kallade eig kand. polyl. och inbillade sina tillkommande a;årtaråldrar, att han gick• beteende med en epokgö- rande uppfinning. lian begaf sig, liktorn fotografen Ekdahl, hvarje dag efter middagen in pi enekildt rum för att nara på uppfinningen. Eto..1. lertid företrickte syårpapporn• mynt tills vidare. Så gick allt i lugn och ro, tills en vacker dag två af hans riatmOr råkades pi en bjudning och utbytte förtroende, som unga flickor plåga. Det kom till en scen och re- sultatet blef att alskaren ex protest° blek angifven för polisen. Och nu sitter han inom Ila och bom, afbi- dande straffet för sina bragder. gtrikts. «Svarta påfveth. Med anledning af jesuitergeneralen pater Beckx' död akrifrer .Berliner Tageblatts. korrespondent i Rom föl- jande: Vatikanens salar fyllas med spöken. det ena ljuset efter det andra inom kyrkan slocknar. Nu har alven +ge- neralen,. det allamagtiga, fruktade bfverhufvudet lör Jesu sallakap, den travarte pliven• mast skatta it för- gingelsen. Pater Beckx kallade .1varte pilren. i motsats till .hvite plfven, Pio IX. Pater Beckx var, liksom hans före- tradare i embetet. pater Rothaan, bel- gier samt, liksom alla mera betydande och farliga medlemmar af .Jesu till- skapa, en parveny. Född af fattiga föråldrar lårde sig Beckx latin för en annan Cincinnatua, en landtbru- kare vid namn Peter., och ilate. (At- itaiestone enligt hvad jesuitbladet Oseervatore piatlyj med sin mor de klassiske författare samt katekesen. Ingen kunde ana, att den trasigt klådde unge mannen med det sluga ansiguuttrycket med tiden skulle blif- va en el framstående person. Från prestseminariet i Mecheln ingick den unge Beckx genast efter prestvigeeln i jeaulternea led för att t jesuitkollegiet i Hildesheinn utbilda tig till en vårdig och anylIndber Loyolas Iårjunge. «Hastiga voro. (jag tillåter mig An en gång citera Ostiervatore] •haetiga voro han. fram- steg i vetenskap, literatur och tör- niculigasto; i fromhet, och inom kort anförtrodde utan åt pater Pietro, som han då hette, de svåraste rnie.ioner. Bland den fromme paterne förnamata triumfer ml namna. hertigens af Aeltelt-Kothen och Isen. gemåls om- ntv.lande till katolska religionen samt vidare kaos intima förhållande till kejtathutv et i Wien, hvaral han nog- Samt viste begagna sig. utdrifne Efter det jesuiterna ur Österrike, utnlmdea Becka till rektor vid jesuitkollegiet i Lösven, och 1853 kom honom till del den högsta ara, som kan vederfaras en jesuit, genetalakapet öfeer orden. Och så !inge pater Beck: innehade denna beaktanavård• magtatIllning, gjorde han allt för att utbreda sin orden. De förföljelser, för bvilka orden vid början af Becka' regentskap var utrett, gjorde sitt till, och al begaf det sig att den döende jesuitgenera- len kunde blicka ned på ett fordubb- ladt antal " lårjungar och skolor för Loyola-moralen. Framför allt aortiårkninge- och för- ,inanevirdt rr det inflytande, som pater Beekx, och med honom jesui- tismen förelrfvade sig öler påve- dörnet och derigenom öfeer hela den katolika kyrkan, som helt och hållet måst kasta sig i jesuitientena armar. PÅ grund af denna. inflytande och den allmanne rea ktionon har Petri 'hd bitti it ht ad den nu Ar. Pater Ib:ck:. denne mutan hutt- dra-årige gubbe, detta vacklande spöke med ihåliga dadaekalleögon, kunde, då han gick fram stödd på sina kryckor, iklådd pergamenthatt och åtföljd af sina unga larjunger i röda skarprlttareinantlar, ej annat ån göra intryck på den romerska adeln, och hårat biel följden att den romer- ska aristokratin med forkårlek vande söner till den fro.nme .generalens. skola. Det var pater Ileckx' inflytande, som inspirerade och genomdrefvo dogmerna ona den obefläckade afleleen och patrons ofelbarhet, ett otvetydigt bevis på att den .svarte. plfver tn- titulerat och ennu triumferar öfeer den ahvite.. Oroligheterna 1 Bulgarien. Enligt privattelegram till National- tidende har kogimendanten i Schumla nu blifvit aflöSt. I Rustechuk ha etrång• mått och steg vidtagit. för att förekomma ett förnyande af oro- ligheterna. De sårades antal uppgår till 313. Inalles ha 'trånats 13 per- soner, deribland 2 Utrev:eter 2 kap- tener och 3 löjtnanter, 26 ha hit(- vit arresterade. Enligt hvad 'Netto Freie Premie. et berått' begifvo sig de arreste- rade upproriske oflicerarnes hustrur till de utlandake diplomaterna lör att anhålla om deras förböner för deras makars Iii. Delas be åran blef emel- lertid :adlige° af diplomaterna utom Frankrikes ombud, som lofvade göra hvad han kunde. Vid en husvisita- tion hos den arresterade I. d. mini- etern Karavelot hittade. proklama- tioner mot regeringen och förhåll- ningsordree för dolt blifyande regent- skapet. Förbundet mellan Tyskland, Öster- rike och Italien Från Rom har till Stockholms Dag- blad ingått följande markliga privat- telegram: Alliansen mellan Tyskland, Österrike och Italien undertecknades den 4 mars. Den uppgitves inne- hålla att Italien skall stalla 200,000 man till Österrikes förfogande, i !an- dels° detta land angripes af Ryss- land, och erhåller Italien derför Tren- tino jeroto en del af letrien utom 'friest; i handel.° Tyskland anfalles of Frankrike, skall det erhålla 200,000 man till hjelp al Italien, som i så fall garanteras beeittuingen af Tunis brutnntineh. o eptennatfrågan argjord. Enligt telegram från Berlin, har septennatfrågan nu blitt it afgjord. Riksdagen förkastade namligen med 222 röster mot 23 Stauflenbergs kemi- terledarene) förslag ont en treårig be- villning. 88 röstade ej. Polacker och hade ej infunnit sig vid vo- el teringen, och socialdemokraterna rö- stade emot förslaget. I)erefter antogs med 223 röster mot 48 det nya armegörslagets första pa- ragraf. 83 röstade ej. Andra paragrafen antogs med 247 roster mot 20. 83 röstade ej. De Giriga paragraferna antog°s med acklamation. "Vårt Land." sådan hustru i stallet för den stac- kars Muggias. Om sex veckor återvinde den vackra rtirt Lar4 Vårt Und, vial eget blad, enkan till Frankrike, och efter yt- Vårt klerikal' ord! terligare sex veckor undersöktes hen- Flyg ut, flyg ut kring land och stad nes packning åter af kaptenen som Med högeaned, fosterlandet bravad Oni all den svenskhet sona blef apor) blef allt mete intresserad för hanne. PÅ Sverige. stenakt }ord. Detta fortsatte* nere ett år. Kapten huggit,s var nu kår öller ögonen i Virt Land år futtigt, skall så bli den ilekvårda enkan, som för långe För den som kritisk It ; Zu etadaid karl koapt ser der', sedan hade underattat honom, att Men detta bladet Alstra vi; hon hette mrs Decil, och att hennes För den som spanmåletall begår min testamente gjort henne mycket Ett guldblad dock det ar. rik, fest det tillfogat henne en obe- Vi åleka der *n Steettraes brus, haglighet genom att tvinga henne att Och Odeerie, muntra språng, resa oupphörligt. Unge heart Henry Den mörke Erer,' dystra ene, frodades och vaxte. lian hade blif- Den lårde herr Tornlire, vit dugligt stor och tung och var ett lirem helst 1 uppetas, kort som lång, Dur Odet en enda gång. synnerligen hyggligt barn, derigenom att han var så tyst. Hår inridit."' ock sår elcaldkonste strid «Det år ett rigtig sjöman!. made At termen, djupt nr skog; kaptenen, under det att han under- Hår, hkr, på bvarje stund och tid Med narv, mera grof ån blid dersökte kappsockorna efter en stor- Vår himmelsks Ceri Deltid slog mig resa. Dam som han ej fördrog. .Ja, det ar saken! Men han skrek sl forskrackligt under vågen, att han Din allra största bragd, Vårt Land, Dock snoreka frågan år. nu Sr alldeles uppgifven.. Dig vare pile, att snart eda hand D1 enkan och kaptdre huggit» va- Ti rikta emot Kölem :ledd rit bekanta ungefår ett år, sande Och såga: (Se det landet der, striktche(eu efter den senare en vac- En 'reset provins det ars ker dag. lian mottog honom i mitt Och förde. vi att bo i glans akrifrum och utropade. så snart han Bland kyrkoenglar små. sig honom. Och blef vårt lif en ekyddetullidans, .God dag! Jag har skickat efter Der ingen skymt at Norge tass, Till detta arma blad åndå er, kapten hiuggine, ty jag vet att Vår langtan skulle stå . ni Ar synnerligen ordentlig.. Kaptenen bugade sig, mycket be- Din spridning, fluten ån i knopp, låten med komplimangen. Skall villa utan tvång ; Vår kårlek, den skall trumma opp •Jag har något mycket obehagligt Mång tusen abonnenten tropp att såg.' er, mr huggit)... Ock till ett rikt giee Land en gång .Jael.. Kaptenen kande tig en Den kling a skall. vår sång. smula orolig. Java dt et-allt, .Man har underrittat mig, att en smugglare har lurat ou nu i ett helt års tid och fört Giver diamanter, ju- veler o. d. till ett vårda af många tueen pund. Jag har haft reda pk Forts. fr. föreg. n:r. Han var också vacker, så mycket det en tid, men trots dagliga försök man kunde se af honom åtminstone, har jag inte lyckat. få tag e honom,. Kaptenens ansigte ölel 'rödare an och det var inte sardeles mycket. Han var inhöljd i en bel massa epet- vanligt ,Jag hoppas, ni inte vill påstå, att ear och broderi, och hans ansigte dol- jag försummar min pligt., sade han des till hlrften af en tåt Plöja. ödmjukt. Liksom alla tyranner var allan år en vacker gosse. Hur gammal kan han vara?. Kaptenens han i grund och botten en kruka. Nej, det göt jag inte. Alen det år hallkokta ögon lyste af intresse; hans u möjligt att någon har varit er för beundran för enkan ökade. i hvarje istig och kuggat er, sekund. .91 et tror jag inte Sr tnöjligt!» sade allon ar 7 månader i morgon, 'tac- kaptenen harmfullt. kar* liten! Om ni vice hur mycket .NA gods! Faktum Ar, att 'mugg- han har rest!. leriet försiggår, och jag skall båga .Såå.' har han det!. Ja, på grund af hans kåre faders er, hvad jag lm gjort. Jag har sandt egendomliga testamente, skall jug bo efter en at de skickligaste karlarne alternativt sex veckor i England och i detektivkåren, och han skall vara vid hamnen natta ging fartyg kom- sex i Paris.. «Det der Ar ratt besvårligt för er, mer.. Kapten Muggins ansigte brann i det!. • .0! livad mig ejelf betrAffar, gör den vackraste purpui. En detektiv det ingenting., wie den vackra en- skulle anatallas på hans post för att kan med en hastig höjning på sina ha ölverinseende öfeer honom! lian underbarn ögon, .men min lille gosse! vågade ej yttra ett ord emot saken, Vetank att det år farligt för hans men den, som kantlo honom, kunde belett, ja, jag riskerar till och med tanka sig, huru angenunt hans hustru att förlora honom.. Hår såg ut, som och dotter skulle få det då han kom om hon varit i begrepp att ge fritt hem. Ty de voro alltid de vlfrolösa lopp åt sina kånslor, men just som offren lur hans raseri, då någon yttre kaptenen mumlade: Det skola vi oinstindighet hade retat upp honom. inte hoppar!. kom amman fram och lian letnuado sin förman,. rum och 'upplyste att vagnen vantade, och med återvände till sina göromål. Hane ett hastigt •tackar så mycket!. för- blod nåstan kokade af harm och han svarade knappt på de många frågor, svann den sörjande enkan. .Det var en pråktig qvinno!. tånkte som under dagens lopp 'tåldes till kaptenen, då han återtog sina em- honom, af dem som hans affArer milde betegöromåll Han tyckte att förey- honom i beröring med. Då ångaren tullande och degs paa- nen har gjort sig skyldig till en stor °ramin, då den ej get honom en aagerare rtrUimnatle i land, uppilIckte (Cr Dagens Krönika.) di- unge herr Henri. l — 4 — hårade fyr, som jag förut sett i staden hos den gamle öfversten. «I morgon är ni af med ert befäl här, min fine herre>, dundrade generalen. (Vet ni kransko inte, att icke en enda af edra bomber springer i riitta ögon- blicket?, (Förlåt, ers excellens), svarade don unge mannen vördeadsfullt, men bestiimdt, «jag rår verkligen icke derför. Tändrören duga icke, do slockna förr, än el- den hinner krutet!' (Kom icke med sådana dumheter! lIvorför skulle icke tändrören duga? År det icke nog, att ni gur er sak uselt? Skall ni till på köpet duka upp en lögn?) Vid ordet (lögn' blef don unge officerns ansigto blodrödt, och jag såg, hur hans fingrar knöto nig sam- tenn så krampalctigt, att naglarne borrade nig in i köttet, Ett ögonblick stod han orörlig. Dorpå var Lan med ett språng.fflid bombhögen, tog on bomb i Landen och höll on brinnande spån öfvor don. (Nu kan ers oxcellens kjol( döma', sade han lugnt, (jag skall tända luntan, och om ers excollene vill behaga träda bit fram och se, huru den brinner, skall ni erfara, om jag ljuger eller oj.' Generalen studsade. Icke för det att han var rädd — men att se, hur denne Mille, anapråkelöse yngling med största kallblodighet uppfordrade gene- ralen att träda fram till hans sida och öfvertyga om bomben skulle explodera eller icke, se det kcjordo att till och, med den tappro generalen stadgade. Kallt blod. kaptenen enkan, oom nlrmade si med det vanliga leendet, amman och barnet. «Hur mår ni, kapten?. frågade för. tjueerekan i sin vanliga melodieka ton. •Tack ! Förtraffligt. Ilar mar unge herr Henry?. • dian mir bra! 0, livad han år vacker!. Kappsåckarne leninades och efter ett par vanliga ord Ulmade eokau allagena sig, ment just som amman hade inmalt veguene ankomst, steg en gråkladd man med ett lugnt ut- seende fram och lade sin hand på den förtjusande enhets. vackra skuldra. Fast ingen, Ile!. sade han artigt. lorka Enkan k ryckte .ill och såg eig om •Det tjenar ikgenting till, lky:» sade den grIk11(ble mannen. «Jag har undrat på, h< arför ni var så 'tillit nu för tiden. Ne ar ni fast till slut gamle gom.. Kaptenen iltåg under mållan lör- våning huru detektiven arresterade den vackra enkan. Och barnet, unge herr Henry, hur Cick det med honom? , d sina spetsar och lien blef beröPa broderier och Tighte sig bestå af en massa arnugglejrhis, skickligt sam- manpackadt omktiog en flaska af den biets franska konjak. lian hade dess- utom ett aneigio" af vax och en ap- parat, hvarmed dian kunde åstadkom- ma ett ljud, likni ode ett barns skrik. Kaptenen år fortfarande anstald som tulltjenatemen i hennes majeatIts tjenst, iucn hat ilifyit betydligt öd- mjukare, tedan det v isade sig, att hane vackra eoler' var en knepig ung smugglare från Paris, hvilkeo var mycket vacker och spelade fruntim- mer alldeles utmårkt. Han hade fört varor för många :tusen pund midt för den fruktade kspteneas nåta. Och så långe kaptenen lelde, ville han aldrig höra talas om enkana barn. Upplysningen stiger. Konungen af Sandwicheöarne skall låta införa elektrisk belysning i sitt palats i Ho- nolulu. Crrftaba. Fan af rättvisa. eroaD rost braffrifi matt i fat beef (rån Gapen i knalla numret af trana ttentn; parat må nå för hane egin rdfning ett dr ingalunda dmnabt att isara ett ullvrid af möra tima Opar. 3 lina nit) ör rink ini Carl Drama, for ett man mm) till- tårtliat pt6fmati begantt !raft ort att hane upp- tråDante :MO tittmötena mata tu tider 16r Den trtu, han ment nian att reprtlentera. ei ha mittinne) tagit hör ;neri., att i te fitta fatt lata indra foriefronbentrr i fina beef uttala tana Okar, utan affeenbe på Drottfrit polatfT tro.. be Da, rota Deue, Då be Irarriftåttar bet human anta, utan att tvi antar belgier', ante off tia handlat intonfrquent, om an Mia Or ter almifa från Ugn tidningen tgflar. !!Save Utta lagd, tf atIruan tir hetta fal, utan knea för molnet fominaade framtida. Red: n. ffituaritkanba. Faller af sig ejelft. Vånncr — Kamrat! Jag år en lycklig (am- man! Gudomlig ficka , . . en eugel . . . . en engel seger jag dig . . . . gifter enig af karlar . . . på min he- der. — liar hon penningar? — Dum fråga. Musikalisk. — livad för slag? Jag skulle inte rara musikalisk? Redan i min barn- dom •hångde min himmel af lyror full.. DA hörde jag ofta min (edera .brumbas. och fisk «ryk .efter noter.. Når jag kom till studentexamenZföll jag igenom .med pukor och trum- peter., mitt fådernearf spelade jag bort, efter mitt första upptrådande som sångare blef jag uppvittad med skattrousik•, och nu sjunger jag .på sista versen. — och sk kommer man och alger att jag inte har något be- grepp om musik! en gammal rysk knekts minnen. ffianbelounberrätttIstr. Jaså, barn, ni vill höra något från nio och tjugo års krig, då vi gamle under den store Diobitsch tuk- tade turkarne, som åter blifvit stormodigo och inbil- lade sig, ett det mäktiga Rysslands strålande kors skulle blekna för deras halfmåne? Så yttrade don gamle till en krets af ynglingar, som på lasarettet i Mookwa blifvit återstäldo från sitta sår och nu bestormade honom om att få höra en af hane berömda historier från det gamla kriget. Ja, visst har jag i mitt tid upplefvat mången glad dag och känt många tappro mun, fortfor hatt och bit ett tjockt rökmoln petita ut om do skäggiga läpparna. Aldrig har det varit brist på mod och tap- perhet hos Rysslands söner, det harven 1 sjolfvo ny- ligen bevisat vid Plewna och Schipka — men näppe- ligen har det funnits någon, som i detta afseutido kunde gå upp mot vår gamle öfversto. Det var in- galunda, för det han gick som on nian mot faran, dec gjorde vi andre också — nej, han tycktes icke ens veta, hvad fara var. Att hafva honom i sin när- etuina tas lira ben ö Pott. Tagett nottrinier öro för 100 nie eter r:k5,sts Mumie lekstöt: 4rotte: tr. 96 ht! 13: 90. eiettentlet: najletranhe erearmaeree tv. 21: st, Ut 12: 60. 910g: trumf! ly. 40, rf, Dito 9 05. 1114miöl. iööenia''onhe tituatnetareV, tr.11 rat 11: 26 Rom. mellarancainfeniall: s tabigt 8: tt) ha 9. 30, G:rabiat it: 2i tia 2 40. firar, fel% 11. ly Eki. Colie, lohats, ft.48: 80, tamt, 8 (0. ellittberps .1110 Otit 8 Und. oartvarantt !mab 19Jmåtdmaatnab tor unbrr dr tapeter Merit oinbrab, nitti ringa om- *etre 'Ort mnoiter hunnit german låttning lem Or 8 hear telea nedta ene eit Inåt et,• I amin. emir OM ter lagin. tt Mfirttile est tiogatas far kw" års: elereff di heti film( till lit M1 ta, IN Me. *ou, kock& 'kallt (est getto ho kula metel Ur Cl het 101: lite. 'avart, red, 11, Ti. ,isans sar k11118 ietb 113 te. flo 100 rat ter 100
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.