1.• v. att ajornera sitt aiimmeentratle rom tecken till aktning för William °Brian. Flere af dm medlemmar prnsterade mot den behandling han underkastas. Tyskland. Det farljudea att tyska riksbanken i or förmiddags alstagit belåning af ryska atatspapper. Detta utelag eAt- tea i förbindelse med ett principielt beslut «från vederbörande myndighets heats publikation vantades re- dan i lördags. — 13örtven-Zeitung tror att rikebankens ungratt att mottaga rycka papper möjligen Ar ett mot- drag mot den dekret, enligt hvilket „ilar på tyska språket ej langre diakonterades al ryska riksbankens kontor. — Den konsultation, som lakarna i fredags hällo i San lterno, aflags- a ade dess varre ej de bekymmer, som Mackenzie ånyo uttalahom kron- prinsens sjukdom. Det slutliga be- stämmandet al behandlingen hk fram- tiden år uppskjutet till dess mikro- skopisk undereökning företagits. Det fartjenar i öfrigt omtalas, att de tyske lakarna sned ganska miss- tlokeamma blickar betraktar Macken- lies tillvagagångssatt. Sålunda har en af de framte lakarne i Wien, pro- fessor Störa, förklarat, att hela pro- ceduren vore felaktig. Svullne], livat-- al kronprinsen lider, hade endast för- virrats genom d kårningar, undertryck- aiagelareök o. d. Den borde . antin- gen bortskäras mod roten «exstir- petas% salu det heter på tnidicinal- epråket — eller ock lamas i fred. framför allt vore det skadligt att lå- ta patienten resa hit och dit. Frankrike. Sedan det vid Caffareldka målets behaadling blitvit upplyst, att kom- prometterande bref om Wilson blif- vit undandolda från rAtteproceduren, har Rouvier vands eig till Gr6vy för att begära Wilsons fjertnande från Palais Elyst:e. Dertill nekade OK:- vy, som förklarade, au han hellre in- gsf sin demission an skilde sig från \Viltart. — Tidningarna omtala nu i en mycket allvarlia ton tilldragelsen med de antedaterade D brefven från Wilson, som gifter anledning till häftiga an- grepp pi ministären och GreSvy. En interpellation harm vantas från asp- positionen. England. 1 sitt tal vid lordmayorns bankett i toredags förklarade Saliaburry yt- terligare att herekarne och minietrar- te i alla stora stater utan undantag au byka de allvarligaste önokningar om tredela upprätthållande: någon fara kan endast uppstå genom tmaj- liga utbrott af stora folkmassors li- delsefulla kinelor. Illa vidrörde frågan om Suezka- nalen och Hebriderna, livari enighet ' med Frankrike hade uppnåtts; vidare erinrade ban om Crispis och Kalno- kys sympatiska tal. Afrika. Den engeleka beakickning, som af- eindts till konungen af Abbyeeinien kr att medla mellan denne och ita- timme, har på vågen blifvit öfver- fallen och utplundrad af tvina egna tjeaare. Härom föreligga följande enskildheter. flandeleen tirnade vid Jangue pi Tagen mellan 31assauali och Gara. Tjeuarne aönderekuro vat- tensIckarne, men miste, di engels- mannen energiskt satte sig till mot- våra, gripa till flykten. Utan pack- ning och utan vatten måste beskick- ningen tillrvggalaggn den 40 kilome- ter långa algen till 51onkullo. Londons nattsidor. En nutidsbild. Trafalgar Square, en af de mest imponerande offentliga plateer någon europeisk storstad har att uppvisa, erbjuder hvarjc natt @eden någon tid tillbaka ett skådespel, som man ej drulle kunna få se eller ene tillåta på något annat stålfe. den plats der nat;onalgalleriet med sina konstskatter Ar betaget, der Nelsonpelaren reser sig och andra vårdar något oregelbundet blanda sig med Landseere kopparlejon, ett par steg från enaring-Gross-stationen, en liten bit från do stora regeringsbygg- mularna, parlamentspulatset och West- mineter-Abbey, i :rariteten af de olika politiska partiernas glansande klubb- lokaler och de prål:tig:rate hotell - der infinner sig hvarje natt en dyster skara smutsiga och trasiga atackarc, fattiga satar af hvarjc ålder och kön för att i n vad vader som helst under öppen himmel lagga sig ned till ro ... Det år dclvie outmagbart armod och hjelplOehet, delvis föraktligt, brottsligt slödder uf Afventyrligaste slag; stac- kare, som ej få arbeta och som - tör att tala :ned Saltet — avisula der nere bröd- och rtittslösn«, men också sådana, som ej vilja arbeta och med hvilka ett nattligt möte vore mindre angenfunt — sådant folk år det som hår kryper /multnat] vid nattetid. Många af dem Aro glada om de en- dast harva tillrackligt tidningspapper att svepa om sig med, Man, qvinnor och barn ligga om livarandra. En af flickorna som Anna ratt bra håller sig uppe och at de andra behandlas med en viss aktning, kallas «drottningen af Trafalgar Spuare. Tidigt om morgnarne tvättar sig det oordnade bandet i springbrunnar- nes vattenbackar. Mången gång tar sig en af flickorna ett bad inför hela menigheten i Evas latta drägt. Hen- nes hår ar hennes sirnkostym. Men då de sista af elcaran försvunnit eller bortdrifvits at polisen, rensopar Tra- falgar Square från den samlade emut- sen. Omnibussarna och tåckvagnarne fara i tusental till City och en vin- ningslysten menniekoskara vAltrar sig dit utan att någonsin tanka på hvilka arma och elände, förtvitlade och för- dertvade varelser som hår på sten- plattorna haft sitt fria nattliarberge. Detta förhållande år en nesa för verldens största stad, i hvilken rike- domen hopats mer An annorstådes. De ordningen. uppratthållare, på hvil- kas befallning den lilla blotnsterflic- kan om dagen trånges ned från trol- toiren i rånnstenen och trashanken, som står stilla vid ropet: «Move o n'.« skjutas framåt, sluta ihop ögonen för de nattliga upptrådens i Trafalgar Spuare. Man vet ej hur nian skull alhjelpa eländet. På sista tiden halva några menni- skovånner, visserligen mest dräms af begäret att fånga ejålar, vid midnatt dragit hit med stora matförråd för att utdela bröd åt uteliggarns och föra barnen bland dem till sofrum • eller oui möjligt skaffa dem tilltråds till — 120 — — Nej; jag förstår or icke och om ni vore lika fattig som jag eller jag vore lika rik som ni — mon 'fln då skulle det finnas ett hinder. Er son är blott n ågra få år äldre än jag — han kunde vara min bror. Jag mine skämmas för att se honom i ansigtot. Han skulle säga att jag gift mig med or, endast för era Penningars skull. Om han före bröllopet skulle säga ett enda ord till mig eller gifva mig en onda blick, som sårade min stolthet, skulle jag rymma min väg och ni skulle aldrig, aldrig få rätt på mig. 0! Låt ( '813 säga hvarandra farväl — låt oss skaka händer till afsked! Det blir det bästa. Då skall jag aldrig hafva n ågon. ting att förebrå mig. Då skulle jag icke behöf- va lida genom afundajuka personers anmärkningar o ch påståenden, att jag lockat er till ett giftermål med en utfattig, värnlös flicka. — Gud är mitt vittne — utbrast han — att ni (4 . " ingen annan skall blifva min hustru! Ni skall ke u n dfl g y mig! Och för säkerhetews skull, skola 71.. ick e ifva min son eller andra personer tillfälle att någonting som skulle kunna såra era känslor. skola gifta oss i all tysthet. Lemna alltsammans åt m ig. Från och mod denna dag skall jag anse or 4 _ 91 , min hustru , Lägg or hand i min och säg att ni Til l akta mig annars skall jag aldrig mora tro på on ( Pinna. Han talade med on tjugufomårig mans hela glöd. Hon lade sin hand i hans och sade: — Jag är er. något rIlddningehern. Då vagnen våldigerningar. Genom frihet i tal kommit uppstår ofta en ganska hat- och skrift, genom oaflåtliga förenings- tig strid om bryets nödtorft. Ytterst verksamhet och genom parlamentete få lita förmå sig att uppgifva sitt makt vantar arbetaren få sinn klago- föregående svåfvando lefnadssatt. mål afhulpna. Någon plan till grundlig hjclp har Bland Londons fyra millioner in- hittills Anno icke blifvit uppgjord. nevånare Ar likval det djupaste lagret Den förmögna affilreverlden har i sin af proletariatet och af de egentliga rastlösa verksamhet icke bra eller öga förbrytarna då talrikt, att ytterst obe- för denna nattsidor af lifvet i London; hagliga öfverraskningar ingalunda hö- den drager sig tidigt tillbaka till sina ra till omöjligheterna. glAnmande våningar i först:klarna. Hög tid vore det att man akrede Småborgarna ha fullt upp att göra till alhjelpandet at det herrekande med sin egen kamp för tillvaron. ulandet. Vintern står för dörren. Nöden Det kommunistiska partiet har der- vaxar. Kanske skola dessa förenade emot nyligen börjat bearbeta detta makter till sist dritva verldsstadens proletariat för sina andamål. Sedan olycksbarn till en handling som slu- kort tid tillbaka hållas på förmidda- tar med antingen delas nedgörande garna å Trafalgar Square möten, från eller svåra omstörtningar i ~hållet. hvilka en skara på omkring 150 man plågar tåga genom Westend. 1 spet- sen låses en fann med orden: •Vi behöfva arbete eller bröd:« Flera ur babzil k alt:agio; r Ka l t; s e <rnn lr, renta n l a I ie el l er t ho- pen utbringar då ett trefaldt lefve för den sociala revolutionen. Nastan spöklikt går tåget förbi; i nästa tim- ma tanker ingen vidare derpå; tidens flitiga spinnrock, på hvilken så mån- ga obehagliga saker hopspunnits, sur- rår har sk oupphörligt och så bedöf- vande, att det Ar blott få som någon- sin hinna rått ramla pina tankar. Nyligen har skaran från Trafalgar Square med svarta och röda fanor, ina hvilka den frygisku mössan ståtade, tågat till embetsbyggnaderna och för- gåfves sökt få företrAde hos myndig- heterna, fått sina fanor mönderelitna af polisen och titan våldsamheter blif- vit skingrade; den har Alven visat sig hos ert polisdomare och i hotande språk fordrat arbete eller — fängelse! Annorstades skulle man måhända utan synnerligen många omständigheter beviljat deras fordran, hår titskedatle man dem med en hitt varning. En- staka talare yrka radar, på beväpning med kappar, «minst lika grofvu som poliskonstaplarnas battongera, och fli- tiga möten. Ordningsmakten är myc- ket sysselsatt i anledning af dessa ro- reiter. Då regeringen kort före par- lamentets alm öppet erkände de mac- kars uteliggarnas rått till Trafalgar Spuare, viii man nu ej alltför etrungt inskrida mot de tilltag ,som på fått och vis blifvit en följd af detta med- gifvantle. Polisen får emellertid lem- nu dem eskort frun) och åter, hålles alltid på benen af dem. Då och då kommer en underrättelse att en natt- lig rundvandring Ar i verket, och vid sådana tillfallen måste :Uren den del af polismanskapet, som ligger i söm- nens armar, kasta kinderna på sig och tråda i tjenetgöring. 1 lAngden blir detta tillstånd ohåll- bart. London har en större befolk- ning ån hela Skottland, och i stadens östra och södra delar ett mycket talrikt proletariat. Den i London förlagda truppstyrkan och dess po- lismakt Aro deremot efter kontinen- tala begrepp ;inmat) till löjlighet få- taliga i förhållande till de fyra mil- 1 den aktning det stora lionerna. flertalet af befolkningen ännu hyser för lagarna, i dess medborgerliga sinnelag, har vaden sin brista säker- het. Det Ar den fria författningen som burit denna frukt. Ända in i de fattigare arbetareklasserna råder, med all den stamning som finnes för radikala, demokratiska eamhålleiför- båttringar, en utgjord motvilja för Den frysande rosen. Af Catulle Mendöz. Hon etod tnidt på aniValtet, d e- gendomlig och på samma gång så förtjusande. Det var eu mycket li- ten ros på en Ii:en rosenbuske. Hon var så spad, så blek, så svag, att utan icke kunde begripa, hur hon kunde fördraga frosten och den kalla nordanvinden. Men jag, som viste hur det hängde i hop osed saken, blot icke öfverraskad vid åsynen af denna blomma tnidt i gatan. Senaste våren hade en fti i filtrilsdrAgt flugit ofver den då grönskande eltitten. llon hada på ett enda malle kommet att vidröra marken med sin fotepote och der qvarletnnat våren efter sig. Och Blomman knoppades, slog ut vi kommit from till snarlikt, och min alskling böjer sig ned Urtar blom- man och löser upp sitt guldhir al- ver henne. — 0, hur hArligt det Ar att bada i solskenet! utropar den lilla rosett på enöråltet. MON.M.■ ' anbelsitubtrrättelser. Cmörvanrinabeu. (9tapport fr. 9r. Volma 10 nommtber 1887. etriör. Partnaberna balata henna mula. titt OU af odnorate Ropeutjamnenottringar matt Demoraliftrabe. 9lotcringaraa malle betrattae forn nominella. ende ingen topluft finne• otta tet mrfta af und medan. fleppningar flor °gled Mained lu nomember. embeljanDlarnte noteringar ara; avta fint berregarbalniör 20-88 Ort. amt 0:0 76-78 „ 1:114 !lafs :neje:if:nor 78-86 „ 2:Dra „ 63-67 „ VartnaDen bemoraliferab ad; otmerfelb. Köpen/tama 10 flarnet:iber. erefdinatictsförtntapnt tmarnotrrinaar are 66c 100 Dann Palp.: 66r iv° Imenfla ftu p. 1:fta f1afj 98-1u4 tr. 83,31 85,41 te. fora „ 88-92 „ 74,81— 78,21 „ 3:Die „ 74-80 „ 62,111- -68,U t „ 4:0e „ 86-7U „ 56,11-59,61 „ 5:te „ 54 -60 „ 45,91-51.01 „ 100 banfla Palp. = 117,84 ftrenf1a Zeneenien flau. octsbory 10 nomember. emörpriftn hittftilbel fldUa fig, enligt Sören Clerrel noteringar, itilunDo: tonlie perrgarbelmor 85-91 öre. .o MC/nipor .11)—tlö 2:Ora flop jrnör 70-76 99bittnabene tuben. afgjorlt Dålig, prtfen löpe. epanindlimaanaDtn. Dagens noteringar aro: iamete: immat, maganor utbiu. Des titl 11: 75 for luU lila. jrnenft, (128 (tölp.) har betalts nieD 81 for 10U !g. Dito om 1415 1151p. ungt bar följare titt 8: v3. ilrter, fob, 10: 28 för 100 tg., fatjute. A)atre, parit arias, af 1856 dra flört bar om- fatta till 7: U5 for tuö !g. emu: arta D:o af 1587 åra NO Par betalte MO 7:87 för !ou fa. Ja ramin. 9toteringen ör ojotanoraD 105 tr. 60 öre för 10u liter, too procentigt. t». sa. I. och vissnade aldrig. Men hon frös, hon darrade. Hon var am ett naket barn i en med frost betäckt vagga. Och den lilla rosen sade: — Ack, min herre, det fine icke något törtArligare öde ån mitt! Ack, livarför får jag ej vissna och dö som do andra blommorna omkring mig gjort? Ty vinterns isande andedrägt, •■ •1..•••••• som ej kuli döda mig, kommer blo- det att stelna i mina ådror. Tusen kalla isnålar tränga in i min innersta marg. Om ditt hjerta kan kanna medlidande, så förbarma dig öfvcr towinpeftele iitl fullftåntigante mig: Jag beder dig derom. Laga nf mått !Cm: t Dadelö nummer gierDa att det blir varmt omkring mig, om ornitårnuantt om frotujjuroonutt tunna det också vore för ett ögonblick: Allt Ini nu match, att mil obbuttioncrt at hvad jag eger af skönhet, al doft Stlintern, Der fjurDonten våtlobs förefin- gifver jag gerna för en enda blick noa, bi2ca huta utrittateA att Cblieortafett at sommarsolen. war tarmbrianina — tagan 'ont talt Ni kan förstå huru denna bön rör- fan upptomma lientnit barrning, i rna* de mig. Men huru skulle jag kun- gett infam:to beriltitimor, stnebitar act? na hjelpa den lilla rosen? Kunde botat — DivariacttOill intlantmalien upp,. jag bedja molnen att de skilde sig rommit. Salceei 'not ttutnpeit att åt, så att solen finge skicka en enda befara ber, bå båta artrrina:erna fun- vann stråle till jorden? Ack nej, ne "allt och bakom den bleka, dystra vaggan fans ju för öfrigt ingen varma. Jag ville skynda in i den nerliggande Vexelkurs skogen, samla torra qvistar och ten- ila en eld runds om den frysande hos Hallands Enskilda Bank, blomman, men den disiga nordan- vid försaljning vinden skulle hastigt ha slAckt lågan och kringkastat glöslen. livad skull jag göra? Skulle jag virra tvungen att ee den älskliga bedjarinnan lida hela vintern igenom? Nej! — 0, lyc- ka! Jag har funnit en utväg. Jag skyndar in i det hus der trim vin- inta bor, min ålskling med det guld- gula håret, Jag berättar för henne hvad som håndt mig och förklarar min räddningsplan. Hon kastar en mjuk pelskappa öiver sina axlar och fruktar ej att följa mig. Snart ha — 117 — — Jag skall behålla obligationerna — sade han — och jag yrkar på att ni antager anbudet om min vänskap. — Lofva mig då — sade don unga ladyn — att ni icke skall taga något steg, som komprometterar min faders aktade namn. Lofva mig att icke visa obligationerna för någon främling. — Ingen skall få se dom utom jag sjelf — sade - mr Holdfast, i det han öppnade sitt kassaskåp och lade dom i en lönnlåda. — Och nu — fortsatte han — anse mig som er bankir, och drag på mig femtio pund. Här äro de. Räkna dom. Inte? Nå väl. Räk- na dom då, när ni kommer hem, och tag väl vara på dom. Ni känner föga till menniskornas ondska. Det går icke en dag, utan att ni kan läsa i Londontid- ningarna berättelser om, huru fruntimmer blifva plun- drade och bestulna. Låt mig få so or börs. Det var en liten stackare till börs! Ni kan icke få rum med hälften af ponningarno. Min kära unga lady, vi må- sto vara litet praktiska. Tag min börs; den är vis- serligen för stor för era små händer, mon don är än- damålsonligare. Se här. Jag lägger in ponningarno nu; tag nu hem dom säkert. — Hur skall jag kunna betala er dom igen? frå- gade don unga damen, rörd af hanes frikostighet och vänlighet. — Gonom att säga det vi äro vänner — gen- mälte han — och genom att lofva mig, att jag snart får se er igen. 313 1.7r Londows .satsmor. ( 14 d. d. . London (å vitna . ( 14 d. d. . Hamburg ( å v ie, 18,22 . 18,25 • 89,10 . 89,20 ( 14 d. d. . . 89,10 Berlin • . 89,20 ( å vitna ( 14 d. d. . . 71,87 Paris ( å viga . 71,97 ( 14 d. d. . . 71,87 Brassel ( å rusta . 71,97 ( 14 d. d. . . . 150,45 Amsterdam ( å vi„a • . 150,60 3,80 Newyork ( å vidta . Stort HAST-uppköp! För att uppköpa 40 a 50 st. stora vagnshästar inträffa under- tecknade å nedanniimnda ställen och tider, notni.: å Östra Kamps gästgifvaregård Fredagen den 18 Nov. kl. 10 f. m. i Helsingborg å utatällningaplat- sen Lördagen den 19; i Engelholrn Måndagen don 21; å Åstorps gästgifvarogård Tis- dagen den 22; å Wallåkra gästgifvaregård Ons- dagen den 23. Vi betala högt pris, men må- ste hästarno vara från 10 qvar- ter, 2 tum till 11 vador höga; och mellan 4 och 9 år gamla samt med hög gång och för öf- t felfria. M eyer„lörgen Jörgensen, !Asab. fr. hiath, tr. Köpa:Alava. annonser. Ordres otnottagas af Elof Mil- ler i Raus. 995
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.