iftettabt fatIlstiterftt fnnai n3gro tf be traniatlantifir ,ingator mara att thus af fittlante nolle i en utliabft tib. sannarbåttis. nias: gitte Pagoder:te ten 'Ilmbria' baftea Rida, till lbe Zinari ca frrifteclie, i bilfri' be flikas bitort kt kfteerbanktaganbc ba3atilecict om bceb Nbc traniatlaatiRa .inlarm. be ledare btiaina famnen till tålt Nr 81H:tinget af titt fatliga orre eda bloda :erfarne nitifaatrare. Xi •Umbria se fffa nia inruta en tina msk fem tät- t:rat allt bteub ban egbe, i fj6n. ed) ttri an tea failayrate babe lamma natt lom tenn flått, bliftrit miefte af bottlier cm = ert på ;runa af mib fpelhotbrt upp- ftantua fttitletreter. äraitganben. Norge. Apanaget till prinsarne. Den första hufvudposten på budgeten, den som handlar om anslag till det k. huset, har, såsom förut nilmots, i kr uppförts i samma oförändrade skick *ont t fjol, utan ett regeringen, i hickat tued livad i Sverige ekett, inlåtit sig på någon onitlyttning af summor, hvarigenorn de yngre prinsoms *kulle erhålla sar- skilda apanage, i det dessa frindro- gol summan sf hela samlaget till ku- t:tingshuset. Fastan ou nimnda hufvudpost van- ligt vis bör till de kuranta sakerna, skrifter taoka Dagbladet, finner man emellertid i år, att medan hemställ- ningen År af den 31 december 1886, bar den först bifallits genom k. re- eolution af den 2T januari 1887, by& ket synes tyda pi, att under den mel- lanliggande tiden underhandlingar kanna halva förts, lastIn de blifvit fraktlön. Danmark. Under Estrupiatet. Under Kirra året &Stades en 13-årig gosse i Danmark till 10 slag ris för det han på konun- gene födelsedag sjungit en icke F.- oceaprånlig vie& Med anledning håra! året en li- kare, doktor Dreyer, i en tidning en satirisk artikel, som fåll höga veder- börande så föga pi lappen, att hr Drever och en kapten Claudius Mad- sen, som antogs vara hans medbrotte- ling, af underritten dömdes till 1 månade fingelse hvardera. ötverrat- ten har nu, ehuru den anser att ar- tikeln kan anses vart ett försök att .gcra regeringens provisoriska lagar förhatliga eller föraktliga., frikandt de bida herrarne, emedan uppsatsen dock ej kunde anees innebin °unna eller srangda framstållningar. Strilas. Verldsfreden. Underrittelaerna lyda nu ganska förhoppningsfulla med hinsyn till fre- den, bevarande. 1 ett telegram från Petersburg af i fredags heter det: 'Medan utrikesministern Giers tele- graferade till furst Bismarck lör att bedja honom om upplysningar angå- ende Tysklands ataigter gentemot Frankrike, skickade kejsar Alexander en liknande förfrågan till kejsar Wil- Lelta. De omedelbart derpå anlända esarstelegrammen ha noggrant sam- ma ordalydelse och gå ut på, att Tyskland • ej tinkte angripa Frank- rike. Innenillet af deum telegram har meddelat. franska ambassadören de .uppattlende luckorna i harens, ma- finkas och landtvarneta led. Någon i Petersburg.. Från Wien telegrafera., likaledes lift Teakring år således tjenatgåringen i fredag*, att .situationen sisentligen vid' landutormen ingalunda, livar torbåttrat sig, så att de farhågor, man och en som kan försöker derför att hittills hyst för Ryssland. planer mer vinna anatållning såsom landtatorma- och me r för.vinnit.. Ett direkt te- officer. auditör. likare, råkenakap.fö- legram från Wien, sill Sk. Aftbl,li- rerk eller kommissarie. Leds amt nog ter likaledes fredligt. Vid depute- korituer landtatormen tillsvidare icke radekammaren* möte i lördags blef att ,erhålla någon uniform, utan blott nemligen en interpellation om 'håll- ettsvart och gult band omkring ren- ningen, som (nautik. till minister- sto armen. Dermed försvinner för presidenten, på grund af dennes sjuk- mlf:gen den sista lockelsen, som ha- dom besvarad at konaultstiva etaterl- de kunnat försona honom med skyl- det Ziernialkowskri med följande för- digheten att kläda blodig skjorta för klaring: *Förhållandet till makterna foa'.erlandet. Om ltallenarnes nederlag rid år tillfredeatillande. Ingen som helst Masssauab för freden °gynnarn föriodring har börja indtligen ingå några enskild- intradt. Trots den tillmanna politiska situationen. oaikerhet och allvar fast- heter. Sålunda heter det i en rap- !liner regeringen sitt hopp om fre- port från en örlopekapten till marin- den skall bidra bevarad. De före- ministern af den 22 januari; Sedan, olag» militira leveranserna kunna som bekant grefve Salimbeni jemte icke betraktas som något krigtekt tre kompanier och 150 infådde blir- symptom; de böra endast uppfattas vit: kringränd och tillfångatagen, lat sotn föraigtighetemåtts. Hus Alula uppfordra befillialvaren Den ometandigheten, att det bebå- för de italienska trupperna, general dade förbudet mot histutförsel från Gens, ett utrymma alla framskjutna hela det Utrikisk-ungerska tulloni- fo'rt och inekranka ockupationen till ridet nu blifvit utlardidt, torde nar- 3fassauah. Denna uppfordran skedde mast vara att betrakta som en re- genom förmedling af grefve troaktiv Itgård i sammanhang med som hålles fången• smidd i jcrn. dc ryska och tyska bietexportförbn- Ilen bad general Genti efterkomma den och ej vara att hänföra till något tlynn• anhållan, då han eljest hota- direkt krigiskt symptom. des med döden. General Gen sva- Från Paria meddela., att den pari- rade, att denna begaran omöjligen nek° deputeraden Lacroix i torsdags kunde efterkomma». De ifrågava- hade ått samtal med premieneiniatern rande forten tjena till skydd för ka- Goblet, hvilken han frågade, om en minerna. Han vore beredd att till- interpellation i kammaren om rege- bakeviaa abyesininernes hotelser. - ringens utrikespolitik och situationen_ Det var på detta stolta svar, som det i Europa skulle bli besvarad. Go- aUfall skedde, hvilket nödgade ita- blet låste hans uppruirkaarnhet på, li;snarne att draga sig tillbaka inom att en sidan interpellation *kulle va- le.austrahe murar. Salimbenia öde ra alldeles ölverflodig och gagnlös, ar oklndt. då regeringen endast kunde återupp- repa sitt fasta beslut att uppritthilla ". Ett engelskt emigrantfartygs freden. Dan nedgång i börskurserna, fbrolyokande. Nära 300 rnennesko- som egt rum, kunde luntare. till börs- lit spada. 1 England rider allmin manövrer. Efter detta samtal upp- bestörtning, enår underrättelse an- ge! Lacroix planen att framatilla en landt, att emigrantskeppet Kapunda dylik interpellatioo. totalt för list pi grund af en kolli- Kölnische Zeitung fortfar emeller- don med ett britiekt barkskepp, som tid att bringa meddelanden om Iran- man antager heta Ade Melmore. ska rustningar. Sålunda pinar detta Kapunds, som hade 313 menniskor blad, att Ftankrike fortfar att sam- om bord, sjönk genast, och endast 16 mandraga trupper vid sin östra grans, a de om bord varande råddades. ei att inom kort 80,000 man skola Inga qvinnor blefvo räddade. Enligt vara koncentrerade mellan Saint Di6 en uppgift sjönk !Uren Ada NIelmo- och Nanc7. re, enligt en annan deremot har far- Neue F reie Pressa beråttar, att dc tjut ehuru med svår lacka kunnat österrikisk-ungerska delegationerna ta sig fram till Pernambucco. ej skola eammookallae, förr ån i medio Kapunda var ett jernfartyg, matan- af :nare. 1 österrikiska riksrådet har de 1,095 registertons, och var på våg från tysk sida bebådat' en interpel- t'.11 vestra Australien. Af de om bord lation af följande innehåll: •Ilar på varande voro 272 passagerare och 41 sista tiden Intradt någon föeåndring tillhörde besattningen. I den af en- i monarkiens förhållande till de ut- gelska tidningar offentliggjorda för- laodska ',interna? hoppas regerin• teckningen öfeer passagerarne finna gen fram:iles kunna bevara freden?. Vi intet namn med svensk klang. Österrike - Ungern. Som icke fartygets i London bo- Dagens stora frige i detta land år satte cgare mottogo någon direkt un- den genom förordning al den 18 sist- derrattelse om olyckan, tros det, att lidna januari i verket satts organiea- kaptenen och ofbeerarne aro,bland tionen af landtatortnen. Det finnes de omkomne. Katastrofen torde ha knappast en familj: inom hela den egt rum kort innan Kapunda skulle österrikisk-ungerska monarkien, som passera eqvatorn. De flesta emigranterna voro skot- ej berörts af mumla faiordnieg, ty skyldigheten att tjenetgöra i landt- ske och irlindeke bönder. Man be- etormene led racket ifrån mannens fattar flera egendomliga tall, liven- l9:de till hans 43:e lefnadoir, Och genom passagerare ej kommit att landtetormene uppgift ar ingalunda medfölja det olyckliga fartyget. Så- att uppstålt• ett slags borgaregarde lunda hade bland annat en andra till den 'nådigs bårdens förvar, utan klassens passagerare den olyckan, att att underlatta annas uppgift genom kort före fartygets afgång bryta sin bildandet al garnisons- och bevak- arm, hvarför han landsattes, och det- ningstrupper samt att i nödfall fylla ta har förmodligen dillat hans lit. — 100 — viljen attjag skall hugga af edra hufvuden som om de vore rofvor!» utbrast han. «Det är ingen ting att skratta åt, såsom 1 båda skolen finna, innan 1 blifvit en timma äldre, i annat fall vill jag aldrig draga ett svärd. Besvaren min fråga, edra hundar! livilken- dera af er två är den grekiske piraten:h. <Ingendera, ers höga och mäktiga nåde, tappraste af anförare>, svarade on af do två. «Vi öro ondast fattiga fiskare från Tunis och harva blifvit viiderdrif- na från haten.) FJORTONDE KAPITLET. a a c n n ink Inför bojen. «Det är osanning», sade Bohm hastigt. Mag Råg dem mod mina egna ögon komma ifrån piratens skepp och der Lorta synes det ännu.» Och greken pekade utåt sjön, kvarost man tydligt nog, kunde upptäcka master och Bege' af det okända, mystiska fartyget.. «Det är mycket sant, ädla herre), sade don af främlingarna, som nysa talat, under det han bugade alg djupt och med mor skicklighet utförde sitt roll öoro morisk fiskare, «alldeles som jag förut ungt or. i blefro drifna ifrån kusten och upptagna af det der skeppet --) «Den grekiske piraten?» utbrast Selim ifrigt. 'Det är mycket möjligt att det är den ni bligar", sade han. "Vt äro från Tunis, hederliga milo och o- skyldiga till Allt svek." Telegram. De franske rojalisterne och Franic-rikes rust- ningar. Paria den 8 febr. Den rojilitiska gruppen af högern i deputeradekam- mima har förhandlat em en be•ill- ning pi 86 miljoner, som med det första kommer att begåraa af kam- maren för makars endemi!. Man beslöt att gå in på bevillningen och att afgifv• en idenna riktning gåen- de förklaring vid otnrönningen. Berlin den 6 febr. Enligt «Ber- liner polititche Nachrichten. förkla- rade Moltke inför den konservativa valdeputationen, att situationen var i hög grad allvarsam, och han bemyn- digade deputationen att låta detta uttalande blära kåndt. llvarför patron Fjellstedt blef medlem af djur- skyddsföreningen. Att höra en •mulltrampare. harva gjort gemensam sak med dosan adla, rittänkande, och för ett så vac- kert syfte arbetande menniekor, som gjort till sin uppgift att så myc- ket i deras förmåga står förhindra en ty vårr allt lör ofta lörekomniande grymhet mot djuren, 'lekte en sidan törvining hos mig, då jag, skam till stigandes, vet de flestas valspråk vara, .snitten på., att jag ej kunde under- låta utforska råtta orsaken handl, ty att ett skal fans tog jag for gifvet. Efter många och långa forskningar tick jag veta att herr patron vant i ilen nirbelågna staden i .af irer., som det heter når strupen år starkt i be- bo! af en spolning, och dl alldeles ofrie-alio kommit att dröja vid bac- chialtut till in på antitimmarna Kors hvad den ljufva nektarn rinner lått ned för det der «stupröret. eller son: det i anatomiska språket heter halsen, då ackompagnementet utgöres af ',n:- dental tal och skrit, ja den rinner si obenairkt att vår patron vid uppbrot- tet fann sig något barnslig i gången, och om ej just full, si åtminstone nå- got slindrigt nykter. hvarföre han snart fann sig sjelf utgöra ett prak- tiskt bevis på sanningen i Bellman*: .från salongens höjd» etc. Oförmö- gen att resa sig !rån sitt ingalunda mjuka lager i rännstenen anropade han en förbigående med ett: Hen'n hick! var god hjelp mig hick! upp? «Nej ni tager fel herre jag år sj tned- lem al djurskyddsföreningen.. Se der orsaken. Degen efter lat patron inekrifva sig i föreningen (troligen uf broderekårlek) och arbetar nu på att Ii en filial till stånd i Tafsella. Abbens. (Sent Inkom.' annonser.) Nästa Söndag den 13 d:s blifver predikan i, Sofi Norenbergs lokal kl. 6 c. m. af Pastor Karl Persson. (106) Sveriges fraintidsnilin. .1)en, som mest gagnat protektio- nisterna, sak och som siken skall ölvertaga ledningen al deras kabinett, år •il padrone Buden., en man med evangeliakt utseende och vemodigt, fanan gråtmild' föredrag. Starkt påverkad af liartmana »Det omedvetnas filosofi• har han icke de- sto mindre med varma omfattat den inhemska missionens sak och i egen- skap af kolportör ufer tn 'jett..pre- eterekapet bidragit till folkets andliga vickel:ie. Efter att under sin ung- dom ha genomströfvat .Smalands., •Ostrogotland, •Lapplandia. och .Danemarca. in. fi. provinser och pre- dikat evangelium, bade han just sla- git sig till ro på sina Mera stamgods, det skönt belågna •Boxaholm., då haus landmina förtroende tog i an- språk hane utomordentliga oratorieks begifning för tullfrigans popularise- rande. Nigit aignor Burino komma två brö- der, sons' enligt bruket inom angelaka aristokratien, håra olika namn, näm- ligen baron .Klincoatromo. och .il paetore Dali.. Den förre har, såsom den ildre brodern, öfvertagit famil- jens fidelkornies och baronnteln, me- den yngre måst nöja sig med en an- aprikolås pastorssyssla t •Solvesbor- go.. lialon Klincoetromo år den tyst- Iltnazte inom svenska riksdagen, hvil- ket gör .att hvarje ord af honom upp- fångas med hånryckning och inom några få dagar lires utantill af hela .det unga Sverige» (si kallas namn- gen ett af baron K. bildadt politiskt och litterärt parti). Hans motioner aro som bana tal korta och kar:gulla, sk att de troligen i en framtid kom- ma att invandas såsom nationaleko- nomiska katekeser i folkskolorna. Pastor Dali år icke så ordkarg som brodern, men delar dennes stora po- pularitet bland tunnorna. Ehuru hans kyrkliga befattning ger honom full eZ.eeeleattning, har han dock funnit tid till en mingd industriella uppfin- ningar. Sålunda har han till stort gagn lör den arbetande befolkningen uppfunnit det billiga heualockIldret, hvaraf hår tillverkas s. k. .traskors, en industri som numera idkas i alla ly ceer, och till och med vid univer- siteten, af barnen till landets förnam- ns familjer. »Tvi. andra bröder*), som aro myc- ket kande i detta land åm sAbraha- mo. och •Giunso Rondobaches. Sig- nor Abraham° har genom grundliga matematiska studier, för hvilka han vunnit ett pris af svenska akademien, !cdu till stora upptäckter på språng- teknikens område, hvarför han med råtta fruktades af den förhatliga mi- nisnåren dandunauna., som förnågra år sedan i förbund med partiet dun- telligenzia. lade Sverige för sina föt- ter. Brodern Gjuta° år direktör för musikaliska akademien, men år för sina stora statsekonomiska kunskaper eftersökt till de högsta befattningar. Ministiren .landtmauua. etbjod ho- nom tre gånger en framstående he- dersplats vid konungens hof. Men livarje gång svarade han, som kejsar Dioclenanue : ',Nej, jag föredrar att plantera kil på Hisinga.. .11inoga. år namnet på ett at hans landutIllen, der .il direttore Giunso. år mycket alhillen at sina talrika underhafrande. Följande roliga humorask tillåta vi oss låna ur Degen. Nyheter, som gifver den ut för vara Ofversåttning af en italiensk tidningsartikel om en .1 trist på personlig kånnedom kan våntad ny ministor i Sverige: jag endast flyktigt nåmna saignoro Orvalli., som från sitt *estens t 0- etrogotland ledt bildandet af en ny tiggannunkordea, sil cavaliere Ottans di Boatromi., hvilken såsom uppfin- nare af ett för Sverige egendomligt — 97 — filosofiskt system (.filosofie Bostromi- ana.) kr ha starkt inverkat på den aflidne «princip* Augusto. och åfven icke van vid att samtala mod förnäma damer.» Derpå vid något tillfalla blifvit vanligt flink- vände han sig till don förvånade och förbryllade an- tagen af konungen. enligt hvad han föraren och ',viskade hastigt i hans öra: «Slarvinnan ejelf med berått:vad stolthet omtalade är vansinnig. Hon tror sig vara dotter af don store i dekuteradekatumaren. Lika litet El Boro — trängde sig i afton in i hane rum i pa- kan jag dröja vid den berömde finan- eieren baron .Acarglielmo., hvilken latset och drog on dolk med hotelse att mörda honom, lör sitt sunda, rediga omdöme ar lika dorför att han förnekade hennes påstående. Mon vak- mycket fruktad af vinner och mot- ton- grop och afväpnado henne, och jag har fått i @bindare, eller vid Sveriges aldato uppdrag att föra henne till Kejsarens skans, dor hon senator, den snart 1110-frige holmen- skall hållas i förvar.» nen dieuteraverd., som gjort till sin lifeuppgift att öfverlerva amorteringen Alla orientaler harva ett slaga vidskeplig vördnad af Sveriges hypetekeekuld. Vid des- för do stackars varelser, som blifvit boröfvado Hin:, sas sida star vanligt den ädle grefve sinnens bruk, och do anse dom såsotn profeten', syn- Sttomfeld, hvilken, alsom bördig från nerliga skyddslingar, dorför föll soldaton getinet i sna- Norge, stadga kampat för detta låna ran och betviflado intet ögonblick Solims historia. frihet och oberoende. «Frukta icke, ädla dam, det skall icke vederfarne er något ondt. Ni skall genast härva återförd till or store fader El Boro, Algtorr tappraste befalhafvare», sade han. «Vill ni rädda mig från denne man?» sade hon, pekande på Solim, byars ',viskande samtal mod anfö- raren väckt hennes misstanke. «Denne soldat är on hederlig man», sade anföra- ren, «och han har förklarat för mig, att han mianta- git sig i afsoondo på er och att ni icke är don per- son han förmodade er vara.» På detta lama och obetydliga sätt sökte ryttaren söfva flickans misstankar. «Jag vill icke gå med honom, men åt or vill jag 14itnispienen. 94 •S1 har alven •il prefetto Bergs- etrotni., svenska senatens störste man både i ruminet och juridiken. all preletto Bergaetrorni. år kind för sin utomordentliga slagfärdighet, och det var han som lönn uttalade de bevin- gade orden eda till., hvilket hans van, den eminente teologen och eng- lakinnaren erkebiskop 1)undebergo för mig Mysrum med .dra åt Ge- berinial.Hergeetromi år elven en ifrig s l 90rfettaree begagnar, vret 54. Lir et det etratillle, men för de 14regiende brd• denna ordet eterrosoir. D. N.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.