1 att flere tidningar på 'lin tid nm- terattachenr i Pe- talade att tyake i 'ereburg. Ofveretelöjsnant von Villaar- me , varit utsatt för attentatet från vers, sida. Med anledning harar a mot ryska tidningen Novoje har Vremja inledts en process. vid hvil- 11, bland ken skola hörns 90111 Vitt t11. andra redaktören af La France (telt Boulangers privatsekreterare. ei, Bulgariens nye furste. 1 måndag' f. v. afreste från Sofia den anlitar. deputation, som till prins Ferdinand af Cohurg skall frambåra bulgariska nationens hyllning. De- putationen består af den bekante bul- gariske patrioten och chefen för rna- Cedonieka ligan, major Popoj (tillika kommendant i Sofia), furst Alexan- ders f. d. flygeladjunkt Winarow och chefen för lifgardet, Marka. For öfrigt synes icke synnerligen stor uteigt förefinnes för, att prins Ferdinand någonsin kommer att be- stiga tronen. flufvudiestmen för Co• burgeka huset, hertig Ernst II, lår ha rent ut nekat .sitt samtycke och - hvad som år långt vigtigare — sul- tanen påstås ej vara villig att erkänna valet, emedan det skulle medföra för- vecklingar med andra macr e och hvarken Ryssland eller F rankriko skola gilva Pitt samtycke, kanske icke en gång Tyskland. Bulgarerna synas sålunda ingenting ha uppnått. Det år endast en ny fur- ste utan land för det bekanta landet ulan furste. 1 flere utlåndaka tidnin- gar påstås, att sobranjen vid furste- valet endast velat lemna bevis för att Europas samtycke år omöjligt att er- hålls, hvarför den skall proklamera de båda bulgariska låndernas obero- ende och kalla lamt Alexander till- taka. Magterna och furstevalet i Bulgarien. Betråffande magternas förbiilande till den nyvalde fursten, prinsen af Coburg, synes Ryssland vitra den enda mage 110111 uppatåller några mera be- tydande svårigheter gentemot vulen. Det sik cu tid ut, som om man kunde hoppas på att Ryesland skulle erkänna fursten på visea nårrnare bestämda vilkor, men på senare tid har det neri om hetat, att Ryssland vidltiller sin föruharande ståndpunkt och icke kan eller vill godkånna någon af den nu varande sobranjen vald funne. Man har till och med talat om en rysk ockupation af Bulgarien, dere« prins Ferdinand skulle begifva sig dit, innan hans val blifvit etadfltet af tuagterna, och det heter derjemte, att Rysslaud uppfordrat magterna att, ef- ter det regentskapet företagit det o- lagliga furstevalet, afbrytu Itvarje för- bindelse med detsamma och återkalla alla diplomatiska agenter och diplo- mater. mat regentskapet och icke pi något flått antyda hvilken hållning landet eken intaga gentemot furatevalet. Man år tydligen mindre belåten i Rom med att se on österrikisk prins bestiga Bulgariens tron. Angående Frankrikee hållning vet men ingenting, h v aremot Öster- rike minier sig starkt uppmuntrande entemat regent s k a pet och fursten. ågon official uppmuntran vill Öster- rike naturligtvis icke leinna, men det mottagande den bulgariska deputa- tionen fått i Wien, ar mycket sym- patiskt. Tyskland tyckes vilja intaga en all- deles neutral hållning och har area:it ett listigt försök ntt inblanda tyske kejsaren i saken. Den nyvalde fur- sten synes nemligen ha tagit ein egen- skap af medlem of ett tyskt furstehus till förevåndning för att af Tysklands öfverhufvud begära tillåtelse att få bestiga Bulgariens tron. Bismarck har med anledning lierar varit kallad till Berlin. Norddeutehe Allgemeine Zeitung förklarade strak derpå, att kejsar Wilhelm ej hade med frågan att göra annat Itu som regent öfver en etormagt. N Den bulgargka doputatlonon hos prinsen af Coburg. Wien den 15 juli. Om den bul- gariska deputationens mottagande hos prinsen af Coburg meddelas från E- benthal, att prinsen, under hänvisande ein till sobranjen afgifna förkla- ring, sade sig ekolo med 'lanternas samtycka., tjena det bulgariska folket. Derefter inbjöd han deputationen på middag. Wien den 16 juli. Enligt senare meddelanden från Ebenthal uttalade sig prins Ferdinand vid mottagandet af valakten, på följande sått: Med tacksamhet mottager jag denna handling. Jag förblifvcr trogen de löften och beslut, som jag första da- gen medelade bulgariska nationen. Vore det mig tillåtet att följa mitt hjertas bud, skulle jag okynda att stalla mig midt ibland eder. Men Bulgariens valde furefe .m-asite respek- tera traktaten. Aktningen för dosen skall blifra hans regerings styrka och på samma gång mera trygga landets' vålfård. • Jag hoppas. att det skull lyckas oss motsvara Portens förtroende och' med tiden återvinna Rysslands sym- patier, detta land, som Bulgarien har att tacka för sitt politiska oberoende, samt alla magternme samtycke. Förliten eder på mig och min han- gifvenhet, på hvilken jag hoppas kunna lemna er bevis, når jag anser ögonblicket dertill vara kommet. Mod, klokhet och patriotisk samman- håll,:ing! Gud valeigne Bulgarien och förlene det en lysande framtid! En rysk, millionärs kärleksäf- ventyr. A en böhmisk badort har Turkiet förhåller sig deremot myc- ket illvilligt gentemot det företagna slet och skall inför regentskapet ha uttalat sin gladje ölver valets resul- tat, lierest detta skulle vara ri6 ti ar det tydligen England, som står bak om, och det heter också, att denna mage om icke oflicielt, el dock under hand ifrigt arbetar på att aflågena prinsens betånkligheter mot att mot- taga valet. en langre tid legat en förnäm och rik rysa. Orsaken till hane långva- riga vistelse der år att han öfver öro- nen förålskut sig i ett vacker enicknr- hustru, f. d. uppasserska i en kaf6- restaurant. Mellan dein uppstod re- dan tidigt ett intimt förhållande, hyn- ket inom kort var allmAnna samtals• Atnnet å kururten. Deremot lir Italien ha gifvit ein representant i Sofia order att tills vidare iakttaga stor föreighet gento- Hur skulle 'han vål bara sig åt för att undvika allt för stort uppseende och för att rimligtvis förklara, hvar- för han ande så tåts besök hoa snic- karen? Jo. han beslöt att, då han på obe- otamd tid qvarstannade å kurorten, skaffa sig en våning och möblera den. Han beetAlde möblerna hos hematit(' snickare, hvilken blot mycket glad åt att få arbete och derför dug och natt på sin verkstad. Den förname ryssen kunde nu ostördt sköta sin kurtis med den vackra hustrun En afton kunde sig snickaren rik- tigt genomtrött, hvarför ban beslöt gå hem och lagga sig. Då han korn hem var det mörkt i alla fönster, hela huset var uppenbarligen förelukt i djupaste sömn. Han gick in i sång- kammaren och lade af sin rock på stol, I detsamma hörde han hustrun ropa : — För himlens skull, skynda efter en !åkare, jag dör, om jag icke får snar hjelp. Förekrackt tog mannen åter på sig rocken och rusade ut. Når han kom- mit to på geten upptäckte han, hur det bar till, att han icke hade sin e- gen rock. Han undersökte alla fic- kor och fann en plånbok med inne- liggande tull stycken tusenrubelsed- lur. Sedan dess har snickaren ej låtit sig på minsta sått afhöra. Den för- name ryssen sörjer ej långro öfver förlusten af de 12,000. Den vackra snickarfrun håller honom skadelus för denn. Han år nu allvarligt betankt på att gifta sig med benne och taga henne med till Petersburg. Innan detta kan ske, måste man dock hafva fast i snickaren och erhålla hans sam- tycke till skilenneeente Plånboken får han behålla, men måste återskånktt sin fru friheten. Den svarta fracken lår i det pa- risiska hållskapelifvet blifvn mer och mer omodern. Når en dans stf fina verlden uti:intar sina bjudningskort, vantar hon att herrarne skola komma i röd frack och damerna med pudrad frisur. SA bjuder modet för denna seisong. Med puder taga sig alla damer bra ut och det år en ullman åsikt. ett herrarna med den röd,' fracken återvunnit den elegans, som den svartas alltför långvariga herrn- valde beröfvnt dem. Vid en stor bal helt nyligen såg mun blott några med- lemmar af akademien i svart frack, alla de andra herrarne hade röd. Qvinna vald till borgmästare I staden Argonia i Kansas, Förenta staterna, har en fru Aledor valts till borgmaetare. Hon år gift med en advokat och hur fyra barn. Hon har ejelf studerat rattevetenekap och skull vara eynnerligen begåfvad och dug- lig. Hon valdes hufvutleakligen mod h)elp af quinnor, livilka ha röstrått i Kansas. Spanskt blod. En hemsk tragedi utspelades hår om dagen i Estrad Spanien. Ett litet barn, som var på våg till ekolon, dödade en fogel som tillhörde mkolinaeturen. Denne, Bom blef i le,gsta und uppretnd håröfver, hotade att mörda barnet, som förskrackt sprang hem. Barnets far lade sig i saken, skolmastaren förklarade att han blott skämtat och att allt var glömde Följande morgon gick den lilla till skolan, och ekolmåstaren, som plöts- ligt fick ett anfall af raseri, öfverföll barnet med hugg och slag och elu- Svartsjuka, mord och gjelfmord. En 33-årig köpman i Milano, hr Mauri, har under ett anfall af svart- sjuka mördat sin 25-åriga bildsköna hustru, Med en kökeknif tilldelade han henne en mangd sår, och sedan skar lian hufvudet helt och hållet från kropp:1n. Derefter kastade han sig från fjerde våningen ned Iså gatan, der hstne sönderslagna kropp hittades liflöe. :*ECI fruktanavård strid har fö- regått' det blodiga dådet, ty nåstan alla e'töbler i rummet voro sönder- slagna och de döda kropparne half- nakne: De båda stridande makarna hade "nentligen slitit klåderna af livar- andra> VEil men i Newyork. På en enda dag i sietlidne Juni månad afledo i Newynrk — enligt poliorapporter - 256 ersoner af solsting. Den 11 juni i fjol afledo i samma stad 263 personer af solsting. Koleran rasar i Italien. Heroin- dagen intråffede i Cntanin 37 nya koloriten, derul 18 dödsfall. Neapel, invinfire fly massvis. Alhambrateatern i Newyrk har brunnit. Sjutton artister innebranden. Den nyvalde fursten. af Bulgarien. Wien den 16 J$tli. Enligt tidningarno ämnar prins Ferdi- nand. af Koburg inom kort be- gifva sig till det kejserliga hof- lägret i Ischl och derefter till Petersbug. • elska sändebudet Eng knotar Konstantinopel. Konstantinopel den 17 Juli. Drummond Wulff afresto i natt från Therapia och går i Tenodes ombord på ett engelskt örlogs- fartyg. Var Petrus en martyr? frågar frun. Jag vet inte otn han var gift, CM. rar mannen. Bygdemålsforskaren: •I3ruka ni hår i orten saga: jag dog eller jag lödde!» Bonden: .111, hår i höjden bruka vi inte såja nånting nar vi ft. dö'ae. I.skjutakolaia. Korporaleu: Nar jag lager «f yrs så skjuter ni ögon- blickligen. Ilar heter det inte sera på vexlar: sex månader från dato för- står ni. Hvar linnes idealet till en hu- stru? friger hr Pettersson högtidligt. Hon år upptagen af det fruktlösa sökandet efter idealet till en man, svarar en qvinlig roat sakta. Så kunde det vara. Bonden (se- dan han piskat sin oxe): efter dn din lymmel, om du inte vore så krånglig, kunde vi båda lefva tillsammans så- sotn bröder». Förhoppningsfull studiosus. «Ja ha, min gosse, du har nu slätat eko- Ian och det kommer nu an på dig ejelf, hvad du vidare vill inhemta.» e0in jag får %tilja, pappa, så vill jag helst lårs mig spela biljard, Gentitt skall det vara. Företa sjånreirt »Vet du hvarför poliser'a ha fått hvita vantar?» Andre sjåaren: «Jo, då a' la der- för att di inte ska' emotse tior oas, når di eka ta oss». Magistern: — Kan fröken Hulda saga hvad som menat, med fratiatidsmusik? Fröken Hulda: Karleke- och vaggsåuger. Oväntadt svar. I butiken. lir Pettersson: ',liver får jag satta min hatt? Jag tror inte, att det fina plats någonetådes. Ja, di år det val bast, att jag sätter honom på hufvudet i- gen.. Vanneo: »Det år dl för resten det dummaste atalle du kan satta ho- nom på». Oodt skäl. «Hvarför gifter ni er inte herr Pettersson?» Jo, se, så långe jag år ungkarl, kan jag braken dag som helst göra ett godt parti, och den chancen vill jag inte slumpa bort». Kärleksfullt. Se på mig kåre Adolf! Vi ha inte varit gifta mer an ett halft år, och du år redan ofta likgiltig och distrait, Sag mig upp- I vildthandeln. Den unga frun, riktigt, hund tanker du på nu?» «Uppriktigt? På don nyligen af- luktande på en orre: 'Det var i earl- ning hög tid, att den har orren blef lidno trollprofessorn Hermann. som så behludigt kunde låta e t t fruntitn- skjuten! me r försvinna.» I iipotekareexamen tillfrågades provieor X tom var skåning: Lugnande. A.: »Du talar hela ti- herrn såga mig når vatt- den ont en åsna — du menar val inte net kokar? mig håller?» — Ja, vid bditorra grraderr. 13.: »Var du bart lugn — det kan — Hur vet herrn att det kokar då? val }Mead flera åsnor ån du.. — Jo, förr de' pöttrrarr. blivarichanba. stor leende, då den vackra unga indianskan red bort på hans häst. — Hud menade hon då hon ropade Långbössa? — Hon ser Buffalo Bill komma, general, — sade Dave Estes. — Flickan har Häva alldeles tokig efter honom. Jag skulle gifva hvad som helst, med undan- tag af min högra arm, för att få henne till att älska mig lika mycket som hon älskar honom. — E-to-nos bör icke sörja, — sade Fläckiga Svansen. Han skall få tio af de vackraste qvinnorna i min stam till sina hustrur. — Tack så mycket, höfding; men jag skulle hellre vilja ha en enda, som jag sjelf utsett åt mig. Tio skulle tvinga mig att vara uto och' aga jämt, är jag rädd. Allas blickar — officorarnes så väl som manska- pets — riktades nu mot do anländande. Framför indianerno red Buffalo Bill på sin favo- ritlitiet Krutansigte. På hans högra sida red on Isvit flicka, så egendomligt och vildt skön i en indianflickas pittoreska drägt, att generalen och hans officerare hög- ljudt gåfvo tillkänna sin öfvorraskning. Till venstor om honom red Dufoga, stolt tyglande generalens eldiga häst, medan bakom syntes on Svart- fotsindian utan krigsmålning — det var Röda Plymen — samt on hvit man — kapten Boyd. Der bakom, mod sina lansar fullsatta af skalpo r och uppgifvande sådana tjut, som endast bruka fram.. Buffalo Bina lam bragd. Skäms inte ni, ungs friska kerin, att gå omkring och tigga? — Nej, ser lerrn, jag går'et för att vänja mig af med högfården. I ffickpensionen. ,Telegram. — 189 — - 192 — gon upplysning dorom, general, och för min del är Jag säker om, att jag åtminetone_ oj kan göra det. Hon har ända från sin barndom blifvit uppfostrad af Gula Björnen, Svartfotltöfdingen. Han kallade henne ein dotter; men då han höll på att dö gaf han mig on väska, hvari funnos miniatyrportriitt af ett barn, en m . an och en qvinna. Till följd af livad han sade är Jag säker om att de föreställa henne ejelf som barn 83 1 , 22 'lenes fader och moder. Hon har porträtten oc h har nog ingenting emot att visa dem för or. Flickan räckte fram väskan, och general Custer tog fram porträtten samt uppläste högt de nedanför bilderna skrifna namnen. tionoietl Det fins folk med det namnet i Ca- lifornia; jag har sett en med det namnet vid Mokti- ltimme — ropade California Joe. — Han kom från Magnetfri, och det var ingen gädda, det, ska I tro. Nej det var en hel karl, det. Jag såg honom på on enda morgon Illtjuta två «smörjare) (mexikaner) samt en gräfvareindian. Generalen hörde icke på Joes anmärkning, utan "ande sig till Cinda och sade: — Ni skall erhålla ost tält för eder räkning, till dess vi kunna hinna så långt, att vi kunna vara oder behjelplig a mod att uppsöka edra anhöriga. Jag vill icke vara på något ställe, der Dröm- anden ej får vara tillsammans med mig — Isade Cinda med bestämd ton, i det hon pekade på -kapten Boyd. — livad är det för en herre? — frågade gene- ralen, aorn nu först varsek)lef den unge kaptenen. fade med att kasta en snara om bar- nets hats och strypa det. De andra barnen eprringo föralcrickt• till offe'ne far och omtalade livad som Minde Denne begaf sig genart i våg och neifeköt med ett revolverskott skolmattaren. Under tiden hade det mördade barnet,' 'nor. som fått veta hvntl anm handt, arven begifvit sig till skolka. Fadern Bom såg ett qvinna komma i mörkret och trodde henne vara skohnåstarens hustru, satte re- volverri så godt som för pannan på henne, 'nedsköt henne och jagade sig derpå "...jolt en kula genom bjernan. 19 Indiskret. En ung man låt taga mått af sig till en ny kostym. Då ekraddaren korn till honom med den, fann han att visten icke hade någon urficka. ',livad skall detta betyda., utropar den unge mannen förargad, »sande jag Er icke min gamle vist såsom prof? Ilvarföre har ni icke natt nå- gon urficka i den nya visten?» »Jag ansåg den öfverflödig», sade skrådtlaren, «eftersom den gamla en- dnst innehöll en panteedel på Ert ur!. Eftersökt. Frun till kokerskan, som söker plats och utgifver sig för att vara både höflig och duktig: — Af betygen ser jag, att jungfrun under det sista året haft austallning hos flere olika personer. Hur kom- mer det sig till att jungfrun så ofta har bytt ont plats? — Jo, se frun, alla ha do eptits om mig, så att jag har mist vats en liten tid hos hear och en af dem. Oxen som trilskas får några rapp af Petter Pension som derefter går fram till hufrudct på kreaturet. staller sig bredbent, glitter bindornas i tiderna och yttrar: — Om du inte vore så envis, ditt drummel, så 'kullo vi kunna lefva tillsammans som två bröder. banbtIsunberrättelstr. etoneles. börs Ina 15 3ali. 'rapsan notmaser Aro fOr WO titt aln 23■423 plpuab t0liance
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.