▪ fazif rea i tibttenaa å få babe ban allt ilning s i beta loden å fina fårternr fIrifiza tinne å få !Nia ban bett te bit fetetta te renare, men åtter bena finna bar bart lått bir rangen, feet- ta tsrlbefinaett å fa: j.1 brer me,; abf ea fårtinataaa, å Utfår å bå tom fa an esinar ftriftra te er lam ber 3211 fra 3 tåb in Detta 1 t tbnotga tå !åt 3 ned mångt lem rremmeturar 4 titt tt 'tårta år, når be f år hra tålte ja ba båtis 4 må å Reit. ra igen, f6t ja ba ned bått lått atte D å mångt lem ha indata >i c ra lira A3rrgitba. Falkenberg. glira astedais• aalfeaberg estetik eittiniöltait- sie ag bet Hi fela an i sta lok fattat ustreale rattim; attoftsobe be. tid Mitt. at 1årA laaba tvetes får ilbta »åktak*. att e. fao itidianito Mat timma fig ca edi amma lina farlstamelle • m g,4 talat leubbielar betftallia mei teni) sta taft, bet mar at att för Prål betsat, Dra att kal >å lått len fett esifstagit fig cm ~ta a1 fia matt vål mbnbig het ipso per. »rat Då est tagatuaba års e, fata lagga Ikagrarle truta., .012441 bå Set taacr att kana itnicrgrepp mattaiiibrut fråntaga. Nitfues liba, frita ni tussa state far tara a ut./at:ilar Dateticibart efter bet 9Zi titt ofs tf- veriåact be ettenanor bunke,. mott bed ei kft, rat fe:aa bet, att 9ti lic pulslin t fråg a tretal/abc (Mua, el bet att hal t tet tinne att örlatta fig af km utmal, fao Alt posera bp- ma, rarattita att las. diatedf Utrikes. Den franske "aplon“, som bltivit gripen i Carleruhe, heter Letellier och år löjtnant vid en ja- garbataljon i Ratnliersilliers. list betans vara i besittning •f ett al (tap- ets krigsministern utfirdadt paa. rant en mängd planer och kartakizzer Ter Rhentrakten kring Maxau, in. tz. Bulgarien. Från Berlin tar man nu veta, att den Bulgariska deputationen icke håller der kan rakna på något alaga officielt muttagande. Samtidigt heter det från Wien, att Ryssland ofticielt eket ha alsirat prinsen. af Koburg-Gotha kandidatur, som vilkorligt godkluts af England, Italien och lyskland. En ny rjeltbildad deputation, som anlaree al tnetropoliten Cletneut, lår vinna resa till l'etcrsbnrg. Bulgariska deputationen har en- skild' besökt Herbert Bietuarcic, stats- sekreteraren för utrikes ärendena, som gifvit bulgarerne det rådet att råk* komma °tve:rens med Ryssland. 1 Sidryesland rustas och befästas med stor tfver. Talet om ett större Itu, aorta Rytm- land ämnade upptaga i Pari., lår icke ha någon grund. illrlairdlgt rykte. Från \Y ten telegraferades, att Ryss- land skall ha erbjudit Tyskland att hålla sig stilla under ett eventtrelt tyskt-franskt krig tunt vilkor att Tysk- land halter sig stilla under ett krig, som Ryssland förbereder. Skulle ett sådant anbud verkligen ha gjorts, och skulle Tyskland gå in på vtlkoreu, hur pass mycket blir det då yrar af tysk-österrikiska för- bundet, lör att icke tala ont det vidt- LeTtitDdli .trekejearfarbundet.? x a e rt Krig 1 algtet Farhågorna lur ett större europeiskt krig synu lör byar dag tilltog., och stormakterna bedrifv• sina kr:gillar- beredelaer gned en ifver och brådska, a le te n rom fruktade man når rom helst ut- brottet af fiendtligheterna. Under så- dana farhillanden år det af stort in- tresse att erfara, livad man i Berlin, i ejelfta hjertat af Tyskland, tanker nit de stundande tilldragelrerna. Hår- om skrifter från Berlin en korrerpon- dynt till en glansk tidning följande, som lian alger sig kunna meddela ur pålitlig kela : *Jag till till en början el starkt som mögligt betona, att ingen förut- seende man hår betviflar, att det blir krig och att detta utbryter, si snart vintern år någorlunda förbi. Man har redan af berättelserna om krigs- ministerns uttalanden i anledning af krigsbudgeten erfarit, hur allvarlig han betecknade situationen. Igår år man ej i tvifvel om, att krigsministern har talat i rikskanaleten■ vågner och att det Ar allvarligt menads. Det år ej taktik får att fl bevillningarne, som ligger till grund för de :tamda uttalandena. Det är verkligen nå- den, som klappar pi dörren. Har i centrum för verldehindelaerna finnas många symptom på, att ovidret år nåra, och det ar just de minsta symp- tomen, man bår gitva akt på. Det kunde redan synas betecknande nog, att alla ellja sina ryska papper och sanda dem till England. Men stats- papper tro ofta otillförlitliga politi- eka profeter. Långt siktare aro de tecken, som ligga det dagliga bryet nåra. Det år sålunda ett faktum, att ingen som kan inkallas längre erhål- ler permission till utlandet, att re- aervIiikarne byar tionde eller ,fjorton- de dag samlas af stabsllkarne och få repatitorier i filujeue, och att det bertålles ess uiångd regvisita, som man eljes först i sista ögonblicket anskaffar. Sålunda har man segt neg tran pålitlig kålla, att det i dessa da- gar anskaffats sådant nadvandigr verktyg, som man begagnar i falai slagteserna. Om man då frågar: Men livad Ar på färde? livad år det lom n6dxandigt fordrar ett krig? så lyder svaret, att det år ofarismen, som blifvit en makt, som vill baraöka sina krafter och som den ryska dynastien tror vara en nyttig afiedare tör nihi- lismen. Sammanstötningen galler i första rummet en strid mellan elever och germaner —. man vill hafsa den saken takatnpad — och skulle det gå galet, hoppas man har, att Öster- rike skall komma att betala fiolerna; några tro, att denna stat redan skall söndras och ett de tyska beeindele- larne skola skiljas från den. litern de då skola tillfalla, år geneka lått att inse. Man fruktar ingen af de särskilda. motstAndarne, och man år teniligen vita om att kunna ganska lått krossa Ryssland. Man er mest orolig öfver Englands hållning — och man år ej utan heta bekymmer med haneyn till Danmark. stallning. Ingen tror far allvar på, nit Bie- nt:stek önskar krig, men han kan ej förhindra det; det kommer trots hane vilja. Han kan möjligen begagna teet lör att ytterligare belästa sin stall- ning, hvilket Ar en litavudsak för ho- nom; lian vill neenligen vara vid mak- ten. Han har emellertid så långe berikat med tillhjelp af fornilen: dela och du skall beresa, att den synes ut:Gint'. 1 allt fall synes det mycket tvifvelaktigt, om han kan lyckad bil- da ett stort mellanparti. Eutusias- tnen för kansleren år nemligen ej synnerligt stor, och eArskildt har han ej så Il fiender inom den a. k. tina verleten. Han har skapat sig dem ge- nom hinernelås desavouering och ge- nom ett lika hineyorlöst undanskuf- !ende får att trarndrifva sina tama- ste och sina vinner. Sonens utnam- ning till det närt högsta stateemlietet har bland annat våda mycket ond blod. Men d långe kejsaren lek er, Ar Bismarck eliter. Skulle han ejelf dö. komme ture Hohenlohe, ståthål- laren i Elen., att taga arf efter ho- nom.. Ett hemskt rykte, som ej fatt bekreteles, men ej hel- ler blifvit vederlagde. oaktadt det laergifvits at all varsamma tidningar som Kreuz Zeitung och National- Zeitung. har under de senaste da- garne varit gånget i Berlin och der 'teist en oerhörd sensation. Det be- tittas nemligen, att den t y ske miliAir- attae/i i Petersburg, öfeerstföjniant ron l'illaurne skall ha bblifvit .irjates af caren i ett anfall af sinnesfbrrir- ring. Sin karst' spridning, hade ryktet erhållit genom en artikel i Portda- mer Nachrichten, en tidning utgif- vel2 på samma ort, der Villaumes närmaste anhöriga tro bosatta. I sitt nummer för förliden onsdag beritta- de tidningen: sEtt rent af otroligt rykte. som synes bekråfta vår på e:t annat stallet uttalade isigt om den ryske kejsaren rubbade sinnestillstånd, har sedan i förgår flugit omkring i vår stad. Enligt detta rykte skall kejsar Alexander III af Ryssland skjutit sonen till en hirvarande gre embeternan, den i Petersburg an- 'tålde preussiske militarattachån. Vi anse oss el mycki hellre böra åter- gifva detta ry kte sinn det upptråder med stor bestamdliet och omtalas i alla kretsar utan att vederlaggaa*. Den lur afsedde öfverelajtnant \'il- Isuins fader år bosatt i Potsdam, der han år direktör för dervarande .0- berrechnungskamtnere. Namnet alla Berlintidningarna innehålla korta no- tiser om ryktet. Kreuz Zeitung an- marker dervid, att i Berlinkretsar, som eljest tnlete vara vAl under:le- tade, ingenting år bekant, som han gitva stöd åt dessa rykten. ytor Hanas filröta. raosa pd jernvlUen. Berittelse på bygdemål. At Henne J—. (För Laholms nya Tidning.) !lör du Anners ja tror je eka ta å raosa te Engelliölm te min stater- dötter, som e gifter må staesjenaren der naore. J• ile kan du ju gerna görs. Do ha ju allri rao•t for på jernvajen. Men du får ofta de, får du må tro de könstet den förste gången. Ja men, de ska ja nock, ile behöf- ver du inlo va redder Pir. .11 men, de eka nock gå bra. Ja, ja eka sjönk får de te stan får ja ska leavill dåd A "jaha letts brAti- nevin, grsolin, liösjyfvcr, sjyr te ko- erna lår di ha sletlet åpp di gamle nn. Ja de kan du, men syb de då inte ;ullen Du pratar, eyba ene fuller. Hun skulle :ansa må firma tåget. Når hun så kom ing i farmen på sta- @ jonen el frågte hun en kar, som hade ett pnetlinr i huan, hår hun ekolle lå ejöha biljett. ..1a, de e der, eec han, å s ega på ett Itid , som vn i våggen. Når hun då titta diö, så Genom offentlig auktinn. som förrAltas i littiploge skolhus rutinen fOrelljes ilen 4 Januari 1887 kl. En stor och värdefull bolimunling, innehållande bland annat Resebeskrifningar al Nordenakiöld en. fl.. Hi- storia, Poetiska skrifter af Runeberg m A , Romaner ef Walter Boott, Lodbrok och Åberg m. Religiösa skrifter af Luther, Arndt m. fl., Melina Bibelverk, Laroböcker, Illustrerade arbeten och Planchverk Gana böcker för barn och ungdom. Kataloger utdelas gratis och frånvarande spekulanter kunna med sina uppdrag vånda sig till Folkekolliraren C. G Lindgren. (999) sk hun en haga 1 ett par rnonteljer inganför håled. Så gick hun di ö i stack budet så lanr hun kunne å see: eK•n ja fl son biljett te Engelhölm, men de skulle va son tur- oturabiljett (år den e ju billiare.. Hun hade h ■-.rt nött sänt namn pi 'Unna biljetter, som en kunne racers fram å tebaga på. Men hun sac inte anm den denna ajaringe. see, Gom begirde på en biljett som skulle galla fram å tebaga 1 om igen, får de för- sto hun va galet. A så hade hun hört å herrans i boen att di kaltes tur-atursbiljetter. Ja, hun feck biljetten å så frågte hun va den skulle kölna. Nitc hun då fick höra priset eac hun; .A den bl aor vål får !etta billiarea. — Nå, de va bestitnda priser. «Ali, herrarna i boerna la altia prutta Mil se en tölölcilling eller al, så nick kan de gå hår åm. — Nå, ske mor inte ha en? — Ju mån, ska ja så, men ja tue- ker, ja kunne få slaed å letta på priset. Men når de inte geck, to hun opp en tieriksdalerasedel å kulna. Den sedeln hade hun fått får smör å ägg å to, hun sålt då A då så inte Annars reate å. .1a, de brugu min- sann fluor qvinger An hun, så do va ingenting ovanlet. — Göbba, tittan derför inte el noga ette jera qvinger, lår di lura jer, göbbe, leave!. I kunnen inte hålla feet på allt Andi. — Når hun så fått biljetten tl pengu tebaga, skulle hun rakna ette unr hun fått rått tebaga. Men hon kunne inte redat för hun kunne inte må å rakna annat fin i daler, mark, skulling å styfver. De dernja skulle långa påg reda får han va så gvecker to å rakna. Han hade till å må fia be- röm i bade prest å akolemåstare. Ja, han hade lått prenteum Lise. Men ingen hun geck, titta hun en gång te i hotet, å då feck hun se en taseli Itobber ma hot i den sone vag- gen. Di sie ud precist som om de . vatt batieepiber. Då ble hun raddor å geck derifrå å ing i en stue !treva fursten. Der inge röde en haql hol, må fölk som skulle rna tåget. A så tette hun Anse. Di va der en kar som sar to na; allör, mor ha fått målning på sin klannittga. «Kossennmegeda, hår ha ja fått de?» .Ah, mor hu vål eköbbat tie får nara nönståna, som va nymiladt å dc e här öfveralle.” eDe va då fårargelet it ile e ten finne gången ja har dinge .,julen pi.. Ilml hin! ene hun A så vinges hun så ejesamt må hullet. 13Ast som bon må sed der å mocka korp tåget. A di epronge di ud allehobbe i Hann nia. — Unnree tevecken hunn ja *kn aga i, see hon far se ed. .Ja tror, ja gir ing hår. I I tr e ingen inge å ja vill helst aga en*etn- te ti le 1e t- a. tt D, ttx tt at ot a - la av rit att en ,ra an n- tet Int Då on tt - - 32 — — 29 — allan liar nu råkat i on fälla och kan ickn hop- pas att undkomma genom flykten>, svarade denne. allan måste antingen strida eller gifva sig.) «Otn han strider, så är det dorför att han icke kan undvika det, utbrast skepparen. Just nu bade lojonkaptenen hunnit ombord på sitt fartyg, och hans första rörelse var att viinda. Det hade nembgen vändt aktern åt fienden för att kunna möta och upptagit sin kapten, men niir detta var gjordt, svängde dat rundt och skyndade att mod alla segel tillsatta möta den algiorska fregatten, utan att på minsta vis låtsa om att denne var en stor och fruktansvärd fiende. «Lejonet går sin undergång till mötes!) utbrast skepparen. «Himlen }Jevare don tappre främlingen, hvem han itu ur, och gifvo honom seger), ',viskade den un- ga flickan. Dånet af att kanonskott tillkännagaf att striden lAirj at. Plötsligt kom dånet af ett kanonskott buret på vindens vingar öfvor vattnet och föranledde de på det det lilla fartygeta däck församlade attl spritta till. FEMTE KAPITLET. Striden. Den algierska fregatten var en god seglare samt temligon val manövrerad, ehuru icke med samma .skicklighet och procion, sotn .ådagalägges af europeiskt navigatörer. Däcket var fullt af sjömän af egendomligt slag, ty fastän diägterna voro moriska, voro icke on finn- Skottet hade blifvit lossadt af frätnlingens skepp såsom en varning för annalkande fara, och när do alla vände sig oro och blickade utåt hafvot i riktning mot den afrikanska kusten, sågo do ett ståtligt krigs- skepp, tydliga!' af algierskt ursprung och dertill ett mycket stort, komme sättande ut från land och rakt på dom. «So der, lady!, utbrast lejonkapten. «Der kommer det gulbruna vidundret lystet efter sitt rof. Tvärt emot or vilje kan jag icke förmå mig ntt slita ur från faran, fastän jag känner mig starkt frestad att göra det. För närvarande måste jag bjuda er farväl. Jag måste gå ombord på mitt skepp och bereds mig att omottaga denne främling med all don hedet kri- get bjuder; ty om jag ej inom on timma kim sänka den främmande skutan eller sända henne upp i luften trots hennes storlek, så vill jag aldrig vidare dtverkIn min flagga för vinden. Men, lady, glöm icke mina I livilken fara ni råkar eller livar ni än afskedeord: befinner or, antingen på land eller sjö, i den vägloaa öknen, der den vilde svarta mannen är konung, eller inom Algiers vallar — ja till och. med inom den gul- brunn bojens eget palats, i er sista timma, i den mest öfverhängando fara kalla på 145jonot, och han är kan- Lsient.214tm. :lunch Å de va bra, hår e en puda ma, ja bier allti så ammor når ja arr på bara breder. Å så kan ja ta me en bid 1 eda. når ja täcker på et.. — Ilar får ingen sjapaajerare aga inge, kom der en kar ekreg. alun tötte att den dernje kolpor- tåren nie så, fast bun då inte förato raktet liva hon manna ma de 'jana- oret. Å derför så asa mor Hena: «Herren behöfver inte pjalta naor me i kalla me får sånt får ja intar inte å sjappa &Inmana. Ja ha inte stålet ella lurat nött inu så ja har inte nött å rymma för, ask så mor lilla, ja manna repet inte nött illa, men der inge får ingen an in ja aga. Mor katt ju gå ing i en annan 'famn. *Ja då gir ja ing håra, see hun å ville gitt ing i en Iårate klassens varan. «Nå de gir inte, der köats de mGed ma p j or å aga, gå ing har.. A ai läckte han upp en dör å alippte ing Hena der. «Ja., sae huri, •hade ja vett en on• ger tös hade ja nock fått vet der ja va fåret, men så går de når en bår- jar å blc gemmals. De borde han må silkebinnet ont huan å då bli han Utse arjer kantin Hans va 1 ene: (*Der inge ha mitti nån vatt udout ja, si :nor stod de så mor Tand.. «Ja si. di skulle ja allri låsa i nöt tidning., mumla hon får •te sal. Inge i den vattnen mad en haol bob ma falk. !bienn drön ond en kar rom ekulls ranta te Lunn å ta examen la itu- (lent. salva ska harren då blebi va der en som frågte. *Prost ella låneman., see han. Nere sila linsman de va dl kön- stet, inte passar de ihob, .Men. tånkte Haga, .han vill va herre öiver vars. A de blaor han, hvecket han då gir se te.. . Å de va, ull gu, inte sk galet tanke I Hata. Ella har? Fort.. Ärade prenumeranter i .Rdstad. Då «Båtnads Tidnings från och mod ingången af Mima år kommer att upphöra, få vi här- med tillkännagifva att Laholms nya tidning hädanefter kom- mar att innehålla on afdelning från Båstad samt söka att göra don så omvexlando och inne- hållsrik som möjligt. Siirskildt vilja vi påpeka, att med allra- första kommer on Berio antecknin- gar af Carl C., berörande byar- dagslifvet inom köpingens hank ()ett stör, att under rubriken) 'llåstagsidylier' införas. bDoss- utom komma såväl Kalle Kula som Calle Glador att allt emel- lan servera ett och annan bit dertrån i don gladare stilett. Laholm i December 1886. Red:11 af Laholms n. tidning. Torsdagen den 30 d:s kl. 6 e. ni. nnordrivir logen •15årteds Vapen" å dess Ordenslokal, ett nykterlietafåre- drag, som hålles af en af Distriktet* bliste talare. Be. S. 0. Kellin frk: 1165r. Lokalen blir uppvirmd. In- tradee s fgift 10 öre för Aldre, 5 Are för barn. Om kandidater anmäla sig, haltes logemöte. David Wesstrifin, (120) L. I). Sorgktiverter, i flera storlekar, från 2 öre st. Sorgbref, flera smakfulla sorter, billigast å Laholms tidnings tryckeri. tuaryllanba. 1 ett körsbnretrad hade en landt- bruhare up patt en fogelskriunu., som icke allenast skrämde bort alla skator, utan afven gjorde, att en ekat* fick sådan respekt, att hon återkelni med ett bar, som hon stulit tre dar lönat.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.