Ou fish.. ben trib något fillfEle under wattenafftångn ingen brpnabe franea. eierlbefas i terrin. Cu gammal lav i Yteritr, birilten4 Imago fem tvang henne att ante:tuta en violrobot af (mr fermat, tittobs på våg till tuttan in heg några branta eeg tafatt vit elfte• bet få natt, fig en liten 1pelbefa i ballet fbi plalmbo(en. linbet gubiljenften 18tte ten gamla barnen öppna fin pjalrit• bd, Då till henne. ed) PrIamlingeti. håpnal) te fänta tonerna af 'Mon gåt' lufta edo tiara flammabt ut i tartan. Stronges åder oth trigartblobtt. an fettat i en af Besitt lang lodior tem brom bagen f ett mintre erånligt utbett mrt fin heter. lintet teviften latta tet heta frigarbletet i allt håfti- gatt 'mantling. eda ett, tu, tre rulett ban till cd, 1)43 fiu3 tSnUr i hreberng ena bra. 8iliCen af Utta anfall trarbt, att örat ftannate mellan te bi honan. flinthitba åder upptftrate tånberna. Medta 'ettålfgetlfe ed? medta lettigboo. ecItaten8 tvi Signum. romani, 21ag, huftru, fem ljelf år :tvil- lingbarn, ftåntle fin man f8t hihi år 'egon tvillingar ed? Pr erntring fem meder fetare trillingar, glete. fem lef- munte barn 0 tya år. r artige ;utger. Vr någon tiD leban aga i ,t4lha leden i 2:fna - tt:egg l,in imåftelclåtaren, Redaren c organif ten berftåtel, en fat Cri3t 1' 0c' tet Dlittti3M eth omtpdt man, ed) t8r- lamlingen lieb i haft i förlåsenhet fat erhållante af himplig verket att uppe - hålla halo) båta fiftnamba tfitifter. mantel) Ilego fig ben aflitne8 båta ålDfta barn, inpå polfar cm tida 12 ed; 10 år, betturet, och Dr fuflg8ra bet rå ett fått, tom år fårtrånante. erdeln ftitel of 12-åringen, metan ben ombe hunger, ceb utom på 'ångaren. natur- lega Kungliga !timma år Det nåftan er mejligt att bita Ort gublti,infteng mu- ratiga moment !dat af 13 unga per- pe nn. Sia lår ktnellertiti en annan per• lon balrya 8fwertagit Mlan, metan ten unge fångareal hålla börjats lita af ten ftera anftråligningen.; «Uwe bageri fefte i giettrfulan rakt/ ett ftadari håfttreatur, tiflhDrigt ortentatertree of e6Derfcr1 lanbtaåtbat artis Baur julhelien. .0.1ften, jam f8r någon mindre roa bittert utlånat, till fråmmute valen, babe en RunD lem- nate utan tfflinn tril) ett Denna Nrione hela i in särt inwib mågen och mar, tå Unna åter urfem, totalt f8rfrounntn. Ulka basar Utefter åtetfani hatt haft ech flått faftfittanDe i ett buffinår på titan em mågen omfring in brutit mil från ten platt, Der han lemnabc8. Det (Watt tjutet Ivar naturligt:vig af fåk od) hunger mudtt mebtaget, men boppat man tcd genom smicratfutl Ptlel tun. Ila åteeltålla bet lamma. tåben war agiurcrob f8t 700 fr. Riksdagen. Konungen har ut:lunne till talmun och vice talman i Första kammaren grefve G. Lagerbjelke och f. nate- ridet P. von Ehrenheirn *amt i An- dra kammaren grosshandlaren 0. Wijk och bankufullmaktigen Lisa Olof Larson. Älderapreaidenten hofmarakalken P. Reutersvard helgade Företa kamma- ren. ledamöter tillkomna. framhåll- !ande att den ekonomiska stallsången vore dålig. orikradt statsfinanserna Aro goda. Synnerligt ilvater vore jord- bruket. airelluing. ()rider forns Året bada många förut vilbergade famil- jer inåar gå (dn hus och hem, oak- tade arbetsurnhet och sparsamhet. Rik.dagen miste tillse livad mon på lagetiltuingens vig kan göra lör att !Amma faran. Frågan vore stor, all- varlig och tålde ej undanakjutes. Alderapreaidenten friherre A. II. Fock välkomnade Andra kammaren, önskande att försonlighet, förtroende och aktnirg måtte utmarks öfverligg- ningarna och besluten bidraga till fosterlandets fromma. Landtmannapartiet har å enskilde sammantrade å Grand Hotel valt till ledamöter i gitt nionaannarld: hrr Lima Olof Larsson med 115, A. P. Dani- elsson med 114, Magnus Jansson, Vanaiter, med 103, Ola Bosson Ola- son mod 102, Anders Person, MUr- arp, med 100, Carl livar-ston med 97, Johannes Jonston, Frastorp, med 68, Samuel Johnason. Vetlanda, med 59 och Nils Petterson, Runtorp, med 58 rötter. Till suppleant valdes hr Folke Andersson med 56 ruter. De närvarande bealato at: frågan om tullskydd ej ml utgöra föremål för diskussion vid partiets gamman- traden. Martyrvolontärer. Det har blifvit ett kinstigt mode nu för tiden hur uppe i norden, att bokskrifyantle karlspureoncr som vilja se sig om hår i verlden, eller !hilka råkat glipa :fig fulla på sådan tid ort lats, att det väckt större skandalti- or annars ha någon sorts oro i sja- len, eller gjort något, som de behöf- va dammas for, — de låna hop nå- gra pluringar af vinner och bekanta och resa ur riket alldeles frivilligt och al- rika och vitnas och skrikit se- dan om att de .jagats i laadatlyge.• Ingen menska har gjort dem nagid för när; smisk ha de inte fatt selin de voro små, ehuru Gud skall veta att det nog hade behUfta ibland, och allminheten har varit nog beskedlig att tämligen okritiskt köpa ifven de- ras dåliga böcker. Kunde de inte lefvat hår hemma. ordentligt betalt sina krono-, kyrko- och kommunalskatter och »kritvit så pass osedligt OM sina födelsestäders prostitution och sina pappors rygg- mirgslidande, at: de blifyit litet lagom .förföl jda. hår hemma si att högfarde- djefvulen i deras oroliga hjärtan kun- nat finna sig tillfredsstald? Skall det nödvändigt bara af ut till ett utrikiskt hotell och heta att omalet den och den ,ijagats bort, långt bort från sitt fosterland.? I Hörby i Skåne finnla en liten postiniatarefru, som hete l Bendicta- son. hon alcrifver under ipserdony- men «Ernst Ahlgren• noveller och skizzer, som oftast aro bri, stundom priktige, och hon år rått omtyckt. Men herre jemini livad det skulle bli för en annan fart med trennes böcker, om hon vid nista pigflyttning ville ta och midja en aldre, förfaren flicka, sorn på eget ansvar kunde ta huset och postmistardn om hand, ocn ek .jelf resa ut och lagga sig till på ett tyskt eller selandakt hotell i några månader och el i resebref hem till Eogclholmsposten, BIatadakuriren, el- p — 64 — tonens mörka skuggor, fallande öfver land och sjö, hade inhöljde bojens landtliga palats i sin dystra mantal. Galnare, harems herskarinna, såsom bon vanligen kallades, satt eller rättare halllåg på on präktig divan i sitt lyxfulla rum klädd som en kejsarinna --7 ingen turkisk flicka• eller vacker slarvinna utan en verita- bel <frankisk> svinna, som dortill icke var Så särde- les ung. Hon hade verkligen en historia, denna harems herskarinna. lion var fransyska, fångad af ett af bojens sjö- röfvarfartyg, då hon befann sig ombord på ett litet från Spanien till Italien gående fartyg, och hette Marie de Rohan — eller detta var i alla fall kvad bon kal- lade sig sjelf, fastän det är ganska tvifvelaktigt om hon hade någon rätt till detta ryktbara namn. Till yrket var hon sångerska och danserska och gjorde en af sina koitstresor, när hon fångades af do moriske sjöröfvarne. Bofalhafraron öfver den algierska krysaaron var en från sitt land afviken fransman, som genast insåg hvilket fynd han gjort. Bojen hade alla möjliga slags hustrur, men on fransk dansös, en smidig, gazollartad vinna, för hvilken konsten att behaga var lika bes kant som ringarna på hennes fingrar — det kunde icke slå fel, att hon skulle i sina garn itamärja Algiors i grymme och öfvormättado bortskar°. lian beräknade icke illa, ty fransyskan gjorde on nämnt: ögonblicklig °raring, Hon dansade sig helt ler Tommelillatrumpefen eller något annat aktade sydsvenskt platsorgan, förtal ja ett hon, sförekjuten af foster- landet och förföljd af generalpostaty- relien, flytt ut, långt ut, i (rammande land för att lita den helande tiden veva diktens rosor öfver ett sargade bietta och i lefvande verkligheteakild- ringar glömma en bitter verklighet.. Bland de idiotiserande skaldeyng- lingar och förlupna, ryggniargtlidan- de skolpojkar, !vilka under namnet .Det unga Sverige. bildat den Olcan• da, aluskliterara ligan till inbördes förgudning, hoars medlemmar till lec• kel prisa och biografera hvarandra i våra julkalendrar, finnes, noga råk- nadt, endast en skri kunnig person, nemligen lille Gulnat Geijerstam, rektorsson från Kalmar och mindre kand af den satora• publiken An han borde vara. Han har både en god stil och ett gode grepp vid valet af motiven för sina skildringar, men har amin inte lyckats skrifva sig till nå- gra större summor, indock han i klok efterskrift för tidsanden uti sin sista buk gifyit en minutiös beskrifning på ynglingaoffren å den tala karlekens pr vindskupa Åtkomliga altare. — 1Ivarför går han inte si landsflykt?. Ilvarför i all verlden kan inte lever- je literur karl, hette han an Anders Pettersson, helt simpelt ligga en po- liskonstapel på katten, skaffa sig en stamning för öfvcrvåld mot ordnings- makten på halsen, afekedefeståta med allvarligt sinnesrubbade pojken Ola Il. samt mosaiska troabekanneralcan Oskaria Levertran och sedan flykta öfver till Lobeck. Ilambarg eller Köpenhamn sagg derifrån lita an- tingen Ola eller Oskaria akrilva i någon båttre illustrerad skrift. Förr satte de sig i all sköns ro i ett gode rum å ett första klassens hotell med tofflor på fötterna och blommig nattrock på skalderyggen och börja- de alcrifyis och grata och svids om snö och hentlingtan, om julskinka och fotterlandskarlek, om opal och klentten, om glögg och Chricuebarn, och sen skickade de hem det till nå- gon aktad hufvudetadstidning eller kalender, och så fingo valupploetrade marnieller och unga exttaordtnarier också nöjet att gråta och voja sig öfver den .biltoge.. Ufvergifos belu- genhet. Val kunde det !Anda att en och annan meta sansad karl då tÄnkte: «Men hverför tusan bådar reser då • inte ynglingen herh, om han Ar så galen på nötter och lutfisk och fal- ska klockartoner i julottan, hellre an att sitta så der och gnilla som en gris i en herrgårdegrind!.. Dock, det der var mera i förbigå- ende och ingen fattade sig vidare vidt ajelfya faktum. Men når det göres till en politisk omständighet, en kulturhistorisk frå- ga, om herr den och den smälter air biffstek och smörjer ihop sin allt un- derligare och besattare diktning i Christiania eller MOnclien, Bergen eller Paris, Stockholm eller Geneve, nar ingen menniaka på Guds vida jord hindrar herrarna att komma hem ont. konkurrera med oss andre om hvarje mer och mindre hederligt för- slet', då kamrer jag mig frestad att utbrista: Tack skolen 1 ha för allt det sockra akrelv en innan Anus) eltförgudoin- gene demon dragit storhetsvanvettets slöja öfver edra hjereorl Tack för •Synnöve,. •Ilsermiendene,. ..!listar Olof. och Ännu mycket mera, som skall öfverlefva minnet al eder van- artighet. men glin nu hem och lig- ga.: er och tagen lite gammalt på er! Sigurd. (S. P.) Telegram. Riksdagen. Trontalet. hittre utbildad och mera Ilmpad för sin uppgift ån den nuvarande. Förslaget till en ombildning af det indelta rytteriet och till en fixering af rotehållet aro under utarbetning för att, om möjligt, redan vid domna riksdag blitva föremål för eder be- Ii a n di ing. Äfven hyser jag det hopp att un- der riksdagens fortgång få till eder pröfning framlaggs förslag till ass- drade bestÄmmelser rörande de all- månne laroverIcen. Nedkallande Guds välsignelse öfver eder och edra arbeten förklararjag detta riksmöte öppnadt och förblifver 0. 5. v. Stockholm Alen 18 Jan. Det tron- tal, hvarmed konungen i tisdags öpp- Statsverkspropositionen. nade 1887 åra riksmöte lydde så- Stockholm den 18 jan. Den till lunda: Mine herrar! Våren heloade vAl- karnrarne ötverlemnade statsverks- komne till fullgörande af de vårt propositionen upptager: Glverakott grundlagen eder anförtrott. Om der- från 1885: kr. 8,293,000; ordinarie under meningabrytningarne i vissa inkomster 19,022,000; bevillningar kr. frågor varda skarpare in eljest, så 55,700,000; Ofverakott från postverket vet jag dock att alla drots mötas i kr. 300,000; af riksbankens vinst för 1886 kr. 1,250,000; summa kronor like varm kårlek till fosterlanet. Vårt förhållande till alla (rimman- 84,565,000; utgifter: första hufvudti- teln kr. 1,338,000; andra hufvudtiteln de makter Är fortfarande det basta. Statsverkets tillstånd ar tillfreds- kr. 3,814,700 (ordinarie) och kronor 65,000 (extra); tredje hufvudtiteln kr. stillande, i det att betydande ofver- skott från 18K, Art statsreglering fin- 613,800 (ordinarie) och 4,500 (extra); nas tillgangliga för bestridande af fjerde hufvudtiteln kr. 19.772,500 (or- utgifterna t den budget, som eder dinarie) och kronor 1,429,500 (extra); fUrelaggee, och ifven för år 1886 hal- femte hufvudtiteln kronor 6,060,000 va statsinkomsterna visat ett icke ringa (ordinarie) och kronor 1,400,000 (ex- öfverakott Ofver utgifterna. Förlidet tra); sjette hufvudtiteln kr. 4 mill. års skörd hade i allmÄnhet lemnat 676,011 (ordinarie) och kr. 1,702,989 gud och väl bergad alkaerning, men (extra); sjunde hufvudtiteln kronor naringar och handel lida alltjeme af 14,612,000 (ordinarie) och 276,000 det betryck, som lånke hvilat öfver (extra); åttonde hufvudtiteln kronor eflarslifvet i hela den civiliserade 11,134,994 (ordinarie) och kronor verlden. Tecken saknas likvit ej, 1,537,006 (extra); nionde hufvudtiteln som bebåda ett efterlungtad och val- kr. 2,630,000 (ordinarie) och kronor 1,125,004) (extra); utom huh udtitlarne behUflig förbättring. Es allmän svensk landebrukautaull- kr. 500,000; rikagaldakontorets utgifter kr. 10,733,000; afsåttniug till landen ning, den sextonde i ordningen, har sistlidna sommar egt rum. Utatall- ten nytt rileadågshut kr. 200,000; till ningen, i alla hÄnseenden mera om- inlösen af skatte-fralterintor kronor fattande an någon föregående, vitt- 700,000; till foratirkning af «sover- nade om den löftesrika, för hvarje keta kat saforlagafond kr. 240.000: ev enakt sinne glädjande utveckling, summa kr. 84,565,000. hvari boskadsskötteln .och redskaps- Stockholm den 18 jan. 1 stat.= till verkningen befinna sig. En revision i vissa delar af förord- verkspropositionen lakas bland an- dra anslag: 6,000 kr. till pension åt ningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och s)'öfarts-för- öfveratithillaren i Stockholm vid fyl- da 6.5 lefnacialr och 35 tjensteår, der- hållanden har jag låtit verkatålla, och skall det utarbetade förslaget till för- af minst 10 såsom landsbofding eller ändrade besamtnelser under:n*11as Of verstithållare; till fortsittning af ar- betena vid Luuds asyl för sinnessju- eder prUfning. Då jag anser en förändring af lag- ka 360,000 kr.q till pension åt kapell- atiltningen rörande de enskilde sedel- mastaren i Lund Gnoapeliue 1,000 kr. utgifvande bankerna i den riktning, samt 2,000 kr. 'åtskilde i arvode åt hvari mina förslag till senaste riks- docenten Söderberg i Lund. dagen gingo, synnerligen angelageu, har jag endast för et; tid af fem år förlangt de enskilda bankernas oktro- jer efter Ml gillande lag och kommer att ånyo till eder afgifv• logförslag i Bismarck och Österrike. ämnet. Det skulle vara brist på uppriktig- Arven på andra områden af lag- het att förneka, det furst Bismarck. atiftningen pågå alltjcmt forberedande bekanta stora tal gjort pinsamt in- arbeten. 1' lers vigtign lagförslag Aro tryck i Osterrike,skrilver News Freie redan eller vantes under den narmir- I'rease. DA österrikisk-ungerska mo- ste tiden blilva i det skick, att de narkin på rdagfiltet mist sin stall- kunna vid denn• riksdag föreläggas ning i Tyskland och Italien, beslöt det eder. Bland *klena nrininer jag ny att -tills vidare hålla sig helt och hål- tryckfrihetslag *ante lagar angående let utanför de frågor, som satte Eu- handelsregister, firma och prokura, ropa i rörelse, och 'invanda hela sin tillverkning •I brunvin samt ighåll- kraft på att förbittra armin och fi- ningsbeovarens ordnande, nanserna. Den organisation af flottans perso- — Nej, bör nu gubbar, sjåpa er TyvÄrr blef denna tillbakadragna inte och tigg inte så förtvitladt ont nal, hvatom• jag till eder atlåter för- att bli «skymfade. och .förföljde. för slag, skall både öka betala:ingången hållning endast allt för snart up git- att edra böcker skola gå bittre it: och skapa en bemanning för flottan, ven. Kejsar \Vilhelms vanakap • ulle •gjuta balsam i de djupa och Ännu fri- ska såren. Stödd på Tyskland. star-• ka arm, tradde 1 Nterrike å nye 1 för- grunden. Det följde den stamning, som hade till följd Turkiets lemla- atande och på Berlinkongressen till- — 61 — kampade det sig två nya provinser. Fortittättningen för denna mot MO. in, och det var fullkomligt tydligt att han vaktade på nurkiens traditioner stridande politik oss och således kände till vår ankomst. Det var hans mer det vanskapliga förhållandet till mening att tillkännagifva edra planer för flickan och Tyskland. Snnrt kom också en form- sålunda förmå henne att .mottaga hane beskydd.> lig allians till stand, !vilken tyckte» vara omöjlig att bry tu, enar den var Ett lugnt leende öfvorfor den landsflyktige lor- bygd på solidariska intressen. Bie- dens ansigte, och han nickade vårdslöst, inaicka tal visar, huru långt de stora allan är väl betjenad, det är allt. Hann spioner foryintningar, sons Ciaterrike knut förtjena sin betalning, liksom mina karlar förtjena sin. vid denna alban., gått i uppfyllelse. Men on sak kan du förlita dig på, Tendrell, och det är, att hans vetskap om mig och mina planer icke är hälften så noggrann som min kännedom om honom och hans förhållanden. Men nog härom. Du måste lägga ut från Algier och icke återvända hit, förr än du haft ett 'samtal med denne må kallade grek, utan afseendo på hur lång tid som förflyter. fiolen honom från mig att jag önskar ett samtal med honom så fort som möjligt, emedan jag har saker af vigt att meddela.> «Anser han det möjligen icke för att vara ett snara?> frågade den andre. «Jo utan tvifvel, och för att förtaga hane miss- tankar ' kan du säga honom,- att han efter bohag får bestiimma omständigheterna vid detta samtal. lian sigtighotsmått, som hans liti.ga må taga alla de för minne kan upptänka — företaga 'sådana eitkerbetsåt- gärder, att ett förräderi å min sida blir otnöjligt. In- skärp i hans Kinne att detta samtal kan hafva do viga tigaeto följder — att till och mod Algiors öde katt bero dorpå.v 14 topt,,Fsistos. attika. Pk en tidpunkt, då tyska riksdagen underrittae om svårigheterna att be• vara freden mellan tvenne stater, för- klarar rikskansleren, att det Ar ho- nom likgiltigt hvem som regerar i Sofia, ehuru en kvar vet, att bulga- riska frågan lått kan komma °eter- rike att gripa till vapen. Ilvilket varde kan man under så- dana omstÄndigheter tillinat• arid mellan verldens maktigatte man? Det behöfs ju endast en pust för att om- stöpa dem. En, förbindelse mellan Tyekland och Oaterrike i den me- ning, som folk i allinanhet tanke sig, existerar icke. Furst llismarcic för- säkrade, att Tyskland skulle komma att stå utan bundsförvandter i ett krig osed Frankrike, och hans tal lenhia- de ej heller ringaste tvifvel om, att ()eterrike lika litet torde kunna göra rakning på hans hjelp vid ett krig med Ryssland.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.