(nuna garanti far anna 3ohantfcn, men nian ben fealulni 'lantbon' teamet bin ide 164, reb hr finit:In mal g inga tyiltcr *janftiettera'. Nån rna bettyl, att wir årtraiårbi3e belemati, lom f3t mirtearante ide bår hånat upptagen, mara måtte fatbanas fia Vem bet flathet Bidan sch (odla:Mo ht 8ernuico b'tlp- •fanftionerag gnet af3i. pil, *en i dereatien bar nit får fiber; bena »diet fint felftått, om han an ritter bla31 inne. ' uff Jo Bill (kfelten irdr nu 9dende följetong) och Sioux- indianerna i London. ',I dagarna g sfs i London Goethe. tI at. med Irring gom Mefigtofelee inför en hel del notabiliteter. Man fig den framdra operan, chef Juice Claretie, och man alg deras excellera- ler Gröna handen, Ornhåliten, Ming- dödaren, Den mående björnen och Köttekåraren. Demo omdöme om tragedien var: .Det år en stor dröm!. De ha alven besökt en mem i St. Paulakatedralen, der de vickte stort uppseende, gårskildt dl de började deltaga i elogen. Deras ledare har bevistat en session i underhuset, och en vacker dag fingo de visit af ingen ringare person ån Mr Gladatone. Han talade med dem om civilisationen. Tal.ignelger. lian yttrade sig i un- gefär 'amma ordalag som den nittio- årige fadern till en af de Siouxindi• anor, som för kort tid 'eden besökte Malmö, begagnade i bref till sin son i samma inne. Denne nittioåring från •den adagio. Teatern.» var lika kristen som Mr Gladttone, och kriatn• och till ca viss grad eiviliaerade voro naturligtvis alven de notabiliteter som besökte kyrkan och teatern. Det år Clverfiödigt att nunna, akref •Pickwick» till L'lodep. beige, att degas herrar barken aro ryska bo- jarer eller medlemmar af franska aka- demien. Deras tatuerade hud, fjåder- prydnaderna pil deras hufvuden, torna- bawkerna och dc romantiska namnen såga osa att de aro adla Siouxindia- ner som kommit till London från Mig- &ifall. soliga att-ander. Ilvarmed har hemgeng lockat dem? Icke dem har en stora staden vid Themsen . lockat, men val deras impresario, röd- "klanen" Barnum, den namnkunnige Buffalo Bill. Hem ar Buffalo Bill? Och hvarför korn han till London med 83 Siouxindiaaer, min, qvinnor och barn? • • • Under det barbariska namnet Buff- falo Bill framtrider en personlighet, kvilken i sitt fådernealand intagit en stallning, som en lord Salisbury, en Julia Simon eller en P. A. Bergström Modala& i sina resp. tinder. Hang ratta namn ir William F. Cody och han har varit senator för staten Ne- braska. Han tillhör ett land, der pre- sidenten blir peleverkehandlare eller lifförskkringeagent sedan han 'in tid ut styrt Giver sina femtio millioner medborgare. Buffalo Bill gjorde sin lycka pi föl- jande sett. Han var lika skicklig buffelskytt som någon indian. Nivå!. En vacker dag började man bygga Kansaa-Pacificbanan, och lör att lör billigt pris kunna föda (JR tusentals arbetare som behöfdee, måste man ha buffelkött. Det var något för William Cody. PÅ aderton månader nedlade den jagtkunnige senatorn 4.300 buff- lar uch inhöstade ett helt berg af silIverdollrar. För att sitta spets hår- pi började han sedan förevisa vilda djur och rekryterade det hand af Sioux-indianer, rom han nu fört till Europa efter att ha rest omkring der- med I hela Amerika och senast bju- dit Newyorkg-publiken på illusoriska bilder från den stora amerikanska öknen.. Nu försmår han ej att inför publiken kampa med Den stående björnen eller Ornhisten; om några år skola vi kanske återfinna honom i Ilvita huset, på Lincoln., Garfields och Cleveland, plats. • • Buffalo Bill ar,.skrifver en korre- spondent från Newyork till G. Il. T., en romanhjelte utan like, med en si alventyrlig lefnadstrana och sådana personliga företraden att han inspi- rerat skalder och författare och med råtta kan anses som klipt och skuren att vara liv arannan gatpojkes ideal och förvrida romantiska pensionsflic- kor, hufvuden. 1111r ar hann portratt tecknade af en manlig beundrare: .Aldrig hade en vackrare bild af amerikansk, manlig skönhet erbjudit sig in den Buffalo Bill företedde, då han koni fratn för att amill• med formanpiskan. Han var resligare an vanliga dödlige, rak som en lapp. med muskler så fasta och senor gå 'Tinglig. *om hjorten., med en tro- gen vans rättframma, milda blick, med en omedveten grace i sått och håll- ning, värdig en marskalk af Frank- rike. Buffalo Bill år en naturens äd- ling från sombreron ned till sporrar- De, Buffalo Bill fick han heta för den öfverdådiga skicklighet, med hvilken han jagade buffeln, medan hand efter kriget — i hvilket han vunnit lagrar — lev ererade kött för jernvigearbetarne. Hans storbragder ;stretades, då han var secout• lur de mot indianerna framtringande ame- rikanska trupperna Tester om Mi".i.- .ipi. En •.cout. år en med trakten fullt förtrogen vågvisare. Hane "tin- ning år maktpåliggande och ansvara- full, och mången oduglig scout har vållat trupperna större förlust, ån en drabbning med rödskinnen förorsakat. Buffalo Bill var en makalös scout, med en syn si skarp, som en god kikare allenast kan förlin• åt tennliga ögon. Som spårfinnare och 'åder- profet var han beundransvård, stora afstand upptäckte han ~ten och villebråd, trupperna. liftvilkor. Han undvek faran, di omatåndighe- terna syntes ogynsawme, och di en strid egde rum var han lugn och san- dad, en baneman för krigiska india- ner och bufflar. Det var han som er- bjöd sig att i den mörkaste natten, i den varats stormen rida genom en af indianer evarmand• trakt för att håra depescher till en (letning, dit ingen annan scout villeiga sig — och Buffalo Bill red som Karl den tolfte och framkom lyckligt Och åter var det Buffalo Bill som hamnades gene- ral Custere död på indianerna och ekalperade Cheyenne-höhlingen ..Yel- low Iland., soul han dödat i envig 1876. Nu ar Buffalo Bill ej längre ung, men inritt ståtlig och ungdomlig och har på gamla dagar gifyit sig in på den Te:timide■ konstnårsbanan, en te- aterdirektör med en hel trupp genuina rödskinn, bufflar, elgir och björnar, som atröfra omkring i kulisserna, Iii- reetållande urskogen rusa förffiNle omkring under cyklonens fasor a sina hålor, medan tråden rycka. upp med roten som korken drages ur en bu- telj. Redan för ett par år sedan fick jag en glödhet Septemberdag se Buf- falo Bill framila på sin snabba hast — 96 — fångas, då farväl med allt hopp för Fläckiga Svansen. Gula Björnen skulle bränna honom innan Siouxorna kunde göra ett anfall och rädda honom. — Hur kunna vi få reda på om hon kommit un- dan eller oj? — Det kunna vi so, om vi finna att trupporna komma tillbaka snabbt nog. Mon jag betviflar, att hon känner till trakten. Oro hon blifvit lagad undan från den rad af kullar som utmärker hyra Fort Thomp- son air, skall hon aldrig träffa Cuetor. Jag känner mig mycket orolig bäröfvor. — Likaså är det mod mig — sade Dave. — Ar du tillräckligt orolig för att vilja fara å- stad och taga reds på benren. spår brunt följa dem? — frågade Bill i :något vårdalue ton, men med allvar i sina blickar. — Och !emus digi. kamrat, °namn här bland kullarna? — Jag kan bättre reda mig ensam an hon — aade Buffalo Bill torrt. — Det är så sannt som on predikan. Mott hur skall jag kunna finna reda på hennes spår? — Lått nog, om hon red ofvor floden vid don stora krökningen och begaf sig i vag i riktning mot Brown'. Poak, såsom jag bad henne göra. Det finnes ett godt märke, på hvilket man kan känna igen hen- nes hasta spår. Jag gaf akt på hästen, då jag tog densamma tillbaka från Gula Björnen; don var akodd på frambenen, och hade haft skor på bakbenen, men dessa silltunna:arla skor bada fallit af. • med hösten i ena handen och som- breron i den andra, heloande pi pu- bliken. Jag sig då på en kapplop- ningsban• vid Ohios strand, huru po- sten fordom röfTsdes ute i Vestern, huru rödskinnen under krigstjut an- föll° emigranternas blockhut på den solbrands prairien och jagade• på flyk- ten •f en skara beridna scowbuys.. Jag besökte efter föreetållningen in- dianernas wigwam och förföljde. anda in i drömmen af rödskinnens krigs- rop, som låt som hundskall och hye- nor. tjut. Och nu i jula. stod det ej till att motstå frestelsen att i gjellva N evryork. stad återse Buffalo Bill och hang "Wrld West. i Madison Squere Garden, der Barnuets Jumbo och den flykt, elefanten paraderat för ett par år sedan. Bland publiken fanns pil gallerierna en stor skara tidningspoj• kar, byars entutiaarn för Buffalo Bill i fr:1mm rummet och i hög grad C- yan för des.a cowboys gång på gång idog öfeer bradderne. Dc eter:inrede el att de höga trletållningarna bra- kade i alla fogar. Omsider hördes en spad gossröst ropa: Hurra för Buffalo Bill! och ropet förnyades och gentogs ögonblicket efter med ursin- niga stampningar eci• handklappnin- ger. 1 'Risat galopp red Buffalo Bill tre hvarf omkring skådebanan och försvann under bifallsrop genom stalldörren, livarpl representanterna al indienetammarne, cowboy., vagna- r" misterakyttar i kjolar och byxor galopperade fram i tur och ordning, allt efter gom cerernonimietaren kal- lade deras namn. Förestallningens olika scener voro spånnande och illusoriska, den ena mer an den andra. Det ar urskogens bryn i dagnin- Mellan jattetridens stammar gen. trasvar en brun björn omkring, oge- nerad liksom vore lian i gin hemtrakt, och då solen gir upp och ljuset tran- ger in mellan snåren, komma hjortar och elgsr med otidiga steg fram till killen för att dricka, och samma vig komma i tung, långsam lunk prairi- ena bufflar, som Buffalo Bill fångat med lasson och fört med sig; land och rike kring tom kompanier i Vilda Veeterns drama. Solen år uppe, in- dianska förelöpare bryta sig genom skogen och finna kallat). På dem signal följer Sioux-stammen med pick och pack slår upp ett !tiger. Den friborne röde mannen bår endast båge, pil och tomahawk, gossebarnen arsin- rnaledee. Det ir sist i tåget som de tungt lastade qvinnorna komma, @la- pande hudar, mattor och tålteungar efter sig, medan ett lindebarn, en pa- poeieee hunger i en påse på moderna rygg. Och dessa arbetsok, de fattiga equaws, deo röde mannens svagare hålft, slå upp tåltes, laga maten och bara födan till skapelsens herrar, gom sitta pk mattor och röka. Men det blir ingen åtning af. Ett tjut hörns, en bndbirare förkunnar på sitt en- atafviga språk, att en fiendtlig stam år i annalkande. Qvinnorna taga ned taltro i yrande hast och fly, mannen börja krigsdansen, hoppade upp och ned, vridande sig och sjungande med oartikulerade ljud. Under tjut och bråk nalkas den fiendeliga Bawnee- stammen och scenen slutar med en teatralisk drabbning, under hvilken åskådaren, som vet att aktörerna aro genuina rödskinn, sitter med hjertat halsgropen af rådda, att barbarerna skola al gammal, inrotad vana göra allvar af leken, eröfra skalper och backa livaraudra till korfnast. Forts. Etrifas. Nya arbetareoroligheter 1 Belgien. Underrittelten om att arbetereinau• norna i Belgien åter befinna sig i svallning år alltid egned att ingifta farhågor. De grusliga och öttelag- köpa Maskiner hos gande excesser, som et de upphet- sade strejkskarorna begingoe i mars 1886, aro i allt för färskt minr e. Denna gång torde strejkrörelsen Alla sorters Sy- och vara så mycket farligare, som den verkstad. synes ha uppstått på en ging såsom på ett gifvet tecken. Symaskiner samt Första uppslaget till strejken, hvil- urmakare LINDSTRÖM Laholm. ken att döma at do ingångna tele- grammen gynea vara af allaman les- rektor, omfattande en arbetareskara på 8 - 10,000 personer, var en stor socialistisk demonstration, som oak- tade myndigheternas förbud i söndags se- Lisen ser först på skorpan och se- hölls i Brrine le Comte (en stad på en mening om att de alla voro lika 8,000 invånare). Då det beridna komprometterndo. Bland dem som dan på mamma: - Jag ska maja tack, om jag får gendarmeriet ville tvinga demonstran- tilltaledts för otilllåtligt förhållande terna titt uppgifva sitt förehafvande,1 till lady Colin Campbell befann sig sylt på henne. Alven denim samme hertig af Marl- kom det till handgernangd, som hade Engelsk flegma. M lord reser i till b o kfo t.ljd att gendarmerna drogo borough, hvilken nu begår lord Camp- bell i cession. Den ststnaiondes en första klassens kup, då plötsli- hafsa sedan lång tid tillbaka gen ett förfårligt brak höres och vag. 1 vnintlaga tog. arbetarerörelsen en ån farligare vindning. Don hotar nu varit mycket dåliga och bier, o i grund nen börjar skaka på ett fruktanovårdt hela södra Belgien, sirskildt de der förstörda genom processen. i hvilken sitt, hvarvid nylord kuta. fram och det ilades honom att betela icke min- till baka från det eua altet till det belågne stora kolgrufdietrikten. 1 denna landsanda råder också stor dre in 15,000 pund i rIttegingelcost- andra. Slutligen blir det stilla. Dl panik, som föranleder fabriks- och neder. Det år svårt att diga hvilken han åter lagt upp sin hatt och sina grutegare att entriget begåra mai- Jet ar, lord Campbell eller hertigen nattnackar i nitet, kutar han en blick tlriakt skydd. Regeringen söker ock af M trlhorough, som spelar den alm- ut genom fönstret och ser fyra al vagnarna krosside i små epillror, en- efterkomma denna önskan samt ut- rollen i detta drama. s terret.det döende och döda passage- 'ander åt alla fall gendarmeri och Följande vackra Boen spelades d rare framdraga" ur dem. 1 det- kavalleri. nyligen vid en autografauktion i ut- 1 La Louvikre, Chatelet och på landet. En gubbe och en ung man samma kommer konduktören till lön- andra platser uppspikas plakat, som öfeerbjödo liv *rendre i buden pi ett g olycka, herre! - En t uppamma till allmån strejk. Liksom bref, undertecknade med ett nåstan Ve k å l — Verkligen! i i i mara 1886 deltagit arbetarhustrurna olitaligt namn: Fyra vagnar fullkomligt fåt- — i agitationen, hvilket bidrager att Tjngu francs! störda: an mera uppliete. minnen. Ryktes. — Tjugufem! ta: vis berittas, att de strejkande för- — Trettio: personer dödade, herre' - I sökt springa i luften en bro Tid in- Slutligen kom man till 300 francs. Verkligen: — dustriorten Binche, Faktiskt år sitt Gubben hejdade tig har och brefvet — Bland dem år er betjent, råa man under bron hittat nio dynan it- blef den unge mannen.. kartuscher. — Ni segrade, sade den gamle. here. Han år sönderliren i 7 styc- 1 måndags afton beordrade rege- emedan ni år rikare ån jag. Det brer. ken, och vi önska veta livad ni vill ringen aftåndandet af åtta infanteri- som ni köpt år komprometterande för att Ti skola göra. stye. .9103.1 t :arr bnryac. k e Tag hi det b regemente° till Charleroi, nnder der minnet af den, gom undertecknat det jetin pp alla i Bruzelles:Antwerpen och (iland gamma. Jag år ledsen att se det i l- ec- tic på alg! befintliga regementen skola förblilva rentut:land° hinder. Jag var hans skl Derefter drog konaigoerade i *ina kaserner och ge- vårs. baka bakom air neralstaben sandigt skall vara sam- Den unge mannen räckte gubben lad i krigsministeriet. .Dessa beslut handen och ande med tårar i ögonen: I sko visa, att regeringen fattar situationen* -- Jag er hans eon. jorden år allvar och år beredd på alla eventua- Femtio gånger jorden rundt. En liten gosse liteter. lokomotivlörare, som i 31 år tjenet- — Skull Kejsarinnan af Ryssland gjort %id Northern Railvey i Amerika, kring jorde har gifvit 100,000 rubel till general har under denna tid utan något miss- — Nej, ja (iesoler såsom belöning lerföre att öde, som år vinit titt namna, tillryg- foten, blef han npptackt du personer, som ville galagt en sträcka af 2 millioner {Kilo- göra ett attentat mot kejsarens lif. meter, motsvarande resan jorden runde Magistern Kejsaren her altlinkt honom en life- 50 gånger. Det lokomotiv han för tidorante på 6,000 rubel, hvilken kan närvarande för har också utmärkt sig olcjul? En liten go — Ett, öfvertlyttas på eldare sonen. lör ovanlig uthållighet; det har nem- - — ligen redan tillryggalagt :314,413 ki- som der magistern bor, • • En ny skandal bland den högre lometer eller omkring 8 gånger jor- aristokratien 1 England har nu å dens omkrets. Endast en ging un- Magistern: — Klee, nyo inträffat. Hertigen af Martha- der hela denna tid har det varit på säger: 'Fadern vålaignade rugh har nemligen vid koultureklorn- reparationsverkstad. söner., ar det aktiv eller pass stolen i London påyrkat, att lord Co- — Aktiv. Oppnad spelbank. För fem lr lin Campbell, yngre broder till mar- — Nå, hur liter samma sats sedan upphitdes spelbanken i Spaa. kisen af Lurat, hvilken som bekant sisun)? Sedan de.. har det gått så till baka år drottning Victorias måg. skall sit- — Fadern vilgignades gned ss med hotell- och busegare *tvål som tas i cession. Vi erinra osa den o- med frecivenaen pi badorten, att bad- ner. brakrifligt smutsiga processen om 11k- direktionen (med den klerikala rege- tentkapobrott, som i slutet af förra Ea valagitator red ont ringens goda minne!) beslutit å nyo året förhandlade* inför en domstol i öppna spelbanken. En grefre de landsbygden tör att trådes röster London. Lord Campbell och hans dag blef hiaten skrilmd, steg Lamm)), har 31vertagit arrendet för hustru anklagade hvarandra ömsesi- dentalerna och skall för de tre må- och kastade sin herre ned i ea digt för aktenakapebrett. Pruceesen nader,. under hilka gatongen varar, Med svårighet reste han s tacken i flere dagar och blottade de der det han tröstande betala 300,000 francs. mest otroliga förhållanden samt lade sig sjelf: Sjelfmord. I Petersburg har det i dagen en Liptiadsrackande rutten- — 1 den _igår" - tr het MOM Ja högsta salltkapalcretaar- väckt *töms uppseende, att den :fl- åtminstone Ifanat n• i England. Ehuru samtliga an- itige sonen till utgifraren af Nomoje efter mig. klagade till slut (riktades, rådde blott NVretnja, en af Ryssland. törnar:ma tidningar, skjutit sig. Den unge Den vänlaget. gamla IVIadirnir Seuworin var sedan ett år — livad fattas dig, n tillbaka student vid juridiska fakul- Den lille gossen, so teten i Petersburg. Likasom vanligt deltog han sistlidna lördag i den ge- ten-- : Jag har tappat 5 öre. mensamma familjefrukosten och tyck- Damen ger honom en 10 — 93 — tes då vara vid basta humör. Derpå — Hår har du 10 öre. åkte han ut, kom tillbaka, gick upp nu! Ilur bar du dig åt, efter om han också ej kunnat gifva henne den kiirlok, på mitt rum och sköt sig för pannan. pada din slant? hvaiofter hon eträfvado under dessa förföljolsens DA man brutit sig in i hans runt, — Jo, jag spelade k fann man på hang skrifbord ett bref, klafre timmar. Juri han bad, att man ej på någon Slutligen märkte Duföga att hennes häst trött- annan skulle skjuta skulden för hans En jude sålde en h nade. Då hon kom till on backe och lät honom gå död. Som motiv anger han trötthet bonde. Snart marktö bon som han behagade, kände hon tydligt huru hann lem- vitt lifvet och förhoppningen att till- sten var blind och attmdc mar darrade, detta till och mod då han bara gick varon i en annan redd skulle %ara den inför råtta. drägligare. framåt steg för 'nog. 'Duger inte hållen fra Och likväl befunno sig honres förföljare, hvilka kanske?. frågade juden len. fortfarande voro sex till antalet, inom synhåll och till Osat lakomeate .Jo det gör hans, miLd på köpet närmare, än do varit från början. .men han *er ingenting,. Ack, hvilket elände! Det var icke fruktan för _Ni, jag har vål inte döden, utan fruktan för att oj kunna utföra sin hjolto- till er, för att han skulle modige älskares uppdrag, som gjorde hennes hjerta gen heller.. skalle. för godt, vilemakande Symaskine r! Omsorgsfullt justerade Sy- och Stickmaskiner samt säkraste garanti erhålla alla de, som mig. Delar till Sy- och Stickmaskiner finnas på lager. sryepn:ekrianssopuåa 761:: Lösa delar till säljes iifven hos i J. ss Illeideifian. [436] Halmstad. s 68 Öre sjukt och nedslaget. Hon tvingade sin häst till do most förtvifiado an- aträngningar; ty ett långt stycke framför sig dg hott träd, och om bon bara kunde komma fram till sko- gen, så skulle hon nog kunna undkomma sinn förföl- jare. Hon måste komma till skogen före dom, eller också skulle hennes häst falla död ned under försöket. Hennes förföljare, som nu voro nära nog för att se, livad hon hade i syfte och hvilka fertvitlado an- ntrangningnr bott gjorde, syntes nu harva beslutat hin- dra henne från att lyckas härutinnan. Deras genonarängando tjut nådde hormes öron, och rabbin hon oj kände någon fruktan för döden, kände hon sorg och förtvitlan t sitt hjorta vid tanken på att misslyckas. lim/sto Dille !Urs &rio, 94 bords nå ii Nar man narras. F hetjenten). •Sado Larsson na, som nyss ringde på, år hemma). N. P. klinker. Betjenten: •Ja bene. , Fru X.: eNa, hvad De, sona i Matad ha Betjenten: •Så lyekb;: lagenheter till uthyrning It badgoter, torde helst skriftligen antnala sådana En kintalegare v1,1 till mottager en dam som t Ludvig Selaweits. hes honom. (438) — Min alldtga Till dia på hotellet, kan jag e som kr ganska marsyn — Hur — Jo, det år ju bto lya Våra småttingar. Mamma ger till Lisen en skorpa: — Badkar Nej, -- Nå, livad mager du! hatt. säljes från och med i dag 1 Laholm mejeri. (437) »Inri/puh nit? • ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.