titeln finna år det en slaga eprese- b_rri. för en nästa år i Bryssel uti Belgien till sand kommande veten- skap- och indnetriutetelleing som el- lunds vill pröfta de respekttve tid- Diego:neonens hieroglyfl0eningsförml- prof på hvad en dylik ga sprembyrl• kan ietadkomina i ekritt- Teg, meddela vi bar nedan en liten bit af de piet hitkorona cirkulermise- fostren, am, sel långt ifrån att vara ett af de »evigaste., tvårtom år ett af de bast hopkomna och latta« för- stådda. Stoter International Vackdeeråd for Vetenskap og Industri i Brussel 1888. Den Beder hvilk Ungersk Regje- rine° kommer nu att facto om del- taga inc den «oren Internationalen Viddesteid under höget protektionet af Dens Ministerium, har vollet stred *toren intereek i Octerrike Den i Wien allerede formerade Comitet för- höjer nu sina propaganda, og gifva de meddeleleer al den Comitot att erkänna det Osterrike Aldelning skal almindeligen aktig faeeta i hemmen- de till Varer al Porcellan, glas, Aug onuikkarlik, rnlbler, kantvaork d:a. Den höja eimpathic Belgien findes i Osterrige försekkren do snedverkning af de scouta industrieller af hjell- Osterrike samt Ungare, och skal det utstållning af det landet utfölde så en rikedom, att andere nationer skulle ende sig vegget at ligesea bringe en stor bevis at hane enigt i Handel og industri. Döm nu fjol( och beklaga en stac- kars tidningsmenniska som dag från deg år dömd ernottaga, låsa och söka tyda sådana abrakadabra-aleter. Att endast se de gemena korsbanden ligga på expedittonsbordet år naven likasl nervöst som att 3 timmar om dagen bli serverad med poeitivrnu- sik. Och till yttermera visso har den treflige ',byrån. hotat med att allt- jetnt komma ihåg oss samt fortfa- rande med dupplettexernplar. Men det harva do åtminstone varit så hyggliga sagt på ren högtyska, för- modligen för att man skulle förstå det. • • Att en embetaman, begår 10 kro- nor i lösen får ett varderingeproto- koll torde höra till ealleyntbeter- nb. En sidan i en viss del af Hal- land bar emellertid varit nog frack Et skriftligen afgifva en råkning å dylikt belopp, med den risk för ho- nom au han blir tjenzten förlustig, om åtal veckes emot honom; ty en- dast 1 krona år han beråttigad till. Det år icke företa, utan vi kunna, ge- nom egen erfarenhet, såga hundrade gången som denne sembetemana, hvil- ken icke eger mera kompetens än en vanlig valetaastare att sköta den ho- nom tillgodokumn I befattningen, så- lunda gör sig skyldig till groft tjen- etefel. Men vi lofva honom att hä- danefter hålla honom ryggen varm och visa att, om intet annat hjelper, justitteombudemannen nog skall ploc- ka den redan långe fallfårdiga frukten. Det förefinnes så mycken rutten- het inom vir landetat att det ar för- vånande att icke vår utomordentligt representative, för lånete ve, förlåt! vål, så ifrande landshöfding, vi vilja minnas han heter Nordenfalk, icke tager till med kraft och skyfflar smutsen undan. Vi åro dock långt ifrån klandra honom derför, att icke så redan skett, ty till *tronens höjde når vanligen sist hvad som sker i de djupa eamhillalagren. Vi harva nn endast velat påpeka ett enda litet mega- förhållande, men skola i en serie ar- tiklar omtala åtskilliga interiörer från lånet/ tjenete- och embetsenannaverld som kanske skall kunna vicka fol- ket till lif och besinning om livad deras rett griller och Ar, och lera dem att ej låta kujonera sig af en hop oråttrIdiga, tyranniska »herren,. • • Hallands lene landsting har denna gång endur blifvit lyckliggjord mod tro motioner, och hvad jag gratule- rar de arma referenterna, som aro dömda sitta och draga kontanten ur de mångtusende kubikfot tautivider, som do hedervärda medlemmarne, i kraft af sin förtroendepost, naturligt- vis anse sig skyldiga utspy. Men det kan ju alltid ha sina festliga sidor vara atned på (len. (o. Gine, min dej- lige m0:), ty apothekare Kerfetedt har motionerat. Jag fick mig en uppetreckning lierom dagen derför att jag kallat (len mycket !malle man- nen för naiv. Då påstod jag mig kunna ekaffn skriftligt bevis för mitt påstående, men i dag kan jag fram- ligga •tryckevarteietyg« på det. För den som icke låst motionerna till landstinget vilja vi in extenso med- dela inuehållet af hr Kerfetedts. Enlr det anslag et 1,200 kronor, som lands- tinget 1886 beviljade till småskolseminariet för åren 1884 och 1887, med innevarande år upphör och betsolvet at en sådan tamil:utan fortfarande förefinnee, hvilket visat alg der. Igenom att mer ån halta antalet af do i år utexaminerade eleverna fått lararinneplateer redan före examen, tår jag vördsamt föreslå: att landstinget för nialkommande tvenne kr anslår 1,2W kronor årl.gen till ett ee• minarium för bildande af emåskotelårarin• nor med atatlon 1 Varberg, och att en sty- ret,. af fem personer nue. att halva alver. Inseende alver Iåroanetalten. Varberg den 18 augusti 1587. I. Kerfstedi. elddon år god men synden förför- lig etc. liter ett danskt oideprik, hyste fortsittning vi hår icke bry oss om meddela, och vi kanneteckna det ofvanetående osed samma. Hr Kerf- etedt påstår i sin motionering att «halfva antalet al de i år utexamine- rade eleverna fått lararinneplatser re- dan före examen.. Huru förklara detta? Kan en icke utexaminerad lerarinneelev fl akollerarinneplate. Strider icke det mot gillande förord- ning? Kanske apothekaren menar privat plats. Men år det meningen att lipets sennåekolcaeminariume — vi tro dock att hr K. menar ernåsko- lereirarinnesetninariutn — skall vara en uppfostringsanstalt för enskilt!' per- sobers tjenete Så behjertanevard en dylik inrättning eljas år, tro vi dock att den då gitt vid sidan om ein hedern- melee. Men må vara dermed hur som helst, så beger hr Kerfetedt ett anslag al 1,200 kr pr år under 1888 och 1889 .för bildande af smiskolelararinnore. Är det meningen att en slags barn- fabrik skull anligga., livarifrån dy- lika skola sandas ut i verlden eller skola do bildas i gips, lera eller an- dra ämnen. Vi ha tankt oss möj- ligheten af nit ett dylikt anslag skul- le kunna vara afeedt för utbildandet af dylika lerarinnearonen, och det torde vid en blifvande diskussion, som vi icke skola försumma öfver- vara, komma till klarhet hvad me- Alter Ego. ningen ar. Affären Danatn-Fle;111- burg. Morgenbladet refererar pk följande sått förhandlingarno vid Köpenhamns offentliga polisratt i målet mellan (I:r Janne Damm och stadsnotarien vice heradehöldingen Ernst Fleneburg. Efter det polisrapporten, enligt h vil- ken Fleneburg skulle betytt tilldelat Damm tvenne slag med en ridpiska på öppen gata den 24 augusti kl. 8 1 /', på morgonen, blifvit upplast, lem- nades först ordet åt: Herr Fleneburg: Det år icke min vana att ((malva ting, som bringa mig i konflikt med rattens handhafvare. Men hr Damm utgifter i Malmö ett blad, .Granekarena, i hvilket jag blif- vit angripen på det mest arekrenkan- de sått. Som ansvarig för nemnda blad står en bulvan vid namn /lek- tor, som icke har det ringaste med bladets innehåll att skaffa, och honom kunde jag icke hålla mig till. Der- för tog jag mig sjelf rett gent emot hr Damm. Efter svensk lag kunde jag icke få honom straffad. Orsaken till att jag for till Köpenhamn för att prygla hr Damm år den, att han al- drig vågar visa sig på öppen gata i Malmö, hvadan jag blott kunde el fatt i honom her. Jag Är beredd att undergå det straff, min tuktan af hr Damm på öppen gata hår i staden kan medföra. D:r Durrim: Jag ar vetenskapsman. Do svenska tidningarne upptaga min födelsedag bland markedegarno. Till och med konung Oscar har erkent min förmåga. Jag år icke «Granska- rens« redaktör och jag har intet skrit- vit om herr Fleneburg. Jag kommer blott på mindagarne och ttodegarne till Malmö och skrifver di litet kå- seri till bladet, som aldrig varit dömdt för något angrepp på person, hyddan det år oberettigadt att herr Fleneburg kallar det ett smutsblad. Ateeeeor Hastrup: livad kan vara grunden till att bladet aldrig blifvit dömdt för sina artiklar? Hr Fleneburg: Det är en låt g hi- storia. lir Damm : Jag har aldrig haft något med Fleneburg att göra och har aldrig tillfogat honom något onde Ni skall veta, herr assessor, att klene. burg år en person i goda oinetandig- heter, som det icke generar ifall han blir dömd en plikt al 1,500 kr. Assessorn: Har år blott fråga om obetydliga böter tör bogången gatu- oordning. Resten ha vi icke något att skaffa med. Men ha? hr Flens- burg lust att förklara något ytterli- gare i saken, har jag intet deremot, på det att herrarne, som åro ullen- dingar, må kunna få saken i sin fulla klarhet. Flensburg: Orsaken till att ingen anligger sak mot .Granekarena ur den, att bulvanen Ilektor icke kan hjelpa hvad der står i bladet, och derför skulle det vara synd att för- följa honom. Det är uteslutande hr Damm som ber det moraliska aneva- rer, men han kan blott råkas på det sett jag gjort. Assessorn dikterar förklaringarnc till protokollet, med den slutanneirk- ning, att orsaken hvarför Vleneburg sökt Damin i Köpenhamn, är den, att Damm aldrig töre visa sig på gatorna i Malma. Damm: Törs jag be att få annarkt att detta år en oförekåmd lögn. Assessorn: Modero era uttryck de reetbereftigade,tydertned företås al- och kom ihåg att ni står inför Mien'. la inom aetuhallet som egspolitiskreitt- Damm: Fleneburg har i Malmö rett. utan den del af d ilo bvilka be- för längre tid sedan följt efter mig i 'jehu af fribandelauMer. Föråndrar flere timmar, och kort före attentatet icke detta något saken? Eller hur gjorde han detsamma i eallekap tued hr röstbcråttigod? Vi kunna ju an- 4 herrar, hvilkae rykte Ar mindre taga att jag handlat något näsvist då godt. DerpA gick han in i en cigarr- jag å For:* vagnar utfardede denna butik ... inbjudan, lastån det skett sl embetets Assessorn: Det hör icke till saken. Inner«, och di tillåter jag mig fråga: Ilar ni kreekt Fleneburg i .Graneka- Har Ni tagit skada hårar eller någon ren«? Bar ni det moraliska ansvaret annan? Eller bar minne valkretsen för de förberedande artiklarna, eller Hallands mindre stader från tullti- eger ni bladet? endtlig synpunkt sett lidit malm af att Damm: Jag bar icke det morali- Påhl inbjudit valmannen i stallet för ska ansvaret för artiklarno, i 'teak ■ Per? Men nu år det Elverken min blott stod att hr Flensburg var bort- eller ordförandens sak att detta val- rest — möjligen för det att andra möte kommer till stånd, ty För:n och dugtigare personer skulle ordna beslöt på sitt sednaste sammantrade hane rakenskaper. Sjelf ekrifver jag att filister* ett sådant och derför sker blott kåserier i bladet, hvilket jag inbjudan å Förna vagnar. Men nu livarken eger eller redigerar. till besvarandet af Edra frågor. Asscesorn dikterar till protokollet För:n har majoriteten af sin medlems- denna förklaring och frågar om man siffra bosatt i staden Laholm, och vill linfva något tillagde. derför ansåg sig Förrn ega befogen- Damm: Blott att bladet ur utom- het att inbjuda frihandlarne till ett ordentlig t ansedt i Sverige samt att valmöte, ty som vård får För:n har- jag hntialcareattest på att jag ingen vidlag betraktas. skada lidit af do slag, hr k leueburg Något mera kan icke behöfva re- tilldelat mig. lateras såsom evar å företa frågan. ijessessorn: Ja, den saken år för Eder andra fråga år eå naiv, för invecklad för att jag skulle kunna att nu icke gagna ett intensivare ut- bilda mig någon föreetållning om her- tryck, att den knappaet förtjenar be- rarnee eivilratteliga förhållanden. Hår svaras. Ilade Hök. hårade valmin blifver blott fråga om böter för be- kallats på samma giltig för att afgöra gångne gatuoordningar. Resten få samma angelägenhet, nemligen utse ni söka få afgjordt inför annan rått. en kandidat för Hallands mindre sta- Vill hr Fleneburg vidlannas en plikt der, då — men först då — hade Ni pA 10 kronor? egt befogenhet offentligt göra Eder Fleneburg: Ja. Kan jag betala förfrågan om den som utfärdat en med svetseka pengar? sådan kallelse haft klart för sig val- Assessorn: Var så god. Hertned kretearnee fördelning, men då nu icke år saken afslutad. detta skett och det alle icke år tal Sannolikt kommer saken att fl ett om några velberAttigade inom Höks efterspel i Sverige, gager National- hånad inser Ni val sjelf att Ni tydt tidenile. Omedelbart efter mötet i annonsen temligen idtotiskt. Skulle ritten anhöll nemligen hr Flensburg Ni anse denna vigtiga sak ytterligare o:n en afolcrift af protokollet. behöfva dryftas offentligt hoppas jag Ni kastar bort masken och kampar öppet. Frau allmänheten. Gngnande mig af tillfållet önskar Nedanetående genmoln låta vi her- jag alla frihandlare inom Laholms med inflyta, oaktade vi dragit det samhållu vitlkomna i morgon på val- ganska starkt i botankande, enår den mötet å hotellet. eterson som undertecknat samma icke Laholtn den '°', 1887. år densamme som •Valberattignd i M. L — g, orkat! röstberaiigad. Lanolin« stillt sin förfrågan till och Herr lt. L—g, också röst- såle.des icke år behörig hår fek-a ta- beråttlgad. lan. Men sedan vi reellt oss i för- Ni år icke litet oöfven och öppen- bindelse med den förste iasendaren hjertlig, når Ni talar om att 1i ut- samt förevisat honom skriften har han färdat annonsen i ordförandens namn, förklarat sig icke ladyn någonting i . egenskap al föreningens sekreterare. emot att den inkomme, ou' han på Är Ni hans handsekreterare? Eljes, eantma gång blefve natt i tillfålle af- om Ni icke Ar antagen som sådan, gifvn evar, hvilket vi naturligtvis har Ni aldrig haft rått utfårda en an- medgåfvo, då saken, enar mötet ju nons If sedan lydelse och förklarar skall vara på söndag, &jos skulle Ni er skyldig, derigenom att Ni tar förlora sitt möjliga intresse. er för, på sått som skett, bemöta mitt De olika svaren följa i ordning: invånda, till något, !Ivars beteckning "Röstberåttigad 1 Laholtn.“ Som undertecknad i egenskap af Ilöks lierade arbetareförenings sek- reterare år den som i ordf. namn ut- ferdat inbjudningen till valsnötet i morgon tillkommer det mig att be- svara de tvenne frågor Ni framkastat, men innan jag gör detta tillåter jag mig först anställa en analysering af Edert «opus«, med tillagg af en och annan reflexion. Ni frågar med hvad ratt ordföranden i Höks härad, arbe- tareförening kallar Laholm,' stads röstberättigade personer till valmöte. Om Ni gör Eder omaket ött ennu en gång genoinlåsa annonsen skall Ni finna att Ni löpt med ii:nidingen, ty ordföranden kallar inte utan inbjuder,ej — 20 — — 17 — — Kanhända. — Eller endast on minut? — Kanhända. — Hvad hände vedan, när musiken slutade? — Om ni så ville sätta mig på vatten och bröd under de nästa tjugu åren kunde jag icke säga det. — Hvarför icke? — Derför att jag icke vet om jag 'stod på huf- vadet eller fötterna. Upprepade skrattsalfvor. -- Nonsens, mrs Preedy. — Nehej! Sannerligen oul jag det vet. Jag bor- de nog vota det, omjag visste det. — Står ni på hufvudet eller fötterna i närvarande 'und? Vittnet svarade icke. Domaren: — Menar ni verkligen allvarsamt; när ni står här inför domstolen och säger, att ni icke vet om ni vid sagda tid stod på hufvudet eller fötterna? — Jag vill icke svära på saken, ers horrlighot. Åklagaren: — Hvad gjorde ni när musiken slu- tade? Vittnet: — Jag hoppade till. — På hufvudet eller på fötterna? — Jag kan icke säga det med bestämdhet. — Och det är allt hvad ni har er bekant angå- ende mordet? — Om ni aå qvarhölle mig här en hel månad, skulle ni icke R någonting annat ur mig. — Det är nog. — Jag kunde icke se ett dugg — icke ens on råtta. — Ilvarför blef ni då så skrämd? — Det var kanhända endast inbillning — eller en dröm, men jag tyckte mig höra ett skrik. — Från hvilket håll hördes det? — Från huset intill, n:r 119. — Ni hörde ett skrik från n:; 119, det hus dor mordet begicks? — Ja, för så vilt jag kan erinra mig. — Det är icke tillräckligt. Ni har väl edra fem sinnen i behåll förmodar jag? — Jag trotsar hvom som helst att kunna siiga något annat. — Ja, ni ser ut att vara en mycket känslig vin- na. Vittnet gjorde on djup nigning för åklagaren, hvilkot väckte stor munterhet. Er hörsel är väl god? — Det kan ni vara säker på. — Ni hörde alltså ett skrik? — Efter en lång paus: Ja, jag tror jag måste medgifva det. — Ah, det låter mor tillfredsställande. Hör noga på mig nu, nara Provdy. — Jag hör. — Tack. Kom skriket från on man eller vinna? — Energiskt: Det kan jag verkligen icke säga om ni också eloge mig till golfvot. — Tänk efter litet; tag or god tid. Ni har hört hundratals karl- och qvionoröster. (jr L0,14111 siptitrisr. Ni kan återfinna i strafflagen. Så ri- der Ni på att jag anvandt ordet «kallar( i et. f. «inbjuda.. Ar Ni verkligen i svenska språket så okunnig att Ni icke vet det dessa bida ord aro just ifråga om ett möte synonym, eller, om Ni icke skulle veta hvad det or- det innebar, likbetydande. Vidare Intriger Ni er på, att i förfrågningen uteslutits ordet .friliandelevanliga.. Det ikr ju barnsligt komma med nå- got sådant. Tendenserna betyda val intet hår, det år ju saken i sto hel- het det galler och för resten hafva vi icke velat besvara tidningsredaktionen med att intyga Eder annons i sin hel- het mer en pA ett etålle. Den fins ju förut. Skulle man ingå i kritik efter alla Edra ord skulle det for- dras en tid som icke Ert opus år vårdt. Att föreningen har «majorite- ten af sin medlemssiffran hår i staden kan val handa, men det år ju Höks härads arbetareförening och Ni 'ni- ece val kunna begripa huru greeligt dumt det ar att en inbjudning till ett valmöte för Laholms stad underteck- nas af ordföranden i en förening för ungrånsande hånad. Uppropet år nog, i och för isig ejelf, bra, men såttet för tillkomsten orimlig. I en annan form taget kunde icke något klander ifrå- gakomma. ålvad ert påstående om, att jag tydt annonsen idiotiskt, be- tråflar, bestrides detta långt ifrån, ty jag har verkligen tydt den sådan som den i ejelfva verket år. livad Ofrigt Ni möjligen anfört gitter jag sanner- ligen ej bemöta, ty det hela förtal• ler inför det faktum att inbjudningen Ar utfårdad af ordföranden för Höks hårade arbetareförening, byars namn Ni tagit Er råttightten annektera. Gör Er icke vidare skyldig till sådana förlöpningar, vill jag råda Er till: Men Ni förlåtet gerna, ty ungdom och visdom följes 'allan åt. Röstberattigad i Laholm. (Sant inkommen annons.) Auktion å svinkreatur förrettas för Joh. And. Johansson & C:o den, 16 i Renneelöf kl. 10 1. m., och i Alvtorp kl. 3 e. ut samt den 17 i Brotullen kl. 10 f. m. och hos H. Svensson vid Veinge station kl. 2 e. ni., på vitkor som vid tillfallen uppgif% at. Edenbe ya den 9 September 1887. Bengtsson. (7741 Joh. P.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.