▪ get Berlin—Pari., neri talk mennisknr besynrn furst Alexanders Aterv Andan. trouble nit hrr Stoilol. (Trekuf nch ile med att rycka in uris ert( opera Kattsobel firade en glad jul i l'arie. öttruntilicie tv ingen magi skull kun- Si her likvisst ej varit förhållan- na motsatta sig ile' då ',duetten år i det. Af deputationens medlemmar sin lagliga rått,. skilde sig snart Stader från de ()frige och reste till Dammad( (der furst Alexanders finter bor), under det Gre- kol och Kaltscher reste till Köln, på Stor- eldsvåda. hymn bangård de dagen fire julafton Kalmar (len 2 jan. Nyårsafton rantmantriffetle ned funt Alexander al Ilattenberg, som ditkominit från utbrist eld I Stora Smedby på Olaad, London. • Alla tre — de två delege- tillharigt kapten 31e16). Lador, stal- rade och deras forne furste — be- lur och ladugårdar voro inom få mi- gått' sig derpå till Frankfurt am nuter ett eldhat. Råddning var omöj- Mein, der de sanamantriflade med lig. Innebrända blefvo 33 kor, 1 tjur, Stoilor. Nian rådslog, och ett defini- 4 ungnöt, 9 hist«, alv enecon nidet- tivt beslut påstås harva fattats. De fa och avin. Orsaken Ar oviss; tro- delegernde reste harpå till London ligen har vårdslöshet begåtts med lykta v id fordring nr kreaturen. Mnn och icke till Parig, Dessa höget markliga underrittel- lyckades ',Mila elden (rån ett ma- ser Aro naturligtvis egna& att be- gasin, der mycken dynamit var upp- krAfta farhågorna för furst Alexan- lagd. Byggnader och inventarier vo- der. Atervandnn(le. Likvisst kan miau ro brandfureakrade. ej neka sig göra den reflexionen, att då hela den vackra planen — anta- Rysk-tyskt förbund. get att den farofinnes — nu blilvit London den 31. december. Ti- afblejnd, linlva naturligtvis utsigterna me. meddelar ryktesvis, stil en alli- tår des' realiserande blifyis betydligt anstraktat mellan Tyskland och, Ryss- förminskade. 3Ingterna skola vara land undertecknades, i tuidten af de- på sin poet och ej låta sig öfverrump- cember. las af ett nytt coup de mein i Filip- popel. Hela ryktet — det må nu vara sant eller osant — bevisar emellertid den herekande osåkerheten och utgö- (Att lånas för nöjes skulL) ra ett slående uttryck för den alltnånt Om julaftonen bar man icke binge rådande fareetallningen, att något nytt och efverraskande, som skall kullka- för fönstren; ljuget skall stråla ut, det sta :illa berikning«, står far darren. britigar lycka till huset. Ingen niti sy eller *pinna på jul- Betecknende nog far den rådande oeAkeriteten år följande privattelegram aftonen; det sketlar butuade fingrar. Den, gom på julaftonen råkar slac- från Wien till Berlingeke Titlende: e Efter aftonbörsens slut i utunlage ks ljust på bordet, lotterej till på- rjenko kreditpnitperen betydligt ge. ste Åre slut. Det mim tappar under bordet jet nom ett all:tient utbrutit rykte om att furst Alexander befunne sig på åter- julaftonen skall Milli icke taga upp, vag till Sofia. Dettas rykte år vis- ty då dör nian innan mista nyår. Enligt gnminel sed etepne e Vret- serligen ogieneladt, men — efter kvad det tros i hårvarando diplomatiska jylltind till julen tv a stora och tjocka kretsar — har under några dagar fak- )ulljas., som tanda, it. jul:dumme De Diplomatin få icke tagas från bordet förr An (ol- ta e förefunnita herrar. tipptAckte neinligen, att man i Filip- jande morgon. och livad eon' möjligen popel linde i sinnet att dina 'uret finnes (Ivar af dein skall tandas niat• Alexander till konung at Bulgarien, afton — annan får det huset stor hvilket man satte i larbindelae Med sorg, innan år e gått till • Anda. det mete, som egt ruin mellan bul- Blåser det ej om julaftonen, Lår gariska deputationen och furst Alex- ander på jerovageetationen i Koln.: ulan skaka trådgudens frukttråd; det skaffar riklig och god frukt till det Såsom af detta telegratiik• medde- maude året. lande framgår. skulle fara far en ny Ona uran på julaftonen sitter pil - kupp på Balkanhalfan visserligen sticklingar i jorden, rycker upp dem halva förefunnite, men nu vara afvirjd. igeu påföljande 31ariebebAdelsedag Donna liera synes ej heller omöjlig, och setter fruktträd i deras «alle, då man tager hineyn till det bulga- komma de traden alltid att gilva prak- riska folkets ståtaning och regeuteka- tig frukt. Snaar det så starkt under peta hittilevarande politik. Redan julen, att traden bugua, ger det nya den 28 december meddelade London- Året god elerd. tidningen The Daily Chronicle ett livet jul gifver gran påsk, och om- privattelegram från 1Vien, deri det vandt. heter: Sidast lidret år juldagen, blir det .Under de senaste dagarna har den också under januari tnånatl; rådust bulgariekta frågan intrAdt i ,ett nytt det Ar annandag jul, blir det under och ovantault skede hvarigentint si- februari i,. a. v. du Giriga dagarae tunt ;enen blilvit ännu allvarenmutare och månaderna. och mera iuvecklud an någonsin, rå grund af lorten juft gilvit kan jag Husets arbete ölett vara slutade ty vårr ej telegrafera. allt, livad jag innan sol går ned om julaftonen, an- lått veta, men det katt anm gav tt nars blir tunn efter med alla rysslur att furst Alexander af Battenberg under år, .oro kommer. Ina:Mild( sig får att återvanda tid På julaftonen skall man lagga stål Bulgarien, ma han — något, suran kan i eadeekitivarne p1 skullen och i a n te. •Akert — blir återvald al No- logen. annars stråla Itexurna undan hranjen. •DA bulgarerna betett, att det ej al Dessli eesli kes kes bar man den aftonen rita farotinnes minsta tit•igt att option ett kritkors pi ulka darrar och fram- Itnelande rum') cke till ett oberoen- får ingångsdarren liggs tt å halmetran det [unicitt! @kola de etter all san- i kont med en sten t midten; då kom- nolikhet återvann tunt Alexunder en- mer cj ondskiap eller trolldom blom halligt, och dA detta skett, skull bar- tröskel och darr. men plat.ligt deka upp i Sofia. livad • • foul med befara., at att Turkiet 'kult Tvittar 111611 klader i huset mellan jul och nyår, får man snart klåda lik i gatrdn. roen jul gifver svart kyl kogårde, det år uttyd:, att tuånga skola da i socknen, om julen Ar utan snö. — 37 — Den, som bar in vatten pA julle- gen, skall dö innan år Ar ute. var så väl rigta(l, att fregattens stortopp bortskjuts Det barn, 9011) lödes på julaftonen, kommer att begripa allt uh ernattxr- och föll ned med storseglet och storrån på firmasten bnint•r4 'annat fatta ullulan e dt ffede huld och min måltid v ill jag mer fick 'elAppn till under roligheten i terlfr,in, 'cleaner inre ria trinde Orne in gärnn dela med dem, något benrom natt. Det akts' 'make, hyena! Några par heekArtign armur hjelp- brånteinfraeae usle fin fila. .nin hitkoraet och vitnar, men minn hemligheter behåller jag helst får mig tee ögonblickligen At att frammåtta ett vinfot nf temligen betydlig stor- 'jett. Endast för dig tanker jag mani dem och detta ende« tel i• och tub lek. sprun d« åpprindea och den adla der ditt löfte att allt ena stanna oss varan fildnile i bigare och mått. Historisk-romantisk borattelso GlAdjun 'tott i begett sky. — Det lofar jag, svarade Store •t Forta. Matts utan tvekan. Carl C. Han gjorde ett tecken åt ile öfrige Lahgtm. nia T ■ In,,,, att allaggens sig. I)o lydde på :ögonblicket, fastan V. det ritt marktes, 'satt de endast ogerna Ett ödesdigert beelnt. gjorde det. De proro såkerligen på Norge. 1:“ ',invira tilldragelse omtalas nf det högeta nyfikna om det förtroende, (5) Stots Matts gjorde ett tecken At Otto hade att gifta deras anförare, Bergenopoeten. Den 17 Dec. slug deo unge mannen nit finnkulle sitta men de vågade ej motsatta sig den- Asken ned i Anders Steffensen Roi:- sig. nes befallning. Kamratens .tids hade lunds hus i Bovaagen •i Norge. Kloc- Otto hiljdo uppmaningen och idog jotat dem, att Store Matts ingtdunda kan var då 7 e aftoaen. Inne i sig ned vid anfarnrenr *ide, under det var att leka med, då finn råkade blifvn stugan (ennos vid tillfallet sex per- att enapphanarne makade sig nAnunre retad. aonor, och den sjunde, ett fruntim- Far att lysena till samtalet. De dar drog° de sig tillbaka, långt mer lind° just lagt handen på tharr- Det hela bildade en egendomlig utom hörhåll. klinkeit för att gA ut. Från (lut ögon- tub. Aftonens ,tillhel, (len dunklo Otto börjnde. blicket hade allt lörlornt, medvetan- skogen och de vilda getitaltertin runrit , linne talet nåd med ett egendom- det, ande till den de, den ene efter omkring. allt belyst af det dunk In, hg, kraftig klang, som stod i full den andre, vaknade pi golfset, alin osikra skenet från den flammande harmoni med sceneriet. Understun- oskadade, Stugan var emellertid full stockelden verkade på ett mystiskt dom togo hans tankar en flykt, som af rök, och i byggnaden hade blix- stod långt åker ihårarens fattnings- ten entant stor tåradelse. Skorste- sitt. Otto syntes dock ej lagga marka fårtp.åga. Der lag en viss poesi, och nen linlo ramlat ned, dalren var kri• harsill. ett utprAgIndt sjelfmelvetande den. stad ut på en Åker långt från huset, Antingen det nu var ögonblickets Store Matte tystnade förundrad. Ar- golf och viggar upprifna alla fan- allvar eller en lit•ad likgiltighet, nog ven på de råaste naturer verkar in- eten voro utslagna och nieller och af, hans an:pigge syntes så lugnt och telligensen. andra föremål n 'flugan kastade hul- obekymrade som om han smit vid sitt — livar jag fadder vet jag ej, bar- ler om buller. Två af de närvaran- eget bord i kretsen af fina bekanta. jade den ung e mannen; om nordens de hade suttit på ett skrin och spi- Endast på den hage, breda pannan kalla hinunel (anta gingen lyst öf- rat ur ett greefat. Såsål detta som hvilade ett dystert moln, .otit ej bå- eer mig eller om mitt farsot barnslig.. skrinet var ei,ettralit i små stycken, dade gods; det pyntet att något 'all- joller klingat bland eadrene rika hin- utan att någon ef de bada tagit skada. der. Ilar min vagga mått i tustig Intet marko etter antåndning syntes varligt var i ganngen. DÅ och ds alrisk ban de lingre mana koja eller i ett adligt slott? Herul till, onktailt der fanns i stugan en nuirkbrunn lockarne åt sidan, liksom vet jag! Kastad af vind och vig upp tlaskit krut, en rulle mitibiotrAd och får att elcuffa tankarne klarhet. Det lie &trenden, har ing aldrig fått mitt en flaska olja. hvilket allt Ilade slun- bestintd• draget kring munnen syn- lire gata lant. Hur mången gång har gats bort i ett herm tes•mera utpragInde liårdnre 3n förr; jag ej grlibblat derafver, alltid far- ur agat blixtrade det allt emellnn till, gåfyes. Och jag slog (lena tankar men dennn idutslign ljusning slock- ur mitt Itufvud. Jag «letade; jag nade ögonblickligen, gilvande viks har sett iny-eket, prötvat nålstan allt, får den unge mannens kraftiga vilja. hunn ung till Aren. Och jag lArde Furst Alexanders itervfintlande — livad vill du egentligen hår? kanna en flicka, vacker rom d'en fag- till Sofia eporde Store Matte, sedan 'Otto sla- raste vårdag, god 50111 en gud, angel. har på rista tiden varit föremil fur git sig ned with emot honom. Du Att se henne var att Aleka henne, och mycket nintalmule. Han skulle vid Ted nogsamt hvilka vi aro, och inte jag Alekade henne af helst min sjAl. gitt besök i London fått många på- utan orsak har du stuckit ditt hufvud Och hon besvarade min ;drick. Allt »letning« att nere i Bulgarien runt, var klatt radien ode; men så kom sig i breschen för den ryske jåtten i ulfeens gale t — Du har ritt, jag hår ett Anda- hennes styng. emellan. Hun ville och. reta denne till ofveglade *teg. mål med mitt benok. Och detta ar inte ge henne åt den fattige fiskarens Att. furst Alexander verkligen fått :varaktigt. Faret och fritnet har jag todereon, hittebannet, sem ingen vis- eStl•na uppnattningar, låter ej alls o- etc om det var fogel eller fisk. Är troligt. Med czarcns nu varande sin- beslutat mig far att bli snapphane. — Ett förbaneadt klokt beslut, ro- jag inte så" god 'om någon annan? nestillstånd, synes det ligga nåra pade en af onapphanarne och utbrast Ilar jag bleknat för någon fara? 112r Itntult, att denne, dA han blir retad i ett skallande skratt, Ii% mai dc andre jag svikit en vått eller mitt ord. J ng genom att hans vilja trotsas, i sitt svor att hon skulle bli min. Ilan vredesmod vidtaget Åtgirder, tom inte voro sena att göra sallskap. Store Motta blick tymade snart bilade mig i dag, han skall båta skulle joulen Ryssland, och derfur. • Och hon skall tillhöra mig. EngIntitl fer sin del »kulle ej se nå- stojet. Vor att nå mitt mål luir jag sökt upp Stiger inte något om beslutet, got med 'turro trind, ån Ryssland — utbrast denne, nitti det skulle ron mig dig. 3litt beslut står fast. Vill du contra Enropa. ogement, om du vill Lieråtta mig or- hjelpa mig? Ityktenn om ett intimt (erhållande Under talet hade lina till hål ften ~finn furst Alexander nf Battenberg saken hArtill. Kinden brunn oclrele och engelska regeringen vinna i styr- En flyktig rodnad elverfor vid den- rest sig upp. na otvetydiga fråga den ungs men- mörkt' ögonen skåto blixtnr. ko, enligt ett telegram ferkuntinde, — Topp, hår liar du ,nin hand, nemligen ritt engelske uttikeerninistern uetts kind, men familia gennet, och det hårtiga svar, han mod i begrepp knutrat! Jag skall göra tuvad jag kan. lord Iddenleigh på det uteöktuste sått Store Matta rAckte honom handen. mottagit den bulgariska tremaintade- att gifta, dog lika fort på hans lap- Otto mottog den och tryckte den putationen — rom bekant bestående par. ut tillgipen vänner till furst Alexan- — Ila lut hal skrattade Store Matte kraftigt. — Mallott, gnom'. ropade Matt. de der — samt till och med bjudit dem Hett blod och ungt mod, ha lin hal andre. lit på sitt slott. Otto reste sig till hålften. Dc kommogenast. Denna den engelska utrikesmini- Snart återtog lian duck sin farna — Ilar sen -I, en ny kamria, pre- stern@ artighet mot en deputation, Rillning' och Hird en Töet, som ned sill senterade anfararen. Inte en at ert hvilken (amt både i Berlin och NVieti lugn och naturlig. svarade han: H„Fåga undrar jag på att du vill skrot och korn, utan en pejl( med fått ett 'flinet sagdt kyligt emotta- reta orsaken till inatt benok, och in- hjortar på ratta stållet Min andre gnnde, kan ej undgå att vecka upp- t« ögonblick har det fallit mig in att man i befälet eka' hart bli, och lytta maritim:the, helst den lir Ökad be, dölja det far dig. Men °gemet ser honom skolen 1, tia mig djefvulen tyder.° genom liv ad rom framkom- mit om, hur deputationer] tillbragt - jag, att de andra lyssna på on; det @kolen I det: Snerphanarne trangdee runrit kring sitt jul. gittes *eker har i verlden, som man 1• irro julhelgen fet klarade vig Jo- bar faga lust att utbnettnera far harm Otto för att rådet honom handen och ltige:buten, roat da befann sig i Ber- som helst. Visserligen hoppas jag helst' honom tAlkommen. -- Nu from med vintritet, eon: den lin, skola tillbringa julen i Pari.. Den att bli en ej slit får ovardig etnIlbro- der till Urea raska gonar och min svenske hunden der på herrgården följde också verkligen med ,kurirtå- SN 11911.1NENS BINS. Telegram. granninnbni. å a. — 40 — Under striden hade loggerten satt till segel och begifvit sig söder ut. Ile.sititningen hade visserligen sökt . sätta sig doromot, man skepparen och rörman- nen, som voro väl boviiprinde, hade förmått dem till lydnad. Sjillejonet ämnade förfölja loggerten, mon! ljudet af kanonaden hade nått fram till Algier, och 'en hel morisk flotta kom nu ut från dess hamn för 'ritt in- gripa i striden. - «Vi måste hålla ut i öppna sjön! , utbrast lejon- kaptenen. ',Ladyn är dömd att begifva sig till Algier, men livad jag icke kunds fullborda på sjön, skall jag kanske kunna erhålla på land., SJETTE KAPITLET. Alglera tyrann.! Staden Algier, litifvudstad för det landtområde, som styrdos nf sjörörvarfursten Aboo Ilasnan; bar er- hållit sitt namn från arabiska ordet Al Jezireh, Som betyder ö. Don är bygd på sluttningen nf en kullo, nom uppetiker från kiloton och hunner tanigt ålpust hamnen vi d dess fot, och linsen, som äro glänsande lirka och ligga det on ena öiver dot andra, tyckas resa sig i stnidrifvor och erbjudit från sjuin den mest ljus:inb tafla. Husen lira alla försedda med finta tak, hvarpå invånarne om nfttirtrne promenern eller sitta för att hemta frisk luft och njuta nf den svnIkande sjöbrisen, hvilken alltid springer upp om eftermiddagarna, medan ochgjorde dess rår omöjliga att manövrera. Ett rop af bitna upphäfdes från Sjölejonets däck, när besättningen såg verkan af dej lyckligs skottet, och (Mua glädjerop besvararados af ett annat, ut- tryckande raseri, från fregattens besättning. Den' okände visste väl använda sina för(Ielar. lian flydde icke längre, utan lado upp rodret och bragt° fartyget att vända. Frogatton var heller icke sen att taga vara på sina fördelar och aflossado hela sin bredsida på mot- ståndaren, men som han skjut när han höj I.) sig på vågorna, så gjorde kulorna ingen nynnelig skada. I)o gingo igenom riggen på Sjölojonet och afteloto endast några mindre vigtiga tåg och spiror. Men nu sköt Lejonet rakt förbi aktern på sitt nästnn redlöse och visade för första gången bala sitt n motståndar batteri, sotn varit doldt af falska kanonportar, och besköt den långskepps med on sådan fruktnnsvärd verken, att lians däck var alldelec botiickt med blod och de flesta nf kanonerna blefro odugliga. Aldrig Hedan (lett dag han började att plöja vet hade Ali Illånkkigg blifvit eå illa åtgången, men uppmuntrad() af hans vilda befallningar sprungo män- nen till kanonerna och stridde som tigrar. Men tå illa åtgången som fregatton var kunde han icke göra mångt) rörelser, medan lejonknptenen manövrerade titt skepp lika skickligt som on amiral. to Lsj .l . yNan, _ Allmugetro om julen. oKommer pråmting till. Orda me- dan jul a irae, ml han icke gå utan att ha epitet; då för han ut jalea.• På julaftonen bar man noga klap- pa till askan på spiselhården. Synes der pi julmorgonen spår efter en fot, betyder det (lad; synes spår efter en hand, betyder det Id — ett barn kom- mer att radas. • • • tefil julaftonen kan en gårds tjen- e veta, om de k komma ut stan- na :leda år till slut eller Hysta. En stol stAlles midt i stugan, och dör- ren öppnas. Den ene efter den an- dre sitta sig, drangar och pigor på fiolen med myggen emot dörren. Den, ✓ om sitter på stulen, tager med båda !tender af sig' sin venetra sko, hvil- ken derpå (liver venstra axeln slun- gas ut genom dörrtå , ilningen. Ven- der då skott klacken mot dörren, kommer vederbörande• att flytta un- det Aret, men blir tuoteateen, fallet blir ban eller hon minin innu ett år i gårde. af biet; ar han fattig, tager han af vattnet. (D. N.) ffituatithattba. Lillen fotograferas. De kommo kl. las, på f. ni. — lillen, han* mor- mor, hans pappa och mamma mat två tanter. De ville ha honom foto- graferad. Den artige fotografen gjor- de allting i ordning: tog fram den eatnmetekkidde stel, i baken mit- tingar vanligen fotograferas, och ar- r ;n iet,..e b j eae,cL atke iat nireb :ps ville taga af honom an ban hade al vackra, ;:l u e( l I leu mamma var rådd att h an sku ll e la sig. Så tyckte den det skulle vara satt af honom hane små nt Col ;aretksatte t honum i ett hög k armstol, men hans andra tant kunde inte bjelpa ett hon tyckte att detta skulle Nåra Llygeainheten, och en konflikt tycktes vara omedelbart lere- s ahtto t tsu t e oi n fuö, d itiii e ja . g, ednen m me de Giver ens om ko höga fotografens råd och placera a karniatolen. Ef- ter mycket ringande med pioglor tyck- tes liten sluttiken vara böjd far att betrakta sakerna, nya stallning i ett gYaa kk . t a t m ol gria ju le sh beredde sig att taga negativet, :nen just i det kritiaka guublicket vek liten sig dubbel öiver tecknarn:nen och skrek af bjertane lutet. Hane vippa satte åter pioglor- 1311 i it3iClie, musta:en (hug upp speldosan, matarns reste upp honom i stulen och tanterna k./Ilade honom: ▪ täta misusande Sedan freden biffrit iteretIld, togs ett nytt negativ, demon gångs.ined na- gorlundu fretugting. 31eu en af tun- telna tyckte iute om uttrycket i an- sigtet och mamma påstod att det inte gjalile natt sea åt tema °got'. Na... gång otack han bida kaj tualvarne munnen och slöt det en•jagareeir - - gången derpå e xas«). -esTel manstub. som noga bevaka: honom, fram och ' kakadu på honom och bultade bo- och tit- ie tanderna en "i k n'skar oitorg yr g aga. tade nt genom feastret far att se ef- ter huru långt det var ned till sten- leggnin gen. 31au gjorde ytterligare tre å lyra misslyckade lutsik ocholutligen hata- de den olyckan att liten, emu si utla- ga gånger blilvit tagen ur etuien och inte blitvit rigtigt fastbunden, damp er.på golfret, så att det dunkade n e fettl Nu fuljdc ett truktansvirdt tumult a,C3t r i iål , d dga leoren då n a - il:: „etiker e kvor, d u d t e n , o e cn ii ed kr u a nts dii " e a t n t berat° o å e ralca som de der, till dee. han bier oh U111 att inga ben blilvit btutu kom hau fram och sade att ha !igen blilvit utkallad till en partias, som, önskade talade med lionvm. Han kinde sig si ;att vm hytte då de sade honom att de inte skulle göra något nytt (ursök den daga att han glainda att lena tuta tg regler ucti bogåra betalning •da a glittret ar taget. DÅ de betunno sig i new, undernuatle familjen, huhu/ gasfen om att de skulle koturna tt. baka ont nig:4 dagar, th;11 futogtatea har nu hyrt en liten gosse att sitta. på neder-et* tuppsteget och suga li v- hona ear de Ibutnuta, al att hatt tår tid att otåliga dunen och sitta ut ca lapp med orden. «Rest utrikes.. Våra småttingar. (Seen i hen- ma l ) Lille Jehu var vål inte olydig och gick och badade, då mamma ter- bjudit honom det? Gjorde hau? — Nej, mamma. Wide l'eterton och alla de andra gossarna badad:, d: åd: och jag kom i håg bvad du sag m och ville inte vara olydig, — Och John eåger aldrig utan:un- gar, gör han? Nej, mamma. — ålur kommer det sigettJoha har på sig Wille l'ettenta ••■••••••• Till salu. Goda, gula Kok ti rt e r soljas hos kronnjIgnre 14114tribtt. (6) Joh. Ljungbergs i Eda( och Sö- derblom* i Eskilstuna N tulliellocessitim till nedsatt pris hos (Still 0. Andersson. Nu:: herr af • T a tv e 1- TapetlIstor. Om julspionen kan en flicka fa se oell sin stillkommendes. llon sitter sig framfar en epegel med nue, ett glas öl och ett glas vatten. Når klockan nu hemkommet hoa l. 0. Andemol slår 12, ser hon' brudgummens bild Ng) i 'verein, e‘r han rik, dricker ha n •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.