J. _ LA | | | | Hafva vt statsbrist eller teke? > _ Powttidningen innehåller en artikol med signaturen G. T. (fioansmini- ' gtorn?), vom klart och med fakta lug- nar do farhågor för on statebrist' vid väta statsregloring, som akonbart ol- ler verkligen byen al ett och annat pressorgan, Elter några upplysnin- : “gar om bränvinatillverkningsa giften t och nvederlagsbrånvin, hvaral framgår, att Sverige har vinst, varo sig att. bränvinet vafärgs eller stannar i Jans det yttrar G. 1. - : Huro ställer eig då saken, sedd ur "atatsfinensiel synpunkt? Skall då verks : ligen en statsbrist vara för handen . Iogalunda! ty icke kan ett sådant ut- tryck hafva tillamplighet på statsreg- leringarna under en följd af ds 80- naro åren intill nuvarande tid, då un» („der dessa är'räkenskaporna —-be- hörigen afslutado — utviss betydan- de öfrerskott I trots al de atora an- visvingar, som i riksstaten gjorts ut- "öfrer don normala budgeten och hrar- igenom mer än 16,000,000 kronor an- vieats till fonden for byggande af pytt riksdagshus, för inlösen af feål- sörkntor, för stalsrerkots kassaförlag samt till fyllande afätskilliga jernvä- garnes behof — eljest tillgodosedda lånevägen — och andra allmänna arbeten, under” det att samtidigt an- slag i stor omfattoîng anvisats för "större byggnadsföretag och, som kändt år, väsentliga skattelindringar kunnat genomföras, - , ot Statebuthållnings-resultatet. för in- Derarande år blir icke heller sådant, att medel- komma att saknas för att med inflytande statsinkomster betåcka beslutade utgifter, 'Så länge öfver- skott funnits och finnas, lärer det icke - med fog kunna talas om statebrist, och sådana öfverskott finnas ännu, om de också helt naturligt äro mindre An under föregående år. . Icke heller för nästa år lärer nå- gon statsbrist vara att förvänta, hu- ru ifrigt man An synes jaga efter att finna tecken till en sådan, ty nästa åra budget är, som vi veta, uppgjord al, att man deri icke inräknat ölver- skott från år 1886, hvilka dock äro © större än hela den fordran, som stas ten vid innevarande års början egde för debiterade tillverkniogsa!gifter, hvilka möjligen icke komma satt in- - fyta.' om © Hvad angår tiden efter år 1888, så lärer det vara för tidigt ait tula om "någon statsbrist, innan ännu något budgetaförslag: för det året Ar upp- jörde, Val tordo kunna inträffa, att för någon tid atateregleringarna må- ate uppgöras utan att man bar att tillgå de stora ölverskott, som under “en följd af år varit att pâáräkna, men saknaden af öfverskott från föregå- ende dr &r långt. ifrån detsainma com atatsbrist, och det“Ar endast vilsele- -dande då derkt gilred benåmsisgen atatsbrist, En sådan kan ju först in- träda när tillgångarna i en budget . Toke räcka „till att beatrida utgifter- Da, så att staten blir nödsakad att genom skuldsättning bet&cka skilna- "den, Vi äro förvisade, att riksda- gen hos oss icke kommer att fast- © ställa: några dylika stateregleringar, derest icke så utomordentliga hän- delser som krigsolyckor eller dylikt skulle tvinga dertill, I annat fall lära vi icke pålägga oss högre utgif- ter än vår skatteförmåga medgilver 088 att bestrida, och om vid något tillfalle i följd af oförutsedda hän- - delser en uppgjord stat icke skulle visa sj utfalla enligt beräkningarna utan lemna ‘brist,* såsom ju förut _ händt, skall riksdagen säkerligen icke underlåta att redan året derpå anvisa medel till bristens betäckande. "Så har riksdagen gjort förut — senast är 1880 — men lyckligtvis har riky- degen sedan dess varit befriad från sidana efterrkkningar, hvilka, såsom vi redan visat, ej heller Aro att be- fara i följd a! en eventuel afkortning afbräntioatillverkniogsafgifierna, Ja! vi viga till och med påstå, att, om en dpi alkortnin lir behoflig, detta icke behöfver hata det minsta inflytande på kommande budgeter, - ty, om det hittills begagnade bokfö- ringssåttet varitsoegentligt déiuti att det upptagit bränvinsmedten till hö- - gre belopp fn som vederborts och om derigenom öfverskottet afstateiokom- aterna fått skyldra med för höga siff- - ror, oû har detta åter verkat derhån, att den statens reserrsond, som kal- Ine kassaförlagsfond, under de sena- re åren fått emottaga större belopp In öfrerskotten med en egentligare bokföring skulle hafva med ifvit, och då är den närmast tillhands liggan- de åtgärden att från reserv-fonden återföra hvad som obehörigen dit- förte. Denna fond blir i allt fall es- ‘fer en sådan återföring omkring 3,000,000 kronor atörre An den var intill ‘1882 och riksdagen får endast tänka sig sortsara i10ed sina omsor- fer or framtiden om fondens står; då « ? | 23 tl. 9j. m, AE | i { 4 | LI Y oa WS fl... 2 Faholm,, . SRantals. ,;:04 sfattsfrifnlugarna för år 1888 fonima under nåftfommans de nowember e< december att fårrättag à uedan! uppgisua tider oh stállen:, FJ Laþelms fågderks Fo tl, n, med begå oket 1009: . - elfug. - — : 14 tl. D f. m, Kidreds foden, hos Jakob Carls- : ov I UDD ‘ ared. AA 16 tl. 9 f. m., Veeared, à gästgiswaregärdeil. - 18 N n, Hlebult, å Lisidisware ården. 19 kl. 9 » n Ladolms soden, à Laholms ho- ' e 1 1 22 fl, 9 f, in, Ofra Karup, à Karupd gästgise > Ball, I Lablass sfeshus, LJ » Votorp, i kfommunal-styrelsens 1 24 tf. 9. | Ma H rum lj j , 25 tl. 10f. n, Neuneskåfo pastorat, à Edenber- a gästgiswaregärd., ; : 28 tl. 9 fm, Torups pastorat, à Si8gärds . > sglswaregärd. 30 kl, 9 m., Uns 18 pastarat, December, — mamolantorets | : 6 tf. 10f. m, 'Weinge postorat, i Welnge socs : enstuga. od : 7 tl 10 fm, Dscata, 'haradstristoarefonto- : re asmfad, .. ‘ 10 fl. 10f. m, falgag tt bastorat, | Sndatorps olhus. : | H - oa 3 Laholm blir skcisningen den 16 des cember fl. 9 Fm. Pr | bör Omändring I fommunalt hänseene de. för Haßlôss so>ken har — skrifwes HA of under gårdagen, — skett i det den af oß förut omtalade, förre fommunalordfôrant den inspektor} Olsson, som afwikit från orten blifwit!: esterträdd af kyrkoherden J. H. \Bjórk, i pastoralet fåfom ordfd- rande. ‘Med [afl aftning för fyrkoherde Björds „person oh förmåga funua wi do ide gilafatt få kombinera det tHe- rifala ‘e fommnnala wdsendet snom foduen.s ‘Men wi tilltå — figer wär forrespoudent *— all det är; [wärt finna någon : lämplig person inom wär trakt för handhaswandet af detta embete. : Kilmanska frigsrättsmålet fammans tråder I dag ‘uti Halmstad à râdhuset tl. | i I td oro) . Hallands. bataljons mötesplats. På Skedalahed, litfom på de flefta md- tedplatser i rifet, har bewåringsmanflas pet bitlils intagit fina:måltider under öppen ; himniel. Ant baten wid rega- wäder (under: fådana-förhåfanden blir föôrderfrvad, är ju gifwet (°° Underoffieèrarune Hafa hitti0s hast för siz upplátna rum i officerarned pas wiljong till imatfat, men jedan nu offi- cersfåren bliswit mer än! fördubblad och debutom KIA blifvit förflyttadt till Skedalghed, “har det för offtcerslå- reit warit omöjligt att widare asstà des- sa rum. Usiderofficerarne suse fålunda bådanefter, I offeende à matlokal, tom- mit ‘i famma otrefliga belägenhet fom manskape,t ty bataljonens 7 undero!fi- cerare hade: omåjligen- råd att bygga matlofal till: fig sjelfwe:än mindre till alla .de underofficerare, sem årligen från andra regementen kommendetas till tjenfis göring wid|bataljonen. > 0 fö = Chefer, major ilman, fom ansäg det ‘wara nôdwändigt att afhselpa desfa otå- genbeter, tog derför fafen om hand o bar "gått till wäga med den energi o raskhet, alt [twä mathallar för bewärings- magnskapet, |‘hwardera rymmande 500 mau, åro under uppförande oc) den ena snart fårdig.: Den gámla officerspamit- Jongen har bliswit bortrullad till annan plats, o<-fomma hädanefter af de deri befintliga fyra rummen twå att upplä- tas till matfatar åt dem of bewärings< manskapet, fom föredraga att sselfwe bes tofta sin föda, c< de twå åfriga för un- derosficerarnes mathållning.; En uy tidsenlig pawiljong för officerarne refer sig ‘pá den: plats, der den gamla stod, oc är redan under tak. Uti augusti mås nad upprättade major Kilman kontrakt med -byggmästaren Wigren i Halmstad om’ uppförandet af dessa byggnader för den ansprälatdsa summan af 11,800 fr, ce< med wilfkor att ‘alli sulle wara I tomyjett frid den 1 nåfta april, | so oo . ör Ur kungdörelse rörande hwad i af- seende & lörjtrifning genom Postwerket af gidolngar och) tirftrifter bår faltagas meddela wi fåljande. - ; Med asscende & omöåjtigbeten- alt på fört tid behörigen effeltuera. alla de be- nåmningar:"å tidningar; o<' tidflrifter fom ' wid 'åraffiftet ' förekomma. år det nddigt atl|desfa beställningar redan wld medlet af nåfttuftundande december mä uad iwerkställes, ot . Endast ji det fall att repvisition blif- rit à pottanstalt giord före den 24 december, }-kan med säkerhet páräknas att densamma skall -genast handläg- as on ' Werkstálles reqwisitionen senare, får- behâálles Postwerket råttighet att, om fådant af ¡hopande göromål pâfaltas, HU den 2 pásdijande januari uppskjuta wide tagandet af de åtgårder, som för reqwi- sitionens tffeltuerande. erfordras. i prdetigt och ärligt handlade uns der dutidge torgdagen kronolänsman 3. A, Secinknuechts 12 rige ‘fon Axel, bwll- Tres gård fen! wid fkarusellen à doftorinnan Flyga= ittade eu portmeuná med In- nelfggande 40 fronor fami derester &f- LL st d ' bod 7 | | | M Et ' 6 fronstängs |. fr I tverlemnade den tigl.katuseslegaren, En laltig tjensteslida, som naturligiwis sfusle wara med pà rollghelen hade råfat slop- pa den mid. sidan om fidan, dä hon ulle betala c< råfade | sullfomisg för- wiflan öfwer fin förluf, når bon märk- le’ den, men få blef ‘glädjen desto stôrre, når hon återftct det borltapade fåret. > y > -Swinpesten. Tin hwad som nåmnesd i wär tidning angående denna splitt ga Hufdem | pit land fanna wlti0- gga alt, enligt hwad oy, telegram , delat, danska regeringen utlårdat förbud för fwenfla fwintreatuts iuförsel till det danffa landet, få långe till deh fjuldo- men ide wisat fig wara fattiftt háfd. i on 4 ll En stark orfanlif storm nied taft- ningar från ôster till wester rasade un- der gärdagênatten I staden och ownejden, na “lägen, tråd afbrôto 8, tegelpannor wirflade /ôfwer "gatorna, förtåjda far- ufter drefwes ur fitt läge, i J Bästadde bugten ‘ [âgs fiera bidewsudöseglare fom: läufade undan för: ta>el ch tåg med töten halfiwågd i wädret oh på Torekows redd lág en norsk slätoppad, skonert fom ffule föfa rida ut stormen iunder Hal- lands wäderd, men med ena ankaret fa- padt måfte den med bottenreswade se- el låta stormen ‘taga fig ut I Halm- "stadébuglen, der den Fe fritt rum taga sig fram. Några sjöoly>er haswa ej “ports, men många fiftegarn haswa gått zldôrlorade under dén swära flormen. gust Carlsfon Dfdrid, gemenligen "Lille ustaf* fallad wardt i lördags mydet ftartt estersöft ‘i staden oh i tadareto- lonien c< Sandberg från Malmdhus län infunnit fig för att bea den långe, för maßstölder efterfölte frisytaren. Men drt war förgåfroed, oaftadt man ganska fålert kan antaga honom haswa wistats i orten helt nyligen. | : Länspolisen Sandberg reste de> ide tombåndt härifrän ty en person som war starkt mißtänkt hafwa stulit en häst å Hâästweda torgda {Kristlenstade tån samt jedan utbjudit- buret Hel iugborg an- tråffades. wid Brotullen och, fedan han wid förhdr fôrst uppgiswit fig wara mas stinarbetare samt sedan förklarat fly mar «ra ofrobat med namnet Carl Emil Lau- ety Maxis Jendfen från Köpenhamn, blef han häktad då signalernentet öswere ensstämde med den mißtäuktes. Sande berg tog farlen med sig vå morgontåget { går till Malmö. I | . st | , Omfring 200 husdjur innebrända. Borrby gård | Jerrestads härad, tillbö- rig. staten, boställe får sqwadronschefen -fwenne jordbrukare, nedbrann delwis i sôndags natt, hwarwid förre delen af grôdan, inventarier, 60 nêtfreatur, 23 hâstar, 55 får, 50 swin och 10 gäß In- nebrändes. Boningslångan oh twåan- dra byggnader ráddades, - Det nedbrun- na war förfäfradt i häradets bolag för 35,000 fronor. sn > | : man | Swedala fifttidne onsdag fattas - des bland andra ett egendomligt beflut, nemligen att de perfoner inom fambhånet, fom i fin wärd emottaga f. kf, foslerbaru från Malmö eller annorstädes, fota för fatt ec ett of desfa årligen betala ti oduen 5 fronor (motswarande wanlig hundskait i de siena städer). Detta flede de antaglígen för att i någon mån er- fåtta den underwisning desfa barn åt- njuta wid förfamtingens skolor. Men år beflutet lagligi? : : Den flora sedelförfalskningen. I fredaga företog8 ånyo ransafning I Mats mò med häftade torparen och fiere \se- delsdörfalstaren Swen Olof Sundsn från Gnarp, Dä Sundin infôrts sade do- maren: , , — Nu år wäl Sundin beredd alt full- flåndiga den bekánuclse hau aflade fôrra gången? Pe , Det. beror. på om domfolen c< ag, åro of lifa mening om hwad jag egt. - : | Derpä upplästes prokoklollet, hwarester Sundin på fråga om han erkände def riftighet swarade: = ‘— Det war ide falska utan riktiga fedlar, ch att Jog befände war blott jdr att besria- min” huflru. - | : - Derpå hördes fom witluen delelilvdf- werfonstapeln "Stenborg och deteftivlons stapeln Quise 0 Sundin wille ’ jäswa wlttnena under pästäende, alt de, dels beråfmat honom hans penningar och dels kuuffat-houom. Såfwet lemnades utan afseende. Wittnena,- fom blott Mulle hôras an- gående påtråffandet I Kungsparken of de 202 fatjta- b0-fronosedlarue, berättade fomftåmmiat, att de ätjoljt Sundin från poliskonteret för att han sulle utpeta, jar han: gömt sedlarne, Under wägen ade S. Sagt, att dat sedan han läll i tidningerne att förfatflningen uppläckts, hade âmnat sánka_sedlarue i faualen, men de. wille inte sjunka, i Derför hade ban gömt dem I en frog, dit- han styr= de fdon ed) fom defans wara Kung6- parken. Dä han fommit tid eu nndane dolo buste à en gråsplan derstäded, ha- de han fogt, "der ligga de" oh sram- - 4 e föremål; fungades långt från |. Ga. gammal voliskund Gustaf Aue- bade t. oc m. långpollfen' major von Segebaden, ularrenderad tin . Statt på fosterbarn. På tyrtoftåm-" 1 , öppnandet pelade jag ut busken, der fed (Det war flansfe de sjelfwa hamn, den senares fon i dagarne asreser till 5 ansialt i Tyskland. flora swärigheter. pel ständigt ligga | iofallt walten, hwars 0 oh id man bewara blott en sserdedel af åggen tins. de låggag I twattnet i Sr fommer fiffen att baftigt föråka 6T med följanda inne | Text: Ur ”fanningeng perla® af 3. I | i i | { iTusirerad font Tie drogs åfmen ur busken elt långt pakel, fom medtogs8 til pollsfontoret cd) wld efans innehålla det efwan- námnda antalet fedlar. at jo RÅ, Sundin, dro’! witlueêmälen rilifga? Ta | ina — Ja, nog fala de saunlug, men Ide arne lágo; det war en "händelfe, att sag fann dens. som lagt dit em,’ MH Efler detta fråda våltående, war ej [mier flåt att spilla några ord på den får- härdade broltslingen, utan öswerlemnade stadsfiskalen målet Yrfande dels dom bår ‘à Sundin för utprängling af fer fl. 50: tronefedlar; och dels alt han måtte får- .mwifag. til Beraljö häradsrált för att der "undergå ranfatning för sedelförfalskning. . —, Har Sundin” något att fåga? — sporde domaren. — Jag hestrider att jag hast falska sedlar oh år det en osanuing, att jag haft wetskap om fôrfalsknlngen. VN Efter hållen åhverlåganing förtlaeade rådbusrätten Sundin, genom eget, af få: tefommande omständigheker styrkt, erläns nande, som ej af senare återtagande fan förringas, safer till scdesutprängling en- ligt 12 fap, 16 $ 1 mom. fraflagen o sulle han för undergäende af rau- afning får delaktighet | fedelförfatftalng tförmilag ‘til Bergtjö häradsrätt får att fluttåmadå der han sist lagfôres. Ett par papegosor har hådat ute i sommar vå major. Gieses egendom | Skâne, hwilket förut näppeligen händt i Swerige.- En fultjädrad unge lemnade. får ‘nâgra dagar sedan boet. Att hâ>- nlug skett. fä fent på året beror derpå att det: bo, fom bygdes på fårfommaren, mäste êéfwergiswas, emedan derl lagda ägg på ett eller annat fått bleswo. för: stôrda. Ett annat bo hopfalte$ wis- serllgen i stôrsta hast, men kunde de> ide blifma fårdigt före ån omfring den 20 Juli, Af färskildt ‘ iutresse år att fe, huru apegojorna wid byggandet af filt bo öft bereda sig sydd mot anfall från fat- ten, På den enda wäg, fom denne mål ligen sulle -wäntas komma, ha de ref upp ett ‘ganska atltningöwårdt fortifika- tiondarbete af qwistar och plunar | olika stäflningar. - Smwinpeften i Skåne. Med anled- ning af inkommen anmälan att { Mals môhus lån swinpest utbrutit bland swin- krealuren bar regeciugen | fredags före ordnat, att föreftrifterna i förordningen den 19 april 1875 angående hwad talt- tagas bör tin fôrefommande-a<h hâne mande af: smittosamma sjukdomar bland husdjuren skola lâuda till efterrättelse jemwäl i offeende à sôrstnämda fjutdom utid def regeringen; uppå anmälan of medicinatftyrelfen; annorlunda förerdnar. Danskarne od) swinpesten i Sfá- ne. Morgendbladet fåger I sitt lördags- nummer att de veterináära myndighr ters ua i Danmark áro betånlla vå widta- gandet of lämpliga mått o steg till fö rekfommande af swinpestens införande från Stine till Danmark, Jnrikesmi- nistern år nn återfommen från en resa, och årendet lår oförlöwadt fomma att handläggas. : : Swenska frälsningsfoldater i In- dien, Ej mindre ån tio swenska fräls- ningsfoldater áro för nâárwarande på wäg 10 Sndien för att der börja ett "fält- täg". ec loda foll till arméns bataljoner, tifjom man i fomrag hår I Swerige fös rewisade sex "srälsuings"-hinduer landet rundt. - Sweriges yngste filosofie doktor blir. ‘nu licentiaten . Karl . Johan Wilhelm Sjögren, fom i desa dagar dispu- terar. för graden. Han är fôdd 1866. Lax till Argentina, Den argentin» fa republikens generalagent i Köpenhamn, om fått i uppdrag ol fin regering att föta få tor införd i Argentina, har med anledning håraf trådt i underhandlingar med FHifferitidendes' redaltör i Köpeu- Dessa ha haft till resultat att tgentina nated 200,000 taråga som ded rit sfola hemtas wid en ulllä>nings- Fêretaget är fögenadt med ganska agen sola til exem- temperatur osltld måfte Hållad \>e nnder e öfver 1 grad. Men tydas fig I Sydanerikas floder. oo Kejserlig jagthumbug. Tyska tid- ningar uppgiswa att den 90-ärige kes- far Wilhelm vå den fenafte tell in 4 Seupark wid Verningerode Rör fet wildswin. Naturligtwls wäga Ide famma tidníngar omtala att «i tilgår få attrdjuren bundna fram tin närheten "of kejsaren, fom, fittande på en stol, I nåder fljutér ned dem, arjag- bjortar, 7 rådjur, 11 flora oc 1 li- agten" föras Smwenfla Familj-journalen Swea, gar ulsändt n:r Topellus. — Smugglaren. En tidg. bild. Af “Johannes Sundblad (forta,), — Uppwaknande, Ditt af D. — Ur det: hemlsghelssulas werld: 111. Man- nen med näsan ([orts.)'‘— Sir Morell Mackenzie, — I lokometiw-werkstadeu, —'Nummerhålten; —Kurlositeter. — Elt hajmete, Al [Pelle Sunuanwäter. Ea’ fwåltfonftnårg "bortduustande"4 För: damerna: Núzra ord i awinne- frägen. Af Hulda DB — För hemmet o< familjens J! fåfångäng skola, — Till tidafdrdrif:" Logogryf. Lôsnlugar, Bresläda. —/ Urklippärernau: Fa= brilaflidans hämd, - Nutidéroman of Karl Frenzel (fort8,). : a » $laftratiouer: Sanningens perla. Ore gfnolmignert för Swea al A. Tengström, — I lokomoliwwerlstaden, : tofla af Paul Meyrdeim, klaren i trå at fonstnären s[elf, — Sir Morel Mac- kenzle.— Nummerhåften. Efter en tafla ' af G. Arsenius, tednad för Swea of ; T. Odberg. — Cu \wältkonstnärs "bort- dunstande," I ES i avi: Ulrikes. - . ) ae Om sunohället af de tyak-österrl- «> klisk-itallenska öfrerons- - kommelserna Ar ännu ingenting med visshet kändt, och Crispi var, som vi i går sågo, på mötet i Turin en förseglad bok i detta hänseende. Ryktena ha emel- lertid få mycket friare fält för sig, SA ‘vill Londontidningen Deily Chro- nicle veta, att en supurattraktotskall varo assluten mellan Österrike och Tyskland, enligt hvilken den förra makten, i händelse af ett tyskt-ryskt krig, skall låta 60,000 man rycka în öfver galiziska gränsen i Polen, me- dan Italieo under samma förutsätt- ning skall ha förbundit sig att låta sin flotta uppträda på Tysklands sida, oc 4 Ryssland Amnar öfra tullrepres- 2... Salier mot tyskland, om vi få tro ot. Wion-telegram Times, úl En 'kojserlig ukas, telegra- på alla engelska iuförselarticklar kom- ma att nedsättas 20 procent och på franska artiklar 10 prrcent, Som „kal för dennn nedsättning uppgifves, att ryck apanmål:i Englaod drager ingen och i Frankrike endast obe- sydlig..tull. Men ukasen kommer ait träffa den tyska handela mycket hårdt, achydetta torde vara egentliga skälet för dess utfärdande. et kan anacs sårom repressalier för de half- officiela Åtgärder, hvnrigenom de ry» ' ska värdepapperen så betydligt follo i värde på börsen i Berlin,” i Från Stanley : ha nya underrättelser ingått. Deha anläudt till Stanley-Pool med ånga- ren Florida, som följt expeditionen uppför Aruvimi, och sträcka sig till slutet ol nugusti. | N Enligt dem befann sig Stanley vid denna tid på andra vidan Mabodi- landet, endast några få dagsmaracher från Vadlai. Man antager att Stan- ley uppnått detta :mål för sin: fard omkring den 20 september, Msbodi- landet ligger mellan 29 och 39 n. br. samt 279 och 299 v, I. Enligt Justus Perthes” förträffliga specislkarta öl-- ver dessa trakter igränanr Mabodi- landet i öster till Akka-landet, som skall ‘vara bebodt af en dvergaain, Pull Mall Gazetto:'berättar, efteron- skilda bref från Stanley-Pool, date- rade i början af september, att Flo- tida blifvit sänd tillbaka as Stanley för att hemta lifsmedel och förstärk- ningar. i manskap: Man trodde i följd, deraf att han! längre fram vAn- tade stöta på motstånd, Hittills ha- de iofödingarno' visat sig vänliga. Äfven dessa bref skildra tillståndet inom expeditionen vem tillfredsstäl- ande. : : : | : En staty öfrer Abrabam Lincoln astäcktes i söndags i Chicago i når- varo al. en otantlig menniskomnrsa. Presidenten Lincolns sonson bevista- de bögridligheten. | - : > Sir Henry Gordon, en aldre broder till hjolten i Char-. tum,” har nyligen :aftidit i England, Han ‘var, som brodern, en enkel och rättfram karakter, ' 00 0 a Under Chartums, belägring och medan allmänna meningen ifrigt sor- drade undskininge afsändande till Gordon ufrådde ban det i det lang- ata. "Han trodde; fullt och fast, att brodern skullo reda aig ändå. På sista tiden var han deromot en af dem, 'som isrigaet uppmaunado till bans räddning, | : | H i : «I vodlåren Eller a Lilla fruns nya patentlås."'! (ied anledning al ex nyligen timed bindelse a '— Vet du, Alfred att det der 0° täcka tamburlisot gör mig med grå Etter eu - ferar korrcespondenten, kommer inom - kort att utfärdss. hvarigenom tullarna *- + i t i ‘ ann
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.