mi år, och i heltid på honom berodde, skulle ile icke lemna hane gård med det företa. År maniere Eatrop annindt pil kre- atur smadtigt? nerom processas i Dan- Mark. Bland oräkneliga ritteganger i Danmark ar .hundsaken. i Svend- bo rg en af dem. anm våekt mest upp- roadteanthet. k:n Meander. (rigide i etadene venatertidning, huruvida det var tillåtet kalla ain hund for Eetrup, di det ej var en •eeinhund.. Redak- tören svarade, att enar man ej kande gaget ohederligt om asvinhunderne. kunde man tt !Neiman kalla deee• djur för Dimp. Stataministern Eetrup fann detta m eningsutbyte krånkande för sin ara och 'lekte åtal. -Redaktören hade in- vladt, att det ej behöfde vira mini- stern F,strup, som har åsyftade.. Förutom af honom hares namnet Eetrup bland annat al fyra byar. 2 skogar, 4 herregårdar, 1 erfara, 1 k, 1 trådgård, som blitvit såld å exeku- tiv auktion, 1 stut, 1 premierad hingst. Saken växer i omfattning, och upp- lyeninger ha framkommit om en etIngd aktoingavarda mopsar, ungsvin e, ti., som med heder burit det be- römda namnet. Uteigterna i målet debatterar med mycket allvar man och man emellan. Ryssland och Bulgarien, Från ryska huftudetaden skrifter en korrespondent (Or ett par dagar sedan följande: Man år har innerligt belåten med att regeringen har låtit ett par min- dre örlogsfartyg afgå till Varna, och man hoppa., att det nu måtte vara början på elutet. De upplysningar, jag tant i stand att inhernta, tyckas tyda på att chefen för den lilla eska- dern utanför Varna har order att land- satta en trupptddelning .för att be- skydda det ryska konsulatet och fur- hindra blodsutgjutelse., el enart den minsta oordning skulle ega rum i vaden. Uttrycket .för att förhindra bludsutejutelae. ar som bekant en gems auvand fras vid dylika tillfal- len. Man kan emellertid vara alker på, att då ryeearne föret kommit i land Varna, letuna de ej godvilligt denna ypperliga Svarta hatehemn, rom Ar intagen i all önsklig närhet al Kon- etautinopel, utan att fortsatta sina hu- mana etratvandeu att förebygga bloda- utgjutelse. Om en ockupation af Bulgarien sr det af lått förstådda &kal alldeles icke tal, men Varna i Rysslands besittning år också åtskilligt mera vårds för den tveka politiken an hela Bulgarien. Varna, SOM år belaetadt at den tur- kiske. mititårattachiin Imatade', Siali- bey, skall vara mycket starkt. Fast- ningeverken skulle, i enlighet med föreskrifterna i Berlinertraktaten ha svit spolade, men det har gått med denna brett:onde° som tued så många andra uti samma fredsinetrutnent. Man ontet förfrågningar från ö)- eterrike u ii England i anledning af de ryska Orlogsfartygene ankomst till Varna. M.artyr för sinupprigtighot. Londoutidningar berått': Hår 01I3 dagen stod fröken Vaud- rey, egarinna till cn ganska betydan- de !Omogenhet, infur polisdomstolen i Manto, ester, anklagad för ömmande uppfödande i kyrkan. Pastorna predikan hade ej varit i fröken. sma k, hon hade 'terror rest sig hin sin plats, fört tummen till nasepeteen, breds ut fingrarne och så- lunda råeks den vordnallevarde predi- kanten hved tuan kelet- ding nue.. Domstolen dömde fröken Vaudrey till 5 shillings böter eller 4 'lagar. fangelee. Hon vägrade att betat,: ba- krea och förklarade dig bittre g! i fangelse •för principen. skull.. Sinai öfvertraiNd. En italiensk målare Stefano 3Ierlatti i Paris tin- nar tel. med Succi och fasta ej blott 30, utan 50 dagar och endast fortåra filtreradt vatten. Åtta lekare skola öfvervaka honom. lian år 22 ar garn- mal och mager, men bar en jernvilja. Död af glädje. En enka i Eber- teld erhöll tör några dagar sedan den glädjande underrattelsen, att hennes son, som för några år sedan utvan- drat till Amerika, hade återvIndt till fäderneslandet. Gamla qt innan be- gel sig till jernvågeetationen och slöt strilande af &die, sonen i sina ar- mar. Men med detsamma kände hon sig illamående och en heltimme der- etter var hon dåd at hjertiliag. Hon hade dött af glIdje. Ohyggligt menakligt elände. Det var en förtidig upptlekt, som kolerakomitån i Budapest gjorde vid en rund natten till den 29 oktober. En tidningsman, som deltog i ronden, skrift er de= Sedan vi heeigtigat flera hus vid åtskilliga gator, kommo vi vid mid- nattstid till ofre Donaukajen otvanfOr 31argaretabron. En lagereld i :Ar- beten af Donau ådrog sig vår upp- mIrksamhet. Vi gingo dit och blefvo vitna till en tafts af det fruktat:lavar- dente elånde. 1 vida kretsar omkring elden, i livat. närhet en annan brann, alg man uppstaplade usla, vårdelösa huegerådassker, och -idver allt, heart ögat blickade, sutto eller lago hop- krupna menniekogestalter: trän, quin- nor, gubbar, barn, mödrar med små barn vid brustet, allo frysande, hac- kande tinder och hostande. Ett hjert- slitande intryck gjorde i synnerhet do många hopkrupna barnen, som i sina usla trasor lago i dubbla rader «Kolonien. bestod af kring elden. de fattiga och olyckliga varelser, som till följd af de etrånga mått och steg man vidtagit mot kolera förjagats ur de team bebyggda qvarteren, och som nu ej kunna finna något hem. Ingen af oss trodde att vi fem minu- ter senare skulle finna denna tuffa of- vertrifiad af en lonu taennefullare. Och dock gick det så. 1 den ifrågavarande trakten utflyter det varma smutsvattnet från Panno- nio-qvarnen i breda etrånnuer i Do- nau. Vattnet år nästan hett; tunge, qvåfvande ångor uppstiga ur det sam- ma. För att skydda sig mot den skarpa nattkylan, hade de fattiga us- lingarna Jamat sig i det grunda, var- ma vattnet, Så långt vi i nattens murkor förmådde öfverekida det bru- sande och ångande vattnet, sign vi i det samma fullkomligt nakna menni- De lago på ryggen skogestalter, med bufvudet på en eten och sotve — eller tycktes gorm På stranden såg man högar af lumpor — dc sof- Uppstigningen och vandes kläder. pikledningen i den tidiga =igen- stunden tura hål ften al dessa olyckliga på sjukhuset. Komilt4 n låt stackarens dogm inf. vas — •t-vad skulle den ock kunnat göra?. — endast barnen medtng. från vaktehlarne och fördes till ett barack. Berättelser på bygdemål. at Henne J—. (För Lasetete nes Tidning). Elva fölk dl snacka på jylagIllen. (Forts. fr. n:r 74.) Å så ajongde han den hernja visan. I gamla Svea lana Den satsen oforandrad står Att tårsten hann i hann Med tapperheden går Der atåndigt jeent den satsen ljöd: Drick ur! Drick ur! Vinander skreg så hatt. rö: Slå i: Slå i: Ty finkelt stanker mod å hög Te nåtts barn:mag. — Hee va de far ett hårnaståg han maonte. Jo jo men, når qvingan komme hem igen, ble der nock å göra så mö'd som i ett harroutåg i då behöf- de han Lise både mod å kraft. Men så bar de se så att Vinander ble beten te ett gille. Derifrå matte di War] hem. Men om marenen når pien skulle ing å badda opp hansa sång så hu hvarken sångklår ello Vinander. A hår de tatt våjen de veste di inta å hade vål inte lått å randat iheller el fort om inte en bannets(' hjelpt te. Dan ette gillet va en »Onda. Nar då sjarkefölket komme. å skulle gå te eja:4.n, så ginge di tårbi Vinandes. Då sie di en höj ml sangklår ligga ve den sona göfvelen. Men de va ju inte så ovanlet el de va der dl ingen brodde se om. Men så kom bartiamorekan å ett par annra gamla kaffemostra. Når di finge syn pi de dernja hin- n. di rakt inte la bli å gå hån å titta ette lan de va får nött. Di ginge då vetat inte did får de att di vare flo-veden°, dc behöfver ingen å tro, udan får å ee — si san di sin — om der va non no på tåre. Når di då töre kommena Anna fram te et ale di en neve sticka fram. "flerro jeseess, aae barnamorskan, nja tror ja pinade att hår ligger en menska i klarna.. Men do kan vål inte va felet å lOtte hetta i dynan, så en kan få se !Ivern de c som brugar ligga eönt ude.. Ja di lötte. 1,)e va Vinander, A så di ing i sjöket å see ifrå att. sko—aren ligger udanfore gevelen å nötter. Å så di ud hela möljan får å vack'nn. Barnet-floretten, som va modiast hun to se på å vack'en. Men de tutte Vinander inte om. Å når hon fock ee allehoba dinge gamle ejåringerna ble han anger Il rend() opp. Då ble käringarna rådda å epronge ud på våjen må Vinander Atte ec i bara fjorton. Sin jitte di se te att han ell boret ud sångklorna å atuan å loft se der udc får der va inte al qvätnnoet ude, som inge i atuan. Men han ene nål att der va nen an hade boret ud en. Men nu ska ja dese snacka om, !tönt di gamle fårvedene sjiringerna bOre se öd. Di skulle ju gå te ajirken I dc gjore di kisse. Men di sae te hvarennra att di Inte skulle snacka om et lår non. Men når då folk fråga hv• di gjort inge te sko—arens så see di et - firads di finge inte si et får nen, får käringarna ville då inte ha de oret på se, att di hade stiftet Nr nen. Men innan siad( folket ginge hem hade di reda på et aliehob. Når då di haj sjåringerna ginge hemat sno di att do va leagott te Vin- ander att di saft de dernja tår han grina allti öd dom å kalla dom får dadderejaringer, å kaffemoetra å allt tönt Å de va då en fmk stor °ratt å tyng å ge dom Döna namn far di spronge allri må nött byaelad- der. pölen., see den annra, de e leave rolet å gå te sjåaren imellomöd får en får då eld vaoda ellä se höed nytt.. 'Ja,. ute dl den anors., inte hade vi fatt å vaoda detta om Vinander, om vi inte gått te ejdrken i da. A sa får en se becka som skaffa se nya klånninger ello törkle.. .Ja å nar di ha fått nöd nytt plagg; gå de allti genast te sjå: kan får å la se et,. Ja kan dl rakt inte begriba., see barnamorakan, char Acnerea Jens. Sillo kan ha rå te skaffa se nytt får jamnan.s Sönt ginge di hernje kaffemostrar- na l snacka te di komme hem. Men ingen kan si att di våra nönna aladderajeingar ellä att di vore får- vedna å se. De vore skam. Ette som du kom te å namna sjar- kan, ska ja si en stråt far i år. Den ha håndt i —.gra sjuka i Ja skulle gå te ajårkan får å böra ettö når skogeakejonen skulle va å får å betala nönna pengs te kik- karen. — Ja el, du går te sjarkan lår å få höra kungörelser å betala pengs. — Ja får de måsta. A. ja tror ni- stan att du gör et åt«. Ni de va de ja skulle anacka om. Yresten der e fetta nirsynier så han kan inte låsa skrefvet riktat derfOr nå ble de som de ble. lian låste opp den dernje skogs- akajonen så: 3 tota lärda den attone mars förse- jes en daol småskog å traj på rod aulan° grisar etc. Samlingen sker hos undertecknad Kornhalm. Forta. Flyt): allnallnheten. (tesåndt.) Till Redaktionen af Laholm* nya Tidning. 3Ied anledning af Eder notis i .41 87 under rubrik: eTillbud till svarare olyckshandelee• skall jag endast upp- lysa om ett !lasten var ett mycket dyrbart föleto, uppviendt sive i La- hohn sant Halmstad vid landtbruke- molen derstides, var den blota hest som jag agde på gården och att en stor (Must sålunda år mig påförd ge- nom körsvennens elart. Stoet bröt nämligen ena frambenet vid samman- stötningen och malne genast nerslag- tas. Beträffande frametelningen om körsvennens lättare kontusioner år detta mig ej bekant, men vål att han 144 — — 141 — hade hon ryckt upp logodörren, ilat in på arenan och stod bland stallmastarena bredvid den förolyckade; hon följde med dom in i församlingsrummet och Ilade alle icke observerat livad miss Cluny gjorde. Blek, med vidt uppspärrade, tårlösa ögon stod hon nu bredvid Paul, som blifrit lagd på en madrass under dot han undersöktes af tro läkare, hvilka varit närvarande i cirkus och skyndat till den skadades hjelp. Nu korn äfven miss Cluny med en sjalett öfeer axlarna och dot långa röda håret hängande nod dor- ärver; hon blödde i ansigtot och andades häftigt; hen- ne. ögon hade on sällsam, grönaktig glans som en tigrinnan. Vid åsynen af Ernostino bredvid don lif- lösa Paul blef hennes aneigto likblokt, nästan blyfiir- gadt. livsin är ni, min fröken — frågade hon kärft. — livad har ni här att skaffa? Erneetino grot högt. En herre i ämbetsdrägt trädde in. — Huru har donna olycka tillkommit? — frågade han. Det säges att ott brott blir blifvit begånget. — Donna dam kan bitet lemna upplysning &rom — inföll direktören och pekade på konstboriderskan. — Lugna or, min fröken — sade ämbotemannen. livad har ni att meddela mig? Skotokan torkade eina ögon och tvingade sig till att tivtifya sina snyftningar. — Jag våg kinesen nätta ett litet rör i munnen och pusta till just som hästen kom förbi honom, hästen stegrade sig då högt och slog af Roda — berättade hon. Helmer. ögonbryn drogo sig samman. — För brofvets skull? — frågade han. — Har ni brofvot här? — frågade Helmer Wall- roden. — Nej, jag ansåg mig icke vara berättigad till att lomna detta brof åt or, som är part i saken. Ilelmer Ok:listade sitt första kontorsbiträde en vred blick. — Hyser ni så ringa förtroende för mig? — stö- nade han. Jag kan icke annorlunda, jag måste svarade Hane sakta, — Så farväl då! — utbrast advokaten tämligen häftigt, steg upp och såg kalkulatorn skarpt i ögat. — Jag hoppas att vi snart åter komma samman. — Det hoppas äfven jag, ty jag kan icke före- ställa mig annat än att ni ekall lyssna till don röst, hvilkon måste tala äfven i ort bröst. Efter att hafva yttrat dessa ord, lomnade Hese med långsamma steg och sänkt hufvud sin principals byrå. för sin stora startvighet erhöll ett val- förtjero kok stryk. Högaktningsfullt F. C. Xlehadhsen. Pririthanba. Fin bildning. Herr Petterqviet: — Nlin fröken, en trefyr leker med era lockar. Fröken Andersson förskräckt: — Jösses, ta. bort det otäcka krä- ket! På apoteket. En döf person tog ett recept med sig till apoteket, och apotekaren tillredde medicinen med största noggranhet. Den dars fri- gade etter priset, och da uppstod föl- jande samtal: Apotekaren (lutande sig öfeer di- sken sed ett instålleamt leende): •Det kostar 3 kronor 50 öre.. Den dölve: .50 öre, be har ni pen- garne. Apotekaren (högre an förut): 63 kronor 50 öre. Den döfve: visst, har har ni 50 öre. Var så god.. Apotekaren (mycket hest och be- tå:9: 'Jag har sagt 3 kronor 50 öre.. Den döfve (blir ond): .11vad vill ni vål? Jag har ju nyss lemnat er 50 :r Apotekaren (för si g ejelf):.Nk, tag då er medicin. Jag har anda fortjent 25 öre på er.. Barnens logik. •Inte sant, mam- ma, når jag blir eter, blir jag också k a rl:i ...t. en s j mitt kåra barn, men då miste du vara en riktigt snålt gosse nu.. .Aha, jag förstår — alla elaka poj- kar bli fruntimmer.. Jivarför papporna äro flintakal- liga- Tanten till frun i huset: —.Agnee har dina anletsdrag, men jag tror, att hon har sin pappas hår.. .Ah, sade lilla Agne., nu förstår jag hvarför pappa begagnar peruk Det år derför, att jag bar hans hår. DO barnen. 1 mammas och mor- mors nårvaro leka lilla Karl och Sofi spappa och mamma.. Lille Karl (med pappas pipa i mun): •Nu, tuin lilla gumma, eka vi ha en lugn och treflig afton!. Lilla Sofi: 'Hör du pappa, nu rin- ger det i tamburen!. Lille Karl: .Sa får tusan, nu ha vi svårmor har igen!. Mormor gör en högst besynnerlig grimas och .verkliga mamma. ser mycket förlängd ut t ansigtet, För sent. Förste våninnan: 'Snilla Olga, det bref, du skickade mig i går, har väckt så melankoliska tan- kar hos mig, attjag Wera:. att do kunna urarta till sjelfinordeinani. Fredrik har öfvergifyit dig. Det var C11 otrogen varelse, men tag du sa- ken förståndigt och gör ett annat parti.. Andra våninnan: .Ditt råd kometer (Or sent, min malla Marie. Företa vininnan: .livad seger du, Olga, du har ve inte tagit gift?. Andra veninnan: .Nej men i går skattade jag mig en annan lammen.. För långt gående jemförelao ', Och du ar så ledsen, snille Edvard för att du dn on gång fått en korg af din Amalia: Ser du, man tutats göra med ett fruntimmer som med en lamning. filan tager sållen en sådan vid företa eller andra angrepet. Man måste storma den upprepade gånger, och ofta blir 1011/1 till och med tvun- gen att uthungra den.. .Ja, men vet du sedan hon år ut- hungrad, vill jag henne ingenting vi- dare.. • stor vacker erhållas, •n M taga, Dea Helbra Katt- varde., efter Lionardo d• vintia eorldsb•- tömda konstverk samt en Illustrerad hist. Ile Julkalender genom att för II mån. Okt.— Dec. 1154 med $0 oro (positaredis 20 OM prenumerera på den 1 Stockholm utkomma.. de religiOea veckotidningen Tridebadet. rat att Dunigt få tidningen spridd till kvads en tåu• blm tamnu alttal far Mast $0 öre vård lassot kristlig veckotidning tår ett helt ,artel femte dessa doa. ltOget vårdetulla gratisprecaler. P A i„ a f Prenumerera 1 nitmuta postanstalt på åt 0 (t ( o . Till salu. Nu hemkommet: Höga Felbhettar från 10 kr. till högre pris pr st., med fodral, i Hilda Möllers Hattbutik 1 Eogslhottn. 1830) 19. Det var dagen efter don, då Hese begärt sitt af- sked. På väldiga affischer tillkännagafe att cirkus Zorrini gay on dylik storartad galaforoetällning; Paul Bodas, miss Cluilys och don kinesiska skyttens namn prålade med jätteboketäfver på stadens alla gathörn, inel ds 14 failaieraa Almerla Villidrufvor, nu inkomna hos F. Klölcemeinter. (763)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.