lit Uffliat att man ttitret a0t, beef Några stycken speeerihandlnre ha vi gamla mtahrukt inre balt- ed) Kir& &fem • ketit anno: fåtektnntrr. Kb( hantel.- Kr. vem i • sin; prydno kan man fkrentnaette unPetatlitta broar' atnem ett fattbart et ftl,r fånål hårmån fem ten med fnllt eket kalla den v. pastor. un lumetanee allm3nbefrn mera Udd- *kritter till mig från X 'nacken, sunt ordat bantelebruf futthe femma till bane. för nitinner två månader Nedan an- &nem armenier i tibninaarne tara- der var kyrkoherde. sjukdum tjenit- kf,e cm att bantellIkrtningen låtit cf. gjorde i tAr församling. Hans namn tenit' göra namnen pst bt bantellplatfa, kan ju göra detsamma. Han ar en fia tal attlien. till lidera kommen man, hvilken gom t lom fluti första tjenstemerit på preetbanan ha- de, efter hvad jag hart besatta., af stiftet. konsiotorium för brott, som man helst undviker att om- Af CIVIL tala, blifvit under en långro tita au- Spannmdfsfirman C. V. Ner.' & C:o spenderad från sitt embete. Anyo i Landskrona epanomiloaffår birsta- • våtdig. att få påtaga kappa och krage dee, sotu allti från dess början bar och fe förkunna do euppbyggligaste. r epreienternts af bokhållaren C. G. !åror blef han endast en gladan der Hane, har med förliden vecka fått 'kurir., gom kongigtoritim efter god- till hufvudrnan bokhållaren L. Firn- tycke skickade ån hit och an dit, för ström från Landekruna. .orn der un- att •ikariera för någon tjenetledig em- der 13 års tid varit i firmans tjenet. betabroder. Som eagdt, för någon • • tid .eden hade vi fin honom till o.e. Srannerulf,priaere:a hal ra under den- Man kilade honom till en början ej, na och förlidna veckan stelt sig et- man hyste förtroende till honom, gom lunds: för råg 0,75 öre, för hake 0,70 man i allminhet brukar göra Ore oelt för hvete 1,03 å 1,05 kr. allt till vårt presterskap, men det dröjde pr :0 skalp. Det korn, som hår upp- dock ej lenge torren man fick lava köpen. ar högst obetydligt; någon kanna honom. Han .viggade• och anyandlart till malt, akuldaatte sig hos ett flertal af sock- prima kan ej presteras. neugånnen, utan att pågonsin enligt löfte godtgöra handlånen. Han um• Till flertings s.19:erk har under detta gick' natten hvarje dag med tvenne året genom flottning i Ätran ned- i en liten stuga inneboende, stinne kontanta omkring 4 millioner kub.-fot fruntimmer. Han kunde en hel dag, tre. utan att det allra minera blygas, stryk• • • landavågarne fram med ett hår i or- rid Besinnat-pi anhaltstation vid ten kringresande, (ruktadt tattarefolk, Slellerat• Halland. jernvig skall, di endast för ntt fa 6111111e att begå trafiken der synes bli större an vitgul sned.prång af grafem slag och för var, tued det anaragte uppbyggas att få villiga dryckeaknntrater. godamagnain och inrattas telegrateta- Allt detta fortgick under fjorton ikon. dagern tid, då socknemånnen funna • • nig föranlåtna att med en gkrifveleie alltid dr monter pd trottoiren! ont lörldllandena uppvakta konsisto- år en uppmaning, gom •Falkenberga rium och få hang nfoltedninle från plat- Tidning. i gitt 'entita onetlaganum- sen, hvilket senare ej mötte mimats (vi- mer gal og. (alkeukenbergiter. Ja, ger och :drev° han till församlingens man kan icke annat ån fullt inatlm- fromma och från en innosn •bruminnn- Ina i denna reformerande ritsning; ty de björnar.. — Ocla,,detta en gnata- nog år det till en trafikerande all- kyrkans herde, en Herran. råtta la- inenhets eget Lista, om man lite hear tare och förkunnare af hane milda tet att ratta. alg efter kvad god ord- lira, gom kan ei bete nig. Ropet ning och takt fordrar i afgeende på pi atatakyrkans slopande syntes då trafikerandet af vira trottoirer. Det ej ortativigt eller obefogad', når detta ar ju gillet. att då matt icke ene i ban& under en så civ ilioerall titt om såna murre stader kunnat genomföra tir .kall föras af dylika tnendclig- en dylik reform, så kan men mycket beten. afekum. mindre ifrIga.atta att det skulle kun- na gå får alg i ett litet obeleleadt •Falkenberp, men genuns goda exem- pel och mot felande gjorda tillretta- vianingar år val ej omöjligt, att man Bygel and :ned tiden alven har t denna sak General Keulhars, hvilken som be. kan nå .storstadsstil.. kant titt återkommit till Petersburg, • har nu sjell argiltrit en förklaring torg förde. har i onsdag.. Pri- ona gin tniseion. I denna förklaring set galde 1 kr. å 0,90 are valen. Me- förekommer följande intregoanta pag- ger gona den var och dårföre oan- ina: •Bulgarialca folket år otvilvel- atudbar till nedsaltning, rönte den ej aktigt Ryssland tillgifvet, men denna ~vård efterfrågan. tillgavenhet Ar platonisk, den yttrats • • sig endast i ord, men ej i handling • Frdn Teddier skrifveg till mig: En (Nå, ån eaminanst arjningarne de!) större atfåreverk.ambet har hår-visat Det kloka, skickliga och envisa re- eeg, nedan jernelgen kom till 'tand, gentskapet tillåter nemligen aldrig och vi tinga station i socknen. Sta- någon rvea•Inlig handling, utan ter- tiontinepektoren å vår station Cerls• rorieera; både den militant och civila son uppköper för firman C. F. Negs befolkningen.. — Detta Sr nu ge- tt C:o rakning i Landskrona ej obe- neral Kaulbari uppfattning at saken. tydligt med apanmil, och ett lipen- England. milaugagaein ha just i daggirne hår Era ountIgInglig ingrediens i akta fårdigbygdta at handlanden A. Lind engelsk parlarnents-vilt•lighet år ock- i Varberg, som aninar uppköpa apan- ret humorn. som emellanåt till och mal. Ingeniår P. Hansen i Ätrafors med granear till det burlesks, detta Ear slagit sig ned hår och idkar me- i synnerhet om talaren vender sig pribandtering och bageri; hans varor till en stor folkinasea på något parti- Malnas uteslutande på Varberg. möte. Ett synnerligen lyckndt infall Bref från Falkenberg. gtrikes. fick Påbinda nyligen pnrInmentaledn- molen John Mnrley, tinder det han talade, på ett stort liberalt mate i Edinburg. .Somliga bland vira ynnner, ytt- rade nemligen eirJohn Mom ley, fram- hålla den förhoppningen att det iaktta bli en revolution i tory-partiet. Men jag kan icke skönja några lusigt, att detta hopp ekan gå i fullbordan Tory-partiet skall, lita pi det, göra som hittat., — det skall följa sin le- dan. Ni her nog någon gång sett en blind man, som följer en anörattimp och en hund, och de blinda kon- servativa halva för närvarande fått en mycket Mig hund i andan al minaret. Mening tycker att ilen blinde mannens vandring nu ar mor IM van- ligt raglande och förvirradjoch jag intaatatiker att ban för närvarande ledes af tsk gnören och två hundur... •Danska rustningar.. Under denna rubrik meddelar W'i- entidningen "Politische Curreepon- (fens• följande telegram från Köpen- hamn: .Danmark klaner försticka gin landt- armé med tolf tusen man, anskaffa åtta nya störta örlogsfartyg och' krya- care gamt ejugoltta nya torpedofer- tyg samt på motsvarande gitt åka flottan. manskap.. Emellertid torde, detta .ernnar. ratteligen böra inskrankaa derhin att någonting ditåt varit pd tal inom landstinget, men såkert, skall aldrig ene Eetrup våga sig in på ett' sådant provisorium, ty i folktinget går vål detta förde l; nappeligen igenom. Det förtjener i muninntilinng Iiitr- med enntalns ett sinnat eenantionarykte, som dykt upp i %nittondel' premien, Hemligen att Köpenhamns befåstande skulle ske för ryska penningar, hear- emot Ryssland skulle list att p.lrakna Köpenhamn som fast punkt vid för- svaret of inloppet till Osterejan. Engelsk frikostighet. Den tre- tår Edward Guinea. Im nyligen slankt ett al gina bitraden en belö- ning, gom torde vara allrnagulentle inom afiåraverlden. Mannen i fråga, braken i 40 år varit angått' i Gui- ne..' bryggeri och alltid uppfört sig till agarens fulla belåtenhet, har ntm- ligen titt en penninggifen belöpande mig till något alver 4 millioner kr. gom sett tecken på chefen. aktning och förtroende.. Guineas har, alfora bekant, nyligen afverlitit sin bryg- geriaflar, en of verldens atarstn, till ett aktiebolag. Sjelfmord pr telefon. Belgien och Frankrike lut bllfvit ense om att etablera en telefonbindeloe mellan Bryssel och Parig. För livarje fem minuter. entotal betalar mun 3 franc., Medea vill ett pmr kronor, och gam- talet Är, gages det, i regeln fullkom- ligt tydligt. Figaros belgieke korrespondent be- rattar i anledning haraf en telefon. historia, rom i absurditet icke det ringaste står efter Mark T,aina ekar- lek pr telefon.; men Kr Girigt år den vie.erligen lika så sorglig gom den andra år rolig. En ung flicka hade gjort sig för- hoppningar om att den uppmerkaain- het. en ung man vinode henne. var någonting mera en blott en littsin- nig kurtis. Hon biet allvarsamt för- &takad i honom, men erfor snart, att Isan hade förbly:it sig med en annan. En dag då den unge mannen nit- ter vid sitt Arbete, hår han telefonen ringa. — Är det ni, hr X. . . ? — . Ja. det år jag, fröken Y. . . . ! — År det fant. att ni skall hålla brallod med Amelie Z... ? Jn. det ar gam, fröken. — Nå! . . . Neve! di! Ilar noga efter! 1 det samma herde han knallen af ett skott. Den unga flickan hade skjutit sig en kula genom tinningen. Tel Bulgariska frågan. Wien den 7 dec. •Frenitlenblatt. tillbuknvisar den från Petersburg ut- Wenn fruktan för fursten. af Hatten- berg iterinaittande. Endast en inter- nationell Ofverenekomrnelae om de bulgarisk-rumiliska förhållandena kan grundligga ett varaktigt ordnande deraf. Något upplafvande af den faktiska unionen år otänkbart, Provisorierna i Dan- lnark. Köbenhavn den 7 dec. I Folke- tinget munaldea, att finansministern immar fm:dagga de prorigori•kn ti- nanolagarne från förre och inneva- rande Le. Blod i g a ga -uppt rll d at i Irland. Cork den 6 dec. 1 gir afton eg- ne her allt strominma oroligheter rinn. 1)å 'inbiten t lagde sig vid ett gat- meeting, på ht ilket 0' Brian höll tal, kantade menden sten på polisman- nen, De senare begegnatle sina ba- jonetter och under imminnitstritningen blefvo 23 ut pruatiftarne sårade. Föret bortemot midnittt lyckade. polisen rad- ja gatorna. Flere polisman Äro gi- rade. En modern hjeltinna. eriarb od) tant». flertmlni. eter foulens, loar ansvar hat, diutl tneb lobb mot enen font ttt blonittrttaf. fia båga flad bon Imånrr tå broar pta, x tovor bulb tungel !låta etsslang basat: Utåt snava lom en tomts. Cletiensto'n nå mår gata tel turar bur bjerlt ban trr, elrattar, lom <n torn flata. CID mot umfocrott Ilti iling enaseentane gånior trade tonen. tountsta a Oon meb amma bildat langar 'encbloot" ntef ana flog. eneti knatten af f101Oporb, mulni biltuelftelt • Runor >troub l e. ta atainut gigfa,lf mar.. galt. 3nutoterat. af finnsalar, ecan om nafta.« tolft går, Terible idrfl al moridorrta:tit Cal fet hiftsleua kår (narr, lmiminar för ai patta, eten rå lortrtarnägt" }tr. ;Ort "erotta" tomanor lana', lit 'tomma tårar !tr. ?ett etriabbrrq• tratta ftrifftr, tamro burr ma lata båtdi, Trots bane 'tfiftair lift ke Orv. em en tia di 50911.1 A. K. It. — 12 — — 9 — tad, solid kula, som lekfullt hoppade öiver vågorna endast ott par fot för out loggerten. Det lilla fartygets besiittning förstod myckot väl meningnn af signalen, och utan att vänta på order af skepparen ekyndnde de helt förskräckta och snattrande som apor till ändarne samt nedfirade seglen så skynd- samt som möjligt. Loggerton förlorade nästan ögonblickligen min fart och 16g som ort stock på vattenytan. Främlingen sköt förbi dem, och tinder det han gjorde sk, nedfirades en båt med denna skicklighet, skyndsamhet och ordning, som utmärker on öfvnd besättning, och i samma ögonblick hissades en inindt flaggduk upp till toppen. Den hade icke förut vie:tt någon flo gg a. livade öga ombord på loggertcn var fänta& på flaggduken, Nom var nvar t, och ingen onda tviflado på att derpå få se dödnkallen och do korslagda be- nen, en devis som sedan urminnes tider varit begag- nad af piraterna, Men do blofvo bedragna i 'lin vän- tan, ty när vinden .fikakade ut duken och utbredde flaggan, dg man dkr på den svarta grunden ett kvitt lejonhufvud mod öppen mun och huggtändorna gri- nande liksom i vrede. Rormannen utstötte ett rop. (Det är Sjöiejonot, herre!) utbrast han, arten djerf- valne och obarmhertigasto sjöröfvare, som någonsin afekjutit on kanon i dessa farvatten.' «En grekisk pirat?) frågade den andre. Just då lyfte en af spelarns upp hurvinlet och såg sig omkring, och som han råkade vara skarpsynt, märkte han don otydliga grå hide!), livilkett långsnutt uppsteg ur vattnet. sAha, land!» utbrast han, görande sina kamrater uppmiirksamma på tecknet. «Ja, land!) ropade do alla glade, ty sanningen att säga hade dessa så kallade sjömän räknat timmarne, som måste försvinna, innan do åter teagn beträda den älnkade stranden, der man kunde få röds vin, god mat och förtjeua pengar. seartagena3 utbrast skepparen. Skälmarna blickade på hvarandra med glädjestrå- lande ansigten och uppropade namnet på den beryk- tade spanska staden. Mon hade do icke varit kort- tänkte och likgiltiga, skulle do snart linfva miirkt skilnadon mellan den låga knappt ur harm upp- stickando strand de nalkades och do (stolta klippor, livilka utmärka don gamla staden, som romaren Scipto besegrade två hundra år föra Kristus, och mad gliidjn uppfyldo de sju kullarnes stad vid budskapet om att han var herre ärver don rikaste stad i verldon. Men sjömännen voro fullkomligt lugna och åte14-- togo sitt spel, utan att för ott ögonblick gissa, att de voro blott ett par mil ifrån don afrikanska kusten. (Ett segel!, hviskade rosmannen plötsligt i lirat på sin förman. Och mycket riktigt var det ett segel. som varit doldt af någon upphöjning gå stranden och derför Lsitalspinent. (Det vet man inte, ty ingen känner antingen han 1 23rrfIåba. Ofin, <faut buttert Iran ftnårrb bulb, ba paa!, af artiaott utran., ml la hata lant. nummer, utan måtte tet låt. anka etta bl, is. (bronk hi am MIM/ tad untirrtxt far Mit. armen' *ota l rosta em &nåra otit fålla cent eroeymt •,11 tnlaeba ntrberlaabta 1,54-ms. ffituaritkanba. Sjelfkännedom. En bonde, •Orfl förgelvee eakte hindra några el lina svin att intrångs ,i tradgerden, utbrast dervid förtretad: .De' va; ena jekula svin te å vara moiatralviga; ja' blir så arg på avin, så ja' tel mej inte sjelf.. Salongselakhet. Grefven: — 1 dag, fru friherrinna, ha vi den kortaste dag en pi året. Friherrinnan: — Er :Utvann hr grefve, kommer mig att helt och hållet gli)tnrna den asken. Ilvarför dricker du så mycket Öl? tillfrågade. sjakal tonen X. — Jo,. ner du, svarar denne, jag nåns inte dricka vatten nu, ner vat- tenståndet i kanalen år el lågt. Sku- tan har knappt eu tunga vatten un- der Bakom kulisserna. Dansösen: Ack, jag önskade vara bankir i tio minuter! Bankiren: Och badar det, du lilla skalm? Dansösen: För att kolm olilla skål- mene ett rigtigt vackert briljanttycke. Tvistefrågan sliten. En tjur ha - • de blifvit dömd till eipatraff. Två profogoor skulle utfara be.traffnitager. Du råkande båda, inert då den ene kommit till det tonic, påstod den an- dre, att det runnit var det elfte pa- En dispyt uppood, talg elutli- ret. gen den ene uppgjorde tvisten med orden: — Efter gom vi inte kunna korn- m• Giver ene, så ar det bågt, att vi bedja oro på nytt. Olika, uppfattning. A. — Jag har sedan anarkvardig tur i karlek. 13. -- Ilar du? Och anda bar in- gen Hicka velat gifta sig med dig. A. — Ja, ser du. det Sr just der' turen ligger, Lätt förklaradt. Läraren: .Kan du sega, livaraf jordens innersta be- atår?• Lärjungen: ',Af eld.. Laruren: ultigtigt; men hvaraf kan mau veta det?» Lirjungete "Jo, det det kan man ju tie pl gagatolparne: genom dem kommer elden upp ur jorden.. Oroväckande tecken. — Lille Karl har % mit aå mall i dag, så att det kan inte frun tro, ytt- rar barnjunfrun till ein matmor. Han har inte skrikit, inte dragit ein lilla syeter och inte heller oparitet någon af jungfrurna, •Men i alla dar, Greta, gossen år vål inte sjuk bellcr?.. Kanske var det så. Ville skulle fl on langen vint NI sin lilla kusin Ida och hennes laraldrar, och Wil- lers mamma hade talat oill fur honom, hur mall och lydig Ida var, i syn- nerhet vid bordet. Når hon kom, betraktade \Vilat henne derför med beundrade blickar. En dag sade hang ina/tungt: — Ser du så anållt Ida uppför dig, Wille? — Ja, memma. — Tycker du inte att hennes upp- förande år bra mycket buttra An ditt? — .1n, mumma, och jag gissar livar- för. — Hymlar då, 'tån lille vån? Jo, Ida har sannolikt blifvit Laure uppfostrad an jag. Litet elakt. Fru Berg (pi tigit hoa en våninna gom visar henne sin nyfödde, annu,skallige gosse). *Lille golf år bra lik sin mammal. Modren: .Ja, ögon mun och 'le- gan aro mina, men håret har han cf• ter pappa.. (Fadern, alldeles skal- lig, står bakom och gör en grimas.) Den Förepild lefnadalyoka. gamle ungkarlen vemodigt: Arven jag har en gång trampat min lefnadolycka under mina bitter. .lag hade kunnat få en flicka gom var vacker, huslig, forgtåntlig, och Ägarinna till 15(4000 kronor. (Med stigande armod): Men — bon ville inte ha mig. -- --- Till salu. TILL JULEN: lana Danskt Flormjiil. „ Itågslgt. lana hoa (908 ) N. E. NILSON.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.