Hane uppgift lår navbligen vara att förbereda ett förnyande af tysk-Iran- eka handelstraktaten, sura tygir 1889, och derigenorn al att såga kulna Tyskland ett handgripligt bevis p* Frankrikes fredliga atsigter. Leseep. skulle mottagne med efor tetntarkelse både al kejsaren, kronprin•en och furst Bilmark, och den uppma.keam- ket, Dom hane ankomst vackt i alla politiska, kommersiella och vetenskap- liga kretsar i Berlin, synes tyda på att hane syfte år helt annat ån ölver- lemnandet af en fransk orden. På detta sitt tanker men sig i Ber- lin en utvig från den nuvarande di- leutrnan, och från Wien telegraferas. att man i invigda kretsar vinter sig. en liknande Mening. Franska tidnin- gen 1.0 Paris berattar till och med frin it terriki•ka hufvudetaden, att kabinettet i NVien accepterat det ry- ska förslaget, enligt hvilket bulgari- ska regenteknpet skall afgå samt at- lant. af en försoningsregering med en rysk genotal som krigsminister, livar- jemte det tilligges att Tyskland för- klarat sig enigt med Österrike. Äfeen om denna underrAttelee skulle Afråttningarne 1 Huataehnk vara förhastad, synes (lock en sidan lumen skola bilda utgångspunkten Mr möjlighet veta för handen, man kan en ny fas i den bulgariska frigett. t. ex. låsa dem mellan raderna i en Den allmånn• isigten ar, att bulga- officiös artikel i Wiener Fremden- riska regeutakapet genom dem gifvit blatt, der det heter: till kanna, att det ej vill vika från •Det år nu Rysslands tur att taga fin plit.. utan Ar redo att bira följ- ordet. Vi tro ej att regentskapets derna •1 sitt handlingssitt. Det be- medlenitner gjort ritt i att förstöra strides ej, att icke regeringen var i sin seger öfeer upprorsminnen genom sin goda rått, då hon lat skjuta de att straffa med krut och bly. De ha doelemlöntde upprorsmannen, men en" försmått de utlandske dipl;maternas annan fråga ar, huru vida hon ej råd, och detta kan ej (ramp' de un- gjort klokare i att lita nåd gå för derhandlingar, som de senare satt i rått. verket i Bulgariens eget vAlföretidda Regentskapet har tydligen utgått intresse. Exekutionen skall upphetsa från den uppfattningen. att efter de de nationella kinslorna i RyesInnd, oupphörliga revolterna exempel miste men *feen i Bulgarien ur reaktionen 'tatueras för att hindra blifv•nde för- möjlig. och det var mycket oklokt af nyelser af oroligheterna, men att å regenterna att skapa ett faktum, som andra sidan Reseland endast kunde omöjliggör hvarje förtoning mellan uppfatta blodamiumarne i Ituflichuk partierna. Intet •f dessa partier år boen utfordring och trots, så att de al fritt från fel, att det har rått att försooingtförsök, om hvilkajust pk upphlfv• sig som domare öfrer det Diem tiden varit så mycket tal, miste andra. Regentskapet synes hå be- betrakta. eon' absolut omöjliga. Man gått en politisk dumhet«. kan nu ej långre hoppas på en förso- ning mellan ryska regeringen och Från allmänheten. bulgariska regentskapet, men det Ar derför icke getvit att R, Galant! skall Anhållet, om införande af nedan- tillgripa våldsamma medel för att ge- stående. nonsdrifva sin tilja. Herr Riksdagsman Carl INareson Visserligen heter det i en officiös tillfrågas om han ej eninar utlysa folk- artikel .Le Journal de S:t Peters- möte i sitt valdistrikt Mr att höra burg., att «tålamodet har sina grin- lina valmåns bigter i den N. k. tull- aer, och att dessa gråneer redan Aro frågan. bfverekridna., men det synes i allt Valmän. fall, dom om Ryssland tills vidare ikulle försöka effekten al ett direkt (Ineandt.) blinvandande till magterna. Redan för flera delger nedan hette det i ett beef från Petersburg till Politische Laholm. fly Tidning .11 28 inne= Corretpondenz, att Ryssland kunde håller ett •Bref från 11 oxtorp., hvil- ansluta sig till strevandena att upp- ket i sanningen. intresse krever ett råtthål!. 'status epos. då nian nant- beriktigande, som harmed anhållett !igen tlervid förstår tillståndet, 'Adam bli infördt i tidningens etuiet' nanituer. det var före revolutionen i Filop- Ilerr Ratsch yttrar ogillande och popel. ger marter It 11 oxtorps sucken s. k; lasare, bland nuest för det att dc icke Situationen år elerför icke öfver- skulle besöka kyrkan och för det att !langande farlig. Först må man veta t på den ryska rundalcrifveleen, de stå i begrepp att bygga sig en egen kyrka. Det förra år med förfor och om magterna ej Aro villige ett Icke öfverenestainutande ene(' verkliga med kabinettet i Petersburg alver- förhållandet, emednn brefekr. söndag- enekomma om ett militåriekt ingri- ligen ser flera eller fArre af dem der, pande i de bulgariska angeligenhe- men Alven om det vore som herr tern*. Ratsch anger, så Ar detta intet att 1 detta fall syner) utsigterne vara klandra mera in om herr Ratch ratt gynsamena. Sålunda akrifver Bis- besöker en annan sockens kyrka, marcke organ, den berlinska Nord- emedan det år ett a. k. mileionshus deutsche Allgemeine Zeitung. eller bönehus som armes att byggas, .öledan regentskapet håller strång och nårmoste anledningen dertill ar, att söka i \\rentier!)e sockens kyrko- ritfat med upprorsledarns, meddelas råd. utslag på fratmitållning af Hee.- från Wien, att magterna tör några leholtue attessionslöreninz att eietlidnt dagar nedan blifvit ettan om att tvinga Midsommarafton och Nlithotnmardak regentskapet att ~mankens den få till andaktiörninger begagna soc- stora eobranjen Regentskapet skall kenkyrkan å tider som denna icke i denna föreamlings hinder nedligga begagnade. för den vanliga gudstjen- sitt mandat under hånvieande till, att sten. Betriffende sammanskotten till det hittills har uppritthillit ordnin- missionshuset aro dc något starkt gen, :nen nu för att *kaffe lugn i lan- det nödgas anbefalla bildandet af en Isrglagde, men de som gjort dessa sammanskott och do som framdelee• blandad regering.. Beriktigande. ånnn göra dem, taga icke hr Reells stickord åt sig, ty de Aro sjelfva myn- diga och ansvariga för sina handlin- gar 'stut Unna icke stalla dig under hr Ratchs förmynderskap. För resten Aro dessa s. k. lamare inga sekterister och skilja sig icke i något från sint.- kvrkan, de sammankomma i all still- het till en del bönemöten och pre- dikningar och det matte vara dem fånighet då de icke störa ordningen. Domen Offer dem Ar mycket förha- stad och icke rattvis. Slangen åt den allmånt aktade Cert !Ivarsson borde hr Ratsch, om icke för annat, så för sin egen skull, hål- lit inne med . Hela Carl Ifvereeons lif.gerning har i det offentliga varit egnad At folkets tittarn, och har det för oas som stå långt ifrån handel- rernae brAnnpunkt någon gång synts vara tvirtom, så har man endast be- höft fråga honom liv•rföre hans håll- ning i den eller den frågan varit den han intagit, el har man alltid fått fullt nöjaktigt besked, och utgången har alltid virat att Carl IN emot,. torftiga att icke envist fasthålla vid små bisaker. heatets för tillfallet kun- nat för oss har nere se ekbligen vig- tiga ut, men att han deremot stadigt faethållit just folket. basta 'bom huf- vudeaken. Socknens e. k. ömkliga jordbruk flum uppgifter om att litet eller kriga törbattringsmedel finna., pavar lyck- ligtvis af erfarenhettn. Minst ' af socknen har mergel som flitigt anbAn• des, och resten eller 2,3 diras har torf- och dyjord som mångenstades liven begagnas. Se pi folket. husdjur, de- ras redskap, deras grödor, deras föda och klider, byggnader och allt livad till jordbruk och jordbrukarens stall- ning körer, al torde man finna för- vånande framsteg på de sista 15120 åren, men att bedöma hela tandbru- ket, och laadtbrukarens ståndpunkt endast efter sista Årets skörderesultat på ett eller annan torr åker blir all- deles på tok. De namngifne jordbrukarne sköta sig otvifvelaktigt utinarkt samt Aro både driftige och nitiske. men ingen af dem har dock odlat upp sina går- dar och det år mycket långe sedan ljungtorfvor betickte derae filt. Woxtorpabo. Brellåda, Illitterat. Edert bref från Wo- inge tampar sig ej för införande. Så- som Ni ejelt lått torde inse, kunna vi ej [mima plats för dylike tillvitel- ser mot vAlkAnda och med råtta högt aktade perenner. Val MÅ det, såsort Ni så uttryckligt betonat, ha gitt nå- ot egendomligt till, då frågan om yrkoombygnaden afgjordes, men ni Aro fullt öfvertvgadc, att de perso- ner, Dom derva sökte göra *in ene- tång gillande och blidka, Aeigter Alven följdes, ej beejllades af några gom helot personliga eller partiintres- sen. Skada blott, att vi ej kantin till berörda förhållande i sitt råtta eatn- menlians; vi skulle då för att veder- lagga Er tydliggjort allt. 1 alla hån- delser anse vi Er uppfattning af sa- ken vara eker och Er behandling i följd dere,' felaktig, liksom ock -Er frarnatillning deraf allt för ensidig för att eg■ något varde såsom va- rande ett uttryck af den i trakten radande opinionen. Stode det i vår k makt, skulle vi ej dreja att sitta 0•5 i förbindelse med personer, som kunde knuta oss en nöjnktig och tillförlitlig utredning, men ty- vårt blir (lett. osa val ej möj- ligt. För den .m11 möjligen skulle kanna sig hind uppmanad deetill, stå vår. spalter emellertid gernn till för- fogande, förutsatt dock att ej en.kildt agg eller dermed liktydiga tnotivet komma att leda pennan. Mos tandläkaren. — Ni har således svår värk i tänderna? — Ja alldeles förfärlig. — Nå, bur ofta kommer det: der värken? — Så dor livar femte minut. — Och räcker? — Åtminstone en qvart. Man förstod ej skämt. Domstolen i Carlsruhe dömde nyligen on tatämtare till fyra veckors fängelse för förolämpning mot öfvorhoten. Don brottslige hade till storhertigen af Baden riglat on anhållan om en ny paragrafs insättande i rättegångsbalken, föreskrif- Yando, att bland do fem domare, sotn bilda domsto- len, alltid en måste vara vaken. PA apoteket. En gammal gubbe kommer in och frågor: — Kan jag få för tio öro sånt som man tar bort ohyra mo'? — Ska' det vara för kreatur? frågar .provieorn. — Jag vet inte, för do' Ii inte åt mei Kjell'. Ett muntert lir. Ad Sor du, min bäste bror, jag ur litet olika andra monniskor. När det någon gång händer, att jag säger on dumhet, så är jag don förste att skratta åt mig sjelf., B.: «Mon, käre du, då måste du föra det lusti- gaste lif i verlden., Tittas uotritagsr Ars }dc 100 Mo. ratt 23:,,15 gal pit ut, •1111anee: emir. tr. 12,95 tia 13::0. r Sp o rstanre derarnegare8) te. 11: 311g: Etern R. to. 40, ruff dito 9 W. 91agniial: (With:rause evaraegalee), tr. 11, 16 ttIP 11: 28, •• • mdlorrojosialernst: 2.rabigt 8: 80 tie 9, 40, 6:rabigt b, 25 are 9:40. aeter, tet, 11 00 till 8: tio. t ette, faliare,'Ir. 8: 80, !apart, 13, GO. Nioanor, Yeby. Vi lie ej haft tid att genomse Ert opar., men skola vi, 0111 möjligt, !cone plats darrar i ett Bottborml böra box 12 Rare. kommande nummer. Valkammen elmambe ijannidlotitattnab tiar unbre be åter! knatte bogarns %lit ',Utbrett, nita ringa om- Redo. • idttning. Cain:Intager ungrfdr lemma petition lom ide ö hopnita:in: trigta urta oeb ieedr fattning. 0113ctootnoo tor tegen. Zr officurie :voteringarna får tegen dro: eremit ria tar tebor, Itu to-. st fur 100 tvatielpuba. Skall du okloka din hustru till en badort denna sommar också? — Ja, jag år vål tvungen. — Men det blir allt dyrt sink der? — Ja, för livad jag kostat på henne i reparation, hade jag kunnat köpa mig fyra hustrur. fre rtrattad. Tri amerikanare grålade otu lavett; som fiskat den största fisken i en af de stora ame- rikanska sjöarna. Till slut sade den ene: .Når jag drog min fisk upp ur sjön — dl sjönk vattnet 2 fot.. lian tick trista ordet. Skarp kritik. Riksdagsman A.: Jag tror inte ni öppnat er mun un- der hela debatten? Riksdagsman B.: Jo minsann har jag det! Jag har glipat ofta, medan ni talade i tullfrågan. Olyoklig sammanställning. 1 eu annons om en landthrukoutatall- ning stod i en landsortstidning: aVid borgnalatarens ankomst tager kreatursexpositionen sin början.« i • Detta påsnihner ovilkorligen om följande gamla unekdot: Den qvicke doktor Nyman var en gång på en landtbrukautatallning i Södermanland. Der höll en seder- mera bblven hög embeteman ett långt och dumt tal. 31i4t i gillet hördes plötsligt en ko råma. .Tyst., utbrast Nyman. "En i sin- der -- herr — ingen, har ordet!. Hög taxering. Domaren: .Nå, hur högt vårderor herrn sitta stulna Dun bestulne:nNytt kostade de :nig 16 kr., så har jag låtit halfsula dem två gånger. det gör 8 kr. — ulltott tro do vårda 24 kronor.. ••■ ••■ - — — Vexelkurs Inos Hallands Enskilda Bask, vid förseljning , ( 14 d. d. . . . 18,17 Lon don (å vista . . . 18,20 . . 89.20 tid. 11antlturg :4„:1; . . 89,35 ( 14 el. d. . . . 89,20 Berlin ( å vieta . . . 89,35 . . . 71,80 ( 14 d. Kris . . . 71,90 ( å viste ( 14 d. d. . . . 71,80 Ilr esse I vitta - . . . 71,90 . . 150,46 Anutt.erdam 14,.2;tsd. . . 156,60 Newvork it nista . . 3,80 Rom krusigs flaniTt (fin! parti) bar betalte mr, 10: 69 ler MO Mo *mr, tet-, 11, 75. trdnivin kar 4(144 met, 113 tr. fir 100 tt. tir too proc. Malmö futtrbanblarcti aeteviagar. Ten t t em. Jahr. Uttra fint lonargarblfmat 78-84 are. , . 73-76 „ t:tfa tid mrftrifmör ?ina „ „ 64 —70 ,, a mt Göteborgs fraöreettriagar. Oatebota Oen J1 trut emdrpteln talftitri Mia Ila , tidigt alten ritat. neteringår, /genbo: BINtlåt lierreareetater 84-88 ht. 2>e tati:cifniar 75-83 „ lin Ullen« 611-73 3 Dit „ :„ 58-82 „ esatirbnitteire från 30. 3eketlen, "tem. Ten 19 mate 1887. be prima kik utfleOpeibt förra andas 94 afet s Unitsas,:rteetatlas &m.7 9r2,0 Cti pr Råts., Immas! j Vaka, Groibantselihristettat reoirasttriag. 2.!;e1,4anin are 12 mall 168'7. 1-n. flaks' Inlåt 92-98 fransen 'titta ' 86-90 3:0)t 74- 13 4:Itt 64-72 • fctt 54-64 pr 100 kalla 77,4 — :7,68 klet at antialt Påle. ••■■•••• Emigranter! Don mest direkta och snabba sjö- resa till Aterika år att gå med s Ångfartyg, som o- Ifvelaktigt; Aro veradens största, snabbaste oc I beyvAnsaste post- och passagerareingare. llegullera turer hvarjo vecka från Göteborg stil hide Newyork och Boston. Af 33,720 emigranter, som under Aren !Mö och 1tsS6 på Il linier at- reste öfeer Göteborg till Amerika, befordrades af Cuitardlinien det största antalet, eller 9,777, helåket utgör 211 pr«ent af det hela. dAcksplats A ångbåt från Halmstad till Göteborg letnnas om handpenniugar till mig insåndas. Skriftliga förfrågningar besvaras omgående. . C. Cunardliniens Agent för Hallands och lönköplegs lie. (bara förstaden 29. Halmstad. (131) E. Widman. pr/ Rart,. 111111JSItliWILIR anbefaller Fabriken Fåborgs öfverallt vållande, förlrilffliga fArger för hem- !lutning. Erhållas sidast hos • N. E. NILSON. t10) ' —8— fflanbelsunkterrätttiser. etabd.• bio ben 12 IRari. — 5 — Länge betänkte han sig icke. Med korslagda armar stod han som fastnaglad på stället, medan den unge officeren satte old på luntan, som genast bör- jade brinna. Ni kan tro, barn, huru jag och kamraterna roro till -mods. Icke kunde vi sticka oss undan,, så länge våra förmän blefvo qvar, mon det visste vi, att bom- ben, ont den sprang, skulle slita oss i stycken, och jag tillstår, att det var ett förskräckligt ögonblick. Jag såg, huru kamraterna bete tänderna sam- man, då elden nådde tändrörot, och jag önskade af allt hjerta, att don unge officeren donna gång måtto ha trallat på on af de odugliga. Mon nej, elden spred sig hastigt vidare och kom allt närmare intill krutet. Den unge officeren ändrade icke ett mitt; han blott stirrade oafväudt på generalen. Nu närmade Nig elden till sjelfva tändsatsen. Jag tillslöt mina ögon och trodde min sista stund kommen. En stund ännu — då hörde jag min granne djupt hemta andan, jag slog upp ögonen — tandrUrot hade slocknat. Utan att säga ett ord, lät officeren bomben falla nod framför generalens fötter. Hane excellens stod ännu ett ögonblick stilla. Det såg ut, som om han icke rätt visste, om han .kullo hugga ned den unge mannen eller sluta ho- honom i famnen. Slutligen räckte han honom han- den och sade: (Man säger, att hvarjo mottniaka ett gång finner sin öfvorman. I dag har jag funnit min. Här tir Georgs-korset, min gosse, du förtjenar det, ty otn det Segern:ids Non iplus ultra BLÅ KSVÄRTA i Laholm (382) . N. E. Nilson. L i k kl ot o rna me nter • samt hos LIALLBERG. (788) .. NON PLUS ULTRA Åmerlkansk • ▪ *.d BH klank Glans-Stärkelse. l'h !menta, (ruarkelseglans.) 'såpa i stänger, (iLYSEIIINSÅPA. .m.. ia Enerotlis 1,1111)1116 brun & hvit t z POTTASKA, Axel F. Nilsson, (170) Hågad. • e•
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.