förtjena tack, akördade ovilja och miss- troende för den lemnade tjeneten. ditytaland ir icke längre Tyeklantle ira, det understödjer dee. fiender. T Penna oinkattning i den ryska po- litiken inleddes med en öppet åda- galagd ',ympad för Frankrike, d er 4ng•åtgard,r 'not de fortsattes ined i ryska kejoarrieet bosatta tyekarne, iess daar g burit frukt och den hat konve ntionens för- i den egyp isk a hindrande.. Tidningen söker videt e ådagalägga, hur eftergifvende Tyskland varit och braket omak man i Berlin och \Var- sin gjort fig för att iteruppritta det sinliga förhållandet mellan am yssland och Tyskland, inekönt allt vari: förgifres. Tidningen ner det emu benset på den nu ridande stamningen i den tyska pressens kamp mot de ryska verdepapperen, hvare r att undergrifv• och för- oyf:emll a störa Rysslands finansiella styrka minst jularna dos politiska handlingskraft. Den slutar med antnerkningen, att det under nu varande förhållanden knapt kan vara tal om en gamman- komet mellan kejsar \Vilhelm och turen, hvaremot det tysk-österriki- oks förbundet icke blott alltjetet slår djupare rötter i de tve kejsarhusen utan ifven hos folken i Tyskland.och och Österrike-Ungern, si att detta förbund allt mer och mer visar sig vara ett verkligt bålverk mot freda- fiendtliga atrifvanden i mer och ve- tter. Ett telegram från Berlin till Hamb. Corre§p. af den 20 juli uttalar sig delvis i samma riktning rom Neue fr. Presse. Deri dementeras tillika det förut af tyska tidningar spridda meddelandet om en förestående sam- mankomet mellan kejsar Wilhelm och kejsar Alexander 111 i Danzig. Ty- ske kojuren kommer, heter det i te- legrammet, icke i höst till Danzig utan afreser den 4 september från Berlin till Kenigeberg, tager sin bo- stad 1 dervarande slott, håller kej- sarrevy och lemnar Königsberg den Il sept. för att begifva sig till Kö- ann och Stettin. Hvad betruffar kejsar Wilhelm, sammankomst med kejsar Frans Jo. seph, anm det antagligt, att den mamma kommer att ega rum omkring den 7 augusti i Gaetetn. Denna för- modan bestvrkes deraf, att prins \Vil- helm har för afeigt att i början at augusti begifva sig från Postdam till Gastein. Kejsarens vistelse i Gastein kommer, enligt hvad hittills år be- sterude att ricka till den 16 augusti. Dock beror detta pi, huru denna vi- stelse bekommer honom. R Bondeoroligheterna i Ualizien. Med anledning af införandet af on ny lag kom det i distriktet Rudki till en allvarsam konflikt i slutet al förra ledren. Flere kommuner i detta di- strikt så vii som i distriktet Korner- no förklarade, att de skulle göra det mest energiska motstånd mot den nya lagen. De alla de medel, man au- vande för att öfvervinna detta mot- stånd, visade sig alldeles fruktlöse, gals befallning att arrcetcra 34 bön- der. Dl Innu en del andra bönder fingo tilleigelse att möta inför undersök- niegedocoaren, nekade de efterkomma denna enmaning. Det betaldes der- •feir att de med våld skulle tvingas att möts. På grund lierar drogo earntlige manlige invånare i byarna Romanow- ka, Konepuz och Chiezowice, väpnade med livarjehanda tillhyggen, under fruktanevirda tjut mot do framryc- kande gendarmerna, livilka slutligen eeg° sig nödsakade att skjuta på upp- roromannen. F n rd anforarne Jett., Sawruk, dödades på stallet, och två andra bönder, sons blefvo hlrdt si- rade, dogo natta dag, medan tre an- dra lite sirade.. Bönderna från Ro- manowka togo nu till flykten, och ha ej itervindt. I denna by finnes der- för ingen manlig varelse — endast qvinnor och barn aro qvar. Det he- ter att de vipnade bönderna ha sam- lat sig vid landevigen och aro be- redde att försvara sig till det yttersta, Ryktena om Stanleys död. Kolonialministern sir Henry Hol- land interpellerade. i går, skrifter N. D. A:a korrespondent i London un- der den 22 d:., i parlamentet angå- ende ryktet om H. M. Stanley@ död, och han svarade, att regeringen icke erhålltt någon bekraftelso på ryktet. I dag har ej heller någon underrät- telse, som gifver stöd åt Reuters upp- gift, anlende Snarare finner man vid närmare tikerekidande af onistandig- heterna, att man kan hafva ganska god förhoppning, att den oförskräckte uppticktereeenden Annu finnes i lifvet. Uppgiften gages hafsa kommit till S:t Thomas flått en missioner i Me- tadi. Denna plats ligger nåra Kon• goe mynning och mer An 1,000 mil från den plats, der Stanley var redan den 2 juni vid full helga och vigör. Egendomligt ar emellertid, att ryk- tet om Stanley. död redan i onsdags, ett dygn innan Reuteretelegrammet anlände hit vargingee i vissa kret- sar i London, och en tidning erinrar om flere andra stora tilldragelser i Afrika — upprifvandet af Hick. Pa- eche. arme t Kordofan och kejsar- prinsens död under Zulukriget - ryktesvis blef bekant långt innan de officiella uppgifterna komma. Posttjufven Zalewskf gripen. Posttjulven Zaleweki, hvilken såsom vi på sin tid omtalat eloge noder sig 150,000 gulden (ungefär 225,000 kr.) under sin anställning vid postkonto- tet i Wien, har nu hektate. Zalewekie femma, en språklärarinna, var medveten om saken och hade några veckor töre brottets föröfvande flyttat till Engeigasse nr 10, förstads- distriktet Nlariattilf. Den dag, då Zaleweki utförde stölden — den 26 eietlidne maj — flyttade han i all hemlighet till sin älskarinnas bostad. Hår alrakade hua sjelf sitt ekagg. Ingen fick se honom, ty hans våninna skötte om hans mat u. d. På husfolkete frågor svarade hon. att han gömde sig, emedan han vore förföljd af sina elAgtingar, som ville ha honom förklarad galen. Från den 26 maj anda till den 14 juli stannade Zuleiveki på detta sett gym- i Wien, under det han efterly- etes öfver hela verlden. Den 14 juli på aftonen smögo sig två svinliga gestalter ur huset nr 10 vid Engelgetese. Dc toga en droska neh körde till Veetbangården. Der löste den ena damen tvi första klas- sens biljetter till Paris och de båda damerna afreste utan att observeras. Det var naturligtvis Zaleweki och hans älskarinna. Emellertid hade droekkueken oaktadt den slöja, som höljde den ena damen. anaigte, tyckt sig igenkänna posttjufven Zaleweki, och han meddelade denna sin miss- tanke åt polisve, som genast anetelde undersökningar och beslöt htkus pa- ret, sedan man fitt kännedom utö dess besynnerliga uppförande. Då telegrammet från poliedireloe. ren i Wien kom till Paris, hade e- mellertid paret redan lemnat denna stad, men man fick emellertid reda på, att Zaleweki bestålt sig hyttplats ombord å en atlenterångare, och han greps vid afresan. Han innehade då hundratusen gulden. (kreerar Uttra och billigare sett mjölk An den, som saljes. i verldsainden, år man der Annu haneist till den @arme varan, medan norrmannen gå tniame om en fördelaktig konkurrens på denna marknad — en konkurrens, som skulle ha hinn större betydelse ån ett der med fördel kunna nrsåtta smör. For att aflagsna dessa hinder för söt mjölks export till afligenare och fördelaktigare marknader har man i vår uppfinningsrika tid naturligtvis sökt att uppacka medel. Det som inekranker mjelkens håll- barhet år den egenskapen hos den, Pranzini i de Utdömdes cell. att den mycket hastigt surnar. d. v. Pranzini innehar i fangeleet Grand- s. mjölksockret i den förvandlas ge- Roquette cellen n:r 3, den .amma; i nom inverkan af luftens syre samt hvilken nyligen Rossel, som mördat bakterierna till mjölkare, livarvid eggren till ett caf& vid rue Gay- mjölkens oståmne sammanlöper och Luesax, satt inepirrad. Strax efter mjölken blir tjock. sin ankomst till fingeleet mottog han Detta lur man sökt att motverka besök af dess direktör, Beauquense dels genom alkylning till under +15 «Jeg vet icke., sade denne, 'livad grader Celsius, dels genom tippvarrn- man kommer att besluta öfver ert öde, ning (den a. k. Pasteuriseringen) och men jag vill underrätta er, att do för dels genom tilleAttning af kemiskt dömda afsedda reglementena Aro gan- eller antiseptiskt. verkande Armen: ska .trånga. Om ni har några att- På alla dessa vågar Ar det i synner• tnårkningar att görs, skola de genast het bakterierna i mjölken. som man varda mig meddelade, så snart ni gif- vill komma åt, då dessas inverkan på ver fingvukternes remien del af dem.» mjölken föregår hastigare och derföre »Ilr direktör» svarade Pranzini, Ar skadlignre ån 'den, som åstadkom- skull icke få minsta anledning att be- mes af luftens syre. Do två först- klaga er öfver mig.. Och han till- [Mitteln sått att hemma låsningen Aro lade: »Ni skall bli nöjd.» Den dömde för dyrbara för att få någon vidare har befriats från tvångströjen, han praktl ek betydelse, och de försök man eofver gods, röker en del af dagen gjort att fördröja den genom tillsätt- och åter med synnerligt god aptit. 1 ning nf fråmmande Amnen, ha ännu hane cell befinna sig en uppsynings- ej förmått att öfvervinna de invånd- man och en fångvaktare. N, kl sina ningar som göras deremot pil grund måltider får han endast begagna en af smake- och sundheteliensyn. treeked, köttet år i farin skuret i 1 dessa dagar 'har emellertid upp- köket. Pranzini begårde strax efter funnits en ny, enkel och billig till- ankomsten till Grand Roquette ka- sats, sam hvarken löråudrar mjölkens talogen efter fängelsebiblioteket. Ef- smak eller skull vara skadlig för hel- ter att ha kastat en blick deri, bad san. Blott en jemföreleevis obetyd- han fångvaktaren företrädesvis lemna lig tillsats behöfves. Uppfinningen honom arbeten af Eug inre Sue. finn ege• af grosshandlaren M. E. Meyer promenerade första dagen en timme i Kristiania. Tillsatsen eker utan yttrade uppvärmning af mjölken, som hårige• på fängelsegården. han derunder flera gånger, «hår hur nom ett längre ltd oföråndradt be- man det mycket bittre ån i ransak- håller smak, utseende och öfrige van- ningefengelset; åtminstone kan man liga egenskaper:, Vid det nyligen andas. hår fins luft.» afslutede landtbruksmötet i 'lrond- hjem utskAnkten dagligen på dylikt satt konserverad mjölk till de besö- Konservering af nyndöl- kande. Karlen; som innehöllo den kad mjölk får export. utmalda mjölken, voro alla försedda med sigill af notarius publicus i Kri- (Etter Kristiania Dagblad). Den beqvemaete användningen af stiania för att bevisa riktigheten af mjölken Ar tvifvelautan att kunna i det datum, som angifvits för konser- Direkt tillstånd omsatta den i pengar. veringen. Mjölken var efter 18 da- Huruvida detta sått också är det för- gar lika, frisk och god, och någou delaktigast° beror liksom vid liverje biemak ej påvislig , oaktadt misstänk- annan vara på förhållandet mellan samheten uppbjöd allt för att skarpa smaknerven. tillbud och efterfrågan. Giseninger hördes nog, att salicyl- Fördelaktigast Ar det naturligtvis att kunna utsätta söt mjölk i större ap a tillsatts; men uppfinnaren pro- stader, der konsumtionen Ar störst testerade derentot genom att utlofva samtidigt med att produktioneområ- 2,000 kronor till Tro.ndlijerns fattige, det år temligen begränsade. Såt i fall en fackman kunde påvisa spår mjölk som sådan fördrager nemligen af salicylsera i tillsatsen — en pro- icke att gömmas långe och tranepor- test, som i öfrigt gjordes efverflödig turas långt, ont den ej skall förlora i derigenom att man nyligen ingilvit varde. De områdee, som ligga långt i de flesta landet ansökningar ont från store stader, klona derfere intet patent på uppfinningen. Det mårkligastc vid denna nya till- annat medel för att få mjölken nå- gorlända betald er uti taga sin till- sats år, att mjölken håller sig söt flykt till smör- och oettillvorkningen. månadsvis till och med utan herme- Och i en stad som London her man tisk tillslutning, alltså utentt för på- derföre måst finna sig i att betala söt verkan af luftens syre. Den har så- mjölk i minuthandeln under vinter- lunda i öppna karl sindts till Ame- månaderna med 30 öre pr liter (tre rika och vid framkomsten varit lika Vidare Ar tillsattes lika god avarter) och under sommarmånaderna god. med 26 Oro. Oaktadt Norge, som till att konservera grädde, skummad ligger blott 2 dagsresor derifrån, pro• mjölk, smör, Agg, fisk kött m. in. — 209 — — 212 — mest romantiska tilldragelserna inom nya tider pre- senterades i enlighet mod sin uttalade önekan. frå- — Hvad är det som fattas Röda Plymen? gade Belle Boyd, då han stod vid hennes sida med nekidlagna ögon och knappast i stånd att dölja sin upprörda sinnesstämning. — Röda Plymen är sjuk. Hans hjorta är tungt em bly, Han brukade förr hafva någon makt ärver Cinda Solblommans hjerta. Han lärde sig i ansköns hemlighet af hennes lärare hur han skulle nkrifva på det talande papperet, så att han kunde *niga henne att han älskade henne, då hon icke visste det. Och han ville se huru hon rodnade och bleknade under det hon låste samt huru lycksaliga tankar dansade i hen- nes ögon. Den tiden har försvunnit. Hon har träffat de sina. Hon vill oj se Röda Plymen i sin närhet. Jag skall gå tillbaka till borgen . . . . och dö I — Gå tillbaka och ler, du trobjertade krigare, och jag vill följa dig -- sade don besynnerliga flickan, - Jag vill heldre gifta mig mod on hjeltemodig röd man ån mod någon af dessa storögda, gapande, oförskämde bylte. , — Godt! Röda Plymen lägger sitt Nerta på Sina 1 , 111)Par, och han tackar dig. En varm eld skall alltid åltia i din hydda, och du skall alltid hafva fullt upp med kött att äta. Du skall hafva varma pelsverk för vintertiden och goda kläder om sommaren. Röda Ply- 4 4111 skall göra detta och mera dertill för bin syster mad den hvita hyn. lian skall göra allt, utom det, att Cinda Solblomman kan han icke glömma. Hennes De fruntimmer, som kommit från Fort Mc Phor- son, för att bese jagten och jiigarena, hade grupperat sig framför storfursten och hans svit och bakom ge- neral Sheridan samt hans stab och vänner. Vi skola ej uppräkna namnen på alla;, det är i sjelfva verket endast två, som nu göra kraf på vår • särskilda uppmärksamhet. En af dom var Cinda Solblomman, sota satt på on vacker häst och såg bländande vacker ut i civili- sationens qvinnodrägt, sådan den då var på modet. Intill henne satt Bolie Boyd mycket behagfullt på sin häst och såg munter och trotsig ut, som skulle hon ännu on gång önska bli en rebell, eller som skulle hon åtminstone vara färdig att motsäga }ivern som helst, om tillfälle dertill gåfvos. I närheten af general Sheridan, på icke on yards afstånd från honom, befann sig don gamle herrn och hans två söner, hvilka sammanträffat mod generalen i Omaka och blifvit hans gäster. Indian-förevisningen eller hvad vi nu. rätteligen bör kalla det, var örverstånden, och gonetal Custer sade nit till sin förman : — Jag har några damer att presentera för stor- fursten och er, general. Ni minnes väl den lilla ro- mantiska händelsen om on från Svartfötterna räddad fånge, hvarom jag skref till er, eller hur? — Ja, det gör jag, och det påminner mig om on annan sak. Jag har mottagit ett bref från presiden- ten, hvari jag göres bekant med brefvots frhmlomnare, Buiala Bills t4sta bröla, • Allmänheten skall blifva förundrad, har uppfinnaren sagt, Ofver det enkla oskyldiga medel man anvindt. En af utstlllningsdagarne servera- des den till prof vid table d'hoten i Britannia Hotel i Trondjern. Samt- lig(' de nuvarande, bland hvilka mArktes flere framstående fackman, förklarade den konserverade sota mjölken så god, att den, serverad hear som helst, knappast skulle kunna skiljas från nymjölkad. Kungen vi- sade för den nya uppfinningen stor sympati och stort intresse, kronprins- paret medtog en spanu af den kon- serverade mjölken på sin Nordkaps- tur. I det hela vackre saken stor lippmaritaitailtet vid utstållning Minneslista för träd- gårdsodlare. Augusti. KrukNixter. Af krukväxter, som på försommaren utflyttat(' i det fria, Inflyttas försigtigtvie de för frost öm- tåligaste, såsom pelargonier o. d., åter inomhus vid medlet eller i senare hälften af denna månad. Såning af spenat och rädisor före- tagas under månaden i ett par om- gångar med 2-3 veckors mellantid. Omplantering af åtskilliga fleråriga vexter, såsom rabarber, syra, patien- tia, grislök, dragon, isop lavendel samt sådana fleråriga blomsterväxter, hvilka blomma om våren eller för- sommaren, såsom pioner, bloineter- lyror, kejearkronor, prustrot in. tl., företagas med fördel nu. Saiejeieter af krusbär och vinbär samt diverse sorter parkbuskar, såsom snöbår, liguster, kaprifolier, åtskilliga epirter tn. fl., kunna i senare delen af månaden (rättas på kalljord. 1::tikettering af hvarjehanda kall- jordevexter verkstalles, medan de Annu stå i lull vixtlighet, och man således lattare bar tillfalle ett bedöma om förvexling egt rum för att kunna vidtaga rettelse. Rödlök och ettriga löksorter upp- tagas eA enart deras blaet gulnat och fallit ner. Frön insamlas i den mån de mog- nat. Nödigt år att göra sig fullt reda för att frön. aro mogna, innan de insamlas,. enar det visat sig att nybörjaren mycket ofta insamlar fröns se tidigt, att de blifva tcmligen vår- delbar§ eller till och med alldeles o- dugliga. -Maskstungen frukt, som nedfaller, bör skyndsamt upplockas och ligga. i kokhett vetten eller gifvus åt svin- kreatur, pk det att de larver den in- nehåller måtte förstöras. Uraktlåtes detta, blir fruktskörden år efter år i allt högre grad förstörd af mask. Blomaterdrifniny. Atekilliga ört- artade kalljords;axter, tjenliga till drifning under vintern, kunna nu för detta endemil med fördel inplanteras i krukor, och kuuna såsom limpliga och tacksamma rekommenderas: Ado• nie vernalis, sippor (dubbelblomman- de sorter), Asperula odorata, Dielytra epectabilie, Helleborus niger, Iloteia japonica, Iris i diverse arter och va- rietetor, Myosotie alpestris, Primula veris i flera varieteter, Saxifraga eras- eifolia, Viola odorata tn. fl. Illorneterlökur, såsom hyacinter, tu- lipaner o. d., inplanteras icke förr åu i september. Cr/klining af jord, som blifvit ledig efter skörtade köksvåxter, verketelles, på det att jorden må bittre utsättas för lufteus valgörande inverkan och ogräset förstöras. Okuleringen. Bastet å de okulerade stammarna utlöses, då de insatta ögo- nen växt fast, hvilket inträffar om- kring 4--5 veckor efter okuleringeu. T. f. Tr. E. L. (1nandt.) Begåres plats för nedanstående' Arrendatorn af laxfisket i Legan år enligt kontrakt skyldig att betala arrendet den 1 augusti. långa Mellbybor. (Sent tokommne annonser.) för inrop å auk- tionen hos skräddare N. Johaneson i Restad den 16 sistlidna april erlAg- ges till undertecknad å handlanden G. P. Ahlgrene kontor i Laholm måndagen den 1 augusti kl. 1 e. ni. vid laga påföljd. östorp den 29 Juli 1887. J. P. Larsson. (658) En driftig fördräng kan få plats ilasta 24 Oktober på Lunnagård Morup. Goda rekommendationer erfordras. And. Lyrholni. [656L Auktioner. Tisdagen den 2 nästa au- g usti låter Joh. And. Johansson \Vrå och C:o genom auktioner som [krat- tas i Laholtna brotull kl. 10 f. m. och vid Veinge station kl. 3 e. m. försälja ett antal vackra grisar, på då upp- gifna vilkor. Edenberga den 29 Juli 1887. Joh. P. Bengtsson, (657)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.