ej dementien. Novojo Vremja till- ligger: I fredstid år en polek ree- eing °tankbar; men i hand elee af ett låg med en utlandsk makt blir den farlig. Rouvier skall till presidenten Gr67, efter dennes återkomst, erbjudit tig att afgå, om freden mellan do republi- kanska partierna derigenom kan å- teretållas. HA: på hade GrtSvy svarat att han ej skall göra någonting titan kamrarne. `Inn 'Inter håraf, ekrif- ver en Pariskorrespondent, att pre- sidenten, om splittringen inom kam- maren *kulle göra regeringen omöj- lig, Ar fast besluten att upplösa kam- maren och utskrifva nya val. Sultanen af Marocko Ar nit eä lterståld, att han kunnat åter visa sig i n:041[6n. Kejsaren af Brasilien, tom nu vistas i Pari!, har i ett sam- tal med en &rym:ande korrespondent formligen förklarat ryktet om hans 'Mimade abdikation ogrundadt. En- dast döden eller någon kronisk sjuk- dom, som kunde göra mig oduglig att fullgöra mina rcgentpligter. eko- la tvinga mig att nedlagea regerin- gen• sade han. «Men eom jag be- finner mig vid förtråffligaste li'elsa och min arbetskraft år oförsvagad, skall jag fortfarande egna mitt rike mina tjenster.« Massmordet ombord p( "Johannes". Mördaren Jan Omb har cnlicit dc i dag hitkomna Köpenhatnnsbladen bekant sitt grisliga brott i fredags e. rn. inför kritninaldomaren aseessor ångerslev på Kommunhospitalet. Hr Ingerslev åtföljdes af kaptenen på tremastade skonerten .Ottotnack. från Ilaynasch, en broder till den mör- dade kaptenen. Denne tilltalade för- brytaren på estniekn, och Jan Omb gaf i jemrande ton och i en mycket katnig form ein bekännelse af den nästan exempellösa tnordgerningen. Hans berattelse ståtade visserligen icke fullt öfverens med etyrmannene, men dennes antaganden visade sig harva varit i bufvudsak riktiga. För- höret varade omkring en timma, och efter denna tids förlopp rusade tol- ken, som fått höra alla dessa grå:g-- liga saker, i kvala hane broders mord spelade en af hufvudrolerna, likblek och ekilfvande ut. Etter be- kånneleen antydde Jan Ombe utse- ende ett mycket modlöst tålåt tand, ock han var synbarligen anfäktad af dc oroligaste tankar. Förhöret lem- nade för öfrigt en belysning af för- hållandena, som förklarar mycket af livad som hittills varit dunkelt, och styrmannens oskuld ligges i öppen dag. Man har undrat öfver kvarföre styrmannen låg i kaptenens kajuta då mordet skedde och icke i ein egen koj. Anledningen var helt sim- pelt den, att styrmannens koj be- gagnades till proviantrurn, och då ett mycket vanskaplig' förhållande mellan kapten och styrman egde rum, fick den senare tillåtelse att ligga på soffan i kaptenskajutan. Man har vidare uppstålt epiker-1A- let huru mördaren fick ,jtåten ut. Men då han var en mycket stark karl, Ist nig detta mycket vål göra, vnren som den också kalle., och sig eynnerligaat som en talja dervid kun- mycket löjlig ut, ty byxorna rAckte nat anvAndae. Att styrmannen med bara ett stycke tredom knina. Nu vaknade exellensen. armar, sa illa åtgångna, och efter en si ohygglig blodförlust kunnat öf- .Tycker ni, herr lektor, att detta vermanna mördaren, syntes i början Sr ett passande gyckel!. — sporde otroligt. men får skriftas pi reknin- han. gen af hans styrka och förtviflen. di .Nej, det tycker jag alls icke« - deremot mördaren, efter det rysliga svarade rektorn — aty byxorna pas- blodbad, han enetilt, var medtagen sar mej icke alls.« och utmattad nr sinnesrörelse. aNi ser ut som en sansculolio - Att etyrmannen icke kunnat höra, ropade exelletteen. «Ni her revolu- hur offren sIngtades, har holt enkelt tionsbyxor på ert. sin grund deri, att dAckelasten, som .Ja., sade Steen och flinade -- låg tått på alla 'tider om kajutan, .det har jag, ty jag ar revolutions- kammade ljudet. Men i öfrigt hade minister.. icke något :nord skett i ekansen, som Frihet — parlamentarism, revolu- år belägen i samma rum som kaju- tion — det Ar stadierna och nu når- tan. Matroserna harva sannolikt kal- rna vi oss det sista stadiet. lats upp på diek och der fallit för *God natt!. sade exelleneen och hane yxa, enår den stora blodpölen drog nattmössan öiver exlarne. vid skansens ingång talar för detta «God natta, svarade Steen. .Nu och något blodetAnk i ejelfva skan- Ar det jag, som öfvertar ansvaret.. sen icke finnes. Att styrmannen «Gud hjelpe er dl allihop« — see- verkligen krnflat sig upp genom ka- knde exellensen och insomnade. jutnne ekylight, bevisas af blodflftc- kar på den livitmålade karmen å ena fönstret. Mördaren vidhöll dock under hela förhöret fast och bestatndt att han tillgodogörandet af våra blifvit misshandlad och utsatt för grott ekamt af hela besittningen och skogsbär 'kräves Verdens Gang: Det torde nog handa att den sven- att de mördade ejelfve voro skulden till kvad sotn skett. De hade under ska exporten al lingon i år uppgår resan varit lika fårdi.m nllesammans till 1,000,000 kannor, en export efter att gifta honom stickord och kalla ett medelpris af 25 öre representerar honom för usling, sjöröfvare o. d., 250,000 kr. Det år något annat ån och det sår, han har i hufvudet, på- de 16,800 kr., hvarmed hela den nor- står han härröra af den misshandel, ska bårexporten under år 1886 para- etyrmannen låtit honom undergå. derar. Till Sveriges inkomst af denna lian hade begått den rysliga tnord- bårexport kommer dertill köpmannens gerningen af förtviflan och hålnd- förtjenet, värdet af emballeringen, frakten på jernvågar och ångbåtar. begar. Styrmannens föl båttring fortgår med Utförseln ensamt af de råa båren bör stora steg. lian ur liflig och talar kunna gifva flera personer har i Norge gerna med besökande. Han prisar syseeleåttning. Men det år ej nog ein lyckliga stjerna för det han slapp hat:med. Det bör kunna gå för sig att ut- så lyckligt ifrån mossmordet. 1 öf- rigt omtalar han, att medan hnn var föra båren förädlade till saft och sylt, innestAngd i knjutnn, hörde han kap- så att inkomsten af råvaran blir An :enens svåger, som var jungman om- större. 1 konserveringsnffärerne hörn bord, först jenimerligen tigga om nåd lediga hinder under höstmånaderna och derefter uppgifra hjertelitande kunna finna eysselsåttning med in- läggning på åtskilligt sätt nf vårn nödrop. Kapten Behreing (så uppgifves nu skogsbår; våra glasfabriker böra kun- den mördade knptenens namn) var na förtjenn penningar på att leverera bördig från trakten ef linynaech. finskor och burkar till emballnge samt Han vor allmånt nflattlen och ansedd våra litografiska anstalter på att le- för en duglig ejönian. Hans första verera de etiketter, som alltid be- hustru dog tidigt. lian var omgift hörvns för att varan skall bli upp- rnårksnmmud. Ju mer en råvara för- och efterletnnar hustru och ett litet /kilas hemma, desto större Ar landets barn. 1 hane ring, som hittades i inkomst af henne. För att emeller- Jan Oms ficka, stod årtalet 1882. tid en utförsel af taft och sylt skall komma i gång från vårt land Ar det nödvändigt, att staten medger resti- tution på det socker, som begagnas till bårförådlingen, liksom det sker sned det socker so:n begagnas till Nattbild af Krydsereo. kondenserad mjölk. Och så blir nog Det var rektor Steen, som ville ockra förhållandet, så snart begäran begagna sig af situationen och så tog helrom framställes. han exelleneen Sverdrup på sången — ty exellensen ligger aldrig till Frusen potatis. I en nyligen sångs i uniform. fast han nog år rådd utkommen bok om de vigtigaete vAxt- om ein vArdighet. Alltså, rektorn sjukdomarna ef d:r Brunchoret finnes smög sig in i exellensens sångkam- en lAttfnttlig anvisning att återgifva nytre. Der låg uniformen — ja der frusen potatis dess naturliga smak. I den vanliga temperatur livari låg han! I hu var en smula eliten på knånn, på grund af den tvirvelak- potatisen förvaras om vintern försig- tign stallning, i bvilken hane exellens går en stAndig ombildning af den en )ångro tid befunnit sig, enen för ståt kelse, som finnes i potatisen, till socker och nf detta återigen till ståt-- resten var mycket lockande. aJag kan inte stå emot frestelsena. kelen Sjunker deremot temperatu- sade Steen och klet i de exellente ren till 0 grader eller lerunder, eå byxorna — drog på sig vAeten och aftager den senare processen så att fracken, satte på sig nattmössan, samt det bildas ett öfverflöd af socker, den trekantiga hatten eller våderklyf- hvilket ger ofrusen. potates den be- Allinfinnyttigt. Om Statsrådsbyxorna och nattmössan. kanta såta smaken. 'Isått., dere- mot potatisen lör en högre tempera- tur (10 grader eller deröfver), så om• bildas mera socker till stärkelse ån stirkelse till socker, och man behöf- ver derför endast låta .frueen• po- tatis ligga några :lagar på ett .tAlle der temperaturen år öfver 10 grader, för att tå den god igen. Pariehanba. Lotsen ooh apan. En sjökapten bjöd en lots gå ned i kajutan och taga sig någon förfriskning. Lotsen störtade i sig don samma och skulle sedan tanda pipan vid kaminen. Kap- tenen agde en stor apa och denna satt frysande vid kaminhörnet. Lot- sen sade: aStormigt vader i dag herre!. En rysning genomfor apan. Lot- gen fortsatte med vanlighet: •Fyrbiken ligger om babord. bog nu, herre.. Apan fortfor att tiga och lotsen, som ej låt sitt mod nedslås, fortfor: aVi å ute i rum sjö om en half- timme herre.. Men som han ej fick något evar ens på denna angenamaunderrattelse, gick han upp pI dock, stIlde sig bredvid kaptenen på komandobryg- gan och sade: «Det år en fasligt lugn karl ni har till far, kapten.. Obehaglig situation. Når magi- etern gick hem, var han något om- töcknad. I tanke att det var klock. /orangen vid hans port fick han tag i tåten, som hingde ned från pump- röret samt öfverspolado hans ben. .Fy tusan. sade magistern, i det han med lediga handen a pande upp paraplyt och höll det öfver sig, me- dan han allt irrigera höll putnpstån- gen i rörelse, «att man skall behöf- va ringa så lAnge i ett sådant häll- regn!. Utländska ord. llerrn: .N i hur dystra Asigter, min fröken. Ni år vål persimisth Fröken: .Ack nej, endast telegra- fist., På en engelsk herregård finnes fiditinde plakat, tryckt med atoni bok- et/IN:er, uppliangilt i stallet: Upp för en backe -- slå mig icke! Ut för en backe — Nto mig icke! .På jetnn våg — skona mig icke! Hö och Katte — neka mig icke! Med svamp och borste — försumma mig icke! Mjuk ock torr bädd — beröfva mig icke! Svag eller vurm — lemna mig icke! Stik elår kall — förgAt mig icke! Med tygel och betsel — ryck mig icke: År du ond — sht mig icke! Försöket gör'et. Domaren: Är det då så svårt att vara årlig? Tjorven: Nådig lagman kan ju för- söka. Det var synd. Herr Dryger, eom hört .Trollflöjten• på operan, frågar en af orkestermedlem:11*rue som han kAtiner: — livar bor han — Mozart såg jag han hettå — tota bar east ihop den hår pjesen? Det vartyrt gjord', det må jag saga, och jag skulle san- nerligen vilja bjuda karlö hem på middag i morgon. — Mozart år död för många år sedan. Ah tipsen I Det var synd, för det blir en uttairkt surkål hemma i mor- gon. kar Orsak ooh verkan. Lille Os- — Hur du, mamma, hur kommer det sig att alla tjocka menniakor si gerna dricka öl? — Hvarför föra ett sådant va- sen öfver att jag glömt min port- monna ? — sågar gluten förargad till virdehuavården. — Det var jn &ridå ingenting i den. Till salu. Prima Skålsak Sötmjölksost siljes å 50 öre pr ekålp. då hela o- star tages, i minut 55 öre, i Laholms mejeri. [890] F. Klinker. N. Carlsbergs LAGER- & PILSNER- L är nu hemkommet och finnesdag- ligen till afhämtning .hos L. Ohman. (881) Hemman till salu. En i god vixtkraft varande hetn- mansdel om 3,'„ mil beläget i Ilase- löfs socken, och intill landsvig, år på grund af intrAffadt dödsfall till salu. Till hemmanet böter 3 tid skog. begäran lemnee närmare upp- lysningar af undertecknad. Ilaselöf den 24 okt. 1887. [917] Sven Persson. intressant lektyr! Mot insamlande af adress och 50 öre i frimarken till A. F. Möller 1 Varberg erhålles per posto Kulturhistoriska småbitar. (920) K011stgjordt S m ö r eller så kalladt Margarinsm ör eAv. å GO öre pr skalp. i Laholm, mejeri. [89 1] Nytt lager af: Fotog6nlampor, Lampglas & Lampvekar hos [8121 — 89 — — 92 -- kan slå telt*. Mrs Preedy frågade om han kommit för att betala sin hyra. Nej, han hade icke kommit för att betala ein hyra. Då frågade mrs Preedy natur- ligtvis hvarför han kommit och Richard Maux svarade med en röst som lät som en hos korps: 7 Jag — har hört det igen! Alskade, i samma ögonblick hån yttrade dessa besynneiliga ord, rusade mrs Preedy fram till honom, drog in honom i köket och skyndade derefter fram till min dörr. Jag var i siing, innan hon hann in i skrubben och när hon ropade på mig, Sof jag na- turligtvis. Hon var icke nöjd härmed, utan gick fram till min säng, och lade sin hand på mitt ansigto. Mitt hjerta slog hårdt, men hon var sjelf alltför upp- rörd för att märka det. När hon lemnat rummet, trodde jag det vara hägt att stanna i sängen en stund, för au undvika upptäckt. Mitt sinne var ytterst upp- rördt. Richard Maux hade hört det ännu en gång! Kvad hade han hört? Jag steg sakta upp och lyssnade. Richard Maux talade om ett ljud, som förnummits från det öfver- gilla huset i n:r 119. Han hade hört det två gån- ger — första gången för en vecka sedan och andra gången denna qväll. Han sade att Lan brukade röka sedan han lagt sig och frågade om mrs Preedys hus var brandförsäkradt. Han afbröta af ett åskslag, som mycket tycktes skrämma dem båda två. Jag vill icke försöka att ord för ord upprepa allt som yttrades dem emellan. Jag skal! berätta det i hufvudsak. shillings i veckan, och oss emellan skall jag säga, att jag skattar mig sjelf lycklig, om jag får det. Jag tycker icke mycket om halls utseende, men jag har icke råd att vara så noga. ' När jag fick se den man, som uppgaf sig heta Richard Maux, tyckte jag lika litet som min matmor om hans utseende. Han är mörk och har långt, evart hår. Hans ögon äro ostadiga, jag tycker icke om dorn — de so ut som kattögon — man borde icke lita på honom ett ögonblick. Han har svarta polison- ger och svarta mustascher; och sådana platta fötter! Första gången jag såg honom, ingaf han mig on in- stinktlik afeky. Jag tror på ögonblickets intryck. Så stark var min motvilja för honom, att jag sade till mrs Preedy, att jag hoppades det jag icke behöfde passa upp honom. — Han har icke begärt någon uppassning — sade mrs Preedy. — Han ville icke ens, att vi skola bädda eller sopa. — Så mycket bättre — tänkte jag, och jag gjor- de allt för att slippa se honom. Jag måste göra ho- nom den rättvisan, att han tycktes vara lika angelä- gen att undvika mig, som jag honom; och under fjor- ton dagars tid utbytte vi icke ett ord. Och nu, min vän, bered dig på något öfverra- fikande och kalla mig en vankelmodig varelse. Jag har bestämt mig för att icke längre undvika Richard Maux; jag har beslutat, att tvärtom ställa mig in hos honom, om det är möjligt ; jag är fast bastu- Ur L.edses elysierier. N. F. Klinker. G. P. Ahlgron. HAGEL alla summer hos (579) 0. Andersson. — — Barrvagnar, Dock-, och Lekvag- nar, Korgarbeten, Papperskorgar, Halmväskor, Kilidesviskor, Fön- sterborstar, Hår- och Klädesbor- star, hos (646) Herm. Rådberg. Makadamiserings- S TEN tinnes till salu för billigt pris hos Bengt Persson, [889] Laholm. S:t G otthards- Pitt ver år det båeta och billigaste putsmedel som finnes. Med detsamma kan man rengöra alla metaller, såsom koppar, messing, zink, jern och stål m. ni. samt pliterade varor och med lAtt- het borttnga flickar från målade och polerade saker. Silja' i paketet ii 25 öre i Laholm hos (710) Herm. Rådberg. SILL af många slag, hos (472) N. L
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.