timmar före den officiela kuriren. han låtsade den djupneto nedelagen- het, vägrade att lemna några under- råtteleer, men började uppenbart att på böreen spekulera på kursernas fall, så att hela Londons börs faljtle hane exempel tsch milde allt livad agas kunde. Och allt under det nit böreen sålde, uppköpte Nattliga Mayer i hemlighet genom utskickade agen- ter. Följande dag, då man erfor den lysande segern vid Waterloo, hade Londons böreepeknlanter förlorat nå- gra hundra millioner , aom uppdu- kats af det Rothschildeka husets kas- sakistor. Ehuru denna börokupp och de oer- hörda vineter, som deraf blcfvo cn följd, snart blefvo kand. i London, vinde Englands bank alltjernt en kall uppsyn emot Rothschildska ban- kirhuset. En vacker dag underrAt- tade den om, att den ej vidare kom- me att' diskontera Rothachilde vex- lar, emedan den ej gjorde några af- fårer med enskilde. Mayer Roth- schild svor att hatnnas den ekTnif, man tillfogat honom. Han lat i Eng- land uppköpa atl många af engelska bankens 5-punds-sedlar, han kunde averkornma, och når han fått dem alla, infann han eig, då banken öpp- nades, vid kasten, framtog en sedel ur ein portfölj och bad att få vexla ut den mot guld. Man lernnade ho- nom sådant. Nar han erhållit de 5 guldmynten, framtog han en ny medel och före- tog samma vexlingeoperation. Hela dagen gjorde han icke annat ån att ur ein outtöndign portfölj framtaga den ena sedeln efter den andra, och når kassan &dugde" tillkännager han, att han Skulle tillbakakomma dagen derpå. Som nio af hane bitråden tö- :etagit samma operation vid kassans nio saftiga expeditioner, 'A hade fak- tiskt Englands stolta bank under en hel dag endast arbetat för Mayer Rothschild, till hvilken den utan nå- gon aom helst vinet utbetalat mera ån 6 millioner i guld. Når banken öppnades följande dag, ankom finans.nannen på nytt och sa- de till kassören, att han skulle in- finna sig hvarje dag under två må- nader, ty han hade alle ingen lust att i eirm kamakistor bevara millo- ner i sedlar af en bank, som ej ville göra några lift-Irer med honom. Banketyrelsen sanitnantrådde och gjorde en dygd al ntadvandigheten, den kapitulerade, och sedan den ti- den går Rothseildska huset 1 stan- dig förbindelse med Englands bank. Och nu, då Rothschildarne Aro baroner, pater af England och med- lemmar af Osterrikes öfverhu', landa underhus och deputeradekam- maren i Berlin, når de gifta sina döttrar med Frankrikes fråmeta ad- bogar eller med engelska lorder, stolta öfver sekelgamla anor, når dc etnottaga kungar och kejsare, och når ett ord al dem skapar eller till- intetgör allmånna förmögenheter, eye. kes historien om deeaa mosaiska mil- lionfurstar titan fosterland, den in- ternationella penninghandelns mest lysande repreeentantcr, har nått en höjdpunkt, !nerifrån det mynta svårt att komma högre. nrikes. Familjen eller staten. Under denna rubrik låses följande i sVerdene Going.: Wileon. president Grevya metrum, Ar förenta! för hertigs, angrepp i (len Iranska pressen, till och med i myc- ket moderata tidningar. Do omtala hans lelnadslopp. Hane far var en engelsman, gom anlade gasverk i Paris och derpå förtjenade millioner. Ännu helt ung kom don nuvarande Wilson på egen hand, förstörde en hel mängd penningar och skadade Din helaa till den grad, ett han sattes under förmynderskap och kom under administration. Då repade sig både hans helga och hans penningeaffårer. Han slug sig på politik, förvarfvnde sig kunskaper och praktisk öfning, kastade eig in i stora affårer. Han blef understats- sekreterare och svårson till president GrCvy. GrtSvy ville oj bryta det gamle fa- miljelifvet och behöll derlör både sin dotter och hennes man hemma hos sig. Republiken. preaident våntade med att Ata middag tills evareonen kom hem, och denne blef en verklig medlem af familjen. Hårar har han vetat att på dubbelt sått begagna sig. Det Ar en gammal historia, att han till sina privata bref anvånde frindrken, som president GraSvy på grund af ein stallning er- höll gratis för sitt behof. Som tid- ningeegare hm- han gjort sitt infly- tande g:illande till förmån för dem, som skaffade honom prenumeranter. Han har uppbygt eig ett stort och dyrbart hus, och nu visnr det sig, att en stor del af handtverkare, som haft arbetet om hand, erhållit ordnar. Marmorkaminer för 30,000 kronor, fint jernarbete till trappuppgångar för 20,000 kronor. elektrisk belysning för ungefär samma belopp ekall han hn betalt på så sått, att lian skaffat le- verantörerno hederslegionen. Men detta Ar blott den ena förde- len. Wilson bor i presidentens frid- lysta palats. Derifrån drifver han sina affårer. Och der_bar han ett skydd som ingen annan fransman. Oftast kommer dylik svindel i dagen derigenom att husvisitation anatålles. DA finner polisen bref och papper, och ransakningsdomaren kan fullfölja hela kedjor och nå den skyldige. Mot denna undersökningejagt Ar dock Wilson skyddad. Han bor i Gaivys hus, och der får ingen hus- Det stallet år visitation ega rum. fredade, och dA år Wilson, den svind- latide geechaftemannen, också fredad. För honom galler ej fransk lag, och i enlighet harsned drifver han sina affårer. Nu skaffar eig den offentliga vre- den luft mot detta °vasen. Frankri- kes mest spridda tidningar yrka, att prosident (.revy — den af alla ak- tade hedersmannen — nu får valfe mellan familjen och staten. Hår år ett fall, som lagen ej' har förutsett. Han får i statens intresse köra ein svärson på porten. Franska staten må ej göras ansvarig för Vilsons syn- der. En af tory-partiets medlemmar, Evelyn, har formligen afsags sig ein plats i underhuset som ledamot för Deptford, emedan han ej kan god- känna regeringens irlåndeka politik och eir,kildt hennes anfall på press- och församlingsfriheten. so m v i ej kunna stern Irland«, stiger han i brer- vet till ;ina valmin «Ar det enda vi ha att göra, att låta irlandarno styra Vi måsta bevilja deras sig sjelfra. fordran på ett oarakilde parlament och en aårskild styrelses. — Mårkligt ()ek betecknande nog, ser man en id pass konservativ tidning som den officiösa Berlin-tidningen Post i en artikel i sitt lördngenummer uttala alldeles sam- rna åsikter som don engelska tory- ledamoten och beklaga, att tory-re- geringen, som har henne. aytnpatier, öfverlemnat At Gladatone att taga ett steg, som år den enda möjliga lös- ningen •f den irlåndeka krisen. De franska kamrarne öppnade. åter i tisdag.. Man vantar strax i början ett hAftigt anfall 1,t ministaren Rouvier från de radikales sida. Som ett förspel dertill anse, Clåtnenceaus af telegrafer' °amanitin tal i Toulon i fredags. Han beekyl- de deri regeringen öppet för ett för- bund med den monarkiska högern, som fjettrade dess fria rörelser och hindrade henne at gripa sig an med de nr landet fordrade reformerna, bland hvilka han i tramset' rummet framhöll kyrkan, skiljande från staten. Talet, som hölls inför en samling af cirka 4,000 personer, nfbröts oupphörligt af interpellationer och yttringar af ogillande. På en sådan interpellants erinran, att yttersta venetern mycket ofta röstat med högern, et:ni-ode ChP.- tnennnu, att det endast skett tillfälligt. Yttei tun venstarn vore fullkomligt fri och begärde intet båttre an att kunna samverka med de ö!rign republikanska partierna. En sidan sammanhållning mellan republikanerna i så val yttre som inre frågor hade aldrig varit nöd- vaudigare An nu. 1 hela Europa her- ska endast oro och osåkerhet. Storartade försnillningar 1 Ar- gentinska republiken. 1 La Pla- ta har öppnats en process, som väckt ett ofantligt uppseende. Den nye guvernören öfver provinsen Buenos Ayres lat nämligen provinsialbankens rakenekaper undergå et3 noggrann re- vision och tlervid upptacktert, att för- re guvernören d'Amico till namn-lans med finansministern untlananillat mer An 800,000 pesos (omkring 3 millio- ner kronor). Hvartill dessa stora summor anvAndte, Ar obekant; men d'Amicos anhängare påstå, att han utgilvit dem till apartlåndamål.. Till ett dylikt förfarande skulle Arven hans föregångare gjort sig skyldiga utan att de någonsin åtalats. Den nye guvernören har emellertid låtit inleda en kriminal undersökning mot den skyldige och resultatet af denna undersökning atvaktas med största s på n n ing. Frihetsgudinnans offer. Vid fo- ten af Bartholdi-stoden i Nenyork funna! 23 september 1,300 fåglar, som, dragna al det starka elektriaka ljuset i stodens topp, hejdlöst etörtut sig emot frihetsgudinnans staty och nedfallit döda. En gammal neger. nåraeten II nf Arnericue, Ge., i Amerika. afled hamn dagen negern Edvard Mont- gomery, som ansågs ha uppnått 102 tre ålder. Han var fullvuxen karl Massnaordet ombord på "Joh.annes" Den tremastade skonert, ombord på hvilken passerat något al det hem- skaste som omtalats i kofferdifartene annaler, ligger invid ejelfva farleden för ångfartygen i närheten af Qvsest- husbron och Ar föremål för största nyfikenhet från farbifarnroles sida. Ombord finnas blott en hamnvakt och elceppehunden, ett evart, vanligt djur, som sannolikt icke gjort det minsta försök att stå sin herr e kap- tenen bi i dennes olika kamp med .lan Omb. Fartyget ligger så lugnt och fredligt som om det aldrig varit skådeplatsen för något morddrama och båtar svartna oupphörligt om- kring detsamma, men ingen obehö- liörig far gå ombord, och det blo- diga dåcket och den blodbeaprutade dåckslasten af bräder och plankor kan ej ses utifrån. Ur styrmannens förklaring låna vi följande: Då Jnn Oinn icko kunde få eld på mitt rum, nflagenade han sig. Genom en epringn i dörren såg jag honom derpå hålla ned petroleum i knptenene hytt, till hvilken han sön- derslagit en lönsterruta på taket. samt langa ett stycke tågverk, som var genomdrånkt af petroleumn, och som !kulle tjena 'om ett slags lunta, ned i hytten. Då detta blifvit ombesörjde, gick han troligtvis för att försöka f.1 något att göra eld med. Med uppbjudande af alla mina krafter lyckades det att språngn den till- b6rnmade dörren till mitt rum och komma in i kaptenen. hytt. Jag sprang genast upp på bordet, och etter en stunda ansträngningar kom jag verkligen upp på taket till hyt- ten. Jag hade medtagit en dugtig kap p . Bo rta i knhyttsgången hörde jag Jan Omb, och så snart jag blef varse mördarens hufvud, slog jag till med min kapp. Han störtade med ett tjut. - I ett nu springer jag ned från taket och kastar mig öfver uslingen, som nu ber mig skona hans lif. Jng latsnr, som oni jag hade en revolver i min ego och hotar att skjuta honom på stallet, såvida han inte lugnt lå- ter sig bindas. Ständigt hotande honom med revolvern, får jag honom slutligen upp på kajtitstaket, der jag med ett rep om halsen binder honom vid mesanmasten. Men också voro mina krafter nu uttömda. Med yxan — vapnet, med livilket sex mord blifvit begångna — vid min sida höll jag vakt öfver mördaren, till dem «Nlorsöaa besättning kom mig till bjelp. Af etyrmannens beråttelser fram- går Arven, att JuniOnib af kaptenen ofta blifvit hårdt behandlad, men detta på grund af hans Leja och o- båndiga lynne bang emedan han stu- lit. Dagen före mordgcrningen ha- de han också af liknande orsaker fått en ganska stråträ aga. Den 15 okt. — 93 — — 96 - -- Rätt så, Becky, rätt så, de komma icke genom stenmurar för att skrämma en stackars gammal vin- na, hvaba? — Nej — sade jag — och jag har aldrig hört att spöken tala eller göra buller. Har ni? — Icke så vidt jag vet — sade den gamla damen. — Mrs Bailey — sade jag — har ni hört något buller från huset, sedan don natt mordet begicks? — Icke ett ljud, Becky. Det har varit så tyst deginne, som om ondast råttor bodde der. — Men råttor gnaga mot väggarna ibland — in- vände jag. — Ja; men det kan omöjligen finnas några råttor deginne i rummet på andra sidan väggen. Der hafva de ingenting att äta, Becky, hvaba? Råttor kunna väl icke äta upp spöken? — Nej, säkerligen icke — sade jag. — Jag hop- pas er sömn är god, mrs Bailey. Nej, Becky, det är den icke. Om natten får Jag så ondt i min sida och det håller mig vaken i flera timmar. — Det är ju riktigt skamligt! — utbrast jag. - Jag skall komma upp och gnida er sida, om ni vill, när mitt arbete är öfverstökadt. Var ni vaken för- liden natt, mrs Bailey? — Jag slöt icke mina ögon, förrän klockan två På morgonen. Det är för illa, hvaba, Becky? — Ja, i sanning. Jag hoppas ni icke blot störd af någonting. och hörding för en Arkari-stam, dA lian år 1807 bortrörvades och såsom slaf fördes till Virginien. I nimde stat efterlemnar han en talrik familj och i Georginien har han dessutom sedermera haft tre hustrur. hvilkas 2.5 barn Alven öfverletv• honom. Det påstås att han aldrig i vitt lit varit sjuk och att han vid sin död innu hade alla sina Under i behåll. Hon skrattar. Af Catulle Afendh. På den lilla kyrkogården, som så frisk och vanlig, fyld med hvita rosor och förgyld af solorllarne, orngifver kyrkan, såg jag en ung flicka — myc- ket ung, hon var kanske knappast 17 år — sitta på en grafkulle och skrat• ta. Man kan ej törestilla sig något mer förtjusande An det smarta, Ilsk- liga barnet med det blonda, lått loc- kiga håret, de tiohjertade ögonen och dan lilla körsbammunnen. Men det förargade mig att hon skrattade, det prutar icke att visa sig munter och obetanksam på det etålle der de döda *citys. Jag kunde, i det iag gick närmare, ej hindra mig från att såga till henne: — Min fröken, det Ar orätt att ni skrattar. Ni kunde eAlcerligen icke den döde, som hvilar under denna eten. — Herre, kunde jag honom icke: svarade hon. Han var min vAn, han var min trolofvade. För mig gak ingen annan lycka An hans, inga för- hoppningar andra An nan hyste, och då han dog, trodde jag att Afven jag skulle dö. — Och dock skrattar ni, frågade jag. — Ack, svarade bon. Det år der- för att jag tanker på honom. Då han Annu lefde, var det hane enda lycka att se mig glad och höra mig skratta, och om jag nu grate på hans graf, skulle det helt visst djupt be- dröfva honom. ffitiririehanba. Familjen Fick. I en nf Sverige' provinsstader bodde för många år sedan tvi bröder n f alldeles motsatta karakdrer. De hette Fick. Den ene, Magnus Fick, lefde stort och hade en magnifik våning. Han kal- lades Magni-Ficken. Den andre, Petrus Fick, var en torr, konserva- tiv gammal ungkarl. Han kallades Petri-Fikatet. Magni-Fiaken var gift, och hane hustru, som aldrig gjorde annat ån prutade i vadret, nålade" af grannarue Fick-almanackan. De- ras aktenekap valsignades med två flickebarn. Den åldata, en vacker tös med blixtrande ögon, erhöll bi- namnet Ficksetjernan; men om den yngsta dottern, som ansågs för litet fjollig, sade folket, att hon fått en Ficks idt:. Fickentjernan enleveradea en vacker dag af en kusin och kung- lig sekter Fick, aom efter det arven- tyret fick heta Ficktjufven. De un- ge tu gifte sig. Tvi döttrar af dem lefvn Ännu i dag. Den ena försör- jer sig med att sy skjortbröst, den andra har öppnat ett pepparkaksba- geni. De kallades Bröst-Fickan och Bak-Fickan. Betänkligt lofond. Pastorn ta- lar vid generalens graf med al rö- relse afbruten sinnat:ut: -- Den aflidne generalen hade i sitt lif aldrig haft en fiende. Kasernblomma. För åtta dagar sedan hade Richard Maux, såsom han uppgaf, blifvit skrämd af att skrapande ljud i hu- set intill, der mordet begicks. Som har enligt sin egen uppgift var mycket nervös , hade han lemnat sitt vindsrum och smugit sig ned. I förstugan hade han :nött mrs Preedy och omtalat livad han hört. Hon försökte öfvortyga honom att det endast var ett foster af hans inbillning. — Ilur kan det vara möjligt — frågade hon ho- nom — att ni kunde hafva hört något ljud från nä- sta IIUH, när ingen menniska bor der? Richard Maux tvekar och lofvar henne att ickli tala med grannarne om det intryck han erfarit. Han säger att han skall vänta — tills det kommer igen. Det kommer igen donna .väll och högst förskräckt, som han säger, smyger han sig ned till mrs Preedy för att underrätta henne. Han påstår att det ljqd han hört icke kan komma från någon dödlig; det måste härleda sig från en ande. Så mycket värre. En man eller (vånna kan man hålla fast och utfråga; mon en ande — sjelfva tanken härpå är nog att komma hå- ren att resa sig på ens hufvud. Dat kom emellertid icke håren på mitt hufvud att resa sig, ej heller ha mr Richard Maux' antydningar skrämt mig det minsta. Do upprörde mig visserligen ända till lobor, men det låg ingen fruktan deruti. Förväntan, hopp, nyfikenhet — dessa ord voro do känslor, som upprörde mig. .Tänk om mr Richard Maux af ett eller annat skäl r Londons msaisrisr. gjorde Oinb ett försök att förkorta. sitt lif, i det att han sprang öfver bord, men han upptogs at bealttnin- ge n. En af ile nirmaate dagarna kom- mer skeppet att afgå till Riga för at t leninne åt auktoriteterna derstå- des. Når saken bragts till sitt slut, bvil- ket oj lår gå må fort, skall resultatet meddelas de ryska myndigheterna, nota då komma att begara mördaren. utlenanando. 74 Underofficeren: — För tunnor t—n, Pistol, hvad år det der för ett grepp? Karlen vet ju inte ens hvad ett grepp ar ! Jag tror inte ens att han har någon elagting, som har en auing deroru! Kärloketeekon. Mannen vid af- skedet: _ ic Kåra hustru, når du ekrifver, så låt hvart och ett af barnen sitta en blåckplutnp med fingrarna i slu- tet af brelvet, så att jag kan •e att de må bra och långta efter pappa. Fröjd. Resepoatexpeditören Blixt hade blifvit befordrad till lokalpost- kontoret och slapp sedan det benvår han haft i tio år. når:Ingen att hear femte natt gå upp kl. half 2 och göra sig i ordning att fara med tretaget. En van besökte honom en tid efter förindri ngen. — Nå, hur trife du i lokalpoeten? — Ah; uttnArkt, mycket bittre ån som resepost, Jag får nu min or- dentliga nattro. Men vet du, det allra roligaste jag har år följande: Mitt gamla väckarur, som förut hear femte morgon kl. halt 2 vickte mig med sitt skrammel, ståller jag fort- farande byar femte natt på halt 2. Når jag då vaknar ur min goda sömn och hör det gamla vackarurete gråa- lig• oljud, tanker jag: Aha. kl. Ar halt 2. Nu få de andra lunka upp och ge sig i våg till stationen. Och så vindar jag mig om på andra si- dan och aomnar förnöjd' in igen.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.