fadern radda tronen it donen, år 0- -eterrike kung Malma sista hopp och Det i Wien cirkulerando enda stöd. ryktet, att den olycklige monarken iefunnit nig i •Burg» (ned fardag on: en österrikisk-urblek allians, saknar strör icke eannolik het. Å andra si-s dan år det ej mindre sannolikt, att han i tron at eau vattalighet teka lyc- förmå grcfve Kalnoky till att på kats allvar diskutera fördelarna af en dy- lik allians. Man hyser nemligen i de harvarande politiska kraturne den sikten, att Milan ej langre år i till- tålte att afoluta förbund i Serbien. namn. Denna uppfattning har ytter- ligare vunnit stad genom underrit- teleen att minitterpresidenten Rietitsch, medan konungen åtnjöt gåatfrihet vid havet i Wien, afeatt prefekten i ett at de till Bosnien grånsande distrik- ten och i hans etalle utnämnt en fa- natisk ryesvån. Ögonblicket för en dylik anta-österrikisk demoustration var att natarkvardist illa valdt, att kung Milan i sitt inre anstate gilva de öeterrikiska statsmannen ratt, om de besvara hans ullianeförelag mod ett kyligt: Visa först, att ni Annu år herre i landet, sedan få vi ego. Italien. Enligt hvad som från Neapel te- legraferas till The Standard, har ko- lerau med stor häftighet upptrådt i Calabrien, i Rucella i Reggio-distrik- tet. Bland befolkningen i den af ko- lera angripna staden råder fullstån- dig panik, och många ha lemnat hus och hem. Dödligheten bland af far- Noten angripne år stor, nemligen 60 procent. Huru den tyske arbetaren har det. En Eugeisk facktidning, «The London Boutand Sinn-trade. Jour- nal., lemnar en synnerligen mörk skildring al den tyske arbetarens ståll- ning och franatideuteigter. Ingenstades i Europa år kampen för tillvaron får ögonblicket hårdare in i Tyskland. Atiöningarne åro otro- ligt låga, medan primen på nödvan- digheteartiklar ej ha fallit i förhål- lande dertill. Skråddare, mom arbeta 13 timmar, förtjena i medeltal 1 kr. 12 öre å 1 kr. 35 öre pr dag; ekoruakare 98 öre till 1: 20; timmerman och kolarbetare 1: 20; murare och smeder från 1: 12 till 1: 45; arbetare i jernverken och andra fabrikearbetare aktie:nu menu satnre. Krupp i Eliten betalar sitt företa klassens tolk under 12 kr. och andra klassens blott 9 kr. — pr vecka. Sedd:eka urmakare arbeta för min- dre ika 5: 50, och echlceiska spikar- hetare för mindre ån 3: GO i veckan, och dst beråttae, att våfvarena i mån- ga distrikt tå den elåndiga aflöningen af 26 öre pr dag. Detta tillstånd bar alstrat ett sam- hålleondt, och det ar, att den tyeke arbetaren drömmer om att åstadkom. me ett sakerna. tillstånd, der det nu- varande förhållandet mellan arbete- gilvare och arbetstagare skulle af- ekaffaa, och att den dag kommer, då en social revolution skall bortalipa alla lifvete olikheter. Socialismen år naturligtvis blott en fantaetiek dröm, och dc arbetande klasserna i Tysk- land kunna vål åndå ej riknas under kategorien *varmare. Den är dock en at formerna för det mieenöje, eam genomsyrar det tycka kejsarriket. Man har förespeglat våra arbetare, att om vi Idealt 6- ge tull pi läster- nödenheter, .Arom t Tyskland, *kulle allt bli val besuttit och Sverige bli ett arbetet. parad'. på jorden. Men de i (len engelska tidningen lemnade upplyeningarna om arbetareel Tyskland peka just Icke i den rigtningen. Prästen, klåckarn å stöten. Folkeagen från .1?albygden., berattad af Johan Dien II. Forts. fr. n:r 76. Gaert" har en la hört lell, mån garnare23 ån då, 1 nu ea få höra, allri valn2' — se, saka A dån, att «kår- lek å vin, jura måenaker te evin, nor gubba börja fria, börjar skam dum ria.. . . jan, .köttet å exakt., sa tjuf- ven, feck spö eå bion skvala ner in- te: röggon på'n. Då va på dA lella viset, att, faetAn hå Smoreneköldon å Greddenekölden å Ostenekölden vore gifta å dartill gamle gubbatulinga, d: åndå töcktc um flere kvennfolk An sina kåringer. Allravarecht va di te å «slo sina kro- kas atter ena bildthoggarefru, eutn bodde i Wirekårnla. It ria te'na gjole di alle, tre, å livar å en åv alle tre trodde .såk våra dån löckellnne å um- töckter åv frun. Så hade di talt vena, å bedt'a, att di gulle få kAmma te'nu en vacker da balle kreti, å ho hade lovat dum kAmma, alle tre; mån in- gen Av dum vemete åv, att non mer ån han &jolt" ärnat hållt Gulle kåmma te'na — mo tro, då va en illfulinge frun, te å vara illeluger, kan tanka. Körkltarrcn eulle kåmma klåcka 7, könnerschanizseafta" um kranen, å klåckarn gulle kåmma en kvart a- rter 7, å stöten fulle kAmma klåcka 1 /2 8. Alle tre Bulle Ulm kånjma på samme kvåll. Jojomånsan! A eå for te å få't lite bitter, hade bildt- hoggarefrun bedt körkharrefrua å kleckesen A stötektiringa kåmma på kalas te henne samme kvallen. Bildt- hoggarn volut° um spektaklet å siat på lura i ett ruin brevis, nor frua tog emot kareframmatten. Körkhurren kim på utsatt timme- alag. •Klå utåv daj!. ea frun. aHvafor da?» sa körkltarren. •For annars får du inte vara i mitt rum., en Irtia. . Då va ena annor famn», sa grå- sten, å sa kladdo'n Av såj i ~te rappet. I å må desamma gjole bildthoggarn ett bullrane i sett rum. «Nu !timmer min kar., ea frua. sa •Hure, dån sure, sa då nu prieten i börja anurra rundt, Anna sum en brenie i ena tunna. .Spring in i bilderummet!» sa frua. Jaa, pråstefar skala in i bilderum- mct, naken sum hat va, då fortaete han kunne. Så kitin klåckarn, å må hoom beck då på samma sått stim for prästen. Sist kitin etöten, å likadant geck JA for hoom. Nor nu hets pria'ateekapet va kAm- met in. i bilderummet, geck bildt- hoggessa in te körkharrefrua å klåc- 22 galet. 23 galnare. 24 veraden. 25 sjelf. 26 dagen fore eliymielemlesedegens. karemora å atötakaringa, stim ve kicnna l hade godt kilats, kela tanka. 'ella 1 fulja må ut i bildthogga- revarkstan?. frigte bildthoggeaa? allva sa vi jora dar?. frågte kerin- gera. «Se på bilderna, kan 1 la begripa., sa hildthoggeen. «A köpa nors bilder., en bildthog- garn «Kör for då., sa laringera. Jan, di ginge in på bildthoggare- varkstan, sum nåra nock va ful ler Av bilder. Dar va Kajen A Abel, Abrarn å Isak, Jakupp å Enat', Farao 1 Po- tifar, Hamrin 6 Mardekai å många andra atorkara. Tvarach kliver en hoggekubb lit en bild hufvuetupe, — kan i gissa lava bildthoggarn na gjole? Jo, ätter sum han inte hade not bol darinne, så satte han staken å ljust på ett onåmnbart etpile åv bil- den, stam lå på kubben. A hvem tro då ve, eurn lå så te !Anne? Joo, då va ingen mer å ingen minner ån - — körke•töten. I håpenheta å brAsku hade han, stackars kar, ram- lut ikoll öfver hoggekubben. E:nalle Kajen å Abel sto prastafar, å målla Farao å Potifar sto klåckarn, å skålfde gjole di aum aspelöf, for då va kållt utåv dån sure, mån ingen tok röra sig ur flecken, for då hade deras kåringer ju kunnat loretå, lava di lava for nors justamånta Att di inte hade forrolitt, kan la en begripa lell, um en tanker allri så lite på saka. Körkharrefrun å klåckaremora ginge långe å titta å undra livelka bilder di gulle köpa. Hvar å e bliga på sin gubbe, mån inga trenne tåtoka sig till, att såt var hiinnes, inte. «Nie, hrecken ska prostinna köpa?. frågte bildthoggarn. ,,Jag tror, jag tar denne., sa frun å peka på prAeten. *Kör for då!» sa bildthoggarn. •Nåe, brocken behagar klAckare- mor?» frågte'n :tenn. «Jag tror, jag tar denne., ea ho å peka på klåckarn. «Kör for dit!« en bildthoggarn.; «NAe, tevecken faller madam i toc- ket?» frågte'n stöteeta. *Jak., slam ho, .får la va nöjder nie dan uneer ljuseetaken, for åttor dån å kroketter å In den billiaete, A så har den Anna en sann ragg stam gubben min har. .Kör for dit!. ea bildthoggarn. .Man då k noet, stam jag veål ha bort på min bild., sa körklaarrafrua, å då å då utåelca ekågget! .På min må», sa klåckesa. .Kör for då!» sa bildthoggarefrua. «Da ä enart gjordt.; då skrapa vi bort sa bildthoggarn, å eA tok han en slör knif å gulle skrapa utåv dii, sum kåringera velle ha bort. Nu eulle en se på sjolfvc dån care! Di em sto målla Kajen å Abel å målla Farao å Potifar gjole ett skutt hökt upp i toker, å ljuseetnken kasta ljuset i lufta å ekala på dorn. .Ätter akutin di annre hån, el höflekaser å sågespån rake aura nrevår kring kii- fingera. eSjolfve dån sure to bilder!. sa Saitoreneköldeka. «Skam tok In min!» en Gredden- sköldeka. .Å llornpålle min!. sa Ostensköld- eka. «Di A kanske fore damerna hemma., ea bildthoggarefrua. Jag bar hört talas om honom; en blodtörstig — Det är slut mod honom nu. Jag och han voro invecklade i detta lilla gräl, som i åsågen. — Ett ganska stort gräl, min sann. Mon fortfar! — De öfriga äro Siouxer, anförda af Fläckiga Svansen, och frökon Fläckiga Svansen, on röd ungel, befinner sig deribland. — Fläckiga Svansen, de hvites förfärligaste fiende, värre än Röda Molnet någonsin var! — utbrast gene- ral Custer. — Buffalo Bill och jag ha kommit den gamle kam- raten att ändra signalerna, general. Han har lofvat • P • Karsefors och SAghuslund besö- kets dagligen af elval stadsbor som fremlingar. Också får man leta efter veckrare:plataer. Sighuslunden med sina af lummig skog bokladda kullar, hvilka spegla sig a Lagans hår be- tydligt breda vattenfåra, de småskog- klådda barnet, långro bort Yeby kyrka, aftecknande dig mot en 'fond al ekog och berg, år en tafla vård att taga a betraktande. Likaså Kareefore. Dock år naturen der mera kärl. Höga, etenrika berg pli norra stranden, nå- got skog på den södra. Mellan stran• denna vattenfallen, ståtliga och im- pornerande, med laxar, som hoppa högt, högt öiver vattenytan, upp mot fallen. Besynnerligt att af dem, som besöka Kareefois, utgöra Danskar och Tyskar, nitat Laholmarne, flertalet. Slutad bal. Den förut omnämde inenvinsförealjaren Per Simonsson i Hugat:nr:lan, Hishults socken, har, oaktadt han erhållit ej mindre ån 3 etAmninger för olagligt bedrifvande deraf, fortsatt med utölvande af denna föruljning. 1 anledning håraf in-. etAltle sig kronolänsman NY. Anders- 5011 hos Per Simonsson eiatlidne ons- dag, layarvid 1 koppartråd med deri förvarådt brevvin toge i beslag. Ef- ter det detta beslag blifvit gjordt söktes att :ned våld återfå det i be- slag tagna godset, men detta lycka- des dock ej. Största delen af Ilie- hultaborna emotse ett slut på denna smygkrog med saknad, men en an- nan del långts efter den stund då lugnet återvänder till orten, ty stän- digt synas öfverlastade pereoner eom på ett eller annat sått antingen förgå mg mot sina medmenniskor eller skada sig till lif och egendom. Ilöskördeu pågår nu tione allra båg, Mark vårdigt dock, att oaktadt toa kan i år varit anteneivare ån i fjol, kunna flat landtbrukkare glådja dig åt en rikligare • ,gråsakörd detta än föregå- ende år. Exempelvie söder om La- holm lår så vara fallet. Iför dem, lavera kreatur till följd af torkau, el- ler hvad det annars kan vara, lida at benskörhet, rekommenderas Foder- benmjöl. Fattigdomsbevis. Den bebådade llogmanska konserten, beroende på mueikaliskt biträde till ackompange- ment, måste instAllas till följe af för- mågornas förskingring hit och dit på sommarutflygter. Ledsamt för oss som ej finge höra den begårvade artisten hvilken för framtiden dock borde min- dre lita på «Gude försyn.. — Vår ekicklige organist, direktör Andersson, hor afreat från :linden på några dagar. lian skall nästa söndag profspela i Karlskrona, till !Ivars or- ganistsystila han innehar andra för- mlagsrummet. En gryning. I dessa «dålign tider. Ar det glädjande se att en industri, newl. vårt tegelbruk, vill och kan ar- be:a raskt undan. Sedan det brukat hvilken dervid skyndade bort åt ona sidan, och så red han i en kort cirkel, svängande sin ogen knif högt öf- eer sitt hufvud. Derefter böjde han sig ned under det han red framåt och tog upp den knif, som han slagit ur Ko- matschens hand, hejdade derefter sin häst midt fram- för Klarnat, hvilken, blödande ur flera sår, såsom är- ven händelsen var mod hans motståndare, stod med korslagda armar bredvid sin häst, hvilken han numera ej hade någon nytta af, samt väntade på dödshugget. Dave såg på honom medan han stod der blödande men ändock oförskräckt, och fastän han nu kunde göra mod indianen hvad han ville, hade han likväl ingen lust att döda honom. Kastande knifven bort till don nedslagne höfdingen, ropade •han: — Tag bättre vara på dina verktyg, Komatecher- nas Tiger! Stig upp på hästen och försök din lycka en gång till! — Klarnat är icke on hund, som tar emot lifvet af ett blekansigte! — ropade don nu uppretade höf- dingen, ty han hade hört Durögas försmädliga skratt, då Dave slängde till honom knifven. — Han har för- vandlat sitt lif till en skam, och han skall aftvå den! Då han sagt detta, tog han upp den på marken liggande knifven och stötte den i san darrande hästs hjerta. Djuret föll, mod on ryckning i hela kroppen, till marken, och likaså hastigt ryckte den högmodige höf- Bmislo Bills 64‘14 brasa. gjort sig tillgodo en hel del nya upp- finningar inom hr•nehen, fabriceras sten, som olvAl i godhet som elyrke, eon; i ett fint och, prydligt utseende fullkomligt kan mata sig med hvilket som helst annat fabrikat. Också rö- ner verkan så stark efterfrågan att ar- betet får forsens. så mycket som möj- ligt och detta till fromma tur en hel del arbetare, hvilka sotare fått gå eyselolösa. Egendomligt sammanträffande. Tisdagen den rs dennes vigdes uti Yaby lcyrka Nils Persson och Emma Nilsson i Munkagård af kyrkoherden Settergren. Rårom vore ju ej mycket att såga, om ej det förhållandet tillkomme, att brudens farfader lemnat grundpliten till nya orgelverket och att hane son- dotter var den företa eom på ein he- dersdag kom i åtnjutande af detta kyrkans prydliga och nödiga tillagg. Organtoton Ekstedt i Renneelöf spe- lade med vanligt måeterekap in- och utgångemarech för bröllopsfolket. Godtköpsresan till Köpenhamn, som skulle företagits nåsta söndag blifver instAld på grund af bristande uppmuntran. Endast omkring 200 biljetter voro i torsdags sålda, och för att ingen förlust för arrangören skulle uppstått bchöfde minst 350 lör- sål jaa. Generaldirektör Rovs, BOM f. n. åtnjuter semester och redan afreet från hufvudetadeu, har af helsoskål an- hållit om tjenetledighet under tiden från och med den 16 Augusti till och med den 30 September. Generaldi- rektörens embeto kommer att under sagde tid förvaltas af byråchefen i styrelsens kameralbyrå, P. H. Sehly- tern. 1 earnmanhang hårmed kommer kamreraren och sekreteraren i kom- munalbyrån, 11. Tia. Björklund, att under eamma tid som adjungerad le- damot generalpoetetyrelson bitråda. ffitoariebanba. Sparsamhet. Man får lof att taga vara på ety frarn e, ande ficktjufven, då han stal sin huetrue sparekillingar. Vid en stor middag, der damerna upptråda mycket urringade, frågar en herre en annan: — Har du observerat en så vacker klädning fru X har ? — Nej, jag har inte haft 6111101e att titta under bordet. ■ 11•11.11.■ (Sent Inkommne annonser.) Min mottagning bllfver 1 morgon söndag kl. 8 - 9 f. Stadsläkaren. (590) Borgeniirssa ni ni an träde. Samtlige borgenärer uti C. P. Pe- ter:tenns i Pigge: nallen konkurs, varda hårmed kallade till sammantråde å Edenberga gåstgitvaregArd den 18 i denna menad kl. 5 e. m. för att hö- ras och besluta dela om realisering af massans fasta och lösa egendom dels om antagande eller förkastande af det af kantor J. A. Ekstedt i Ren- neslöf gjorda ackordserbjudande och dels i andra frågor som konkureboet och des* förvaltning röra. Edenberga den b juni 1887. (591) — 177 _ 180 _ — General, vill ni vara god och låta on hvit flagga svaja, så att indianerna hålla sig stilla till dess jag fått aflemna en fullständig rapport! — ropade Dave, som såg hur orolig Fläckiga Svansen satt på sin häst åsåg hvad som försiggick. — De skola ej röra sig ur stället till dess jag säger dem till, sedan flag- gan år hissad. Buffalo Bill och jag lofvade dom fred. — Jag skall ta fram flaggan — sade generalen. — Det kan ej göra någon skada, medan jag hör hvilka de äro och livad Buffalo Bill och ni lofvat dom. Och i nästa ögonblick svajade en hvit näsduk på en dragon sabel, gifvande underrättelse åt indianerna, att de blek- atasigtade krigarns önskade fred. — Säg mig nu, Dave, hvilka dessa indianer äro ! — Först en skara Komatsher, hvilka lydde under en höfding, känd under namnet Klarnat Tigern. «DA, å då la hå« vi pallra em års, sa karitagern, å, el ginge di hena. Bilder finge inge utåv gumnaera ve hemkånseta se, mån Sivar å en b dum fann sin gubbe ligga sklifsane å frusen. i slogs. 45 Verner Andersson. llorgenitrerna i urarfva- konkurec2 efter Lars Månsson i Eden- bergs kallas hårmed till sammantråde å konkuramassane egendom n:r 2 Edenberga den 26 i denna månad kl. 2 eftermiddagen för att höras och be- sluta delo om antagande eller förka- stande af möjligen då gjorda anbud å massan* fasta heter , dela huruvida ett af kantor J. A. Ekatedt i Ren- ne.151 giordt ackord* erbjudande an- tages ech dels i öfrige frågor mom boet röra. Edenberga den 8 Juli 1887. Verner Andersson. (592) Vexelkurs hos Hallands Enskilda Bank, vid försäljning ( 14 18,20 London ( å viste • . 89,1b Hamburg ä4v 1 d i siad. 89,25 ( 14 d. d. . . 89, 15 Berlin 89,25 ( å vitta . . 72,05 ( 14 d. d. . . Paris ( å rista . . 72, 15 72,05 ( 14 d. d. , . Brnexel ( å vieta . . 72,15 ( 14 d. d. . . 150,80 .Amsterdarn ( å „hm, 151 — 3,80 Newyork ( å rista . . ,•
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.