meb en från rummet mebtagen arbti- !nif utbelabe hugget. ,Datt fbrflarabe wibfbrbbr att ban gjort ifibåbet för att mib ti5rnyab raniaining få titt firat! ått• brobt, earen år remitterab till fåno- warbeflyrellen och raniarnifto nar laga bornnol begårb meb „tellIttatt. Starkt, otrohet, Nedriga och bob. llnber Denna tubrit beråttar flen följanbe, grunbabt på till weberbb. ranbe perjonerå nagtittoar ber i Ebben ingången unberråttelle: 3 måra§ gubbabe en gårbiegare (5. å Sulbogen Uplalaftoftet af fina faner od? begaf fig i måg till 'bet flora !enbet i lufter', temnanbe efter fig hemma huhu, meb bruilien han rå fiftone ide femmit rått ötiger ena. earntibigt emiorerabe, afreenlebei hår ifrån llpfata, en ljurffö- inga från arahemifia fjufbufet, åtfbljb at en ung man, lom gåtbe får banntå betts algattbe par gjorbe utierabe. nu 9utbagSaarbåtgareit falang:lp, otti allt kind till en början arta tio anginårtit. Rett ja Lm man ut p3 :spåsaten. Der ben långa fjörejatt babe lek GUDS• egare tråfibt — hårigt i jyttnerbet att Dagligen bli wiltut till rebillgapetli (tån- biga tårlefåtutter. .jan långtabe fjelf efter åltiog, och jotn ban (table varit en 'rappet !art' meb robe om fig att mara litet 'mått bon 3uan, få bbrjabe ban inart turtilera fåttmbn, ocfft betts meb ben framgång, att tull/ framtomften till Rennert faftmannen war totalt nagen ur hatt ocb tennet plata i ben ftbnall bjerta intagen af garbleaaren. Så bar Det af tia (Ihlen° meb bet nya paret — man mält tomma ifrån f. b. ålffaren. Ren brifiven af nuartfiu- fant wilba Demoner ed? en !brie:labb rådde bittra ritual, följer benne i bad och båt och indne efter något jötattbe fpåra upp be alftanbe. J.),i ett boarbino- kult bfwerragar ban Dem. Der jula fitta alten i branten. 0311 bar nourit att båmita6 fin flöf - late lyda, och meb islåt blob Drar ban ~huru ur fician och Ligger an. %ört( faller riraien, och en anbra fula genom. borrar ben trolbja qtyinitattå talga gjuta. betrattar ban magra fett:nue fitta inge offer meb ben tillfrebealba bene rutiga blid, wanber berpå mul- tum mot fin eget baft, tryder af och faller, nu itelf ett hf, ifruer be båDa an. bra. Så fifittur. Stoftungen förtig. mit- fommaraftonen å 3nofartyaet man' en utfarb till gåegårben ocb flake, tom manligt unber flera af be fettafte åren mib mlbjommartiben, fin fota lem. tvål nu till hamnen wib Sollenfrofa, Der fartyget fabel för antar. Sionunoen begaf tio efter frantromften ut på fige, lem beftob i mete. Senare nulanbe till prini Dårar, kilten befinner fig ute i tjentyring i ffårgårben fajoin fig chef å tanoubaten CDDa, oct, vice ami- ralen eaaercrant3 omborb på flottan. fe. gelgonert 23artabitl. Ribtommaraftonen på c. m. tinbrao. trå llufmnbfarligen meb fifTe. efter åter- !om ten till fartyget på grynet' begåtwo fig fonunigen och prim! Dårar i tant), ber en majtian g mar rett ech bit en mångb vedoffer af fiårgårbåbetollningen babe famlat fig får nit behaga i bet enfla, gfaba foltnejet, fom i år, i lirbet meb blod fem gett unber flera föregåenbe år, ter anorbitati3. 932utifen beftob nf ett bragbarmonium, efter btuarå lotteri en munter bane to fin början meb en nor ringpolga. 4)olgan !ebba af prilla Dirar ed; i ben jamma Uttog jemtvål tonungen Tamt i bfrigi en nor tr5nab af be när- waranbe, babe albre och yngre. Thbionimarbaoen be3af fig [ostungen nteb filt fångar i tre gårakbebåtar ånyo ut på brie, bertrib ett par ht:aha ftörre ocb mindre °borrar metaberl. StIodatt balt 12 på bagen antatibe ånyo prinå Dårar ttler. 2:e af fina officerare från (bh. Offer bet fruloft intagit; beoåfwo fig to. intagen; ett prinfes, åtföljba af öfriga berrar, på en kylt= omborb å Ulmade,. SP,i aftonen ftyrbe fWbmtin åter mot bu i wubflabe n. Corglig manar:40d %nib nagg år. en gomatareiårting i C/1<rib, !pudren låga mara få ung. att bana Inga be- trift ide !an bli [Utmål för manlig tag. lig bebanbling, och Invant namn wi ber. för !vilje! 'para, bfwerfån mibiommar- bagen å mågen mot gronoberg tulb Uwe. bolo to,jartel tt . 10 f. in. felbatbuftrun ;Rob från blleryb odh ibtle i ytterlig nilbbet, unber och intuition finmalen, att mot benne . öfora bet nerl- lionfte eycfligtwie war atuitinan traffia nog, att, ehuru MO !napp ttöb, tråda fig, men buru faten > ciflupit met> tvenne 11; till 13-ciriga flidor, btm antytt baden förut på litnanbe fatt bfwerfallit, bar man meb . bånlyn till be jmåll ytterliga fbrgrådelje Otf? blygfel lamt barnaenfalb, lom binbrabe bens att fatta arten af bet mot bem fbrittuabe mål bet, ide !unnat till Men utreba. nigit ånba till fiffran 5G, bet Snafsa nedta!, fant fornita graberebt på teflott. ingen of be ar englanbe robufte arbe- tare och återman, lom priirmat fin (tetra på =finten, babe mcigtat loftet mer ån 45 ftertrit; men tanbåttba en tub minan 'tung cifermatt år flottare. "ren mot bondapitel. Romb,iftci tt i glyilerne af Beftercia [lift Vilborff bar boa' junithombubemannen begårt åtal met Befteråi bomfapitet, lom tillåtit tyrtoberbarne Klior4 i Stora lana och 50brit i Tora att tjen Paha faftån be fommit unber tontnre. Samme man bar begårt åtal mot bi. bomvrofteu 23j3rnftrbrn ed; tentrattaproften litalftrt:m för ftlaflig jufirring af preftmbletå fUljanblinger i flUefterått år 1886. Ratbilta eRarfroarbig 'rattifinfla". %rån efbfbe berattai till Yfftoriblabet, att af- libne farten tbrbomi tilta, en biter till anibite ftatåråbet Illatmfirbm, gjort !lut pa fterbbufetti tonfurs genom att af egna mebel betala bwab tom fattebeå i ffulbiummatt, och bena fanan "årtenfictra. altar — bet tallar; eljeå aftettgaptifbr- crb — före giftermålet i Inga form egt ruin mellan rouletten och bane fru. "o:Nit;belien år"; fånet ntebbelaren, "få tnudet mer gIclAjanbe att omtala, lom Minute fall af råttehinela i tuåra bå- gar bliftua allt mera falifyttta." Tå wi ide Linna arten ech begaffen- beten af be biter, bett anibne mannat ajamtat tig, år bet bukt att Tåga, em i betts fall företå g något allbele8 fpe- cielt förbå ll anbe, fom för hitan gjorbe Det till en "rattOfånalait;" fat att af fins tillgångar betala matmenå ffulb; men finlir rånen och tåttålan fin rått alltib °nid [rann, om en awittna meb till- gångar, lomgift fi g meb en fTulbfatt man och juft för alt Pippa betala bana fTulber förut gjort upp aftetificiperbrorb, flå gjorbe brus af fin lagliga rått, bå år bet Itvårt att Prftå, bur lagen fan tillåta flirt fbrorb: Det hå lagen, fom !jett tvårft iranier lråtterånelan" cc allbtleå jargilbt "frebitorerner. (avnarra tnngler, B rå n 91eucaftle griftuer (;tåalfa 2f,tonblabet6 torreepon. tent: Teban wi tunnbrabe i utftånnittoå. byganabernail norbfiba, ftallabe ett, tu, tre ett trefalbigt burra från fiboweranban. 53i «nbc bit, fullt ocb taft trcenbe att tet war någonting årta triste, fom tvåcft nattåg:tå:int:tå lbrljullning. 3a, Det war någonting åtta engelgt, men på tomma gång åtta fruengt. bier (lob en traftmåtare, ocb be jportaiffanbe britterna babe utbruftit t bitanyttringar, bå nia- (finna urifare pefabe på 52 nona, nåra 39 imenfta littpuub, fåfom ben tyttgb, lom lyfte. af anbre maffiniften å malmhån. aren "(terea", br Sjöberg. 9ib ett par fbregnente tillrållen tomma bag babe br lyft, ben (ödla fången 46, Den nona. %01janbe bag lår anbra 49 wilaren genom bane hattyttring bolma Sjöberg med etörate energi mot öfverenskom- melsen. De nöjde sig ej med «Por- ten», d. v. fl. turkiska regeringen, utan riglade sina föreetallninger och pro- tester mot turbanen ejelf. Ehuru den muhammedanske religiösa hulvudle- sten börjat det varjust of den an- ledningen, stim Wolfiden 22 juni ansti ringde sis; så luftigt för att fl till stånd den. nya traktaten, enar det ej fans någon uteigt till att få tala med de turkiske statsminnen under den heliga månaden — "flade de två gesandterna det ena besöket efter det andra hoa sultanen, som kallade de bida engelske kommissarierna, White och Wolf!, till sig på de mest be- tryneerliga tider på dygnet. Herr de Nelidoff framdrog, som vanligt vid dylika tillfallen, den för Porten högst :obehagliga frågan om krigeskadeereattningen, at hvilket Tur- kiet Annu Ar skyldigt Ryssland ansen- ligt, men han tillgrep Afven starkare medel, och don 20 juni infunno sig både franska och ryska sändebuden hos sultanen och afgåfvo en beetamd förklaring, att de båda magterna för- behöll° sig full frihet att tillvarataga sina intressen, dereat sultanen ratifi- cerade traktaten ont Egypten. Denna förklaring framkallade rig- tig panik. Nelidoff hade redan för etorviziren framhållit att ratifikationen kunde leda till krig, hvarpi etorvizi- ren pikant nog frågat: .Mellan hvil- ka, ers excellens?» — en-fråga, som Nelidoff icke kant lust att besvara. Men sultanen ar icke like akånataaint anlagd. Han låser ifrigt i stjernorna och har der utan tvifvel skådat mark- liga ting. Han tycker ( ' varken om att se en rysk entre rycka in i Min- dre Asien eller en engelsk pansar- flotta ankrad utanför sina' palatafölk- ster. En y konflikt. Fred och lugn hade börjat breda sig (liver Europa. Man kunde hop- pet, pk en lugn fromler i under hyll- leen (uret Bismnrck kunde låta sin lakare vårda sin nervgikt. Bildandet ul rninistaren Rouvicr utan Boulan- ger var ett tredstecken, Bismarck kunde blåsa till retratt och unna drott. ning Victoria samma gladje som han för tre månader sedan straffade den gatnle kejsaren, nemligen att fira ju- bileum i ro. Men den .lugna sommars hade knappast börjas, förrån en handels° tilldrog sig, som till en början foga uppmårksammadee, men hastigt nog antog en mycket allvarsam gestalt. Den 22 maj afirlöts i Konstantinopel en öfverekommnIse mellan England och Porten angående den evinnerliga egyptiska frågan. Det såg ut, som om en verklig allianstraktat vore af- Han har nu sökt komnta från den slutad mellan do två f. d. allierade, obehagliga situationen getiom att för- livilka sedan 1879 intagit en mycket må Salisbury att andra kotiventionens tvetydig strillning gent emot hvaran- § 2, som Over England, rått inter- dra, och detta bestyrkes derigenom, venera i Egypten, men W)lff svarade nit Porten simma dag konventionen på engelska premierminisorna befall- om Egypten undertecknades, utetinde ning, att någon Andring "ej late sig sin långe tillbakahållna not angående görn, helst drottning Victoria redan bulgariska frågan, som uppenbarligen satt sitt namn under aktarycket. var affattad efter engelska önsknin- Genom ryska och fransl'a sändebu- gar och i engelskt intresse. Man följde med spunning denna nya vand- dens steg hade czaren k numit i en ning, som tycktes hantyda på, att högst förty iflad stallning.. Antingen Biomark Afven på detta håll ordnat skulle han underekrifva traktaten med sakerna så, att Ryssland fått nya svå- England, och då utsatte F an sig för, righeter att kämpa med samt att ej att orientaliska frågan kom på dag- allenast czarena titan /Uren Frankri- ordningen, hvarjetnte ryararne före- kes upprnarkeamhet blifvit bortledd tog° högst misstänksamma rörelser vitt armeniska gtinsen — eller också från 'I yskland. Det kunde emellertid förutom att underskret lm den icke, och då stötte den egyptiska frågan ej skulle låta hall Englund och dermed stanuolikt sig så lan ordnar, då lrågan hörde Alven centraltnagterna från sig. under den europeiska ereopagen, och Don europeiska situatitinen har så- Frankrike knappast kunde ha lut lunda helt hastigt på nytt blifvit tung att sanktionera en traktat, hvarigcnom och tryckande, om An ovådret nu ho- Englands protektorat öiver Egypten tar hin ett annat håll, ån förut. Det synes annars, som om atatatnitnnen formett erkändes. Det var Afven den förherskande borde kanna lust att hylla ut på sina åsigten, att konventionen skulle gifta lagrat, men knappast har Fransk-tyska anledning till långa diplomatiska för- frågan trådt i bakgrunden, förr An handlingar, möjligen tall en kogress, den orientaliska kommer i stallet. men att frågan juet på grund deres 1 dag sammantrådar bulgariska so- ej var farlig. branjen, på måndag urvierakrifyer Det gick emelleritd helt annorlunda, sultanen konveutionen om Egypten ån men vAntat. Medan tyska öater- — otu det annars blir något af hår- rikiske och italienska sändebuden mod, något som oaktads engelska re- lyckönskade Porten till att andtligen geringens företkringar på underhusets ha blifvit Giver ene med England, mato i måndags år tvifvel. uhderka- upptradde den ryske gesandten, Ne- suttit — och dermed år den slugna lidoff, och franske geeandtcn, grefve somtneren. förbi. Den har into en Montebello, i skönaste endragt och gång varat en månad. — 168 — — 165 — — Ja, han rider snabbt hitåt, i stället för att in- vänta oss — sade generalen. — Han har sett rödskinn. Jag skulle vilja slå vad om en hög summa att han gjort det — sade en af oflicerarne. — Kolonn framåt! 1 traf! — kommenderade ge- neral Custer, i det lian samtidigt högg sporrarna i si- dorna på sin häst och rad framåt mod starkare fart, åtföljd af sin personliga stab och don spejare, med helikon han nyss förut talat. Han sammanträffade snart rnod California Joe, on spejare, nästan allt för väl känd i armén för att be- höfva beskrifvas. Joe red på en genuin mustang, ungefär lika röd som sin egares egna polisongar och lika gror som hans hår, och den breda brämen på hans gamla slokhatt blåste tillbaka och visade hans ärliga ansigto, som nu var rördt af sinnesrörelse. — Hvarför har du så brådtorn, Joe? — frågade general Custer, i det han höll stilla. — Jag är så torr i halsen, general, så jag fruk- tar för att jag aldrig skall kunna orka tala om det! — skrek don gamle spejaren och skarpskytten. Generalen log. Han kände California Joe så, väl att han ej kunde missförstå honom. — Har ni en flaska till hands? — sade han till en officer, som satt i sin sadel tätt bredvid. — Ja, general, och Joe kan ta sig en så stor klan': ur don att han återfår talförmågan holt och hållet - svarade officeren. under det han reste sig tipp från marken. — Men — tillade han och vända sig med vild uppsyn mot den unge kunskaparen — mellan oss är det krig. En af oss måste dö. — Det håller jag med om. Och don som skall dö, blir inte jag — svarade kunskaparen kallt. — Må Fläckiga Svansen bestämma huru vi skola slåss, och må dat då bli strid och inte bara prat! — sade Komatschen. — Jag är redo, så fram med programmet bara! ropade den oförskräckte lille hjelton. — Viljon i slåss som krigaro bruka och inför stammarnas krigarskaror? — frågado Fläckiga Svansen. — Ja, och inför Duföga — sade Klarnat ifrigt. - För henne skulle Klarnat vilja strida mot tusen kri- gare. — Må två starka och uthvilado hästar framföras — sade Fläckiga Svansen. — Må sedan de två, -Kla- rnat Tigern och Lille Tapper, lägga ifrån sig allå va- pen utom ett: den knif, som do bära i bältet. Må de rida ifrån hvarandra på ett afstånd så långt som en pil kan flyga och sedan rusa tillamman oftor behag. Fläckiga Svansen har talat. Gå do bogge in på dessa vilkor? — Nej — sade kunskaparen. — Jag bohöfver in- gen annan häst än don jag har. Min häst kännor:mig och han är oj för trött till att bära sin horro under en strid. — Och jag vill rida på don häst, som har burit Ba/ds Dille 6414 bragd. as 'Flydde Ronlanger göra statskupp! Den frågan har under de senaste dagtant, ånyo dykt upp i Frankrike, och nagga berAttelser, hvilka likvisit böra upplegas med största försiftig- het, besvara denne fråga jaka.: e. Enligt en berättelse var afsigten ett framkalla demonorationer, som måste (nedföra ett krig med Tyskland, och den ökade vigt, haren skulle få un- der krigstiilstånd, skulle då begagnas att störta Gråvy och införa milttar- diktaturen. En annan berättelse liter ån mera fantastisk. Enligt denna skulle stats- kuppen vara fullt förberedd, och nå- gra nattliga manövrer utanför Paria skulle vara signalen till det brottsliga företagets begynnelse. Krigsmini- stern hade beordrat alla i Paria gar- nisonerande trupper att deltaga i dessa öfningar, och dl trupperna sålunda voro samlade, skulle Boulanger vinna dem för sina planer och i spetsen för armen bernagtiga sig det sofvande Paris. General Saussier, som Ar kommendant i Paria, hade emellertid kommit planen på spåren så tidigt, att han kunde viva trupperna kon- traorder. Enligt bada beritteleerna skulle Grovy vara i besittning af fulletandigt bevisningernateriel mot Boulanger. Allt Gammans detta liter dock mindre troligt. Enligt ett tele- gram har ju Boulanger Mc, kom- mando öfeer en armskår, och det skulle ju vara ett brottsligt låttainne att anförtro ett dylikt betat åt en of- ficer, som bevisligen förberedt en statskupp. Ilvarför skulle då ej Grenvy och inimataren Rouvier komma fram med dessa bevis under en brottmåls- process; ett mera hårdt slag skulle knappast kunna drabba de skrikhal- sar, som nu försvåra en förnuftig styrelse. Pryderiet. 1 Tammerlora Alle- handa laser: En i våra hem och *ko- tor allmant ljungen sång år den vackra: «Till Nerbind vig jag fara, der bor allra kårestan mins o. e. v. Meller- tid synes det som skulle orden i visan hafv• stött för hufvudet våra unga lärarinnors eedlighetakinela, eftersom man ej allenast i hArvarande flick- skolor, utan alven bland annat i sven- ska elementarskolan får höra denna sång parodieras sålunda, att orden «så snabbt som den Busande vind° insattas i gattet för «der bor allra kårestan mine. Detta år ej blott löjligt, enår ele- verna i siu• hem både få höra och sjunga vissna verkliga ord, utan Af- ven pedagogiskt °ratt, emedan sven- ska språket genom föråndringen miss- handlats, såsom man vid granskning af sångens fortsittning lätteligen finuer. Seglifvad. En person i San Fran- åt håroro dagen upp b dussin hårdkockta Agg på 2 timmars tid, - och end* lefver han ånau. eieku P. fd. Till ordförande i Hallands låna hushållningesållekap återvaldes i går 1...ndshofiling Nordenfalk. En rask bevåring. Från Skeda'g betittas till denna tidning: Då bevaringeu i förrgår atton gjor- de sig i ordning utryc ka från exer- cisplatsen, anhöll en el bevärings- minnen om nådigt tillstånd att få .exercera ett år till.. emedan det va- rit uall utmårkt roligt». Svaret utföll dock ej jakande. fflinarithanba. Kemist. Liraren: Anders, om vattnet blir rigtigt kallt, hvad blir det då? Anders: Is. Läraren: Ratt! Och om det blir rigtigt varmt, hvad blir det då? Anders: Toddyvatten. (Sent inkotunnie annonser.) 1' ö d d : En SONS lyckliga födelse i dag harva vi glåd- jen tillkannagifva. Laholm den 1 Juli 1887. Pella Nilson. N. E. Nilson. född timma. Nästa tisdag blifver pre- dikan i Tradgirdamast:.r N. Nybergs bostad kl. 7 e. rn. (572) Godtköpsresa till Köpenhamn anordnas den 10 Juli. Några åter- stående biljetter till 3: 50 för tredje och 4 kr. för andra klass talja') in- till lördag. Se föregående annonser. LadvIg Holmberg. (673)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.