fa llera« på ångaren 'tNatria". 3.5alfet- erare å ångaren 'Vatrias, på reta från ull till Stätnhawn, objerwerabe i tid- bal eftermibbag, bå "Patria" befann fig ungefår 225 enaelfra mil 91. D. från t■ggerrl bantar, Ortmlbu i nätbeten ar ctt (artalt — troligen en brigg — hea rt_ målabt och meb bwita fattouportar, ftå i ljufan låda. 2aftet antog man, att Då. ma af Oren odo luften, möjligen ha tya• rit tjära. fiarltattå bUdallublfått °ti- nne, att bet tiar af lwenft det notfr nationalitet. etfålhalwaren å 'Vatria" uppehöll fig flere timntar i nitbeten af tet brinnatite fart: act för alt om mi5j• ligt råtta Hållningen. Ren någon be. (,urnfria funt( ej upptådall, utan babe ben troligen ifivergifnoit fartyget, Mer odfå babe ni jultet eltihnåtatt uppftått genom erplofion i taften, ncl? Dådet i plit) betat lbilDeriprångtd. Må "patris" lemnate Pet brinnanbe fartuaet, war hetta nebbrunnct IiU waitenlinien ocb fåttigt att 'junta. Nya femmor oth tior lår rifdban- tett från nifta ,ir tomma att vtgiftua. 3 jettarned muttra öfwerfant anbringad .vali, ren 5 eller 10 meD flora (ib« cdp i bi'gcr netertant en bilb al 211)61. Ä. letlattie8 batfiDa anbringad toaldren4 nummer i wenfter Ofwerfant ott bur neterfant lamt i mittelpartlet fonung Chuftal :Saint; bilb. etotfimmarta BIN upplriber Pr nårtrarante i Setlin, Der ban tuåder [tott uppieenbe. 5erlitter 53rfett Cou- rier innebållet i dt af bc lenaft bpromna imma referat Oliver band upptrObanbe i 5eiojeniee i 23<rlitt. Zihningine ute• rent, lem perionliaen halt tillf ålfe alt le tutrltene ftår[te finiinare, unber be trettio lifta åren, läger, att hr Men wiba i.:f- wertråifar aUa fitta Pregångare. Rap. ten gebb anicigo på fin tiD lent såfwer- tråfflig. .Dan lamm, lent man erinrar fig, bliver ganalen, men fann titt 1,6b, Då han witle fitntna tif Iver bår-amen ne. Utdör 9liagarafallet. aRett butan w3g- ftger. tedal Pr hr aren utgOra en 0- nurtrunnen ltånbpunft. att timtal flåpa efter fig en bel flottilj af tio båtar met, fgratto perfoner i och betet iucn feibatt !raft, att tåget håller fia (fram t tittom efter en bogletbåt — tet bar utan åsnu ide lett. Cch efter Detta berfultiarbete förmår fimniarettutPra buttbrabeanftratt• ganbe croolutioner, loin tydas forbra en 2Itey frufle Det vara Ikull Trallet. en inhifai alt rimma öfte:r Stanalett. .pari ämnar för Ofria! nåjta it fdretaga ii mål Denna tur lom en iiitifårtt ne- tanNt 9liagarafallet, berättar iaaba tib. vina. bilott:14 fottoaraf bar %anagram. långe noa latnat putti!! bett Delis. Nra- bam Cell och Hunner lianter balton nu Wahl firbittra Denna uppfinning. 3a nografen år truten få fin:trift itteittab, att ten fan tåRa meb ften9rafiett och ffrifmalfinen. %ban talet lort Nedi- tel på ftanniolpapper, upplagd tet nu på tunna warblaD, lom i form af tör anbringad °uttring lonografend rylinber. .Vivart oth ett af Dega dt upptager 1,000 oro ecb itergiftrer bet Rrifttn nuet bis ccb tetig binuna. 91år 111311 fcmtner hl lang!, att ten nya fonografen blir intCrb, belgtrva tvi blott biftern måra bref IiU ett fåtant wort/lat. blekhet fån• ter nian ■ ,ertfter meta porten till weDer , bbranbe forreiponbent, lom anbringar titel bi en beremot fr:nu:tbc Mattan cyltnter. nniber man på ett hanb. jas, ech apparaten Otergifwer fonogram- m et la måttaa gånger man :vill. 3ono• grafiflt pabper forte Inom fort tomma att blifwa lira allmänt i banbcln lom 'vanligt brefpapper. %ottograferabe bref halten blenb annat ben Prbelen, att be ide tunna ri'tfalffae, enår be meb fth- (ta noggrannhet citergiftna bett eerfona ftåntma, loni bar bittcrat Dem. Altrikes. Koleran på Sicilien. 1 oneduge insjuknade i Palermo 1(17 perioner i kolera; 47 afledo. Sta- den har 205,000 invånare. Också ett rykte. Ett franskt blad påstår att turkiske sultanen unnar besöka kejsar Wil- helm. Ett nytt fält för qyinnans offent- liga verksamhet. 1 Berlin hu 20 fruntimmer anta- git. gom kontrollörekor öfver torg- förde kött. Serbiska drottningen, som blilvit skild från ein man, ;tin- nar bosatta eig i Florens, dit hon tur tued eig den 11-årige kronprinsen. Afghanistan. Från Merv sneddelas, att en ny strid egt rum i deesa dagar på siren- derna al ejön Abilda mellan emirene trupper och de upproriske. De se- ntre behöll° öfvertaget, och emirene trupper förlorade 600 man i döda och sårade. En ny stor nihilistprocess förestår under den narrvete tiden i Petersburg. Ofver tio nihilister, blund dem flera officerare, som nu sitta 'Ak- tade på Peter-Paul-lastningen, skola då få ein dum. Ellindet på Irland. På Irland hur antalet personer, eoin fulla fattigvården till last, från 1859: då dc utgjorde 114,590 perso- ner, vuxit till 316,165 («lidet år, onktndt Irlands hela folkmängd un- der samma tid sjunkit från 6 till un- der 4 millioner. I vieen gyefeknp ge- staltar sig proportioner> ännu värre. I Connuught t. ex. voro förlidet år mer An fjerdedelen af befolkningen »paupers», som mottaga hjelp af fat- tigförsörjningen. Nonarklsterna i Frankrike. I Frankrike sysseleAtter eig den of- fentliga uppinericeamheten fortfaran- de mycket fiffigt med grefvens af Paris manifest. Så .fort kammaren öppnat+, Amna de radikale deputerade till följd af manifestet inlemna ett förelag, emn uppmanar regeringen att utföra bestämmelserna i ingen af den 23 juni 1886, hvilka tillerkAnna regeringen ratt att genom ett at re- publikens president utfardadt dekret utvisa alla printrar från franska re- publikens område. t'Btisly och hane vänner Anna derjemte åter upptaga sitt förslag ont konfiskntion af prin- sarnes gode. Ställningen 1 Bulgarien. Sobranjen skull inkallas till den 14 eller den 25 oktober. Furst Fer- dinand har beviljat 109 straff-fångar mildring i deras straff. Karat civ, sons velat företaga en valrean i Bul- garien, har blilvit fp/erhållen i So- fin, der han öfvervnktis. Karavelove tidning liar ej vidare utkommit. Re- daktören för en annan tidning hat såsom utlAnding blifvit utvisad; en annan redaktör har blifvit misshand- lad. Antalet håla:tingar öka. starkt i Sofia, särdeles inom do yngre offi- cerarna. lod. En miniaterkris Rytm» vara omedelbart förestående. Patrio- tiske ligan har utfärdat ett manif,st. som utmArker eig för ett mycket huf- tigt språk, gående i rigtning af den politik, som nu föres. Ligan. dele- gerade harva fordrat belegringstill- ståndet. åte:införande under hela val- tiden. Befallning gals den 17 den- ne. i Sofia om tre ryssar* utvisande. Myoket fromma sågas parisnrno luttra blilvit på sista tiden. Och or- saken !artat Ar att ritan upptackt en ny vallfartsort. Midt i den hArlign ekogen vid Bondy står netnligen ett ensamt, At den heliga modern helgade kapell. Trenne grott tillyxade kors ututArka den plats, der trenne köp- man från Angere i trettonde århun- dradet blefvo korslåste. I nArheten framqvaller en silfverklar kalla och vet sägnen berätta att en engel låtit denna framspringa ur jordens sköte för att kunna elAcka de tre martyrer- nas (öret. Hit strömma nu folk i stora skaror, för att i en hastig vAnd- ning blifvn rentvådda från de nynoter, tunn tynga på deras spinn Natur- ligtvis vet mun redan beråtta om un- der och tecken, Itvilka inträffat. Blin- da kunna se, lama gå och dölva hörn. Dessa berAttelser hafvn bidragit att betydligt öka strömtnen uf vattrat-don- de, som vilja återfå helna och sinnes- Naturligt nog saknas ej håller ro. här företagsamma personer, som veta att slå mynt af sina medmennialcore enfald och öfvcrtro. En äktenskapshistoria omtalas från den frunekn hutvudetaden. En ung vicomte Henri de .... lemnnde nyligen ein lilla förtjusande hustru under uppgift, att han som soldat tillhördo territorialmilisen och måste slutit eig till 17:e kåren. Den lilla frun ritat bittra tårar i aNkeelets svåra stund och uppmanade sin Henri att vara rådd om sitt för henne så dyr- bara lif och icke onödigtvis deltaga i allt för lagliga strapatser. Henri lof- rade att vara så fasigtigtig som möj- ligt och drog sedan ut i [Alt. Dag- ligen fick linne bedröfvade hustru mottaga tröstande bref från honom. De kotnetto An från Toulouso, an från Niontuubnn, än från Castelnaudary. Den stackars frun skulle enart nog tå klart för sig, att den man, hon af- gudnde bedrog henne. hon rene till rouloude och fick der veto, att hen- nes herr man aldrig haft åren ett kallas till 17:e kåren. Medan linne hustru trodde honom vara ute på farliga strapatser, låg hen på knä in- för en operettdiva och förklarade i glödande ord denna ein eviga kårlek. Den bedragna [naken blef öfver sig gilven vid denna förfarande upptAckt och vill nu skiljas från sin brottslige man. På dennes böner oro förlåtelse och löften ont bot och bättring vill hon på inga vilkor lyssna. En tidning för fångar och ut- gifven af fångar bar börjat utkom- ma i Minnesota i Förenta *entente. Tidningen, hvars namn Ar «The Fri- son Nlirror», Ar författad satt och tryckt i statsfängelset Stillwater och har till ilnilaniål att genom goda be- traktelser och lamplign borAtteleer Bränvinsmonopol ko sumer att in- föras i Grekland. Sedan kammaren och regeringen What beslut derom, Aro två konsortier under bildning, liVilkIl 111111111 htildk01111114 ett elort aktiebolag, sunt skall arrendera mo- nopolet. En välbetänkt författning. To- bakeförseljning till minderåriga un- der 16 år halva blifvit förbjuden i Illinois genom en nyligen der anta- gen lag. Som bekant eger Tyskland redan en dylik lag. En kinesisk sättare eller typo- graf får lod att kunna röra på be- nen. Oupphörligt får han gå från den ena kasten till den andra, enår det Ar omöjligt att samla 50- å 60,000 olika typer på ett senile. För att sätta efter ett vanligt manuskript får den kinesiske 'tittaren först löpa et och an i den öfre sått erilokalen en stund, derpå går han ned i un- dervåningen, så stiger han med ele- vator upp i tredje våningen för att hemta några stora boketåfver. Det behörv es icice någon vidare bildning för att vara måtten, i Kina, han be- Itufver blott kunna röra på benen. När ban sålunda har sprungit upp och ned i stuteriet en hel dag, el har lian må handa satt ett lika stort stycke som detta. Otacksamt år emel- lertid hans yrke. Hälften af hans folk kAnner nemligett icke mer dn 4- å 5,000 af de 50- å 60,000 bok- et/liver:In. •••■ PilleOngs ocD polissaker. Luhohns rådstu frurdil d. 26 sept. 1887 Fyra fyllhundar voro kallade in- för l'ontios Pilatus nit svara för sin sdjuritliskne natur och tre kAndes vid sin si nghet all men numro fyra ha- de tagit sig permission, förmodligen derför att hatt huda för mycket ar- bete i sin t id dläckubron» i Eden- bergn betagna smedja. Böterna blef- vo 8 kr. i det ena samt 5 kr. lör lit ordern i det undra tnålet. Krafmål förekom:no tvenne och den etie tif de instämda en petnau- nitning4 från llarkuryd som attacke- ra:g ut en tyska lille inte gerna vid- gå sin vexelskuld, derför att han tyckte att siffrorna å papperet vore) på hiskeligt otydliga, att han, oak- tade anlitande, af åtskilliga tuecken- tydaree, icke lyckats ftt reda på brud det rAtt tecknade sifferbeloppet skulle betyda. Det var 80 pfenningen, el- ler i svenskt mynt uttryckt 72 öre. Han förklarade sig emellertid villig att betala, om fordringsegaren kom med tydliga dokutnenter och kunde visa verkliga fakta för sitt kraf. Kar- len var tydligtvis icke hemma i an- dra utlAndska språk An småländskan. Linna Johansson—Freding som af skomakaren Carl Johnsson från Weinge blilvit angifven för stöld i en af honom förhyrd lagenhet å So- fiero och derför blifvit af Aklaguren hitreqvirernd, uppfördes sedan ur ItAktet. Det tillgripna skulle enligt angifvarens skrift bestå uti: en husar- pistol, en svart paraply, en bomulls- duk, en låda med skomakeriverktyg, .5 — — 4 — 48 — — Det är icke godt att säga hvad han är. Jan har hört en gentleman tala som en hamnbuse. Detta samtal undgick Antony Cowlricks öron, men icke ögon och när mr Goldborry gick, yttrade han till vår reporter: — Har advokaten uppdragit åt er att bevaka mig? — Nej — svarade vår reporter. — Jag är on tid- ningsman och jag skulle blifva glad om ni kunde gif- va mig några upplysningar för min tidning. — Angående hvad? — Angående er sjelf. — Jag vill bo er om on stor tjenst — sade An- tony Cowlrick allvarligt. — Drag icke fram mig inför allmänheten i dag, icke i morgon häller. Gif mig tro dagars anstånd. Det skulle vara af stor nytta för InIg och kan gagna rättvisans sak. De sista orden yttrades tvekande. Om jag lofvar det måste ni i återtjenst låta mig blifva mera bekant med or. — Plocka ur mig hvad ni kan. Förhör mig noga. Beskrif mitt utseende, mitt sätt. Säg att mitt utse- ende bedrager, och att jag icke talar precist som en hamnbuse. Ni får dock endast me skalet. Kom ihåg att jag icke hjolper or. — Bra, livar ämnar ni sofva i natt? — Det vete Gud allena! Jag vet det icke. — Hur skall ni kunna uppehålla er? Ilar ni nå- got yrke? Antony Cowlrick räckte fram sina händer. verka uppbyggande pi dem, som i unionens fengeleer afsjein sitt etroff. än era kamrater hade att arrestera mig i Great Porter Squaro. Polismännen origo obeslutsamt på livarandra; der- efter på vår reporter; så på mr Goldberry. Do voro ögonskenligen förbluffade, ty rätten befann sig obe- stridligen på Antony Cowlricks sida. Till all lycka för dom föllo deras blickar på den hop af nyfikna åskådare, som samlat sig kring dem och liksom fat- tade af on gemensam ingifvelso rusade do in i högen och skingrade de nyfikna i alla riktningar. Sedan do sålunda upprätthållit lagens majestät, begåfvo do sig motvilligt derifrån, lemnande Antony Cowlrick, som segrare pä slagfältet. Det hände sig att i folkhopen befann sig en qvin- na, som blifvit allvarsamt knuffad vid don förvirring HOM uppstod, när lagens väktare gjorde sitt anfall. Utmattad hade hon satt sig på en trappa för att häm- ta eig något. Denna lilla händelse kommer att harva ett eärekildt inflytande på berättelsens gång. En grupp af tre personer, vår reporter, mr Gold- berry och Antony Cowlrick, stod qvar jämte en qvin- na, som satt flämtande på on trappa. En polisman promenerar fram och tillbaka på något afatånd med ögonen fästade på den lilla gruppen, men han stör don icke. — Kan jag vara af någon nytta för or? — f gado mr Goldberry. — Nej — svarade Antony Cowlrick otåligt, ou när hau såg, hvem det var som talade, tillade h n: gå, Ur Londons mititeisr. 12 en glaemistaredinmnnt, en skinntröja samt omkring 12 kronor i pennin- gar och skulle stölden halva blifvit begången natten till 13 dennes, Målsegraren uppgaf att !egenheten stått obebodd under 2 dagar före stöl- den, enår han då varit i SVeinge och uppttioktes den af linet Arden A. Lund samt haus egna blau, som dagen of- ter komtno dit, uppmArkssrumade på det, derigenom att ett fönster till kö- ket blifvit uttaget. Pengaurs skulle varit förvarade i ett olåst skåp. Or- saken till misstanken mit Linne Jo- hansson var att denne arbetat unge- far 8 dagar i början på månaden hos honom samt derför borde kanna till lokalen bättre An någon annan. Den t;Iltalade förnekade all vet- skap; om och delaktighet i stölden saint förklarade att han dagen till den natt inbrottet skulle skett uppe- hållit sig i staden, hufvudtakligast pi krogarne, samt på aftonen varit i sAllskap med arbetskarlen Carl Carls- son och Ludvig Larsson i Nyby dels 11. »Svea» och del e å bierballen tills vid 10-tiden då de afiåganat sig sntnt sedan skiljts åt vid jernvågsporten. Linna uppgal sig då halva varit så »sned» att han lagt sig at t sof% a ute å marken i nArheten af stationen, men tillloljo regn och kyla vaknat omkring kl. 12, trAffut på nattvakten vid sta- tionen som visat honom vågen åt Nyby och då gått förbi sitt vanliga logi, A kona, till Johannes Ros, bo- ende uti Lrackarekolonient,, och Isade han der uppehållit sig till nlletpåföl- jende dags middag, då han begifvit sig till Skåne, kvarest krunolåneman Tritgårdh habilt och till Halmstad OfvereAndt honom. Han påstod för Ofrigt,,något som åfven förut från an- dra håll försports, att målseganden sjelf bestulit sig samt att denne aldrig haft några pengar förvarade i det olåsta skåpet. Det eistnåmda låter ju ock ganska troligt men angifva- ren tnente på att han gömt dem der för satt Lutets ej skulle ha reda på livar han hade sina pengar, som han för resten skulle haft att betala hy- rna med, fast det ej rAckte till. Angående Johanssons lefnadeöden nämna vi att han varit straffad lör 2:dra resan stöld enint upprepade gånger för slagsmål, fylleri och dy- lika förseelser mut ordningsmakten, hvarjemte han häktats otaliga gånger hör laedrifveri. Han år lödd 1865 i Avige församling samt Ar medbor- gerligt förtroende förlustig Annu un- der cirka 8 år. Ingen bevisning fö- rekom och ville åklagaren Ofverlem- na målet i befintligt skick fast upp- alrot på gjord föreställning sedan be- gårde:. Linus Johansson ville halva rlut samt bli på fri fot försatt, hvil- ket bestred. och filde ratten det ut- slag att smitet skulle ånyo förekom- ma nAsta tnåndag och den tilltalade fortfarande i haktet förvaras. unriehanba. Titelraseriet öfwergAr i Danmark som bekant alla gränser. Häromda- gen hade de danska tidningarna en officiell underrättelse att en kyrko- vaktmästare i en småstad, ej ens vid en domkvrkn, Utså utnAmnd till krigsråd ;med rang i 7 klassen num- mer 4 efter rangordningen. Mera anspråkslös Ar sannerligen den ty- ska titeln »Reblaus-SachverstAndiger» (= druflus-enkkunnig) såsom ledaren af nu pågående undersökningar vid Frankfurt rörande phylloxeran kal- Naturlig förklaring. Tanker du 1 och bada nu, Mari, och taga lilla isa med? Det lir ju så sent, vet jag! — Ja, men det ur varmare i vatt- net om qvAllarne An ont morgnarne. — Det Ar omöjligt! Varmare når solen har gått ned? — Ju, den går ju ned i vattnet, tant, infaller lilla Lisa. L Trefligt. En lekare i Melbourne annonserar sålunda: »Jag förbinder mig att för byar och en, som jag icke lyckas bota, betala hAlften af begraf- r;ing»kostnaderna». nIngång till värdshusets träd- trädgård,,, låser hr X, och glad vid tanken på att få se litet grönt öpp- nar han dörren och stiger på. Då hnn likval hvarken ser ett trad eller en buske, vender han sig till vården och frågar: — livar år värdshusets trådgård någonstans? — Johan, ropar vården, hår Ar en gist som vill se trådgården. Tag hit den! Och Johan skyndar ut med cn blomkruka under livardersi armen. Förtvifiade utvägar. Herr X., som befinner sig i svår penningför- låge:Axet, funderar allvareamt p> att melte ned sina guldfiskar och pant- sitta sitt nyligen firade ailfretbrOl- lop.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.