91. rlf. 914, bet år fant; tet bl otfå fortfånar t,et utan att 'å bet ... an 3-isig perfluel, fon till fet.- teriftrårn i e infhing, rom geant bfwer en butelj, ftgb met, freafrueliVra• !barnet b rud betar oår tog* fenare unikt- te fårfårliaafte plågor. 2fderbanbiudlet. Stanetråembetct har nu affintnat utflag på be beftvår, fem inetlernmar nf tåreningen Uerbain tis fttgelft i 1101ala anfört mot mintre atatemiffa fonfiftorietå tornar i ante). ning af ben befanta leblighetåtdefuåfionen gonfiftoriet bbc ben 2 fiftlitne tång Verbanbid orbfåranbe till före- hållning och matning meb liflagb p,ifbijb af obebbrigbet unber ett års tib att tomma i åtnjutante af afabemifTt ftipenbium, en ftvrelfelebamot tia fåreftållning och learning meb Små tri ftipenbiiobehårig- ht tamt tre antra rtgrelientetlernmar till fåreftållning ed; matning. kant- leråembetet har 'ide funnit ffår att åtala fonfittorieli bomag i afieenhe på ht till. lagt» flrabåföljterna ocb bar ansett fig af unitverfitetetå nabgar hinbrat att ;abf. rea bettåran i hutt te angå "fateftårt. tång och tenni ng." 23olttiu6, profet i — Ring!. Q:D eba it 230113iu0' preftige bårjat aftaga i Snuriae (plita han° popularitet ha tilluiårt i Totat. Atininftone omtala norffa :ib:tingar att litaltngar åuba if rått etavauger ref a till honom får att unterfafta fig hattå be- hantling. gitt låta (lida fig i aafigttt af buntar och lattor fatt metfåra båten. 3 ,Dermaterl blef, firifwer 91ea Bårinlattb- unter loppet 4 ett år en fåret Inf? liten flirta allt mer «12 mer qui; hcu birjate met att lita af fivinbel och b5rtorate inart lunett på ena bRat. 9111 år barnet Dat ccb jåtebed fritt från afla fina plågor. Sib ben fåretagna obbuf• nollen antråffatet, i hjernun en nunu lebtaante blåtbnaff, lom rfabat urna och eforat barnetå bbb gilafienå ägg hatt bfiverfluttatå på barnet antin. gen från en hud) eller en fatt. habnclattig anno:iför. tonbla- bet enitalar, att en falft fårlofttittgåait- :Ione i bagarne inim4glatå i ett par etocfholmetibningar. esiåtmannen, en poliefonftapel, Rulle enligt annonsen ba bunbtt filt framtita täte teib en helt an , nan potton, ,in t en han tydligen [fåtal fitt hjula. 91år ben råtta fåftmZ,it ltd te anno:ilen. gjorbe hon förför att beråfiva fig tittut, bedd båttre utan frantaåttg göbingen år icfc upplåt-ft. !tt hurtigt 2ttoafaffa. Yr att ft5r. tvista fig ont, att klen beta natten tvib iniblommar gulle (anno ifrån 9ingabvtian, ett berg pli Zåreffogen, tvallfårtate ett fåtlfiap från gteber-Stalir bil fiftlibite lommarafton. eållfrapet babe ej mitt- rattat fig. Rån ett molnfri himmel taftabe initatallefclen fina (trålar utan of brett 81tver berget, hwarifrån man Uh• utom babe utfilit c f,ver ett tuitflrådt ccb hårligt lantffap fornt tet blånanbe baf, på hivilfet flere f are och ångare pleic fram. e italebe8 ler nian miltalå Stalin-elftver.å blåa Klub meb bcf3 lår- betlåtba båttur och ebtabe fått. 91agg- byttan år met, fårerhet bet enby (tålte ink otteitioifen, ber man på famnta g,ing i mi)nattårtittib feg tel sch Utfialett lår timra ivibftrådtare ect,) lunch rare ån ben trått kliv* fia. Cif tåg afrotrldrb bäft. 20 bit am cminan te Ittålltåg biet i Iårbage i når: beten af :Pi; d'll, erga Ration en båg, fon* genom fårtmettiten1 eitrfiatighet fommit In på bantvaden, 6nverfarb och illa maå- lafrerab. Ort artita tjutet, fant faftnal frami!' på foromotieet, men .innu war tvib låtnot, m3fte utan bofftafligen flita bit får bit från "ittiffertee. Reningen låxr tomma att Måra Runginada tenbatyit ben 17 benne8 ocb ffatl majeftåtet hötara fårflarat fig ide harva något erno',.. att ben på platfett årligen återfommc nbc gvnittaftifferten famnta bag atiftåfiel. Bi sl(ö t å- r e rti. ö te. (Referat för Lattotass;;pya tidning af L — n.) NIellereta Hallsådds biskötareföre- tångs möte å Stor:m Berg i Getinge farliden lördag dela 2 juli var talrikt besökt af intresserade bivinter från skilda delar af lån'at. Mötet började med tvenne mycket intressanta före- drag. Det första af elcollårare Sjö- lander från Slåttåkra om binas fien- der; det andra af A. Johansson å St. Berg om binas förökning. 1 det sist- nitinnda föredraget: framhölls på ett klitre och åskådlig( satt det °ratta i att !Agget an på att få många svartnar, som då ej blifva tillräckligt bistarka, livarigenotn honungaalkastningen blir obetydlig, och ett !svagare urnhall() år mycket utsatt för att ekades af bi- ens fiender och behafver stAndig till- syn hvaremo: ett bistarkt sådant mest sköter sig ejelf. 1, stållet bör man genom att vidga betingen, genom undersate eller inhångandet af ramen hindra svarinningen tills man kan få en fullt bistark svArrn. Att genom så kallad driffordring.befordra yngel- slitningen påvisades huru densamma inte bör företagas föl tidigt på våren emedan bien retas till förtidiga ut- tlygter innan något år att hainte livar- i4enoin flere bi onikemtna An drott- ningen förmår lagga Agg. ålos oss bör den inte företagas innan oken lötvats. &leta födoämnet Ar (sönder- stötta honungskakor,: som Afven in- nehöll° frömjöl. Sockerlösning år mindre nyttig för att befordra yngel- sattningen, emedan erfarenheten visat att mindre kraftiga individer deraf framalstra,. Dcrefter uppträdde .löjtnant Brum- mer å Fröllinge, som ,nu med anled- ning af att den nu pågående var den siste af de sex kurser, som med hus- liallningsellIskapets anslag nfhållite å Stora Berg ville Jranibara ett tack till bröderna Johansson for det nit och den skicklighet do ådagalagde såsom undervisare i biskötseln och beklagade att hushållningssållskapete tillgångar icke tillåta att för narva- ✓ ande bekosta fler kurser, men såsom ett erkännande hade han utverkat ett anslag af hushållningssällskapet för den Alöre af herrarna Johansson fur att kunna företa.' en studiereea till Tyskland der bisköteeln står sårdeles högt. Några praktiska experiment upp- visades sedan, huru man går tilivitga för att bilda konstsvArmar bland an- nat huru man bildar tre sainhållen af t vå. Sedan följde en eårdeles fiffig di- elcussion om den första på program- met upptagna frågan angående kom- mitterade+ förslag till lionungiontslag, och beslutades nu föreningen skulle låta trycka 2000 (timring och 5000 eti- ketier och tillhandahålla meillemmer- ne, men för att förebygga att någon fareningsmedlern utelapte en mindre god vara i handeln under föreningens narke skulle plats lemnas för liter je sAlijere att å etiketten satta sitt nunu. 'rogramineer andra fråga ont huru biodling i halmkupor skulle kunna göras vinstgifvande hann tilltal.), ut den långt h ausskridna tiden ej att di- skuterad. Tredje frågan om bitne inflytande på vaxtverlden inleddes uf tradgårdendlotare Eriksson från Halm- stad, men föranledde ej till någon diskussion. Flere nya medlemmar ingingo i föreningen, som nu efter en icke fullt ettårig tillvaro redan raknar ett &O- tal medlemmar. Måsta möte kosumer att hållas i Halmstad sista lördagen i Augusti. bu Den tir sk i hes . r aob r anjen r-animantrAdde i lördags i Tirnovn. Sinnibuloff och hans kolleger smitt de flesta af ministrarne hade redan tar flera dagar sedan begifvit sig (lit. Arven de elit-skilda makternas beekiek• ningar skulle bli representerade vid notionulförsamlingene öppuunde. ()ni verkliga företnålet för dess OfverlAgg- finger evAfver man dock; markligt nog, Annu i okunnighet. Det har visserligen på de senaste dagarne be- rättats, och ett från den i dessa frå- gor just ej synnerligt tillförlitliga Agence Havas utgånget telegram hade bekraftat, att sobranjen verkligen skulle skrida till fursteval och att en villig kandidat funnes i beredskap, men ryktet har motsagts af bestAtnda uppgifter som påståtts vara betuttade från officiösa kallor. Emellertid te- legraferades från Sofia i torsdags, att oppositionen i sobranjen, det ryms- vanliga turbet, rustar sig till anstAl- Inntle af stora skandaler och Skonar formligen anklaga regentskapet samt föreslå en försoning med Ryssland. Regeringens förklaringar, att sobran- jen ej Atanar företaga något furste- val, möta i diplomatiska kretsar, he- ter det vidare, ett föreigtigt uppta- gande, emedan man tror att vissa öf- verrnskningar icke alls Aro omöjliga. England. I England bada verkningarne af en ovanligt lång torka göra sig gål- !ande. Ängarne aro afsvedda och på boskupsmarknadernn salins en mångd djur på grund nf foderbrist, !vindan köttprisets fall krm motses. Boulangers utmatning till chef för 13:e armtSkti- ren synes hn varit en ötverraelcning för honom :åtminstone påstå intraneigenterna, att (len skett utan ute lien förut blifvit tillfrågad. 1 Pa- ris ga fortfarande rvkten om en i si- sta ögonblicket tillin tetgjord eammitn- svArjuing Rochefort-Boulanger, stun- dom med tillågg af namnet Clemen- ceau, hvilket bast torde bevisa ulla dessa ryktens luftiga beskaffenhet, Tyske kronprinsen Ilar i tisdags eftermiddag i London undergått en ny operntinn nl doktor Nlnekenzie, livilken arven denna gång utfallit lyckligt. Af svulsten i stru- pen skall numera endast en högst obetydlig del återstå. Kejaarrinnan af Ryssland Ar be. skyddarinna af en pension i l'etera- burg, der (le adlige fröknarna erhålla sin uppfostran. Map nöjer sig ej med att undervisa tie unga damerna i ve- tenskap och skön konst, utan pi kej- sarrinnans befallning fA de Afs en lera sig sy, skönt till klgder och loilvud- sakligen lega mut. 1 demon dagar gjorde kejsarrintion ett besök i pensionen, och inom en timmes tid bjöd man henne på en Ii- ten frukost, till bvilken hörde en brinnande het pastej. Föreståndarin- nan sade att eleverna i största hast ien af nAata månad. Mjöldagg. Mot den parasitsvamp, som tunn vanligen loft er namnet mjöldagg och som ej PM111sete t id denna årstid upptråder på törnromorna och å dessa anståller betydlig skada, år det verksammaste medel, tran hittills kAnner, att beeti ö de hemsökta törn- rosorna med svafvelblomma, men för att detta medel skall medföra åsyf- tad verkat], måste mon påströ ym- nigt. Ogrleet bortrensas fortfarande si tillagat pastejen. .Kejsarinnan reste sig leende och gick,. till det kök, som i första våningen Ar anordnade för de unga fröknarna( kulinariska stu- dier. Ilar drog hon af sig handsken och kande pA spiseln. Denna var - snart sådant visar eig. T. f. T. kall. Utan att sign ett ord afligenade Pritsten, kliåkarn å stöten,;. sig den höga damen, och ett par tim- mar mennre visade sig en holl.ikej med 50 rubel — åt pensionene kokerska, som så fort och vål gjort i ordning kejsarinuens frukost. Pensionens fö- reståndarinna skall sedan dess ej ha många lugna stunder, taiga Puters• burgetidningur. Qyinligdisputant. En ung (pinna, höken Iletodinoft, disputerade en dug i förrn veckan med stor uttnitrkelse för doktorsgradens vinnande vid fa- kulteten i Paris. Jubileet i London. 900 å 1,800 kr. hur nuan hetnit för ett fönster vid de gator, genom I.vilka festtåget pas- Petat. ..•■ •■ 1. Minneslista för trad- gardsodlare. Juli. Krut< våxtodlingen. Krukvåxter som på våren icke blefvo omplanterade omplanteras au, så framt (le deref aro i bebo!. Atekilliga 'snabbväxande sorter kunna till och med behöfvu ett nu omplanteras i större krukor, oak- tadt dc blefvo omplanterade på vå- ren. — Plantor till öfvervintring nf cinerarier, calceolaricr, penesier, re- serån in. fl. uppdragas genom frö. Af pelnrgonier, månadsrosor, verbener, dubbelblommande petunier, lantaner tn. fl. uppdragas plantor för samma andarnal genom sticklingar. Såning på kalljord. 1 första da- gnree uf månaden sås rattikor för att erliAlla (Mann lAmpliga till förbruk- ning under vintern, och väljes före- trådes% is den svarta runda sorten. Ärren sås nu rofvor af sorten telto- vcr nr. fl., samt dill och sallat för att his tillgång på dessa kökevaxter un- der hösten. Mot slutet af månaden boi j r nian Åter Tå spenat. Plantering af rotkål och blomkål kan Annu verkställas i början af må- naden. Fleråriga blomstervAxter,upp- dragna på våren af frö, utplanteras i denna eller nåsta månad, eå snart de uppnått far utplantering lamplig storlek. Kupning af potatis, kål in. rn. verk- stallen. SparrissAngarne vattnas några gån- ger ymnigt med utspfldt gödselvatten. Atlaggning af sådana titd- och bri-k sot ter, gom med hemgång kunna fortplantas genom aflaggare, verk- etålhes med töadel nu. Sintiltrourefvorna och Ofverflödiga • — 17:? — — 169 — Solen var omkring en timmes väg från horisonten då Fläckiga Svansen tillsade de två blifvande duell- lanterna att göra sig i ordning, emedan det nu vore tid att börja striden. — Tag vara på detta, flicka, och om jag skullö duka under i denna strid, så behåll det som ett minne af mig! Det var så Dave yttrade, då han lade ifrån sig sin frattsbehängda jagttröja. sin kulpung och sitt krut- horn, iiitt bälte med pistolerna uti samt sin knifslida. Han gaf henne också sin högan, hvilkon hon skulle hålla och, om han fölle, behålla: Don knif, som han var i begrepp att nyttja — en lång rakbladig Jagtknif — behöfde ingen slida nu. Men med on vaksam före- tänksamitet tog han en smal liiderremsa, fäste den vid sitt bälte och knöt den fast vid knifvens bockhorns- handtag. Nu, naken ända till midjan, livarvid do spända musklerna på hans hvita armar visade on fruktans- värd styrka för en så liten och aponslig person, med do breda skuldrorna och det höglivälfda bröstet be- friade från allt påhäng, mad bockskinnsuyxorna starkt sammandragna omkring hans snärta midja och i öf- ritt fria, böljande öfvor hann starka nedre extremite- ter, såg don unge hjelton verkligen ut som on jätte, redo att mod framgång strida mot sin starke jättelike tnotetåndäre. 1 det ögonblick då Dave lagt ifrån sig sina vapen och min jagttröjn, uppgaf han ett gällt skri, livilkot ilade den verkan att hans väl inörvado häst, hans ädla Joe höll flaskan både länge och väl för munnen, och sedan han fått sig så mycket hatt ville, torkade ban sig om munnen med ärtton på sitt jagtrocKstunt lemnado flaskan tillbaka till iigaron, hvilken hatiaam- tidigt tackade. — General — sade han derefter — vi ha Au det bästa tillfälle i verlden att utrota två grabbnäfvar med röda kryp på en gång. Åh, det är härligt, förtjusande! Jag hade det bästa tillfälle som någonsin kan yppa mig att so de röda skälmarno, sota allesammans bo- funno sig i läger, men de fingo ej so en enda skymt af mig. — Indianer? Hur många och byar äro de? - — &mixer, omkring ett hundratal väpnade ryttare beredda på att gå på krigsstigen, och dor borta i nord- vest, i skogen, befinna do sig. — År du säker om att de oj fingo so dig? — Ja, det är jag naturligtvis. Om de sett. mig, skulle do harva satt efter mig som vargar efter ett Inta buffel. 1)e blickade allesamman mot vostor och voro redo att go sig derifrån, gissar jag. — Rid då före i sällskap mod Lilla Bockskytten och se efter livad do ta sig för! Jag kommer, med truppafdelningon efteråt. — JO, general. Kapten, vill ni låta mig känna hur tung er flaska är ännu on gång innan jag sätter i väg? Jos fick känna hur tung flaskan var. Don var betydligt lättare, då Joo 'tunnade don tillbaka. ilejao Dals Usla brapi. hallonakntt 'tillvants, så ofta nya så- dana vira Oknleringetiden plågar infalla i se- nare Mitten af denna och förra håll- 43 E. L. Folkeggen från •Falbygdens, beråttad af Johan Djerf. I. For så långesenna, så långesenna, så inte ejolve böveln kan enintuteet, bodde d* i Kinneve en baron, Sura hette Oeteneköld, å i WArekonala en kappeld', sum hette Greddeneköld, å i Luttra en körkestöt, sum hette Suto- rensköld, man noen, sunt hette Snu- reneköld fanns da la inte, for JA hade ja stillat' huri* !arsel,' um'et. Jaa, så bar då så te, så bi shånaete nåd,' å kappelassa7 å etötesea ble små mejka.' — surra många folie bli di — å da duna på e å *muta ti; å at feck di hear sin lille pajk, å dl på en å samme da, fast dl va la inte på samme minut lell. Jaa, så, Atter pejka ble födda på samme da gulle di, gu bevarsch, krest- nes på en å samme dato. Jaa, di barsclt te prestegårn A We döpta i e A samme skål. Mån feck la darfor inte lika namn lell. Baronepajken ble kalller Sadrach, kapelasspajken ble kanter Mesach, å etåtapajlcen ble kanter Abetlnego. Dem namna gulle vet a atter di ,,tre mån i brinnane ont- :nen., min allri hade di vart i non otn lell. Jaa. Klen vå=te å ble nona stora å langekrangletta tjoiilihöjara, å så nor di töllt Alva år fulle di te Skara å studera. Baron tok' dan ejikketta :narra" å dAn etjarnpaente hinsken" A si grannaste dråska å så bar då Av te storekolti mi alla tre pajka — kan tanka, di eulle bli etorkara, katt la en begripa. Nor di åkte te Skara, feck kap- pelaespojken sets jatnte baronepajken inne i drAska, matt etötepajken måtte nöja sik" må å sota på kuskebocken, jrtiate kusken, han lell. Kan tanka, han va fatir, han, stackars pajka- enore! Jaa, di studera i många Herran' år, man kAm inte lika fort både lika långt i studjera lell. Stötapajken bio albutvarscht te å gå på å stritk• i våg mA Hest ga. Baronepajken kunne rakt inte kalknuta åv flicken på not" satt 111111e vis, utan (isat stut. i hvaraveli klass A va din sumne på hele sko- em'', å darfor sluta han må etude- ringa, nor hatt hade gått å slonkat i Skara nora år å gjort Anne på nors Kappelasepaiken kilen r eksteler. knoga då på lite bitter, utan kim andra inte hunger Au 'te mediet) på prlistelAta; å nor han såg, att då inta velle gå må di höge studjera, så lat- to'' ban bli dum'', å senna g• han ask in på seminarium å studera te skolemåstare. Dån åxamen gick han då ijoorn" lell. Mån dån 'tackat-sch stötapajkeu, sugit va så fatir sunt 5 körkerotta — lian Månade i, så han ble Irrået, å då fortare An vanlitt, å da va la bå rolitt å bra for boom, mu en sa tala di sura ratt 1. Så ramla tia" i tag, å uti,' pajka va da bleet gamle gubba ; mån - har en mulla hört på dan sure! — Abednego va nu körkharre, 1 Me- mach va klåckare å skoletntetare, A Sadrach va — jaa . . bra tro I? - joo, han va bleen körkestöt. Alla tre ha fått suschlern i Kinne- veds gA113°. Ett kan k tacka hell di vara un- nerlitt, att en baronepajk skulle bli stöt, mån så långt hade då gått på bakkålken for Sadrach. Nor tar hans hade 'slitet vante i bordet.", börja han (Sadrach) rumla å lett • rullan rektitt — jaa, då A så rua't: snar fa- tidomen å nupen, vell brinne int åt strupen., ätter gammelt olsprålc, Så ble ongebaron te slut så fatir, så han inte Agda klår* på kroppen A inte en matabit te å stocka i mun å inta nom ruin te å ho i; å då kan 1 tro, han ble glia, nor dån gamle stöten dog i Kinneve, å han feck etöntouschla Forte. 1 kyrkneattaren. 2 konuninMer. 3 sko- lat. 4 hart. Ii talas. 6 baronessan. 7 kom- minister-afton. 5 i grumsa. 9 tog. 10 skac- k 1ga sinat. Il hingsten med estjerns i pan- 14 *koka. Ib lat. nan. 13 alg. 13 något Is dess. 17 igenom. 18 tiden. 19 .Inlur, befattningar. TO pastorat. Il gjort kontera.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.