han der ar flintskallig . . . Tror framgång, som följt tyska nationen i och den senaste menniskoåldern har upp- du inte du kan vigga till hatton? drifvit ett öfverineel, på hvilket man — Omöjligt, min alskalle — Farval då Otto! Mit du bli Ar klok — eller feg — nog att natta lycklig och snart gitta om digl Och dammere dA det galler stora och dör du före mig, så eka Rosalie at* mAgtiga grannar, men At hvilket :nen vid ugnen bland dina alrio förra icke generar sig (Cr att lemna fria hustrur och vålsigne din aska för tro tyglar, dA det galler en liten nr:ho- stat. sockors lyckligt aistenalcap: På Skandingsbanken finnes en (Går med nuduken för ögonen). Grosshandlaren vidder i dörrea, framlingsbok, i hvilken dc besökande plage anteckna sina namn, och som trycker Phalhs hand och gager: likhet med andra dylika, begagna. — Mjuka tjenare: Trefligratt göra till exepoktorationer af mer eller min- er bekantskap. Tanker val etsart gifta dre mårkvardig natur. Men att den om er? Ni skulle inte hardelsevie vilja titta på min förra? Storväxt också kan begagnas till ominekade blondin med smaktande ögon. Äh. oförskämdheter, derpå man i dessa okade henne outsägligt en hel månad, dagar fått ett påtagligt vittnesbörd. men kuude omöjligen vänja mig vid En tysk resande har nemligen besökt hennes fotsvett. Ilade snufva dl jag platsen i dessa dagar, och han har gjorde hennes bekantskap. Mjuka varit nog ouppfostrad och slyngelak- tig att till minne af sitt besök ned- tjenare: 'kritvit följande utgjutelse i frainlings- Sigurd. S. P. boken: «Mein Vaterland mans gr3sser sein Und Iiimmelherg muss mitten drein. Orannlaub Er lit noa weit sam hoben Norden, Was noch night alles dentsch geonorden. Radoiritz CON Pulaarremer.D En femtiondedel af Norge på Val kan man Icke — stiger insan- auktion. Tidningen Times borattar: En femtiondedel af Norge. utbjöds daren — af en tysk bagare att han förra veckan på auktion i }London. skall hafva aktning för de minnen, Det var Vefsenhygden, en oerhörd som anknyta sig till stallet, men då stracka pi omkring 1 million tunn- han bar ett af Tysklands förnamnet land, liggande betydligt gorr om adelsuamn, si år man berättigad att Trondhjem i Nordlandens amt. Ster- begära så mycket vett af honom, att ola delen år en ofruktbar fjellbyggd, han skall kunna förstå af livilken men der finnu dock 168 gårdar. kanota de danskar, som besöka. plat• Landet år rikt på timmer och mine- sen, äro besjilade, och dom skall han ralier. Der ligger alven Röevand, respektera, i hvart fall så långe han Norges etöreta insjö, nået Mjörieu. har sin fot på dansk grund: Med köpet följer ,lagt- oelt fiskratt till ett af de basta oinråden i norra Europa. För hela atrackan bjöd. en- dast 117,500 kr. eller litet mer an 10 öre per tunnland. Anbudet antogs Den Irlindska tvångslagen icke. har nu genomgått sitt ljerde och si- Under oket. I en dansk tidning sta stadium i engelska underhuset och, laga vi: 1 söndags företog förenin- hvad på denna kntnmare beror, blif- gen eYduns i Flensburg ein sedvan• vit lag. Den bekampades i det sista liga sommarutflygt, denna gång till af de liberale under Gladstone, hvil- Skcerabjerg i kvserne Bocken mellun ken strax före voteringen höll ett af Lycksburg och Kappel. DA delta- djupt allvar progladt tel emot den garne, 80 å 90 till antalet och mest förhatliga åtgärden. -Hittills, sade tlenshurgeka handtvorkare och köp- Gladetone, ha alla dessa biller endast man med sina damer, på aftonen halt till syfte att undertrycka brott. 7 giego till bords och hr Gustaf Jo- Den nya lagen går Annu långre: den hansen reste sig upp för att utbringa utser att bekampa föreningsratten, det den företa skålen, trarntradde en gen- enda vapen, som något minskar o- darm, som hela dagen följt förenin- jemnheten i de fattigas kamp mot gen, och hejdade talaren med den rikedomen och makten. Den nya förklaring, att han, gendarmen, af billen inför i lagstiftningen de betank- håradefogden lått ordres att förbjuda ligaste nyheter. Den öfverlemnar bvarje danskt tal. Detta gaf Gustaf Irlands rättigheter åt godtycket hos Johansen tillfalla till att i ett humo- en embetsman och hvad som ar sår- ristiskt tal på platt-tyska trösta Ball- deles förhatligt, förklarar att detta skapet med att ingen magt i verlden sakernas tillstånd skall vara perma- vore i stånd att hindra folk från att nent. Billen betyder hat mellan Eng- inandas den Iriska luften, glädja sig land och Irland, bortslösande och for- åt himlens prakt och Friska hvaran- skingring af statens medel samt af- dra i örat de ord, som hjertats känsla brytande af all vital förbindelse mel- lade en på tungan. lan de båda landen. Gendarmen anmärkte nu att hans förbud icke skulle så uppfattas, torn En ny liberal valseger I England. Stämningen bland de engelske val- om det vore förbjudet för eallakapets medlemmar att sinsemellan tala dan- :n/tonen ar , numera, att döma efter ska, en anmärkning tont naturligtvis åtskilliga tocken, helt annorlunda an framkallade stormande inunterhet. förliden sommar. De konservative Man har klugat öfver haradelogdens förlora etandigt terrang och de libe- oförakåmda tilltag, men månne man rale fira deb ena triumfen efter den lär rått? andra. 1 lördags eröfrade gladetonianerne Tysk råhet. Till en Köpenhamns- återigen en valkrets i grefalrapet War- tidning ',kräves: Vi danskar hafva i viick. Majoriteten var visserligen o- dessa dagar fått ett litet natt vittnes- betydlig, endast 16 röster, men förra börd om de kanaler, som röra mig hot gången segrade den konservative kan- det tyska folket och i huru grad den didaten med stor majoritet, och det en. Ziltrilies. nuvarande resultatet betecknar alltså ett betydelsefullt framsteg för de li- berales sak. Inom regerinepartiet har man der- för börjat blifva modfälld. Man be- farar en katastrof vid utleta elfot ann val och vågar i följd håraf ej glidjas öfver den irländska tvang:dagens nu- tagande i underhuset. Salisbury, Hartington och Chamberlain kanna, att det lider mot slutet af datas re- gemente, och att det år Gladstones irländska politik, torn har framtiden för sig. Samma dag som underrAtteleen om de liberales nya valseger ingick mot- tog Gladstono en ameriknnsk depu- tation, hvilken öfverlemnade åt honom en värdefull gåfra från hans vAnner och beundrare i Nevvyork. Deputa- tionens ordförande framhöll, att Of- van skulle utgöra ett synligt bevis på i hur hög grad Gladstones irländska politik elval som hela hans verksam- het för frihetsideernas genomförande på de t borgerliga och religiösa om- rådet tillvunnit honom amerikanarnes sympati och beundran. 1 sitt svar anmärkte Gludetone, att resultatet af do senaste suppleriuge- valen gålve grundadt hopp om, att dc liberale skulle lyckas åter till- lampa sig majoriteten vid nästa all- nifiuna val. En entreprenör i Amerika hade ord om sig att så val beräkna sina företag, att de alltid gåtve honom vinet. En gång åtog han sig att för en myc- ket ringa summa grafva en brunn. Då han hade arbetet fardigt rusade ett väldigt stycke af bi-tinnens ena Bida och störtade ned i djuret. Ame- rikanen stod och betraktade denna olycka med största lugn samt tog sig derpå en lång funderare. Plötsligen aftog han sin hatt och lade den jemte kappen på bruntrekanten samt gick bort och gömde sig bakom en nar- belagen Efter en stund komino några qvin- nor förbi brunnen. Då de sågo hat- ton och kappen trodde de utt någon fallit i brunnen och började ropa på Sent omsider komme flere hjelp. karlar med spadar och verktyg. stego ned i brunnen samt uppkastade all den nedrasade jorden för att få reda på den olycklige. Svetten dröp ur håret och langa, navan på dem, medan de baksida omkring i djupet dernere. Efter flere timmars ihardigt arbete var brunnen åter ren, men icke ett spår af någon mennieka kunde an- trAffas. De blefvo nu mycket snopna, och med betydligt Törlångda ansigten stege de åter upp den ene efter den andre och vandrade stillatigande hemåt. Då alla voro borta steg vår entre- prenör fram från sitt görnatalle och tog med belåten min arbetet i skar- skådande. Slutligen gick ett leende öfver hans ansigte och han yttrade: «Jag tankte alltså rått. Det finnes anno barmliertiga mennimkor i verl- den, som hjelpa sina nödstålda likur». Rättegången med Pranzini bör- jade förliden lördag inför Paris' brott- målsdomstol, sedan presidenten i ett förut hållet litet tal förklarat, att han med stränghet skulle undertrycka alla yttranden och handlingar, som kunde störande inverka på raneakningens allvar samt att de åhörare, som in- funnes sig i hopp om att få bevittna TJUGONDEÅ'rrONDE KAPITLET. En liten missräkning. Det var då bra besynnerligt — sade general Cu- Ett ny tunnel under Thames-fio- den - skall enlaggas i östra London niellon Klackvall och Greenwich. ()varven af Paris tror sig kunna 'Asti, att monarkiens sak snart skall triti6dern i Frankrike, och att han, gref4en nf Paris, skull varda alla franernans konung. öfvergången skall ske titan några skakningar, må att saga som en dans. Det återstår att ec Ett blodigt drama utspelades i onsdags i straffängelset Plassenburg vid Kulnibech. Den lifdömde men med lifstide straflerbete benådade mör- daren Will passade på, under det de öfrige strafftngurne besökte kyrkan, samt tilldelade on vaktkonstapel ett slag< med ett huintnarliknande mord- instrument, som han ejelf förfärdigat nf skrufhandtaget till vattenledningen med ett stolsben som handtag. Vakt- konstapeln dog på (lacken. Mörda- ren tog nu hans portnycklar samt iklädde sig skyndats:ni hane klåder och skulle rymma, då han igenkändes al en obeväpnad lazarettevaktkonsta- pel. En förtviflad strid uppstod, det slogs larm, militarakiltvakten skynda- de till och spetsade med bajonetten mördaren till muren, i det han sam- tidigt sköt. Will ar det oaktadt icke lifefarligt sårad. Ett språng från on höjd af 5,000 fot. 1 Illinois sprang en man med ffitoatichanb a. Garanti. Pappa: — Tror ni också att ni kan bli lycklig med min dotter? Friaren: — Ja visst, i hasardspel har jag alltid haft tur. Basernblomma. Underofficeren: — För sju skock sjungande: Haller inte karlen der borta geväret som en markatta, når han blåser basun. Inför rätta. Försvarsadvokaten försvarar med utomordentlig värme sin klient: — Mina herrar juryman, herr do- mare, stiger han, 1 skolen icke döma min klient. Han år ung! Det skall långre fram ej lattas er tillfallen att skicka honom på fästning. Höjden af godtrogenhet. Pro- fessorn (mom blifvit vickt af något buller midt i natten): «Är någon der? 'l'jufven: sNej, ingen». Professorn: «Då måste jag ha miss- tagit mig». Vänder sig om och som- isar. Förebud. Groaehnndlare A.: Ban- såsongen står för dörren. Grosshandlare B.: Jag marker det ty min hustru börjar redan bli sjuk. P. Si. Besynnerligt. Herrn: 1 går såg jag på gatan en strålande skönhet. Damen: Besynnerligt! Jag var ju inte ute i går. Konserten i Renneslöfs kyrka. 1 allinårdiet taget kan man sagts, att det år med kritiken som med det goda lynnet. Den kan komma ojAmt och räcker sällan till till allas belå- tenhet, ja, den kan stundom slå öfver i sin absoluta motsats, misshumöret. Efter konserten i Laholm, som ej biff af, och en dito i Engelholm, som mycket väl gick för mig, gjorde arti- sterna Vaginan och Otterströrn ett besök hos vanner och ehigtingar i itenneslöf. De vero härvid nog van- liga att lata höra sig i enskilda kret- sag och erbjöd() sig sedan välvilligt att • gifva en konsert i kyrkan, om derim lokal upplåts för ändamålet. Den knappa tiden gjorde, att under- rattelsen om konserten icke kunde få tillbörlig spridning, hvarför endast et: åttio-tal hade infunnit sig. De som fått underrättelsen finge emellertid TJUGONDESJUNDE KAPITLET. Duröga igenkänner sin vän. Kavalleriet, anfördt af general Custer, hade ut- märkt bete åt sina hästar, god tillgång på ved, vatten nära till hands och öfvorflöd af villbråd på alla håll samt hade det följaktligen, såsom lille Bockskytten ut- tryckte sig, (alldeles ohyggligt trefligtn, under det att indianerna under Fliickiga Svansens befäl, tillfredsstälda och glada på grund af åtskilliga skänker som do fått mottaga, vore nöjda att stå på vänlig fot med krigare hvilka vore så mycket bättre beväpnade och hade så mycket mera inöfvado hästar än indianerna sjelfva. Fläckiga Svansen, hans hustru Yich dotter mottog° synnerligen många bevis på högaktning och artighet från oflicorarnes sida — dottern naturligtvis allra mest. Ty Dufögas skönhet var väl ognad att tjusa dessa per- soner, som hade få tillfällen att (låta sig bostråles af skönhetens solsken." Men flickan syntes ej bry sig om denna smick- rande hyllning. Blanka knappar och axelpåletter voro i hennes ögon oj tilldragande. Och detta är mor än livad som kan sägas om do hvita flickorna, som i all- mänhet hysa stor boundran för det som glittrar och lyser. Oaktadt Dave Eston hedrades af generalen och hans officerare san) var föremål för Siouxkrigarnes af- undajuka beundran, tycktes han dock icke hafva vun- "tak Mils basta bragd. riklig ersättning. Utom hvad pro- grammet med sina 8 nummer kivade, fick man höra två violinnummer af den framstående violinton herr Berg- gren från Laholm. Onivaxlande med herrar Hagman och Otterström föredrog hr Berggren ohm tvenne nummer på violin. Mu- sikalisk i hög grad och förmodligen ytterligare inspirerad al det högtid- liga i sång och deklamation, trakte- rade hr Berggren sitt instrument med en elegans, finhet och kanslit som im- ponerade på åhöraren. Vidare kan icke utan erkAnnande förbigå. det lyckliga och goda ac- kotnpagnement på omväxlande orgel och piano, som utfördes af organisten på stället hr J. A. Ekstedt. Slutligen böra vi till samtliga hrr konverterande framföra ett hjerfats tack får deras ypperliga prestationer, helsande dem eamtlige ett valkotnne åter: fallskArin ned från en luftballong på 5,000 fots höjd och kom oskadd till marken. — 189 — — 192 — — Låt Duföga regla nu! — sade Fläckiga Svan- sens unga dotter. — Hon skall taga reda på Lång- hönsa om han lefver, eller hämnas honom, om han är död. — Jag önskar att hon älskade mig som hon äl- skar Buffalo Bill! — myntade don unge kunskaparen. — Flickan är alldeles tokig efter honom. .Jag talte om för henne att han var gift, men det brydde hon sig inte om det allra minsta. Hon sade att han var en stor jägare och kunde underhålla ett dussin hustrur. General Custer skrattade, men flickan såg lika all- varsam ut som alltid. Dot var nära solnedgångstiden, och krigarna hade samlat sig för att afvakta namnupprop, då det med- delades, att on stor skara indianer nalkades vesterifrån. Truppen beordrades nu att vara färdig til! anfall, till dess man finge se hvad de nyanländados afsigter vore. Plötsligt hoppade Duföga med ett vildt glädjeskri upp på generalens häst, hvilken stod sadlad i närho- ten, och utropande ett namn ilade hon i väg för att möta den anländande krigareskaran. Det namn, som undslapp hennes läppar då hon rPd bort, var: — Långbössa! någrs: skandaler skulle finna sig be- svikna. Korsförharet med den anklagade vidtog derpå omedelbart. Prnnziui neknle till villt till och med dA de mest' graverande bevis framstaldes. Af bref, som funnits i Prenzinis göm- mor och braka offentliggjorts af Tempi, framgår, att den anklagade, som beglivate :ned ett synnerligen fördelaktigt utseende, rent af gjort till ytko att locka quinnor, både bittre och earnre, i sina garn och lefva på dem. Senare untlerrAttelse i från Paris i torettegs: Den för det tredubbla mor- det på Mario Regnault, hennes kam- innrPu Och dennes dotter anklagade Prarixini har förklarats skyldig och dömt" till döden. 41 Tvetydig artighet. Damen: Alla mina bekanta försäkra, att jag under badsejouren betydligt förändrats till ruin fördel. Herrn: Ni. min fröken, kan Giver hufvud ej förändra er an not In till et lurdel. Glädjetårar. Han: — livad& gråter du Makade Emma? Ilar jag sårat dig? — Ack nej, det ar endast gladje- tårar. Mamma sa' i morse till mig: «Du Ar så dum, flicka, att du inte ens kan få en åsna till fäet:nen« — och nu har jag en anda. saricasm. Folkskoleinspektören — Atts barn: Herre Gud, det år alldeles för mycket. Det 1r egent- ligen icke ene tidsenligt. Skolläraren: — Jag ber herr inspektören så myc- ket om ursäkt. Se på landet äro vi alltid efter vår tid Lyckligt äktenskap. I Kungs- tradgården: — Nå, kara kusin, hur befinner du dig i det heliga akta ståndet? — Upprigtigt eagdt, Frits, i början var det just inte si tredigt, men se- den jag blef skild från min äkta man, komma vi rigtigt bra öfverens. Skälet. Värdinnor emellan: — Skt, konunereerAdinnan Petter- qviat skall resa till en badort. Ilar hon en sådan sjukdom, att hon kan hoppas blifva frisk der? — Ja, naturligtvis. Hon har 6 fullvuxna döttrar. så tir det. Filosofer emellan. — Jag föreakrar dig min Till, att jag aldrig hyst groll emot någon men- night. -- Fine det då ingen som :tagen:fin gjort dig något gods? På. cirkus. Hon, drömmande, till honom: — Tror du att det har år samma elefant som jag sig nar jag var ett litet barn? — Nej, svarade han; du vet att elefanter endast bli 200 år gamla. Ilon har en annan fästman nu. Bättre att förekomma. DA han kl. 2 på natten kommit in i säng- kammaren, var han fast besluten att oofva och hade derför föresatt sig att undvika sin kara bett, sedvanliga
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.