▪ / rare bamba i nubbat of €5tedbel in g ribb:trått Iii ett åt; braffarbete sch ett åra !Mun af mebbergtrliat fartre- tutt DetiNfteer far lie3 (årRilba far- falftningettott. fpfmelfödt af ',antaget På ftora krallegtbanan, me(h.ot Ute»! ed) VrIleruti nationer å 1`..d6lont b(ef, en. tigt tnelabelanDe till 3terifa firtliDne [bibragt cpnåll faret bemmani- Noten Pari 3obannalon tran gironål, 'tient fechn, biffen nollgen Derfarut rufigt ttf ftånD manDrat å banan från Inriktat+, i 0510 att uppnå filt i nå t- beten beligna ben. Rau antager att 3. inafraat å banan ed) bliftait liaganDe tina o n i mUrret afrotrebrtet af upp- ;ifatt goDttåget, ungefår ta hierarki abber cm Inelleru:. ek...ita benen af- Marta «b barbufraubtt fretfabet. Ten. ij krattat aflitme mannen. forn mar emfriag N) åt gamma! ed) tånge fart ett harigt Idnabt fått, eftertemnar buffra Eb en gift toner i trålhergate farlgt- lanten. chtmitlif. SDmiring 70•årige fat. hit f. D. lapparen ocb enarea af Inma- ka i tRum, r,bultån, forn febn 20 it år retina. make mit, Denna tiD att talåtta fig på ett Rår, en anade' noten djrty nålfan ute t balaret i eottrjer- lun, ber öppna ',Ontet ligga på odhi ter hjon itånDiat balar ed) bunten R/gkagt gråter ritt Rum alexi flippan. Retad mera enformigt, annat och ångtligt fnappt funna uppletat. .tåt lehrtr ban ulan annat leftnank IlfIRap ån en tån, of fartamlinatnt fattilunDerflab, fem, odlat !mit egen uppgift. baltår uti s lira fet ftunmål. .()an år nu fjunig e liDtr af gitt: fddrh bar ban Der eaber flada vintrar, tå bahytt frnkr, af% ilen ide bår. filoettenbeift tåt Då istrion ed) Intet fart man fe 'men ej ien, får§ tel, bar er• tomtes titt. ljutit honom få Ratta :A fig, men bar lena aribuD Uttal. afflaaitt. Sitlrfralt Nar«. en titt nte3nna fitrt femma t. D. frtiåRetlårarinua i Eho hatt, genom ftrån3 fporfambet 4 egen fattafelle. alttn ringa lan kdati tanter åren) tcpp fammonliggs ett an buntrabe !renar, Dem ben nu tieftt anmånta till att Haffa rta ett Ii. tet anferiftleft eget tar aftrer bufroubet. ;Di infann fia en torpare, lom finita mar odling, ed) filreftåltie ten Radad groinnan, bena medel ljut:rare Det fralie Iii att teln tet tifitånfta hemmet mab ett ålttatt trålen, lamt erbj6D i tbn fatt fia litlf, on Det patjaDe. ..f)an emot- teg' nia öppna armar, och till bevåg Ai teDligbden of fina affigter 'lånare' ban lembrie beta lifta fapital. Gå Inatt telna angelågenbet mar ',Thula efter auffin itnalnabe ben clIffoglifranfe teflinatni amma låga mårfteårDigt ba• biet acb i natt gjorDe ban fig onda 841,14. Ten betrogna faftman bor rin af beta futt lilla maboiamt bopfparabe tevital enDaft ben vunnet{ urta på belesett, bewittnato of 'låntagaren{' e- gen fra, biffen i årenbtt år få nindet ters jahaig, fem ban tår baka tagit trertletten of, Mint. Brefkort från Göstorp. am Lewis. Des tidning.) Det Ar nu som 4, att jag stackars gammal och grå inte har nånting te gara och &Hör si sitter jag mig att rita bop några rader till Laholm' tidning, eftersom jag förut lett lite htrifrin. Kirdanda att prentet inte blir så fiut och tankarna inte el gran- na, som !baren Ar van vid, men om han eller hon vill [Alla till godo med hvad mitt enkla akribleri kan bjuda på. så vari gol Det talte. i ett beef harifan för någon tid sedan onn en gumma, som kunde bota dam, som blifvit "g nu krystas, med savinato.• Jag tår be- titta att har fine Anm: en så'n der klok gumma, och hon ar elfabefingdt arra. Hon bara — .spottar på de sjuke, och dermed Diger hon allan rittfirdighet vara uppfyld. Som det synes aro hennes receptur och larma- kope ej synnerligen vidtomfattande. men det egendomliga Ar, att flera af hennes «patienter. blitvit botade Och detta i snittondo århundradet., som tidningarna bruka uttrycka sig, då det ska vara något riktigt ,tytt. Jag vet inte precis hvad jag skall benämna det för; jag tycker att jag kan kalla qvinnan för en Bokslut i kjolar, eller hvad eåger den estime- rade Innan hircom. 1 byn lår finnas tvenne bröder, som mycket dåligt illustrera den gamla strofen: (livad det år .klint knia Når brudar kanin ~jas .. so Från att vara ratt förmögna, hr, de nu genom ett supigt och oordentligt larverna kommit, som man lager, på dekadangsen; men därför har inte de- ras begår efter den starka varan gått bort, utan kanske ökats med åren. Och emellan rusen ta' de sig ett nap- patag, så att deras peruker flyga om- kring likt agnar för vinden, 1 san- ning sn bedrötlig Witt: Man kallar dem bar på orten gemenligen för Sketen och Oaks Pelle. Bland andra ortens celebriteter kan g presentera en processmakare. amnet vill jag inte sitta ut, för jag vill inte att hvarken tidningen eller jag *jett ekan fl med honom att göra. För resten år han land lör sitt skryt- samma upptridande och det nonch•- !anta sitt, hvarpå han redovisar af honom 1,11Ine auktioner. Som juri- diskt bilade ar han mycket anvånd- bar. ty han Ar lika benägen att lyssna skal till körangens som svarandens skål, då dens understödja, af konta- tibus in manibue, hvilket jag freden som inte känner det grekiska latinet vill uttyda med mutor. .Allt att ungdomekrea N DA tar man Utval glada Oct1 bittra sorgatåran Den tyr vid glad• ekratt.. Så synes det åtminstone pil ung- domen hir, som vinst inte år ledsen af sig eller böjd för något ensligt ere- mitlie, likt det som t. ex. undertecknad, stackare jag: hir för. Nej di! Dana- nöjen och lekeetugor, An har, en der, aflöea hvarandra beetindigt, och jag bara undrar hur benen kunna stå bi vid allt det der oprallandet till höger och veneter. 1 bland al går det också rått hett till, ty ratt som det Ar, el ryka rivalerna t harven pk hvarandra, och blodiga pannor och svullna ögon vittna sedan om att 41(andom. mod och morska mån Fine i gamla Svang* att. Irrat i arm och mod 1 harm Ungdcommod vid bard•larm.• Men det år ej attentat ungdomar- na, som roa sig och ta' lifvet gladt, ty Arven gubbarna bli lite •saliga• och ta' sig ett tillfällighetslogis i land,- vegediket emellanåt. Gummorna fröjda* vid den kinola kaffetåren. Adjös till hirniiet Pelle Dagg. gtrikts. Fredastimnlogar och krigstecken. Europa har börjat vinja sig vid den nuvarande situationen, bitonig, det vant sig vid den armada freden. Medan krigimainistrarne öteer allt ligga sista hand vid verket och mod feberaktig irrar söka taga igen hvad de försummat, diskuterar europeiska pressett med mårkligt ainneeluga den iatreasanta (agan, om ej det hela endast Sr ett famlagaskånat, en bis- marckisk valmanöver, i hvilken öfri- ge stormagter på ett eller annat sitt aro invigde, och som regeringarna låta eine trogne undersåtar betala med åtskilliga hundra millioner, blott för att tyske rikskansleren skall kun• na få ett hyggligt och medgörligt parlament. Men Europa har nu en gång eett al många stormar blåas upp och lig- ga sig igen, att det blifvit ganska likgiltigt för dvlikal fenomen, Arten om det. Ar Moftke, som i egen hög person 'anger lekriggen. Endast pi detta sitt kan man förklara de senaste dagarnas lugn. Man år vis- serligen en smula feberaktig på de stallen, dor man vet att man har att tuhirda första stöten, men för Ofrigt synes man hingifv■ sig åt en fatal:- stick tro på att ett krig under nuva-, randa förhållanden skulle vara en al stor:.olycka, att det skulle kosta så otroliga summor och så: många menniskolif, att det för alla eventu- ella deltagare — må hindi med un- dantag af Ryssland — skulle blifva en kamp för tillvaron. Men I sadra nidan kan det icke garns bortses, att kriget efter gam- maldags begrepp redan år el godt som börjadt, samt att alla stater olag- ligen miste bringa sin del af offren icke blott i form af utgifter till tör- nen/sandat, utan liven genom de koloreala förmögenheter, som slukas af bönerna. Men Europa ar lugnt — förvåning- vårdt lugn. Annu för ett par måna- der sedan skulle de senaste dagar- nas allvarsamma underatteleer ha framkallat nervös epinning, men nu Aro tyska reservens inkallande, för- beredelser till inkallande af den ry- ska reserven, de traneka truppröret. sorna o. s. v. icke i stånd att fram- kalla någon större oro. Nu; senast har likviast ingått en underattelee, som helet:sakert skall något skaka upp den offentliga me- ningens i Europa omotiverade ro. För någon tid sedan då de ideliga krigeryktena Anm, hade någon inver- kan pk Europa, väckte detuppmerk- eamhet, då det sades, att österrikiska regeringen skulle sammankalla dele- gationerna för att begåra en extra ordinarie bevillning. Österrikiska monarkin har, som bekant, ej vidare öfverfiöd på det nödvåndiga krigs- medlet,, penningar, och man drog der- lör den ganska naturliga slutsatsen, att det verkligen måtte vara något på tok, dl sjettea österrike började påbörda extra ordinarie utgifter till arma. Det giller ån i dag hvad livad den store Napoleon sade, att Österrike Sr sett ir och en arma ef- ter sin tid.. Också skall österrikiska regeringen icke nöja sig med att bettara 25 mil- lioner gulden till anskaffande af sopp- leringsmateriel, utan Arven begår. ett storleken Aunt, ej landt kreditiv till krigade partetnentent disposition, ni fall den hotande situationen under de nArmaete månaderna skulle fort- fara.• Detta autentiska uttalande om si- tuationens karaktär visar tydligt nog, att de, som ej låtit dupera nig af •fredsteckens, haft goda skål för sig. 1 sammanhang larmad må namna, att den allvarsamma och pi sensation visat icke begifna Le Journal des DeIbate innehåller också i sitt går- dagsnummer ett så lydande telegram: sNancy, tisdags middag. Tyska gränspatruller ha i stor mingd visat sig, föregifvande sig skola gripa de- sertörer. 1 handeke fransen kranka., har regeringen beordrat myndighe- terna att söka få detta faktum kon- stateradt, för att den skall kunna på oernotagliga eke protestera på di- plomatisk vige. En familj af mördare. Från Wien meddelas, att en hotellvård vid namn Tychi i staden Leitomischl i Böhmen jetnte sin hustru och sin son arresterats som anklagade för att ha begått Il mord under loppet af de sista 25 åren. Upptickten löranled- des derigenom att ett förmöget frun- timmer, som tagit in pi Tychls ho- tell, plötsligt försvann, hvarpå en tjenettlicka törrådde det hela. Saken vicker allmin sensation. Bref från Tjerby, ett nytt i stillat för det gamla ruck- let, når vinteritormen hviner kring husknutarne och snött intrånget i det förfallna husets springor och kommer de stackare invånarna ..tt stelna af köld. Ännu en person lår jag Iran att presentera för fasaren, nf tnligen Boa- rea Sven. 1 sin ungdotia dagar gick han från gård till gård och utriteade hvarjehanda sysslor och da vedren, men kunde aldrig stanna långe pi hvarje malle; deal ale:radee smak för dylikt vagabondlif, hvilket han nu på sin ålderdom ej kan upphöra med. En har som har i Tjerby • en tid, har säkert ,ett en ling, något framåtlutande gubbe. matan alltid dragande på emirbandet, med lappen i laatid vandrande från gård till gård, ölverallt alkomnad med ett: si du ode i går i la Sven Jön- sen banan?. ett yttrande af honom som synes vara hans Avorituttryek. Han år ortens vandranch krönika och derför af gummorna a !tid vilkom- men, och Sr firdig att vid en kopp och en 'göks omtala ortens nyheter. Några utdrag fatal torde förtien* att omtala, för deal 4:learnrom ord- eLkogfredd• 1 Tåskada å A ndaptek ska då lysa. för Pallat Jenka Anna å Julius e■lar: i natt he di vatt tjyfva te Arians å stöleat allt dörra fisk, då va legitimt för den, för di skulle hat fliakit å plöjt ml, di kunna se på 'paren . att tyufrarne hade storstöfia pl.. Det torde kanske bö..a namnas att hane hjerna Ar omtöcknad och att han ej kan låsa och 'Medea aldrig blifvit konfirmerad. Men min skrilvelee börjar bli för ling och jag miste afiuta den, lof- vande att komma tillbaka. Janior (Till Laholm ny•TidnIng.1 Brefårif waren bar flera gånger för- undrat sig Mar att ingen har epetsat sin penna för att teckna några rader från Tjerby i Laholm. nya Tidning, hvarför jag anhåller om plats för ne- danstående. Föret beder jag den trade lamaren vara mig följaktig ett litet stycke vag utåt Tjerby ångar till Tjerby fattig- hus. Det tr ett gammalt ruckel, som snart haller på att förfalla. Huset inköptes för några år sedan af Tjerby församling till fattighus. De första innevånarna voro 3 hushåll som in- hystes i ett rum om några alnar i fyrkant. Det företa hjonet, en gam- mal,' godsint gubbe, som framelipade sitt Id i denna stuga innan den in- nan den inköptes af Tjerby. Dessa gjorde allt hvad de kunde för att för- bittra gubben. lif, son, förut lugnt förflutit i hans egen kära stuga. Man har nu med ett plank indeladt stugan i 2 delar, hvilket ingen af farttiljorna fln abc:lada, ty det heter: allt har- till skall dt, komma och icke vidare. Emellan dessa rader kan saken Ii- earen låsa några rader ur de fattige. lif, om nu flydda önskningar, om ett hårdt arbete under kraftens dagar, och — på ålderdomen ett bittert lif, frameltpadt i fattigdom och eltrade. Mången gråter vid genomilLeandet af en rochati vid hjeltens eller hjeltin- mine öden, men hult rycker man kanske på axeln. Ändamålet med dessa rader har varit att påpeka om britterna vid Tjerby lattighue och uppmana Tjerby församling att bygga — 116 — — 113 — <Vid mitt hufvud». mumlade Bohm, när palatsets murar reala sig framför honom, «jag tror verkligon att jag gjorde bäst i att taga permission och hogifva mig bort på on tid, tills denna affär hunnit svalna, annars fruktar jag, att jag kommer att må illa: Min berekarinna är mäktig och så är äfven El Boro, och eir de komma att strida, vet ingen hur det kon ända. 1 bad fall som helst är det bäst att jag förflyttar min dyrbara person till något annat ställe, åtminstono for en kortare tid., Och når greken kom till detta visa boslut, drog /3 " åt sig tyglarna framför palatsets port. Allt var i ordning för att emottaga honom. Por- time öppnades genast och tillslötoe med ett doft Ijild efter det truppen kommit igenom. Nu var don unga flickan med all säkerhet hielplöst öfverlernnad i sin fiendes händer. ilvilken arm var väl stark nog att befria henna från denna qvinliga tiger ined tassar af sammet och klor af stål? Ett rum hade blifvit tillredt för flickans ()motta- gande, och hon infördes genast deri. en 'paella fransyskan hade icke besvärat sig med att hålla nig vaken under väntan på sitt o ffer, aå räkor .var hon att Bolim 'ikull() lyckas i hitt före- kavande. Gulhare steg vanligen sent upp, och på morgo- nen af den följando dagen skedde detta senare än vanligt till lielims stora förargelse; ty ban var tidigt uppe, ifrig att få berätta framgången af sitt företag och mottaga sin belöning samt bogifva sig af, amen Ett leende öfverfor fångenn mörka ansigfo. aVi äro gamla vänner, ädla herre, och hvilkon- dona som helst af oss skulle riskera mycket för att bjolpa don andre.» El Tokar skakade tviflando på hufvudot. Detta slags ädelmod kunde han icke förstå, ty sådana kän- slor voro honom fullkomligt främmande. leka ens för att rädda sin egon fader från fara skulle han halva tagit på sig minsta skuld, hur lätt han än kun- nat bära den. «Nej, min vän, don historien kan jag icke tro), svarade don helige mannen. «En så stor dåra är jag icke. Jag har lefvat i vadden så länge, och ännu aldrig har jag sett en menniska, som varit villig att lida för en annan.» Ett drag af förakt öfverfor fångens ansigte, men lian besvärade sig oj med att svara. tOch nu i detta ögonblick med döden stirrande or i ansigtot har ni makt att afvända ort öde, i fall ni är sinnad att handla som on förståndig mans, fort- patte El Tokar. «Min kungliga herre skulle vilja gifva mycket för att verkligen veta sanningen angåendo don grokisko piraten; ty att holt enkolt strypa lojonkap- tonen i hans fängelao är mycket liten tillfrodsatiillolno när man besinnar, att karlen förstört don hämta fro- gatten i vår flotta.' (Ja, jag förstår. Den atom och mäktige harska- ron öfver land och haf skulle tycka om att offentligen visa den man, som tillfället gifvit i haus makt. lian te Lairakspoion. Crtgaba. Äska. tårruin tad fåt katet:, feen mat merino »drattal. eafant 9it ban ta tvi« lått 15r/tabba ft at :pajat att efftadiegallt namnen å rotanbirtaalta, 1d uti in tt lamt fln pairs faiesetraate btrate. el fegt etta isa e§ afactattniaatt, paa as saturtiorte ri tan3rt natta att offeattigra balt:anads bot 5. nunftligt tir ett Iferittaatn' om ml till, Itha reclarbdreatt attasart4 itii;larflaattet »1 4et nom, et ina aQ 'ett fattat tf ffa0 Gnaga tu maj 9rtjrnta ftraff. aro tadfarnina för Ilreartegobtleteallt rita. attaa t biltrag, natartignale bete af tt. ett, tunnron i bag Jtainatt arab -- Crinten broar. diripte rem fat ini rf internt anlagen tt 1 en nit far ben, att adcibt pata mat ef baht arta att flank eg flat» ton, och Då wie, magont mot ei queen blitibt in. Ill bit Da, infam 91i ijelf torn, flum', tunnat etta ratt g Ula ut. • treel a. ....,11311MILTIMINIMITL,, SEE1551■ ~1.1.1 • lötoarithanba. livar han fått sie erfarenhet ifrån. En dam af 'Old till en ung beundrare: — Ni tycke, klona .mycket af det iktenskapliga eamlifret. Är ni gift ? Beundraren med blaserad min : — Nej, men min fa; Ar det, (inendt.) ' Följande kostliga ..)ekorale bala vi mottagit från en Dr oss obekant blandare, och tro vir oss göra ara linea ett nöje, då vi intaga detsamma. Red:n. ett Nuslit Hast Byue af en Medel åldrig och ving lottad Skomagare skall Bo i Bållalt i Kollade socken, han har i flera år villat Byu sig fil en Hist men aldrig tott pris på nå- gon Som han har varit Belåten med för fin nu. egentligen' för en litas tid Sedan, 'frågade han til ~mana med några och Begynte faga Sven Johau i Meetooka om han ville icke Bytta Bort hane 3 Ara följa för en ko som skulle snart kaffes, Jo svarade Sven Johan vist du ger mig Bra till Byt- tes, han Skrattade, lör datt kan kal- lade hans Gammal das *to för en följa; då Blefvo di ',feer ens om att Bytta SA ledes, att Skomagaren Skulle gifta 60 kronor till Bytes pil Sin tida ko men Så skulle han harva en kornla med buten för han skulle skaffa med sin följa Trodde han att datt var, han Lånte karm och Sela med 3 komler i för att mod sin kons, få Icke til kyrkan, då Började han att upp hetta sin gamla Mar och Sjörde alldeles Gratis til kvared, der aprant ban på Gatt. och Gerd och skrot över att han hade Byt så för tanigt Bra, då va der några som Beskådade hans unga följa, och •ade att den hade sett di 14 åren, och Sade till honom detta då Blev han ankel modig och gjorde hem och skrätt icke så mycke från kjOrkan som til, dagen der på tager han och sin hustrumed sig, så skulle di til Sven Johan för att få Bytt OM i jon Taokto di, Men alt för Ove., då di kona ett stycke Bort Att vågen mötte dl deal di skulle Resa till och dl hide han a öbt sig en annan Gan:late litat an den hau hade haft för utt, då Började Sko- gnagaren samt hane hustru att villa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.