(igen till några a( fina tvaiiiier, babe Ida fa liten omfattning, att bet wort bittre att Puta upp meb affären ån att fort- fara meb ben. gå mate jag g8ta ett fiffa (Hår ocb barjabe att annonfera. grfta bet bepenferabe jag 1,000 re idg, m a' på armontet, ech min omfåttning 15fabrå tura 30,000 matt; trebje året he- ta/au og u t 10,000 inatt far mina an. ?lonke cdp min omfattning gid 18ft på bunbta tufenten mer ån fkut. 91u bar tett 8tatå till millioner och min tvinft år i f8tballante till omfattningen. ?UH hoat jag bar, mitt tverltOnamn, min millienaffat bar jag ide blott min aha: princip att bantia årligt ed? lojalt att tada f8r utan till "',00.telar titninge- annettferna3 matt. 3ag bar femnit till ben iviftbeten att i nåta basar fan in- gen affår Driftväg upp till ftor Vit och bliftva modet winftgifivante utan lit- ningåanncnkt. 2Rilitårliigitt i Chicago. Lbe 91etencrf 4-scrale min torta au militår- tåget i Chicago ar alltelt4 mifilodatt. utlåntfra milj:kana åto utletåna mit bela faten ecb tein bern i nafta treda. Zorbeito norbligaile jertnuäg. A ten till ber betmats waranbc Vulca-Zfo- tentbanan pagferate i frebagå finfta jan. trågåtaget pelcitteln. zrtuballop brabeS i ihra medan af ett åtta par i Cottbuil rå ;Ritgen. båta ntatatne, af biailfa mannen at 90 ceh groinnan 87 år, babe nemligen tå tvarit gifta i 70 år. 2e baftva bart 10 barn, af killa 5 kftva, 31 barnbarn, of kitta 18 anm: aro i liftvet, lamt 14 barnbarnsbarn, af hitta 9 leftua. e, C1t: ftor gultflutnT. Zittlingen miclboutne ;Argos bcrittar, att i fiftlib. ne ougufti månab påtråflate man i Tii- tattgruttran i Gullo Bullo en !lung> rent gult fem tnågbe 54 fwenfra ,Stumpen bar ferm af en ftor, hren bulb meb fått titt bmaranbra liggonbe fingrar, åt 12 1,12 tum lång, 8t;1 tum hd ed) håller ter ban år fem ttectaft 2',12 tum Man beråfnar bana ne.itbc fin inf iver 46,000 tt. Multipelt tomma jan. nclift att uponerae i 2entett. Cn bra ftab. =tabcn Tut3ig i Tinieica bar enligt jenafte feltrattungen entaft 1,855 intvånate, men eget en ta- pitatihm4tnbet af 600,000 matt. Tå• gra temmtinalftattet finnas ide i finten. kapitalet hatftammat, faga tofta titnin• got, från en fteenft tonung, bwilten j8t cithunbtaten jetan tette i lant0- flytt i Put3i9.• ■ ••■■• Brefkort från Weinge. (Till Laholms nya Tidning.) Den 11 okt. 1887. Vår e. k. torgdag år nu en suga blott och «Veingekapparnes hatvy mistat sin marknad. Det var med ganska stora förhoppningar vi emot- togo tillåtelsen om en dylik rörelses bedrifvende en gång i månaden, men det slog klent uti Redan lrtIn för- sta början visade den tendens till fal- lande och tron att den skulle taga lofven af Laholms torgdag blef be- sviken, nu existerar den ej längre. Dock torde med den lifliga verksam- het och dc ganska storartade bygg- nadsföretag samt inflyttning kring sta- tionsområdet som eger ruin och jemt tager terraog, en återuppvåekelse af den skendöde snart kontona till — \. i få ju inom kort »hotell» och det skall val draga folk, ty vi evenekar höra ju ert gång för alla till de na- tioner, som ovilkorligen behöfva sti- mulantia, me vi skola göra affärer, ron oss eller pk annat *att komma i beröring med tira medinenni4kor. Att det linnes Stora föl tosåttningar för att platsen böt blifva en god mark- nad för ej endast omnejden utan vi- dare kretsar ineer hvar och en låt- teligen som år An så litet bcknnt med ortens förhållanden. Den år ju en brännpunkt för ett vidsträckt områ- de, hvarest både galantare och köpa- re måste finna ett vidatrackt tålt, för sin verksamhet. Inom kort torde en industriell anläggning komma till stånd i närheten at stationen, i det ett större stenhuggeri skall siktas i gång af några personer i Halmstad. Trakten har stora granitförråd och af 'Uddes pråktig beskaffenhet, så att den sålunda projekterade affären med stor säkerhet bör blifva en mera lönande, om den betlrifves med kraft, urskiljning och i något så når nämd- yard skala. Jernvågetrafiken, som år .ganska betydlig harsuides, skall derigenom ock vinna en betydlig tillökning, isynnerhet om fraktsat- serna, som i vissa fall aro ganska höga, blifva samt i låg tariff. — Vår kyrkas reparation her nu snart nått ein slutliga fullindning och blir ett värdigt herrans tempel. Enkelt, u- tan prål men med för allvarligt sinne tilltalande anblick. Man borde e- gentligen icke tycka att det yttre skulle på ett religiöst sinne inverka, men jag Ar öfvertygad om att ett i Adel, ren stil hållet samlingsrum för efter andlig indicier törstande skall mana hjertat till andakt och frid mer An man egentligen tanker sig. Vår rent protestantiske kyl ka håller der- vidbli; en värdig mellanvåg mellan den anglikan.ka och katholska, hvil- ka både sitt bryet At olika håll, då den förra med sin strangt puritanska prAgel gör sinnet kallt och minde emottagligt för intryck, under det att den senare genom sina theatraliska ceremonier och yttre prakt vänder tanken utåt i et. f. inåt. Ja; det der var ju en reflexion som just icke direkt hörde till finnnet, men kanske icke skadar. Vår .röde mans gästeror fortfaran- de i sin kostym och nu har han skaf- fat sig en sockertoppformig bleck- hufra som ur lika rann på färgen som den ilfriga habiten. Han hop- pas att minnet efter honom skall blifva lika odödligt som hans omtöck- nade själ. - Trehundra kronor i arvode erhöll den agitator, som härifrån socknen var lejd att söka få Weinge och Knäreds socknar kasta Carl Ifvarsson öfver bord och sätta en annan styr- man vid rodret, - Grödan har på slåttbygden hos oss slagit förträffligt till, men skogbon klagar och det Icke utan orsak. inte derför att han ej har något att aålju; men derför att skörden icke riteker till för hans behof och så år han rädd för att, när lian skull börja köpa, få betala nåden' dyrt, ty hen år rådd för tull. Men Anton kan han s—ht. lugna sig. utrikes. deputation af arbetare från Kidder- minster, som förtret honom ett af stadens fabrikat, de verldsberötnda mattorna, !anvisat på nödvändighe- ten för hela det liberala partiet ål- ven i England att sluta sig till sam- mans för skyddet af tullfrihet och personlig frihet, som han under den nuvarande regeringen ansåg hotade ej mindre i England ån i Irland. Be- klagande den splittring sont genom de liberala unionisternas effall egde ruin inom partiet, erinrade han om huru en alldeles dylik seeceasions egt rum 1866. då han framlade en mycket oskyldig reformbill och de tt. k. adullarniterna umbar Lowo •f- föl lo, förenande sig med tories. Följden biet, att toryregeringen, når den kom till styret, framlade en myc- ket radikalure bill ån hans egen. liten adullomiterna förtvunno som en i sanden Nerrinnande back. Och så skull det åfven gå nu både med to- ries' matstånd mot home-rule och med mellenpartiet under Ilartington och Chamberlain. Gladstones förut- sagds(' börjar ocksi, åtminstone i det senare fellåt,, gå i fullbordan. Man ser den ene Efter den andre af trup- pen åter ntlrma sig sina gamla pur- tifrånder och sin gamle ledare. Ge- neralerna skola till slut stå öfver- gifna af sina soldater. Om etållnin• gen på Irland sade sig Gladetone itu ej vilja nArma:e uttala sig, men han skulle göra det på det stora mötet i Nottingham den 18, ['varmed de li- berale skola på fullt allvar öppna höstkampanjen mot regeringens ir- ländska politik. Elartington skall kort derefter, den 24, upptråda på ett af de liberala unionisterna till- staldt möte, afven i Nottingham, for att svara Gladstone. Frankrike. I franska krigsmini,teriet Nerskar sedan Ferrone återkomst från alp- grannen stor verksamhet. Krigsmi- nistern skall under sin resa öfverty- gal sig ont det otillfredsställande skick In vari försvaret af AIedelhalskusten befinner sig, och genast fast sin kol- lega sjönninisterns uppmärksamhet der- på. Båda flutna nu öfverenskomma orn en gemensam plan för detta kust- försvar. Bulgarien. Ont utgången at subranjevalen i Bulgarien, som egde runt i söndags, ha ånnu ej erhållits några underrat- telser. 1 konsularkretearnc i Sofia var man dock öfvertygad, att rege- ringspartiet skulle erhålla en ofant- lig majoritet. Man fruktade dock att det på ett och annat stalls skul- le komma till blodiga upptråden. Kejsaren af Brasilien, !lom nu anlandt till Bressel, har till sin om- g,ifning flera gånger uttalat sin of- sigt att abdikera i följd af sin sjuk- lighet. • Från Afghanistan kommer öfver Petersburg den markliga underråt- telsen, att Ejub kilen i slutet af för- liden vecka anlandt till Ghueei, den i ghilzaiernus område belågna stri- den på norra vågen mellan Kabul och Kandahar. Emiren Abdurrub- mans tillstånd skildras fortfarande som mycket betänkligt. ■ •■ England. Gladstono her i sitt svar till en 1'1I,LKANNAG1F -VANDE, Undertecknad Mager sig mot billigt arvode In- kasseringar, Bouppteckningar & Auktionsflirrättningar In. III. 871 N. FREDRIKSSON, Laholm. Misantropen. publiken. Är 1869 inköpte han jetvete sin broder Max utföranderåtten till den år 1868 aflidne Rosainis 'Missa solennis. (komponerad reden 1864 och utförd ifvea hår i Sverge). Se- nast åtföljde Iran Christine Nilsson på dennas besök i Norden 1885. Det var då han fåstade uppmark- samheten vid Sigrid Arnoldston, den unga sångerskan, som utan tvifvel i väsentlig mån har Maurice Stra- kosch att tacka för det ljusa fram- gångsskinimer, som strilat ölrer bör- jan af hennes konsteårabana, och som DU helt viset bittert begråter förlu- sten af den, som varit för henne ett så maktigt stöd, en så vanlig och uppmuntrande handledare, lika myc- ket likare som impressario. Strukosch var icke blott en begår- vad och genombildad musiker (hon har komponerat 2 operor samt en mängd större och mindre musik- stycken), om hvars utmärkta hand- ledning man fick en aning, då man hörde honom vid pianot aelcompag- nere någon af sina »divor., utan af- ven en verldsman i detta orda hela eng, lönar tet rodl tå att Drabba blommar bensarkelse, byars framstående per- hemta sonliga egenskaper och inflytelserika 3 dånens torra faut och bottna Mit berg $d lamma tornaa bör förnufar eller flämta, relationer öfver allt i verlden gjorde eom innun aftonen Ml banar nå bin graf` honom sardeles låmplig utt jernna ur), glatfe, lag (Ulmar ben blam bit rader, vAgen för de verldsberörndheter in 3ag trosfar linnen er, 3 eumeniter0 bär. (Ytån, roten i mitt höft, er nian et lörfträdcr. spe, hyalin han faun för godt ett ta- 3ag bör, nit) mit min graf ert ludna. We- ga under sina vingars skugga. grönt är. Som enskild personlighet var Mau- 3ag ler dt ingenting, jag darr inga tatar, rice Strakoech det förbindlige till- 3ag prilar utgett fått, jag bultar ingen man mötesgåendet, nrtiglteten utan affek- CO gör meb tält förbi be ojärftnta tårar, eom ropa: bon dr ftor ten lilla menniffan' tation personifierade. A>ittitle otrladt (fade af J. A. ;Vadim,. Gas ide, flotte far, att tig en ättling fötter. Gröt ide, amma mor, för bet bin dIfiting bön. et' *flamman fen i hot af fturarne Idrotter, ea Ratt tet trötta bort ode tö alle tom dr fdbt. /t8 unna torta ut, ban Anat genom linnet, 21far ren för lång for ben, tom bog fin föbfloår. enat båtar mat ett lif titt plågor enbart Okad? Ibtuem år mål ludna? 3o, ben ingen åker når. at pd mar inanbring an en tappre gldtie rinner, Our faltabee ben el af Ungens bittra tör! Coq manbrarnr törft kuf dn albrig, albrig fldelter, Zrodrtom, ben Mal mer. in mer man trida för. 4n2ab år tun sopen helt, tom låge mätt lif fötftöna? en barn, fora flinar fig meb fa'na'ns minin gröt, en blid af ett fantom, broars !Ugn huta. gröna gateciabla fig i natt, när banben badd bered. en tung mit tronen Imibla i mittinne tanter. sch flafircirile, /om ro bunt pruntante galit, Ze nada lita båtbt od tron oct robtarbantar 9If torget', Ituttomar, bett:timer och belrodr. 3a ElZontgoifieten el i etern. norpa finger ea up, ad> inalTen ej i muttra rotar fig ea Djupt, att tmartan ej fig fruingar eller Ink. ger 3 Dina böt ed; ber rat bifilen trähar tig. "Maurice Strakosch död!" Så lydde det korta, men innehålls- rika telegram, som i söndags ingick från Paris, meddelande bortgången af en man, som spelat on vigteg och mycket framstående roll i den nyare musikens och sångens historia. Maurice Strakosch var född 1825 i Leruberg af en ungersk familj och erhöll aln musikaliska uppfostran i Peat och Wien. Ilen studerade kom- position för Sechter och blef icke blott en utmarkt pianist, utan arven på sin tid en bemärkt tonsättare. Som pianovirtuos genomreste han i sin ungdom Italien, Spanien, Eng- land och Frankrike. Ar 1851 reste han afven till Atnerika och blef i Newyork snart bekant som en ut- markt sprofesseurs i piano- och sång- undervisning. Ilar blef han gitt med en äldre syster till Adelina Patti och utöfvade, påstås det, ett ganska stort inflytande på den lilla Adelinas mu- sikaliska uppfostran. Hon blef också hennes trogne följeslagare och im- pressario under hennes första triumf- tåg genom Europas förnämsta huf- vudståder. lian egnado sig också sedermera med lörkårlek åt impresa- rickirllet och skuffade verldsryktbar- het åt många musikaliska storheter. Så introducerade han bland annat Christine Nilsson år 1870 hos den amerikanska och ett tiotal år senare Emma Thursby hos den europeiska PoarieDanba. livad blefve följden, Frågade en nyktorlietspredikant, om alla spritte kastades i sjön? — Att masstal med folk drunkna- de vid försöket att komma åt denn, blef svaret. Allting på sin plats. EU gam- mal herre, ungkarl, hittar något i soppan och vandes sig med sin ilsk- vardasce ritin till kokerskan: — Tack skall du ha, Josefina, men nasus gång kan du vara snålt nek servera mig det i en medaljong! Så snart en man lägger bort att röka, kan Iran vara säker på, att hvar och en af hane bekanta, som han möter, skall bjuda honom på, en cigarr. Domedag. Man talar i en familj om de förmenta spådomar som på senare titten förekommit derom, att jorden snart skall förgås. Lilla Ebba, Sex år gammal, tager sin mamma altides och frågar med energisk ton: — Hor du mamma, tror du inte att vi få skollo( på domedagen? Ferdinand, furstens: af Ryss- lands onåd, låt, då han anträdde sin resa till Bulgarien, en uf herr ar- ne i sin svit lösa jernvågsbiljetter. — Retur? frågade tjenstemannen i biljettluckan. Fursten lär icke vara vidskeplig, men frågan gal honom dock åtskil- ligt att tanka på. Vexelkurs — 72 — — 69 — — En märkvärdig tid att komma ned i mitt kök — tänkte mrs Prcedy. — Konstigt folk, do der ut- ländingarne — har aldrig tyckt bra om dem — men livad gör man ej för att få hyresgäster? Om don unga menniskan kanske trodde, att jag var ute eller hade gått till sängs? Om det kanske icke står rätt till med honom och Bocky? Becky var hennes tjonsteflicka. om det kanske icko står rätt till mod honom och Hedy? — tänkte mrs Prcody, i det hon såg på aln klocka. Richard Maux märkte hennes blick. Hon är — huru heter det nu — icke alldeles . icke rigtigt i ordning, mumlado han. ,5 — Alldeles icke i sin ordning! — ropade mrs 'reedY, som tog hans anmärkning för ett svar på sitta tankar. — Ni skulle skämmas, unge man. I ort c get.land kan ni göra och låta,,som ni sjolf vill, men nått hus får något sådant icko äga rum. — Jag talar om ort ur, att det icko vara i ord- nin g — svarade Richard Maux. Fem och tio.— fem- ton minuter mera räknade jag kyrkklockan. Midnatt, eller huru, kalla man dat ju, när klockan är tolf? — Det är den tid, då allt anständigt folk befin- n" Sig i sängen — anmärkte mrs Preedy. — I sängen — hm! — men sofver — nej. Icke ni åtminstone. Jag har åtskilligt att se till — genmälte mrs rreedy. Ni har väl icke kommit för att betala er hyra? var stängd utifrån. Ingen tnenniska befann sig i när- heten, hon var afstiingd från hela redden och från hvarjo hjolp; så somnade hon och drömde om någon tilldragelse från sin barndom — drömde i drömmen. Ur denna andra dröm skrämdes hon plötsligt upp, så att hon, ännu alltjämt nickande öfver bordet, på hvilkot numren af aAftonmånen» lågo, trodde sig vak- na, livad hade väckt henne? Ett steg på trappan i öfru delen af huset. Hon visste, att det var att menniskotomt hus, i hvilket ingen mer än hon befann sig; hennes dörr var stängd, så hon kunde icke komma ut; sjelfva sän- gen, som hon låg i, var att slags fängelse — hon kunde icke lemna den. I andlös ångest låg hon der och lyssnade till det buller, som väckt henne. Hon visste fullkomligt, huru huset var by dt, kände väl till livarje ruin, livarjo trappa deri. — Åter ett steg — der ännu ett — så en lång paus. Don man, som så långsamt närmade sig hennes rum för att mörda henne, befann sig på trappan, som förde från tredjo våningen. Nu går han vidare — nu stannar han — han är i andra våningen nu. Om hans afsigtor kunde icko finnas något tvifvol. I Hin dröm såg hon för sig denne mans hela lefnad, visste, att han var alla husägares i London ektIck, att han bodrof sitt mordiska handtvork i största hem- lighet, men städse med framgång, och att hon, mrs Preody, var utkorad till hans nästa offer. Ur Isdato neysterisr. 13 hos Hallands Enskilda Bank, vid försäljning ( 14 d. d. . . 18,22 18,25 London ( viste , ( 14 d. d. . . 89,10 Ham burg (u vinna . . 89,20 ( 14 il. d. . . 89,10 Berlin (å viga . • . 89,20 ( 14 d. d. . 71,87 Paris ( tt viste . . 71,97 ( 14 d. d. . •. . 71,87 Brussel (ä vitna . . 71,97 ( 14 d. d. . . . 150,45 Amsterdam (tl vist& . . 150,60 Newyork (1 vitta . . 3,80 Auktion fårdigsyd- da manskliider. Undertecknad håller auktion A fårdiga såväl kostymer i sin helhet 50111 rockar, västar, benkläder samt örverrookar, allt af båsta beskaf- fenhet och efter nyaste snitt, tisda- gen den 25 denna månad i Bro- tullen vid Laholm, Onsdagen den 20 i Tjurby g3.stgilv aregård e n samt torsdagen den 27 i Wein- ge lina Nils Larsson med början å samtlig° anktionsetallena kl. 10 f. m. för skräddaremästare J. P. Förstbergs i lInhustad rakning. Laholm i Oktober 1887. (870) S. P. NILSSON.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.