny bety- trådde emellertid myndigheterna e- delsefull artikel i Bulgariska frågan. mellan och förde henne till ett dår- Tidningen ser i de bulgariska makt- hus, der hon snart utandades sin si- hakandes dröjsmål med att låta so- sta suck. branjen eammantråda tecken till en viss eftorgitronhet, men tillika ett symptom af abuornit tillstånd i före- Till Allmänheten. ning med bristande aktning för folk- Svenska Likbrinningsföreningen rAtten. har nu i fyra år verkat tor sitt Detta år också anledningen till att att få likbränning använd i vårt land krigeekepp blifvit alvanda till Varna. i de fall då sådan önskas, och resul- tatet af dessa årens förarbete kan, Ett testamente åt furst Bismark. ehuru föga synligt i tnnterielt afse- Den tyske riksksnslercn h« nyligen ende, anses geneka tillftedastallande. fått ett srf på 10,000 mark, som en Genom i intimitet(' exemplar kostnads- i Mexico bosatt tysk testamenterat fritt utdelade entlekrifter, genom vid honom /eden han med yttersta spar- flera tillfallen hållna offentliga före- samhet hopsparat denna summa. Bis- drag och genom harigenoot frantkal- marck/ bekante motståndare Eugen kult tankeutbyte har allrnanheten kom- Richter dager i sin tidning att man- mit till insigt ont likbranningens be- nen måtte harva varit sinnesrubbad. tydelec och nytta, samt en irgngd af Rykten om ryske (=aren. En de förtiotnar, som af en eller annan Wientidoing skrifver den 23 oktober : anledning förut funnit. derernot, allt- Sedan några dagar gå hemska ryk- mera försvunnit. Nåstan öiver allt ten. Czarens helsotilletånd skildras höras gillande omdömen om reformen, som mycket betankligt. Den herku- och dess målarean öfverhopas med liskt bygde mannen, hvilken som be- etåndiga frågor om huru långe man kant förfogar öft er en jåttee krafter, ånnu kan harva att vånta på dess ge- ar icke kroppsligt sjuk. Till sitt ytt- nomförande. Trenne svenske måne stoft hafsa re år han samma ståtliga gestalt som förr, hans utseende Ar blomstrande. under tiden i enlighet med deras egen uttalade vilja under Föreniagens med- Intet i hans yttre förråder den sin- nets nedslagenhet, som bemegtigat verkan, men med ganska stora kost- sig honom. Men hane sjålstillatånd nader, brants vid utlåndak likbrån- 1r fruktanevård undergrlfd och inger ningsanatalt; flera ligga balsamerade medlidande' och bekymmer, Alexan- och i Mima kistor, vintands att en- der Ill lider. Svårmod och metan- ligt i lifstiden gjordt förordnande Hitta:brede, e4 snart bonaderna kunna genom undvikande al den dyra transporten nedbringas till enlighet med dödsboets tillgångar, och Annu flera herre yttrat sig vilja göra samma förordnande, så snart inhemsk likbran- ningeanotalt kommer till stånd — med ett ord, antalet af dem, hvilka före- draga att efter döden låta stoftets o- undvikliga upplösning heldre utföras på ett skyndsamt, sakort och i allo ()skadligt sitt genom den rena elda- lågan, An genom en långsam, (Hakor och för de lek- ande i många fall ska- debringande process i den kalla jor- dens sköte, ar i atandigt stigande. Hos Likbranniogsföreningens sty- re-be finnas planer utarbetade skrål till byggnader af olika storlek och kostnad. som ålven till en brännugn, uti hvilken enligt sakkunnige mans intyg branningen skall kunna göras lika bra men billigare An i de flesta annorstides hittills anvånda appara- ter. Plats för byggnadens upproren- de inom Stockolm finnes till Före- ningen. förfogande. — Endast de erforderliga penningmedlen saknas innu. Anskaffandet af dessa medel vore dock lått. om likbrånningseakene alla vinner, och dessa Aro, såsom avin namte, i vårt land många, ville på en gAog sluta sig tillsamman' och Ofvergl från ord till handling. Genom att inekrifya sitt namn i listan på Före- ningens ledamöter uttalar man offent. ligt sin mening i frågan, och detta uttalande drager genom antalet, och exemplets makt, många af do tvekande med sig. Genom att betala den ringa ledamotsafgiften, 10 kr. för en gång eller 3 kr. årligen i lene ar, bidrager man till inearnligen, och det fordras sålunda blott ett eller annat tusen nya ledamöter för att fl tillgången till en första för indamålet tillräcklig och smakens fordringar någorlunda tillfredsetillande byggnad. Kommer denna en gång till stånd, så Ilra nog andra snart komma efter. Skulle nå- gra personer vilja främja likbrånnings- saken genom gåfvor af större eller mindre summor, kunde Föreningen derigenom möjligen blära i stånd att genast uppföra ett det höga målet fullt vårdigt likbranningstempel. Styrelsen bar nu beslutat stilla ett upprop till alla do svenske mån och qvinnor, som gilla Föreningens syf- ten, att låta anteckna sig som hennes medlemmar. De, som vilja belatnja vår sak genom anskaffande af nya föreningsledamöter eller insamlande af penningentedel för Föreningens rakning, kunna insinda beloppen un- der Styrelsens adress: Stockholm, eller insatta dem på Likbrånnings- föreningens rakning i Stockholms Tjensternanna-sparkarea, Mynttorget 4. Medel, som ej kontant betats., kunna utIolves inom en viss tid. Större summor kunna gifvas antingen till .Föreningens byggnadsfond. eller till en likbranningeanstalt på uttryck- ligen natnndt Föreningens sekreterare, ingeniår Per Lindell, Stockholm, liollåndare- gatan 29, lemma vidare upplysningar, om så önska.. , Stockholm i oktober 1886. A svenska Likbranningsföreningena vågner. Dess Styrelse. ättegings= tub pofissalar. ÅKTA RYSKA GUMMI-GALOSCH (herr-), hos inståmd att stånda till ansvar för det han å allmInna torgdagen i Septem- ber illa misshandlat ett ftetkreatar. Svar., vid ratten flimrande, erkända utan vidare, ht ad som lades honom till last, men sökte urskulda sig der- med att han varit tvungen att piska djuret, för att få det att stå. Faldee att böta 10 kr. — Till enahanda förseelse hade Olof Ottergren i liålehult samma dag gjort sig skyldig, men hade ej med stamningen kunnat antråffas; upplystea vara street till Helsingborg. Pil grund here( 'dekrets malet, med råttighet för åklagaren att, om han för så godt finner, utfärda ny stamning. Stämning hade handekmalcaren C. N. Wingren harstader uttagit å mu- raren A. Larsson; ingendera parten tilletadeevar vid målets 'tropande. alldeles förtjust i er kapp. Den får ni lof gilja åt mig. — Går inte, käre herr Andersson. Kappen ar en familjeklenod, med hvil- ken redan min farfar pryglade min farmor. Våra ärade an- nonsiirer göras härmed upp- märksamma pil tidningens förändrade utgifiting%tld, hvilken gör, att annons för att kunna Införas, måste vara Inletnnad senast kl. 12 middagen, dagen före tid- ningens utgifvande. (Sent 1.1cOMIOna annormr.) Lägenheten, Stighuset, Röfvarellf. Båtsmannen J. Modig i Mörkbult hade sista torgdagen va- rit öfverlastad, våldfört sig I polisen samt gjort ett förtvifladt motstånd. då han skulle affärs' till haktet. För fylleriet och motståndet fick han böta sammanlagd t 20 kr , men då polisen ej yrkat ansvar för våldet, kunde ban ej derför till ansvar fållas. mil från Laholm, tillhörig G. och C. J. Krook, och hvartill burar 4 tunnland 31 ,', kappland jord, samt till- racklig° byggnader i smit stånd, Lä- ten af jorden eterglad med på stallet tillgänglig mcrgel, säljes för det bil- liga priset 1,600 kr., med tillträdes- ratt genast; :Armare underrättelse meddelas af egarne, eller underteck- nad, Stadefiekal. • Djurplågeri Dju rplågeri Per Nilsson i n:r Laholm den 2 November 1886. Il som till körning be- [84,51 Nils Hansson. gagnat ett selbrutet hotkreatur fick för djurplågeri böta kr. 20; för sin inetållelse medel. flingskjuts kr. 6: 19 Zons What; inebfdlier tia 23ä. samt miste med 1 kr. ersatta ett at [tabu tidning fiborna 133 - 136 af de i målet hörda vitnena. följetongen .ufct meb be tron in. gångarna. ffitDarieDanba. På jernvågen. Den sprikeamme resanden till grannen i kupe8n: — Ett namn förefaller mig bekant. herr . . . herr . . . herr . . . Den lugne medreeanden: — Mitt namn år Moctzonctskieet Koroteztocheff. Jag år polack — Jaha . . . hm . . . det år inte så mycket ert namn som ert anaigte. Jag tånkte just såga att ert anaigte förekommer mig bekant. -- Ja, jag har suttit på .LInghol- men i 14 år, jag koan just ut i morse. Den språkeanune resanden fortsåt- ter att resa, men det gör inga vidare försök till ;larmande. Stnrfliga unbrrrattelfer for %%be. 4:111brlsor.abag. eatemcft tt. 9 t 4cl cdj 1 1 ttlaksb. ablg: ra toa tia at. ettnatt scs eatnaa Sti- ft:no astmalon, 4,3:ataCca, Sea I; CIL Zbet: 91. V. Colette t 3settetere bom', 'Samma, 12 år, 5 tala, 15 eai.. ban 23 Ch. lamt rutan Glima eafla 01er:fetten, lkeetero, 57 Gr, b ment, IV tag.. tia ?,7 Ctt. ä:istabs 3nno11safbelning. Illeinfärger för Ylle, lialfyllo och Bomull, bättre an vanliga i handeln fo- rekounnande, (tiljas i parti och minut af Naturhistoriskt. Anna: allvarför gala tupparne så tidigt om morgnar- nc?s August: -Jo, derför att de sedan ej ha tillfälle dertill. Längre fram på dagen slagfar man dom.. Olaglig tid. Theoder: "Älskade Amanda, skall jag nu gå in till din pappa och anhålla om din hand?. Amanda: ..Nej, inte nu, min åleklieg. Pappa håller just nu på att all ihjäl flugor, och di år han så obarmhcr- tig." Axel F. Nilsson, (820) BAatad. Observera! Sodavatten och Carnegles PORTER Höjden af kärlek år dl en man till afhemtning hos Ludvig Schireitz:. skjuter sig, derför att hans hustru (100) yttrat att svart klader henne utrnarkt vål. Observera. Laholm, rddIstufeurtite den 1 Nor. Misshandel å kreatur. Åtmso- nen Simon Solmormon från Lejda>, hade till i dag af alin. åkl. bifeut L(11•R011 & Jaeolmon. Ingen idealist. A.: 'livad tyckte Vartnbadhutet i Matad hålles Op du om det har enaktestycket? pet brarje Torsdag fr. kl. 8 1. m. tt B.: -1 hela mitt lif går jag aldrig kl. 5 e. ro. mer pi teatern, dl ett enaktstycke Ludvig Schweltx. (97) Rävlya Det fins ju inte en paus, så att man kan komma att få en toddys. OBSERVERA! -- 14i) -- — 137 — — Brofvot är ifrån Lissabon. Johan Roda, konst- Leridarens far, uppehöll sig då der, det har blifvit ådagalagdt att brefvet är från denne unge trans far och om ni betraktar dessa porträtter, herr Wallrodon, så måste ni medgifva att on sådan likhet icke kan vara tillfällig. — Min fröken — frågade advokaten — står det i detta brof att Johan Wallrodon förändrat sitt namn till Johan Roda? — Nej — svarade Rosa — brefvet innehåller blott en påminnelse rörande en penningetransaktion. — Intereseot för er heder, ort rykte förde mig hit, fortfor Rosa, med möda tillkämpande sig sjelfbehersk- ning. — Intoresset för den aktning ni åtnjuter som bor- gare och ämbetsman i denna stad, tron på odör ratt• akaflens karaktär, en tro, som jag oj kan öfvergifva! — slutade den unga flickan och vände sig mot dörrn. Innan advokaten hunnit hemta sig från sin förvå- ning var Rosa ute ur rummet och han stirrade, öm- som blek och ömsom röd, på dörren, genom livsikon hon försvunnit. — En besynnerlig flicka! — mu minde han. — livad hennes röst kan göra mig upprörd. År detta sannin- gens berömda makt? Helmer försjönk i djupa tankar. Han öfverraskades af hr Haue. — Herr Wallroden — började kalkulatorn mod nedtryckt mon dock fast ton — ceg sor enig af egen- domliga omständigheter nödsaka till att begära ent- — Jaså? — inföll Ernestine likgiltigt. — Du tyckes upptaga dot särdeles kallt — rör- menade Rosa förundrad. — Deri bar du fullkomligt rätt — svarade vän- innan. — Om jag nu kommit hit för att meddela dig att artvingen till Wallrodouska formögonlicten är så godt som funnen? — styrde Rosa dirskte på målet. — så skall jag svara dig att detta icke var mig ledigande från min hittills hos or hafda befattning, något nytt — sade Ernestine. — Kä nner du redan till det? — utbrast Rosa för- vånad. — Ja — svarade väninnan kort. — livad har du gjort och livad ämnar du göra? frågado Rosa upprörd och med spänd förväntan afvaktande svaret. — Alls intet! — utropade Ernestinef. — Helmer då? — inföll Rosa. — Han är en skurk — svarade väninnan och hen- nes ögon tindrade af vrede. — Nej, det är han icke! — utropade Rosa upp- retad. — Nej, det kvarken är eller har han någonsin varit; kan oj heller blifva det! Han vet icke att Roda hr artvingen. — Det bar han vetat i flora veckor — svarade Ernestine lakoniskt. — 1 så fall skall han göra hvad rätt är — för- klarade Rosa bestämdt. — Nej, dot gör han icke! — motsade henne vän. itwa p.< de Iså feston te. Färgsinne. I en bod. Unga frö- Skjuts tillhandahillea resande vitt ken till sin mor. -Sudla mamma, köp de blå stigmpbanden åt mig. De Bistads station emot 25 öre perso- nen; mindre gods 25 öre: passa si, bra it min by. (98) Ludvig Sohweitz. Små pretentioner. livad vill du bli, Selma? — Jag vill bli lararinna. Bier tull *fbi:nitning, pris 80 öro — Och du då, Emma? för 1 dussin hallbutellnr. — Jag vill bli dansös. OBSERVERA! — NA, An du dA, lilla Klara? --- Jag vill bli mamma jag. (99) LUDVIG scinvEurz. - Till salu i alla boklådor i riket: leyatte malla/ at Svenska Anekdoter. tita ailtek tur Preethistorter. 03. också jag har gröna fel. 2,/ra kaltol:363 Illsturisk Anekdoter, 1: 80. Mannen: Jo jo, det år nog inte el J.c(fro AKflet. Niob, Oyinnaalt. uch Åka. utan det. deatiebletorter. GO Iluatilnhörs-, Tjut., 1.Zujn• Frun (stött); "Jaså, titt tycker det! och Låkarehistorler; 9h Ratteglingebietotter, Var då så god och såg mig lurad det 1: 25. IaA 199 llondblatnrter, YJO Ostle- ar för fel jag egentligen har, om du kar och Ajffor: Infall 1 kr. verkligen kan hota på något. Sa te Uttog: 500 Blandade inekdoterA1 kr. åk Lifta: 71.10 Plandadr Anekdoter, 1 kr. Hela rasbagen laaeltAller tIllsataasaat Lifvet efter döden. Förste elni- despelaren: livad tycker du om den 2;43 Anekdoter. Henri. hitta stims alten skrakildt. nya pjeaen? Amor och III isrem, Andre skådespelaren: Jag tycker eller kårekens och aktenek•pote atelojede att det Ar en bra pjes, för elak; tår dö hemligheter. fin ouml.arlig rådgitearn tdr der i tredje akten och se n Ur jag älskande och sitta, betitlande k..naten att Onissaldigt behag• och fortfarande tringida, ett trtligt Id i våningen derunder. så att kårleken ej Ayr bort med åren atmn dan åltenekapliga einholen långa IdIsishållre, oerr rvfirnietare, at 133 Lhard Marklar. Adertonde betyd- Nära på. Tå nk , herr ligt tillimmas och förbittrade eppligen, si eget. Min syster Arnefie har sin 'ersatt nådat ledning at en lakar*, 75 om. födelsedag, den 28 juni, jag den 1 filt Menat riket har 1 låga juli och syster Dora den 3 juli. Och tieleatot år I sitt bastat. DA Sir det godt att ha att tråd* — Kolossalt! Då a' ni ju nåra på En rån sona tör or tvekan ut. trillingar. fin sådan yla elel jag dig Tara, jag klara rad skall urea dig. Familjeklenoden. Herr Anders- Ilen kin. på ditt guld ej eparaj son: Da talet, tönt tttc:a Vet ta, herr rettertIQD, att jag ir Medgifvandet mod modifika- tion. Frun: Jag medger gerna att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.