ed; 4trift bohem, to i benne fiåfining Nene ton al barnen. Raråltrarata lera år Rör. ILlietbfitfår ed; ttibiegehtib. al trelunt4-Peftent ferrefeententer nids Delar: Natten till ten 9 t:4, D å eldat: reen å tur 7 daladals låg i fin ,leta m, infajtatco i Orund heltal, Nå Renar genom fönftret ed? ben ene af t Dem htf liggante på henna bufrout- tutte rik fontel tålde{ merit rigfab åt krana huttrat'. SiDrn anbra finten fbIl nå på vittert. ^et mar trcligttaill lamma nibIngar, fem unter femma natt siortt årecrfee på flera perfenere egen- bene ött 1 mirklert. tid åbeen Nita Stillfen å n:r 1 etui- n !DRAM en trått i bane energelgraf !amt trint(' en fler defted ut på bana balrelfer. Reb mårrebficip ajottti åf- Rillfene granne, fro• t:cn rfl3 b0 fom åfiren ber nåra matare . VIftrk femmit ftrömi jon akt n Later. .tan babe bel 6f Dal fi ten ;så låtit fin tenn flå utan , år Orten lamt fatt biftarne i Nikt. Celivetne toge (ramtårtan nr ryagarn tamt forte ten sep bi talet ed> tabbe Den in i Or- ks. få att !inneha gid :mått af. Me Dt' Mulatt eerfonerna tro fig halma reta p3 nitingarna. kunna te entaft ffeffe betni/, få terot nattffejarne få rn ieilfbrlient mieft. 83rfamlingett bar utlett 5 banttafta fadar att falttaga bittlart ed; lanDerntart, för att föra Dem till vederbörlig ort, men Det knr4 fem cm man babe fritftörarne åfwen på nåra 1,311 Bulgarien neutralt. Det har på sista tiden gitt rykten om att bulgarerna skulle -ha i sinnet att högtidligen proklamera sitt landa neutralitet. och deux rykten tyna, i Petersburg ha framkallat en rim upp- betning. Enligt de 'etage under- rotteleerna, som Porten mottagit från ryska bufvudetadeu, ar man i officiella kretsar böjd att tro att denna tanke ingifvite bulgarerna utifrån, och att den @åkeri kan påräkna Englands, Tysklands och Geterrikes understöd. Man lår tillika i Petersburg vara vred Ofver den hållning, som Porten* representant i Sofia intager, i det han styrker regentskapet i des. uppstud- sighet. Emellertid har Porten uppgifrit att taga något initiativ i tronföljdafrigan, eksem utan •intat, att den skulle göra, och den har ej heller *felade någon rundskrifvelee till etormagterna. Detta uppfattas i Petersburg, som om Pur- ten icke vet, huru den skall stålla sig gentemot Rysslands förslag, och man 'mager, alt det ålagts ryek• .ande- budet : Petersburg, Nelideff, att brin- ga Porten att fatta ett annat beslut. Underattelserna från Bulgarien gå för öfrigt ut på, att det för narra- runde rader fullkomligt lugn i detta land och att regentskapet för ögon- blicket klaner sig tetnligeo stark. Förhållandet mellan de tre kejaermagterna. Den i Moskva utkommande tidnin- gen Sovreinennija Isvestija innehåller med anledning af Nordd. Mig. Ztg:s ablöjanden en artikel, hvilken synes d mycket mer annarkningevård, som den tulletåndigt delar den inom ton- gdsande kretsar i Berlin förherskande laigten och ståller sig på Nordd. Allg. Zfg:e etåndpnnkt. Da dessa uttalan- den af en rysk tidning tro af synner- ligt intresse, återgifva vi hår efter en tysk tidning artikeln. et lydande: -Mesta år upphofsmannen till Ber- lin-traktaten eller rattar. till de för- ödmjukande earag r.ferna i den sam- ma. genom hvilka Ryssland under•kref sin förnel ing och etsade sig do rAt• tigheter, hvilka det förvlrfvat genom sina segerrika vapen. makt? Flerta- let ryska tidningar halva, i motsats till livad en hel mingd påtagliga fakta gift° vid handen, varit böjda för att gifva den tyske rikskansleren skulden hårför — samme kanaler, som evart- om för att uppmuntra oss högtidligen i parlamentet tillropade oss, dit vi stodo utanför Konstantinopel: •Beati possidentes!« — emma kansler som -- åtminstone enligt kvad ryktet la- ger — i förtroende uppmanade oss att begagna oss af alla vira segrar och intaga Konstantinopel. •Som svar på de inom ryska pres- sen gång på gång upprepade beskyll- ningarne, har Bismarck. organ fler- faldiga gånger hårdnackade bedyrat, att Tyskland gick besegrade ur kon- gressen, att den tyske rikakaneleren understödt Rysslands befullmegtigade i alla deras fordringar, men att, ont dessa fordrade mindre an de påtgrund af segren voro berättigade till, om de frivilligt gjorde eftergifter, kans- lern icke bar någon skuld hirför, han som snarare stad.° understödde dem och icke gjort sig förtjent ar något tadel, derför att han icke var mera ryss ån ryssarne ajelfva. Korteligen, frågan om den anala som tillfogats osa i Berlin och om upphofsr;tannen till den samma kan betraktas som töat. .Det år osannolikt att Berlin-diplo- matiens officiösa organ •skulle harva vågat att hårdnackade förakta en lögn- • ktift uppgift. Den har ej heller hit- intills vederlagt* •f någon. }burken i Journal de S:t Petersbourg eller i Nord ja, ej ene i Politische Corre- spondenz, i hvilken allt emellanåt in- flyta korrespondenser afoffici0e pr1gel, — ingenetådes har en vederlAggrung varit synlig. sNu tränger sig en annan fråga i förgrunden: !Ivern trålfar skulden för irjelfva kongressen, skulden för att Ryssland 'talde sina segrar inför Eu- ropas domstol, som ej deltagit i kr i- get; örem var egentligen skulden till att Serbien, Bosnien och ilerzegovina, det första indirekt, de båda senare direkt, tunnades i Österrikes våld? •Äfven i afseende hårt (late en del at ryska pressen sina misstankar vid lurat Bietnarck. Men o ve! Arven i punkt föraktar den tyska rikskans- lerns organ en motsatt isigt. Ryss- land ejellt, alger det, önskade kon- gressen' sammankallande; ingen, och isynnerhet ingen i Tyskland fordrade, att det skulle stilla. inför domstol. Men Bosnien och Ilerzegovina utlem- nades redan före kriget al Ryssland till Österrike, och det var v id sam- mankotnsten i Reichstadt Ar 1876, som uppgörelsen trAffatlea rörande desamma mellan furst Gortichakov och grelve Andrapay, utan •tt Bie- marek visste något derom på förtalade Tyskland erhöll kannedom derom före; såsom en fait accomplie Till sist frainealler tidningen den frågan. huruvida de officiösa organen i Berlin förtjena att tros och finner en bekriftelse har* i alla de °metan- tt digheter, som aro förknippade med frågan. Det miste vara så, ty eljest skulle redan för långe sedan en ve• derlaggning harva följt. Årlig — 1 det längsta. En fattig men hederlig man, en gammal 'oblat vid namn Villere, hittade sistlidne no- vember månad på en gata i Paris ett plånbok fyld med sedlar till ett belopp af 17,500 kr. Han var utan arbete. Hans hustru och 6 barn saknade bröd, och om han hade kastat plånboken i floden och behållit penningarne skulle alla deras bekymmer varit förbi. Men den fattige mannen var artig. I plånboken fann han eggrens adress, och för att denne man ej langre in nödvåndigt var skulle behölva sörja Otrer sin förlust, satte sig den fattige upphittaren genast i en spårvagn och åkte en half mil ut till förstaden, der plånbokens enare — en rik girigbuk — &utan svimmade al gladje öfver att återse sina förlorade penningar. Han var .4 glad, att han ville vara ensam med sin glådje, gal den fattige upphittaren 35 öre och slog igen dör- ren efter honom. Detta var i november. Då jag i dag håndelsevis såg några notiser Iran domstolarna fann jag, skrifver Henrik från Pari. till tid- ningen Politiken, namnet 'filler' i en rattegångssak, blef uppnarkeam, låste igenom referatet och eAg att den fat- tige upphittaren hade blifvit ankla- gad af en mjölkhandlare i en af för- etiderna för att ha stulit en liten kruka mjölk. Anklagelsen, förhöret och doma- ren. allvarliga stararna, allt i denna lilla rättegång år en så trogen bild af missförhållandena har i verlden, att jag ordagrant afekrifver sekrete- rarens korta referat. Koranden: — Jag år mjölkhandlande i Poiray. Den 19 ~e kl. 5 pk morgonen till- grep den /aktade ett af mina små mjölkkarl. Jag alg honom springa, satte efter honom, och — Gud rare ior — rid mina rop sprang han rakt i armarne på en poliskonstapel. Domaren: — Huru mycket voro de stulna sa- kerna varda. — Bleckkarlet kom mig på 90 öre, mjölken som det innehöll på 17 öre. Derp/ vinde sig domaren till den anklagade. Denne sade: — Jag ar far till 6 barn. Domaren: — Jag har fått dc basta upplys- ningar otn er. Ni ar icke straffad förut. Hur har ni kunnat göra er skyldig till stöld? — Jag erkinner mig skyldig. Det Ar min stora fattigdom och olycka som drifvit mig dertill. Jag har i lång tid varit utan arbete. Min hustru var sjuk, dödssjuk och var i behof af mjölk för sitt bröst. Jag hade inga penningar. Det gjorde mig tokig. Jag ur icke en oartig mtnniska, nej: Jag liar deltagit i kriget och blifvit sårad tvi gånger. I november hit- tade jag på en gata -en summa al 17,500 kr., som jag skyndade att åter- bära till den rätte egaren. — Ni blef vål belönad för er ar- tighet? — Ja, egaren gaf mig 35 öre. (Itörelee bland åhörarne.) Domaren: — Det var icke mycket; men det Ar en olycka för er att ni icke fort- satt er årliga vandel. — Jag har sagt orsaken h varför jag stal. Viners dömdes till 14 digers fan- g61" 13errattelsor nd från Emlepa- soha. Dukt., Felkin i Edinburgh fick har om dagen mottaga fyra in- treeeenta brer och en vetenskaplig uppsats från Emin pascha. Det sista brefvet var daterade don 26 oktober 1886. Emin pipetts uttalar sig med stor förhopning om sin stallning och de trupper han koinmenderar. Om St•nleye expedition hade han ingen aning. Btanleys expedition. Budbärare, aftand• af Stanley till Leopoldville, medförde underrettelee om att Stan- ley den 19 men berakn•de sig skola framkomma till Stanley Pool. Han hade fått den ledsamma on- dertåttelsen, att inga lifatnedel finnas tillgå mellan detta snille och Borna, 18 dagar. manet', hvarför han i Be- nana ytterligare uppköpt flera tons ris till de stora förråd, han medförde Zanzibar. 1 trots af dessa svårighe- ter har han förklarat sig med att han valt Kongovagen och yttrat: *Jag her hittills förlorat endast 3 mantoch 18 åsnor. Hade jag volt den äntra va- gen öfver Zanzibar, skulle jag på en månad förlorat öfver 100 men genom död, sjukdom och desertering.. Hopp från Brooklyn-bron. En 19-årig yngling, Thomas Dalton, hop- pade den 27 april ned från Brooklyn- bron, slog två gånger volt i luften och föll på hufvutlet i vattnet. Alla trodde att han blifvit dödad, men han kom snart upp på vattenytan och sam flink och sund t land. Han gjorde hoppet lör 1 kr. 50 öre. glättegångP och potissaktr. Laholm.* nIdseufronice den 16 maj. Utefter banllnten hade drangen Carl Petter Carlsson från Brohuset promenerat • n 30 sistlidne man, tamt derjemte sönderslagit 4 fönsterrutor i vaktkuren och uttagit signalfanan, för hvilka förseelser han stod i dag till- talad. Han erkaede och &Nunnas ut- elag i målet rasta måndag. För fylleri vore ineamde arbeta- ren Anders Svensson i D:r 1 Hisliplt, undantagsmannen Joh:. Nilseon i Ar- naberga och torparon Carl Persson i Arneberga och dömdes den försena:n- de ett för fylleri jemte oljud böta ib klotter, de senare undsluppo med den vanliga feminin hvardera. Utelag afkunuidee i målet mot Knut Svensson i n:r 1 Löstorp, bra- ken tålde. att för fylleri samt för det han sökt hindra polisen i tjenateut- Ufning bök 20 kr. Fem kraftnål handlades viii rat- ten under sessionen. Handl. E. Jaoobsotue anhållan att i och för nybygnad få afetanga första torggrånden under den tid arbetet Oklar bifölls af ratten. ■ Laiidtbrilke Efter vårradens laggning år, hop • — 92 — — 89 — Litet förstod hon hane trogna och älskande hjorts, och hon Lade ännu intet tydligt begrepp om den o- brottsliga trohet, hvilken goda män egna åt den enda, 1110M himmelen gifvit dem. Framåt, ständigt framåt trarvade liennea häst, ännu synbarligen stark och eldig, medan den vattna solen steg allt högre och högre till dess att den- ramma passerade meridianen och ånyo började att sänka sig. Efter ett lång färd vände bon sig ännu en gång ödi flåg sig tillbaka, och hon märkte att förföljarna ännu fortforo att jaga efter henne, hvilket kom henne att tänka, att ärren de måste harva stannat vid den lilla sjön för ett gifva sina hästar tillfullo att hämta nya krafter. Al't närmare och närmare höjde sig borgen, mot hvilka hon styrde sin färd, och marken blef nu allt mer och mer knagglig och ojemn. Men hon fortfor att rida framåt, här påskyndande sin bikt då det bar utför on backe. der låtande honom gå långsammare och pusta ut, då det bar uppför igen. På detta sätt fortfor hon ända till qvällon, då do vanliga akuggorna föllo öfver nejden och dolde henne, så att förföljarna oj längre kunde so hvart hon styrde kosan. Fläckiga Svansen skulle sannerligen harva blifvit stolt ufver sitt barn, om han kunnat vara i tillfälle att ho med hvilken ifver hon sökte komma fram till dein, rom .kullo hjelpa honom. Buff alo Bill skulle Lafvs gifvit henne allt det beröm hon ed väl var värd, skilamessan ningar. Uppfödd i ett lif af omtänksamhet och faror, visste bön, att hennes framgång skulle bero på ont hon komme tillräckligt i förväg, (modd och utan för- följare. Medan mörkret dolde henne red hon för don skull nå fort nom hennes häst förmådde springa, utan att hon hettade nyttja den på sadelknappen hängande piskan, utmed flodstranden, i skydd af do dor växan- de trädens grenar. Ty han visste, att om hon drifvit hästen framåt till det yttersta redan i början af färd' den, skulle det blifvit svårare för henne att fortsätta. Hon red på detta nätt en sträcka af åttninstono fS mil, innan hon kom till den stora tlodkröknittgon, om hvilken Buffalo Bill talat. Det började ljusna, mon var oj alldeles fullt dags- ljus då hon uppnådde detta ställe, och hon akytidado att fara öfver floden innan ljuset .kullo tillåta någon, som befutme sig ofvanfor, att so henne modem hon befann sig i vattnet eller :nedan hota red uppför flod - banken. Elon red ostörd öfver, och då don kommando da- gens rosenfärgad° ljus bestrålade do borgspottlar, om hvilka kunskaparen talat, och lät deras konturer tyd - ligen framträda för att visa henne vägen, kände hon också, att hennes fara började. Ty i dat klara mor- gonlset visste hon att på dessa slätter föremålen kun de ses på flora mils afstånd. 19 Balata Bina Ute OM. samt M•I••••• skyndade att utföra hans önsk- paa en' lendtbruksförfallare i Helsing- borgs Dagblad, landtmaneen ne sys- selsatt med jordens beredande till rotfrukter. Blota platsen för rotfruk- terna Ar året etter vinterrad, der denna vuxit efter en vål skött, göda- lad tråda. Jorden år har ren och mycket renaningeadmie förekommes derigenotu. Fur att gilva do något långsamt spirande och vaxande plan- teras af morötter och foderbetor kraft, år det att alibefall• att gifva jorden en liten extra gödsling med konstgödsel, t. ex. 3 till 4 centner 20 procent superfosfat för tunland, braket stå efter den första harfoin- gen af einterplogflran. Derefter kö- res jorden Liver ett par gånger med klös art, vålm upp och köres upp i drill, hvarefter fröet genast als. Af rotfrukter, hvilka förtjena mest att invandas, namna* morötter, fo- derbetor och kalrötter, och till se- nare ilning -- sist i maj eller juni månad — rofvot eller turnips, bekika signet:oda dock icke aro al hållbara, utan fa uppfodras i början af vin- tern. Af morötter ar den stora ',vita fodermoroten med grönt bufvud den, som vanligtvis gilver största utbyte och af kålrötter aro de bronetuppade en utmärkt sort, antingen att sA på vIztatållet eller i en sang i trädgår- den fe ats senare utplanteras på a- kten. Af tolvor eller turnips finna, många sorter, deraf de gula aro N- attro i köttet och mera hållbara an do haha. ffibratitbanba. I de bistra tiderna. Nere vid hamnen: Peterson du, bjuder du — på en rufflare och en hall öl? — Ne-ej, i de har nacht* tiderna förslår de' knappt te' öle'. — Ah, du gnisslar! Nar du bar rid te' gå me nya lappar på arm- bågen . . . — Nej du, nu fick du allt en krage du, Kalle, de' a' di gamla lapparne, som å' vend.. En glad girvare. Mamma: — Nå, Richard, hvarrued har do roat bror Otto i dag på hans födel- sedag? — Jo mamma, jag hade ingen pre- sent att ge honom, men jag har gir- vit honom lob att slå mig. Från barnkammaren. Oskar: .Pappa, ',varför gor du inte som far- far, når han kliar sig i hufvudeth Pappa: alfur gör han di?« Oskar allan lyfter af håret, el att han kan komma bittre åt.. På hotellet. Vården: •De har två hörnrummen aro lediga. Det hår kostar 1.50, det der 2 kronor. Den resande: anat var ett besyo- nerlig priaakilaad: båda rummen aro ju alldeles lika.. Vården: 'Ja, men det fine klocka i det ena.. Den resande: •Klocka? Inte ser jag till någon klocka,. Vården: *Jo, var så, god och titta ut genom fönstret. Der ser herrn tornuret, På Sannahed. Korpralen: divad står Frick och ruskar på lady'« för?. .Gud bonare korpralen, jag beliöt- ver nysa.« aDA ar Frick ranta, tees ja' kom- menderar hylla gevarr:. imb Till fliU(1 (1 f helgdags inträf- iffil fande pd torsdag 'loåt a- len Laholms nya tidning Hårat natta llhylag i van- lig tid. fflanbetstmberrittitIser. etocfboltat bira bye 13 Otal. Znilrae astmagar are löt 1uu titt tut {talpar) 1411adle: Ourrtr. tr. 1k 114 hd 13: M. ertrtra91: (bdurartak 4ivacarattel) tr. fl: 2 hd tis •23.s, gip livtag fr b GO, r511 tr. II41111111 (k4r1strank Ittmaraitt te). tt ler 80 titt tö: 75. rene, milarydreeinktote r rabiat e: 53 he 6, tkrabist D: 15 Ila 11 eter, lob, n. ou len tt 80. eafre, 7: 68, 7: 74 tid 7 16 betan! tet 100 1:4 liftebovall körs ben 13 talat. Te enklas nottrinpatma får hopen åta ervenIT tig att ltd (tålt, We for lallats tre 10: 34 far 100 No. INtrr, prakt ti55, hit tame tia 7 73 fin lOy tette, fot., utteltehtel ten Il. 75 Ier 100 Ido. ataft tål tiar Malte aul> tt 51 fet WO bli etoett 'stab kar Malte eld 7: 70 filt IOU erlIdIvin ont brt4111 mr) 113 te. lit Wo tt' in 100 Pric.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.