a8 millioner kr. och dertill Jesu he- liga och dyra blod, nota illikvid år det vasentligaste, emedan det intet kan med något annat ersattas. Skålig anledning förefinnes innu till att hörsamma bröllopsvardene ad- laste ;bjudinng. «Allting ar redo, kommen till brållop5 Det ar icke rigtigt snillt af Jan- kapingepoaten att så der tala om huru mycket statskyrkan kostar svenska folket. För vår del tro vi att det ti ppgifna beloppet, •tuånga gånger 2 millioner kr.« år något för högt tilltaget, el vida dermed skall alars oveutka förhållanden. Det år redan nog, att presterskapete underhåll i Sverige koner omkring 12 millioner kronor. Ntrikes. Anarkistklubben 1 London. En korrespondent till eNationalti- dendes hur blifvit tillit i tillfalla att dagga ett besök i London lokal. Den ar belägen i Clevelandotreet n:r 54. Enär husets facad helt och hål- let ar upptagen af magaeiner för gamla möbler, kan man ej af det yttre sluta till, att någon klubb hår tiar sin sarolingsplate. Denna ligger sa att saga dold för verldena blickar. 1 ett af magasiuerna finnes en darr, sota fullkomligt gjorts osynlig genom den mångd af stolar och bord, som uppstaplats framför deneamma. Föret sedan detta bric-å-brac blifvit aflage- radt och dörren öppnad, kommer man ut i en korridor, hvars längd synes aldrig få ett elut, och som till på köpet år eå smal, att blott on person i eender kan passera den. Uppnår man andtligen korridorens motsatta anda, finnes åter en dörr,1 och genom denna tråder man in i ajelfra för- samlingssalea, mycket stor och, lik- som mstsalarne i England, triera rund an dång. Framför ingången står en tribun, något liknande dem som (m- umies vid teaterförestållninger, och till reneter tinnad butferter .ich ett ett par stora engeldku billarder. Till höger har biblioteket, anutkisternas helgedom, ein plats. På perrnarnes ruggar ser man inga titlar, Profana blickar kunna således• icke på ett enda ögonblick göra sig en idi ! . 0112 det myckna. som dessa hyllor inne- hålla. Naturligtvis år Johan Most, anarkisternas ledare, hår sturkust re- presenterad. lians skrifter, i livilka ulan bland annat träffar på grundliga .tudiet etver giftiga ananene och ex- ploderande etikers behandling, låsas både på tyska, franska och engelska. 1 nitade sal, hvarest ingen kom- mer in om dagen, församlas anarki- sterna hvarje söndags och måndags afton, dl spel och dana ega rum; blott ont lördagen hållas möten för allvarligare saker. Då behandlas åt- skilliga förslag, dom inlemmad under veckans lopp, såsom nya sått att göra propaganda på, Anarkistbledets in- satugling i olika europeiska 'ander, upplagning af brandskrifter och lik- nande. Som klubbens primus har till för kort tid sedan Victor Dave fungerat. (Akta eon till en belgisk finansmi- nister, löddes han i Alost 1E147 och ilades, 17 år gammal, till Lattich för att studera etatsekonotni 1868 blef han medlem af den hemli ga al- hancen, grundad af Bakuuin, och f. 52 året samtidigt till flera franska, bel- giska, holland.ka, schweiziska och spanska blad. 1878 kastades han in i det anarkistiska partiet i Paris, lirare« han gjorde mycken lycka. 1880 blef han på grund af sin ifver i partiets tjenst jagad bort från Frank- rike och reste till London, der han sammantraffade med Most, på livil- ken hata hade mycket inflytande. Slutligen kom han till Tyskland, h varest hane propaganda verkade så på earufundeferhilllandena, att man såg sig nödsakad till att arrestera honom. Efter två och ett halft års fingelse blef han Åter fri och reste nu, såsom korrespondent till «Frei- heite, till Newyork, der han upprät- tade en filial af den londoneka anar- kistklubben. Betecknande år:att han berömmer sig af att ha haft sin hand med i åtskilliga mord, som begåtts af en Reindorf, en Stelmacher eller en Kamnterer. För kort tid sedan uppdagades det emellertid, att Dave blifvit spion At den preussiska rege- ringen, hvarföre ledareskapet blef honom fråntaget. Klubben får nu se, om dess nye ledare, Trunk, som i vasen och tnamir kan galla för en fullåndad gentleman, visar sig mera trogen. då i Flirtig konflikt med deputerede- kammaren, och striden var så bitter, att man rent af fruktade några far- liga upptråden. Och på underrattel- sen om Bismarck. utnämnande till statsminister, svarade riksdagen med att ur budgeten utstryka rnilitaran- plagen. Bismarck upptridde då i de- puteradekatnmaren samt yttrade bland annat: »Preussen bår en rustning, motn år alltför stor för dess kropp; riten det miste begagna denna rustning, eme- dan det har den. Tyskland får al- drig bohot af ett liberalt Preussen, men det skall en dag behafva ett efairkt Preussen. Bajern, Wfirtern- berg och Baden kunna försöka sig pi liberalismen, de skola aldrig spela Preussens roll. Preussen behöfver alla gina krafter för att begagna sig at ett gifvet ögonblick. Det år ej med tal och parlamentariska mojori- tater, som man skall kunna lösa vår tids stora frågor, utan med jern och blod.« Med jern och blod! Hari ligger nyckeln till hela Bismarck. program under det fjerdedels sekel, han lcdt sitt fosterlands öden. Han har varit sitt program trogen. Stanleys expedition. Enligt sydtyska blad lår det vara furst Hohenlohes mening att nedieg- ga sitt embete som ståthållare i El- eass-Lothringen. Som hans eventu- ella efterträdare namnes inrikesmini- stern Puttkomer. De engelska tidningarna offentlig- göra nu ett bref från Stanley, date- radt den 23 juni vid Jambugafallen på A ruvitnifloden, hvarest Stanley hade våntat major Barthelot några dagar utölver den bestatuda tiden. Majoren hade eskorterat Tippu Tip till Stanley Falls, hvilken station på hösten i fjor föll i arabernas Kinder, och hvarest Tippu Tip nu har kom- mandot som Kongoetatees guver- nör. Under det man icke får veta nå- got nytt från undeattningeexpeditionen och för sig, omtalar brefvet Tippu Tips mottagande af de arabiska slaf- handlarne vid Stanley Falls. Det ser ut som skulle Tippu Tip få nå- got att göra med åtskilliga skalhand- lare och menniskojågare. Under det han blifvit hjertligt mottagen af många bland dessa, då han medde- lade, det han blifvit utnatnd till gu- vernör och att elaljagterna nu skulle upphöra i distriktet, nekade en myc- ket maktig slafhandlare, Said ben Haleb (förut omtalad af Livingstone) att lyda. Said stod nemligen i be- grepp att företaga en razzia i spet- sen lör ett par flundra man. Tippu Tip vill genast börja krig. Han har åstundat, att Kogoetaton blottlskulle ställa trettio val beväpnade mån un- der två officerare till linne diepositon. Stanley hyser full tillit till Tippu Tip och anser honom vara råtte mannen för guvernörs poeten vid Stan- ley Falla. Tiden skall visa, huru förhållandena ytterligare utveckla sig. Major Barthelot hade haft en sam- manstötning med några infödda, som angripit och dödat några af Tippu Tips manskap under hans eskort, men majorens sudanceare drefvo strax infödingarna på flykten. Tjugufem år var det i fredags, sedan kung \Vil- helm af Preussen utnamde dåvaran- de preussiska .andebudet i Paris Bis- marck till statsminister samt satte ho- nom i spetsen har ministaren. I 25 år har sålunda Bismarck ledt Preus- sens öden. Regeringen befann sig — — Ni misstager or. Ni får icke glömma ort namn bundet med ett fasaväckande brott. — Ni slår mig på alla håll. Adjö. . — Adjö! — utropade vår reporter. — Får jag Icke Be or vidare? — Jo, om ni vill spionera på mig. — Det skall jag icke göra. Men ni lofvado att låta mig få tillfälle att blifva närmare bokant mod er. — Det är sant. Vänta ett ögonblick. Han återvändo till qvinnan, och efter att hafvu utbytt nåra ord med henne, återkom han till reportern. Ni of entliggör väl icke den adress jag lem- nar e-7? - Nej, icke om det år or emot. Det är mig på det högsta emot. Vi få icke loka med en qvinnas anseende. Har ni en bit pap- Tack. Kom i Trall kloc- enr tio offer donna enna adress. Han skref in adressen i vår reporters anteck- ningsbok och lemnado derpå platsen med sin nyfunna ,van. Efter några steg anhöll han en cab, i hvilken han steg up med sin följeslagerska och hastigt rul- lade bort Klockan tio samma qväll stannade vår reporter utanför det hus, der han väntade sig skola finna An- tony Cowlrick och undrade om han skulle fråga efter 'JU perso n med detta namn. Det var helt naturligt, Lukt() han för sig ajolf, tt on pert3on, dorn råkat i p Skotten på fransk-tyska grAnsen. Kolttior, måndagen den 26 septem- ber. Enligt depesch från general- prokuratorn i Nancy har en fransk borgare blifvit skjuten och en annan sårad vid Varincourt. Tyska rege- ringen har påbjudit noggrann under- sökning. Det förljudes, att en vid gransen jagande fianetnan anropats af tyska trimmar). Då han icke syn- rade, trodde forst:mannen att han var en tjufekytt, och sköto, Ii varvid jä- garen sårades i benet; en piqueur dödades. Straseburg, måndagen den 26 sep- tember. Doa till skogsvakt kommen- derade soldaten at den i Zabern för- lagda jagarbataljonen, hvilken på tysk mark afskjutit flera skott, heter Kaufmann. Den dödade fransman- nen heter Brignon och tir från Raon l'Etape. Den sårade skall vara ka- vallerilöjtnant från Luneville. livar han befann sig, då det sköts, vet inan innu icke. På det stålle, der handeleen skedde, år granslinien myc- ket krokig. Paris, måndegen den 26 septem- ber. Flourene har i eftermiddag med- delat grefvo Maneter resultatet af de franska undersökningarna om han- delserna vid gransen. Enligt afto- nens tidningar har franska eindebu- det i Berlin lått befallning att med- dela tyska regeringen det samma. Temps yttrar, att den offentliga me- ningen skulle göra orätt i att allt for mycket fasta utseende vid handekon. Regeringarna kunde tvifvele utan, för att förebygga öfvcrgrepp, mildra tjenstetnannend instruktioner och vid- ja lempliga personer för dylika tjen- eter. Straseburg, tisdagen den 27 sep- tember. Tillförlitliga meddelanden konstatera, att den till skogen och villebrådets skyddande utkommende- rade jagaren sköt, då han trodde sig Frånlagt-o.diurverlden. På Arnön, som egos af Schebo bruks aktiebolag i Roslagen, och busteet elgarne under många år på det omsorgafullatite sått vårdats, så att blott en eller två oxar skjutits åtligeu, ha nu dessa högdjur ökats till ett så stort antal, att de börjat göra bctanklg skada på den vaxande ungskogen. Med anledning hårat anetaldes i början af förra veckan en större två dagars jugt på dem. Re- sultatet blef, att 14 större djur tål- des och 3 virades, efter hvilka mun, når detta nedskrifves, år på epilijagt. Köttet af de dödade djuren -har ut- delats till underhafvande vid så val Schebobruk som på Amen. — Då en ung man från en af Motala grannsocknar hår om dagen ute i en hage vid ett gärdesgårdehål, der han sett att en hare haft sin genomgång, medelst ett skott lyckats förpassa jösse till de sålla jagttnarkerna, in- traflade för vår Nimrod den malören, att en stor bök nedslog och borttog det skjutna djuret, innan den lycklige jagaren ennu hunnit upptaga det sam- ma. Innan vår man hunnit hemta sig från sin förvåning, höjde sig hö- ken på lätta vingars par och försvann med sitt annekterade byte i de hög- ro rymderna. — Grefve C. Dacher å Ellinge har eistlidne höst anskaffat och låtit ut- glappa 8 st. dofhjortnr för att i mel- lersta Sånes härför eårdeles lampliga jagtmarker söka inplantera denna villebrådsart, hvilken hittills haft fast statulialll endast vid Nåebyholtu, Bör- finge, Skabersjö och Ofvedskloeter inom Malmöhualån samt \Strams Gun- narstorp och å Söderåsen inom Kri- etianetads lån. ffituariekiniba. En så. eländig kreatursmarknad! — utbrister patron Jonsson. — Ilade inte jag och Svensson varit der, så hade der inte funnits en enda anstän- dig oxe eller ett enda riktigt svin. Lika mot lika. En herre klaga- de en dag öfver att damerna kunde kasta ut så mycket penningur för en hatt, som blott anvåndes en sommar. Damen svarade: — Ja, det år val ingenting mot livad herrarna gura. De kunna giren ut lada till 25 kr. ter en florshufva, som bara :leker en Smöret. En furste som var myc- ket road af skumt, kom en dag till ett torp och bad guninign. som satt och kernade smAr, ont ett glas mjölk. Hun, soul ej viste liven, hon hade framför sig, gick efter det begarda. Under tideu passade fursten på att kasta en död råtta, som han hittat. i mjölkkernan jernte en dukat. Snart återkom gumman och gaf honom mjöl- ken, som han drack, hvarpå han tilligg- ende sig. Ett år derefter kom fursten till samma plats och bad arven denna gång om mjölk. Han var nu annor- lunda klådd, så att gumman kande ej igen honom. Efter en stund namn- de han, att en person kastat en död råtta i gummans smörkorna för ett år sedan. — Ja, det år sant, svarade gum- man, och han skulle gerna få göra oui det till samma pris. — Men hvart gjorde mor af smö- rat då? frågade fursten. — Äh, det .ande jag till slottet, och der köpte di alltihop. Från riksdagsmannavalen. En man, som i afsigt att rösta vid riks- dagsmannaval och infann sig å val- lokalen, befann icke halva röstrått. — Ni har ingen röst — förklarade ordföranden. — Har jag ingen röst! — utbrister vår man med den högsta förvåning -- - jag som sjungit andre tenor i Concordia i två år!! Allmant jubel. Når detta något lagt sig etager ord- föranden. — Förstå mig ratt, ni har ingen röstratt. urs—pate' va' en annan sak. Unikt., akt Godt skäl. — 'härför gifter ni er inte, hr Peterson? — Jo, se, så långe jag år ungkarl, kan jag hvilken dag som helst göra ett godt parti, och chancen vill jag inte slumpa bort. vi stackars läkare halva många fiender i denna verlden — klagar doktor X. — Icke så många i denna, som i nästa, — infaller en af hans vånner. Från allmänheten. Red. har emottagit många skval skriftliga som muntliga anmodanden om, att uppmana hr Caud. Abjörn- son till att hålla anan ett föredrag om «foten', vård och rätta bekladnad.• Vi efterkomma gerua dessa anmod- ningar, så mycket mera, som denna hr A:s gratisverksamhet ar af en så gagnlig natur, att hear och en måste kanna sig halva en ejelfförpligtelde till att åhöra bane nyttiga råd och lardontinar. Vi uppmana således hr Å. i tnångue namn att hålla innu ett föredraK och tro oss på förhand kanna hr A:s oegennyttiga valvilja emot lidande medmenniskor. (Sent inkonnnna annonser.) Dotor NORDSTRÖM i Halmstad Ar nu hemkommen och taffla. dag- (822) ligen. Borgenärssammanträde. på ett eller annat mätt, direkt eller indirekt, är för- l Elsass-Lothringen. ha tjälskyttar för sig. Delo' upp. trade i trakten, till stort antal, han- synelöst och djerft mot jagerbetje- :ungen. -- -- En poetlek död ville en ung flicka i Wien för någon tid peden bereda sig. Hon hade varit fal lorvad med en sidenfabrikant, meta denne hade slagit upp med henne. Då beslöt hon dö. I olika blomsterbutiker köpte hon starkt doftande blommor för rar- ka 40 kr. Dessa stålde hon i sitt rum, som var ganska litet. Deum- torn hade hon köpt några hundra fös- fortandetickor, af hvilka hon afekra- pat giftet och upplöst det i vatten. Hon afklådde sig derpå i sitt rum. Pi morgonen fann man flickan liggande medvetslös i sin sing. En tillkallad likare lyckades återkalla henne till lif. Fosforlösningen var orörd. — Jag hoppades att blommorna skulle doda mig, made hon. — 49 — — So dessa händer ut, som om de varit vana vid hårdt arbete? Do voro smutsiga, mon små och mjuka som ett fruntimmers. I detsamma reste sig qvinnatt upp, som suttit på trappan. Vår reporter kände den hand darra, som han höll i sin, och när .han såg upp, varseblef han till sin för- våning ett uttryck af rörelse i Antony Cowlricks an- sigte. Hans ögon voro fästa på qviunan, BOM lång- samt aflägsnade sig. Hon var ung och vacker och någonting i hennes rörelser förrådde en förlorad karaktär. Antony Cowlrick hastade efter henne. Vår re- porter följde icke efter. Han var ingen detektiv. Han gjorde sin pligt, men han ville icke vara besvärlig. Han stannade derför dor Antony Cowlrick lemnat ho- nom och väntade. När Antony Cowlrick hunnit upp qvinnan, rörde han vid honnos arm och tilltalade henne. Hon svarade icke utan såg endast hastigt åt sidan, hvarpå hon fortsatte sin väg. Innan hon tagit tre steg var han ånyo vid hennes sida. Ånyo rörde han vid hennes arm och tilltalade henne; i stället för att undvika ho- nom vände hon sig om donna gång och såg upp på honom. För ett ögonblick kom det ett uttryck af tvif- vol i hennes ansigto — endast för ett ögonblick. Dorpå strålade hela hennes ansigte af glädje. Hou var täck förut; nu var hon skön. Hon ville yttra några ord af förtjusning, men An- 15 Ur Londons Neesterier. Borgenttrorna uti Bengt Carlssons i Göstorpshult konkurs kallas hår- med till sammantrade i Ilishulte gast- gilvaregård, den 3 nåsta oktober kl. 10 f. in. tör att besluta dela om rea- lisering af konkursmassans fasta och lösa egendom dels om godanannaar- voile och dels i öfrige frågor som konkursboet röra. Edenberga den 23 september 1887. (823) Werner Anderson. Borgenarssammanträde. Borgenårerna i F. J. Carlssons i Woxtorp konkurs kallas hirmed till sammantråde hos bemilde F. J. Carls- son den 7 nissa Oktober kl. 2 ef- termiddagen för att besluta om ar- vode till konkursförvaltningen m. as. som konkursboet rörer. Edenberga den 28 Sept. 1887. (824) Werner Anderson. Borgenärerna i Janne Svenssons i Eken:noa kon- kurs kallas till sammantrade hos F. J. Carlsson i Woxtorp den 7 nåsta Oktober kl. 3 eftermiddagen för att besluta om godmans och .yeelowans arvode tu. tu. emu konkursboet och dess förvaltning röra. Edenberga dea 28 Sept. 1857. Werner Anderson. (821)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.