nib jaalt en nebfaUen felefontrat, fem intro lotå i en af t e elettrifTa trålacne, hwatan ben glåtbe bragt i niårtrets tfn fårbigåente arbetare, fem mine un- Utlåta tenemenet, fid en ftterft mått- am elettrift ftåt. ,an fårmåtte ej H ippa filt tag, eth milan bråtar röt- ta af band båta fåneer in på benen. Unter bane trantpattiga ruUningar på matfett tont anfigtet af men i tontatt mab :tåten, tom brAnte ut bd ena ågat. twarbelft tratta beråebe hand tropp got ten forn en Mlf. Tåget blanb aftåtarnt, jom får att fåra råtta ben otydlige fattats tag i bana arm, fict en få hattig nit, att man fruttar för tand kf. inttligen lfdated ten [lodare arg betaren flita fig löd, men tillftåntet år bcPP1611. tla årta cunnitanft ;redden böll tabun panor Cbrch 1 ett tyda t fag; han preDitabc ;mutism om huru tutstts: Det år att — ba en go b råtta i ett tonligt budhån. 3 låneurelfend fetnarderifitteife, broatom tut pa annat nalle i fann:gen krana en tortfattaD retogårelfe angeen- te te toigtigafte puntterna, kettomma några uppgif ter, rthante mår tratt, bomil. ta wi löt ett bsonblid Rola taga oh friheten namne theRåDa. — Det he- ter fakta pl tal om Dc bånrater, fem men antratate till törbattentat af ar- fetehånarne, att De utan petat= wo- 'rit bl. a.: •Knappstrupsrasen, tånnetednaD ge- nom fin gula eller Rimliga fara. :If. temlinaar hårat rinna° men i Dc töbra t flarn; af lånet. Mc äro ganfta em- tfdta, tom låttföbba, uthaUisa Djur, men paja till Plit af fin tinga troppat:u- tet ed; etta ticna ben men för Littare hut.' ,mab nu fårn ftafningett af vad te- teåtfar, ja beter tet Da "Knabstrup", - tetani) efter ten berregårt i minerna e bwarifrån be teba filt etriprung Met mar ca major Fula f ont ter uppamma- te rajon, uriprunaligen anbalufift, och intötted Den pi början af 60-talet bit u. Möller till lånet af ryttartittaren å Stottorp, tent utlöpte en of tt to- loijatafte bingflar man mål nagonfin jett eller får gata inom Linet, af bul- ten bantad Det mara mnubc. — Men war mfdet probuttim ed, aftotnman tun- - nerligen goutera°, ja att inom tott fans en midja beRållare af 14ra°, från hwil- ta agate; en fiffig af tomma, jons inatt ut:en:tate bruarje annan, tårftilt ten ;raffiga 5fingeraftn. Men nian begicl till slut bet flera felet att ettrig trotte, ta meb andra bake, utan Det runat Staafftrup meD Analbur, lå att tiU fin Data, jom föl och i fin titigafte upp- :oart fadda :vaden, t all lynnerhet hmaD [linnet betruffar, tjur, börjate mi- na fin rutit. Sig fetan tre anwant:13 några år i arbete eller å mågar:te far- mantlated manligen te förut harmoni- Ra proportionerna till te moll tiegraciåta man turat :anta fig. stort bufwub, teet tut, upphöjta tanter, tåliga hen, madlaute ding, ömtåliga för bwarje Page jiuttoat gjorte tem till gut allbe: led omoiliga och ettan i mebio af 1870- talet börjate eit reattion inträta, jom gaj fig rutt Utigenom att Det lgetabed ja in hinae4intoot i orten, om od ide of Den uttprungliga gota rajon, fen mål nu år utböb. glesan 1880 war .Rnattizubirajtad la ute ecb jetan ten 'tun bar tet enbett unDantagewid någon paraing mar Dglit qinart, cm ide ma Imning meD tio af annan rad. tifilenbet alt be Ratle tuarci 'cm. Mia', [anhållna cch uthaliga tjur, år falunba fulltomligt orittigt, fpeciett bwab bet fina betrå Rar, tu efter 12 årå åker lic gnabftrufabånen manligen ej Dug- lig till någonting i arbetåtnåg å en egentom, lom talfruar goba remier. tal om tein- ed? (Mul-få:du inge- jtåtlena af biotite funitod 40 ingrep, Otta° alt af De på Intakt befintliga upp- gift fattad från Cabelme, fögteri ont be ber waranbe, 7 till antalet Oriftvitt3 i fammanbang tneb ciftgittueri.ajfibi tun- na uppliva att atminftone b( 6 haft gångifiverirbrelie .tet fig fårenabr: ,mab torgtagarite angå, få »åltås Det att torg- tager atbålliti, å klant) mara Mien, i Yennell6f. Men år bbb tör långejetan och bar egentligen ettrig erifterat. Dm fitta lertmad Den uppgiften får tifrigt att under år 1886 fångetta från Uarberg af fbi får 3,100 tr. Uppgif- ten beftribed ide, men hma bar 1886 meb en fentårdberåttelfc får 1881-1885 att gåta'1 eda få litet lent att tala ont att Venerna tallonte jerntvåg åpp- nabee tår grafit ben 19 Sept 1886 oe- gentligt! Can urflott Rall mål i all logits namn mara ett afflutabt bett utan att Uri intlantaG något tilltommante jom efter etrieteee flat tillbragit figr 2etta år enbet i (olikt bwat efter ett flygligt genemicenbe af ben a ctuffa bidra lunta n, funnite flå i ftrib meb tok linnebom om tet Opctabe, fem ju i fig Helt ej år något witare af wigt, men bod trål Liter tala om fig. ZifIfittitutteriuären hr St. iSefer- berg jat( faten uti förut niebåelat en lit:tante befattning i Cöteborg ed; bar ban, enligt ban tvi erfarit å safttåg tråg, att ban år beftåna för platfen, men, på fåretennten anletning bar ban i går på telegrahR måg återtagit fin an. fåran. Ny skandal och för- falskning. 1 untindags biktades i Malna; på åtal af stadefiskal Aecban och tillfölje rådhuerattens utslag, diekterren vid cellfängelset deratädes, iminenen Pan- tas Lagerberg för det han rid redo- risning af fångars arbete tillgodo fort fängelset och ftingurne lägre belopp rin han i ligrid emottagit. Såsom medveten om förfalskningen stod vaktmästarett G. E. Rockström derjemte tilltalad. För målets utred- ning uppsköts raneakningen till den 19 dennes under hvilken tid kapten Lagerberg ,kullo fortfarande i häkte förvaras sund Rockström vid hemt- ningsäfventyr instAlla sig. De närmaste otnetåndigheterna vid denna sorgliga sak, som inom Malmö ~hålla väckt stor sorg och bestört- ning, enår kapten Lagerberg genom sitt sympatiska väsende har forvArf- vat många vinner, åro i korthet föl- jande: Den 24 sistl. oktober ankom till chefen för fångvårdeetyrelsen, gene- raldirektör Wieselgren i Stockholm, en anonym ekrifvelee, undertecknad N. N., deri kapten Lagerberg och vakantistarne Rockström angåfvos för att på allt annat an årligt sått för- valta de inkomster fängelset hade af långarnes arbete. Som bevis på an- gifvelsene befogenhet anfördes i bref- vet, att, ehuru Malmö valeqvarn be- talade 3 1 /, öre pr et. för hvarje snek, som för (planens råkniog å celltängel- set tillverkades, hade under tiden linne tjenstepligt. Hen hade ej fått från 1/4 82 till 1 november 1885 priset någon del af det undanhållna. Detta å pickar nivå' i arbetsjournaternn vitsordades af kapten L. som (Angelmete motböcker upptagits Af en etter förhöret gjord granek- öre. ning af nrbetsjournnlerna och fångar- till blott 2 Det ena öret skulle kapten Lagerberg nes motböcker framgick att 31 okto- sjal( behållit och derigenom under ber 1885 siste gången krediter:d/12 1,', otvannAnintle tid undansnillat Irrin öre, derefter 3 1 , öre. elset och fångarno tillsammans mel- Sammanlagde hade från 1 april 1882 lan 5,000 och 6,000 kronor. Vakt- till 1 november 1885 i fängelset till- mästare Rockström ungars såsom med- verkats slickar lör 16,464 kr. 2 öre, veten om undananillningen. och hade kapten Lagerberg deraf för Med anledning håret nedreste ge- egen del behållit 4,704 kr. 8 öre. neraldirektör N‘ ieeelgren till Melina Det icke redovisade beloppet lår och höll förhör å cellfångehmet den 8 redan vara betäckt. dennes med 'hål kapten L. som vakt- Kapten L:e familj Ar förtunkt i den mimare Rockström. djupaste sorg, så ock hans talrika Af det vid förhöret förda proto- 'renbete. kollet framgår följande: Kapten Lagerberg erkAnde vid för- höret att han på våren 1882 ingifvit anbud till Valsqvarnen att å (Angel- act tillverka stickar för 3 ii, öre stic- Chicagoanarkisternns afrilttning. ken och hade sedan muntlig Ofverens- 1 fredags middag försiggick tafatt- komtnel-e om sticktillverkning :ill !tingen. Slågtingarne sökte få ett detta bris uppgjorts mellan kapten sista samtal samt håktadee, då de L. och Valaqvarnen. Vidare förklarade kapten L. att vägrade letnna fängelset. Dc dömde hatt ej underrAttat konungens befall- buro nya svarta drigter. Fischer ningeharvande om don träffade Ofver- sjöng i cellen marseljaecn med högan enekommelPen utan blott inletunat röst. Då han hörde larmet vid 'scha- förda arbetsjournaler och tångarnes vottera' uppförande, berättade han motböcker, deri priset pr sick upp- dödsvakten om sina ungdomsdröm- tagits till 2 1,', öre under tiden från mar i Tyskland. Fångelsete sheriff förde processio- 1 april 1882 till 1 november 1885. Det öfverskjntande öret hade kapten nen till schavotten, Spiee, Fischer, Engel och Persons betrAdde med fa- I,. behållit. Då konungens befallningshalvande sta steg schavotten. Alla voro döds- utan !Inmarkning hade godkånt de i bleka. PA Spies syntes ångestsvetten journalerna och motböckerna kredi- perin, Platons bet till samman"! terade priserna, hade kapten L., eon, (Anderna. Fischer tycktes allra mest han förklarade, ansett sig, i egenskap likgiltig. Då snarorna fastgjordes, af arbetegifrare och då han genom ropade Engel: allurra för anarkin:. enskild ötverenskommelse kunnat be- Fischer sade, att detta vore det lyck- tinga sig ett högre pris ån vanligt, ligaste ögonblicket i hane ht. «Per- berattigad att behålla det öfverskju- sons började ett tal, då falluckan drogs undan. På Persons bröts hals- tande öret. PA fråga af generaldirektören, om kotan, de avdra stryptes. FAngeleet 'omgafs af tusentull personer. kapten I,. hade kannedom, om de af Ett telegram innehåller ytterligare fångvårdsstyrelsen meddelade före- skrifter om hvilken andel af arbeta- följande detaljer: Persons dog ge- inkomsten direktören egtle att talga- nast, de öfriga först efter sex minu- SArakildt hade Spion en hård dorakna sig och huru denna vetskap ter. kunde förlikna med hans tillvågagångs- dödskamp. Före exekutionen drack eAtt, svarade kapten L., att han kände Engel ett glas portvin, Spira tog ett till föreskriften, men ej i denna sett glas renskt vin och rökte dertill en något förbud att söka förskaffa sig cigarr. Alla hade under sista natten De afslogo preaterligt högre inkomst för Pitt besvår, att för- sofvit gode. Spies och Persons ryste skaffa arbete åt fångarne. Vidare bistånd. förklarade han, att som valeqvurnen når do bundos. Exekutionen öb er- lemnnt alla materialier, hade ej den varades af omkring 200 åskådare. behållna delen af arbetspriset varit De lifdömde voro alla dödsbleka. godtgörelse för förskjutna muterialier, Mest fattad var Persons. Spies ka- men vidhöll han att hon ansåg det stade en stnårtuppfyld blick Giver mintda öret vara skålig provision, till Askådarne, som om han sökte någon. Engel pratade skamtande. Då Spies hvilken han egde rått. redan hade kåpan öfeer utteigtet, ro- På frAgn förklarade han vidare, att pade han: «Vår tystnad år magtigare nnledningen hvarför han 1 november An vårt tal.. Persons vande sig till 1885 upphörde att blott anteckna 21 '2 scheriffen med orden: dit folket hö - Gre i tAngarnes motböcker, och från ra våra röster . . „ . al det samma denna tid krediterade hela det be- föll falluckan. Den menakliga rått- komna priset eller 3 V, öre, vore den, visan var tillfredsståld. att lian dymedelst med egen förlust ville öka vaktbetjeningens och fån- Frankrike. genes nedgående inkomster. Under det att hela Europas upp- lian förklarade vidare, att det be- inårkeamhet var riktas mot Berlin hållna öret under åren 1882-1885 och Sau Remo och man trodde, att förskaffat honom ungefår 800 it 1,000 den en längre tid skulle hålla sig der, har Paris återigen helt ovantadt kr. om året. Vaktmästare Rockströtn bestred på dragit största uppmärksamheten till det hemåt:Idag° hvad som i angilvel- sig. Och detta af lått förklarliga ee) lagts bonot) till last. Han hade skål, ty i tyske kronprinsen. helna- visserligen debiterat valeqvarnen 3 1 , tillstAitti torde knappast under den öre, ehuru i journalen och motbik- manntste tiden ske något våsentligt omslag, medan man i Paris tyckes kerne ej antecknatsmerån 21 öre, men når som helst kumlet motse hludelser, hade han derom fått befallning af kapten L. och ansåg det derför vara som helt och hållet lörindra den po- ~ltriE t5. - 124 — — 121 — drottningen; han deltog i sällskapalifvet. Hans son ville icke dela hans lycka; han var ett törne i sidan för det nygifta paret. Vi fortsätta vår berättelse med begagnande af onkans egna ord. — Jag gjorde allt som stod i min förmåga - sade hon — för att försona fader och eon. Jag gjor- de ursäkter för Frederick. Jag sade, kanske Frede- rick är i skuld; det är troligen det som gör honom så bekymrad; du är rik. Jag behöfde icke säga mera till en g ädelmodig gentleman som min man. Redan följande dag omtalade han för mig att han haft ett allvarsamt samtal med Frederick, som erkänt för ho- 130n1, att hatt var djupt skuldsatt. Hur mycket? Tu- sental. Han visade mig en lista, som jag knappast e j å g På. — Skall jag betala dessa skulder? — fråga- tie min man. — Naturligtvis — svarade jag, betala dem genast och gif Frederick rikligt med fickponnin- gar. — Det har jag gjort redan ett dussin gånger - sade ror Holdfast — och han bar alltid lofvat att bätt- Sak samma — sade jag — kanslit) han ra si g* håller ord denna gång. Betala hans skulder ännu on gång och låt oss alla lofva lyckligt tillsammans. Det Var min enda önskan att vi alla skulle vara vänner, och att Frederick icke skulle hafva någonting att fö- rebrå mig, dorför att jag gift mig mod hans fader. Iland skulder blofvo betalda och mr Holdfast förde byt son fram till mig och sade till honom: — Frede- r) nk, du har donna ongel att tacka, för hvad jag gjort dag, Du kan nu med heder hålla ditt hufvud uppe. Tro veckor senare var Lydia Wilson mr Hold- fests hustru, och hans son Frederick var i okunnig- het om att han ånyo gift sig. Bröllopsdagen var just den dag som mr Holdfast två år senare fanns mör- dad i n:r 119, Great Porter Squaro. TOLFTE KAPITLET. A ftonmånon fortsiitter berättelsen om tragedien och boskrifver det skamlige sätt, hvarpå mr Frede- rick Iloldfast uppförde sig t sin faders hus. När on man af mr Holdfasts ålder och rikedom gifter sig af kärlek med en qvinna, som är trettio år yngre, beklaga honom vanligen hans vänner och för- utspå att den dag snart skall komma, då han vaknar upp ur don dröm, hvari han invaggat sig. Hvad kan man vänta af en varmblodig Maj och on kallblodig December? stiger man och är mycket obarmhertig mot qvinnan i fråga, om hon råkar vara fattig, såsom det vanligen plägar vara i dylika fall. För henne är det omöjligt att vakna upp ur sin dröm, ty man anser henne hafva haft ögonen mod sig och mod list lockat don stackars mannen i snaran, med ögonen fästade endast på hans penningar. Donna slutdom är alltför ofta sann. Skönheten, som uppoffrar sig sjolf på mammons altare, är intet nytt ämne för en författare eller en målare, hvars sa- 31 Ur London. neysistin. litieka %tinningen i Frankrike. Sannolikt måste kritninelt åtal an- målla» mot Wilson, och i så fall be- farar tutan, att president Gt6y dra- ger sig tillbaka. Ny undersökning ar mot honom inledd med anledning af de förtal- skada brer han i denim ordeneskan- dal företett. Tidningen ',det nittonde århundradet» pAetår rent ut, att Wil- son mottagit 600,000 franc, af den så mycket omtalade, orAttvist på dår- hus hampArrade barn de Seilli&es mot att denne fick klAdeeleveranser till armån. Tidningen angilver nam- net pi dem, som betalat summan, och erbjuder sig kunna bevisa sitt påstående. Denna tidning var det Par;eblad som först afelöjade Caffa- relskandalen, och det har sedan gif- vit polisen många fingervisningar. Enligt senaste meddelanden har utgilvaren af tamda tidning, hr Po- talis, varit utsatt för ItAntd i det ge- nom nattligt' inbrott en del papper, som rör Caffarelskandalen bldvat ho- nom beröfvade och han dela sades blifvit nattetid öfverfallen och sårad. Troligen var det meningen att be- röfva honom några vigtiga handlin- gar som han i deputerade kammaren förklarat sig icke våga lemna hem- ma, utan bara på sig. Hjelp tillkom emellertid, så att försöket inissI7cka- des. Pomba påstår öppet att det år Wilson 80(13 tiaminet Ofverfallet. Det tysk-ryska börskriget. oJournul de St. Peterebourg. veder- ligger tidningarnas påstående, att det finnes ett dekret, som förbjuder diskontering af tyska vexlar i ryska bankfilialer, Tidningen anntArker, att det blott år fråga om en redan för 15 år se- dan utfårdad föreskrift. Banken till- (åter tvårtom tyska vexlar med be- kraftad öfvereåttning, kvarest ingen börsnotarie finnes, då andra notarier stundom vAgru ött prestera vexlar på ett icke ryskt språk. Tyskland. Beträffande tyske kronprinsens sjuk- dom, har nu d:r 51ackenzie gifvit sina förhållningsorder. lian har ytt- rat att ktonprinsen bör öfvervintra i San Remo, der klimatet Ar gynsatnt. Krause skall fortfara med behandlin- gen och vid stor fara företaga en tracheotonti. Ont nybildniugen till- växte, skulle han ejelf komma till- baka och taga ut ett •t,cke. Professor Störck i N\ ten har der- emot i en Wientidning publicerat en artikel, deri han på nytt helt och hållet utdömer d:r Mtickenzies till- vågagångseAtt samt anser Krause va- ra för ung kirurg för att vara kron- prinsens vårdare. Siffror som tala nonsens. (er Kasper) 1 ålskande par begett sig kl. 2 en eftermiddag i båt ut till en 3tnestare på strömmen. 4 minuter efter det de lemma land anropades ile nf en 5iuin varelse, som bad dem taga med en Glunt ut till fartyget. Qvinnan var den unge amanuens mor, ajelf var han styrman på fregatten. — Kors för 'Uttalen, så når hade jag glömt instrumentet'. utbrast styr- mannen, når Han blef varse aln mor. Du får ursåktn, :dikade Lti, fortfor han, men vi måste genast vånda om. — 9tacke sjöman åro atåndigt lika slartvirTa inföll flickan förargad. — Se så, skall jag nu få en por- 10n ovett för en småsak. Sj11 hin kan inte minnas allt enl noga. — Kåre As12, ta inte så hett vid dig! Jag tånkte p.11 13, som alltid är ett olyckligt tal. 'Vi voro jenit så många som toeo emot dig, når du kom tillbaka iltikinreean var då slut, och sedan dega har så mycket gått på tok för mig. Bland unnat har jag forlorat min vackra ringrast, åtenin- stone åro 15er borta i det högre re- gistret. At sorg förlorar jag nog re- sten nu, når du reser. — Var vid gode mod, kåra Lotta, allt skall gå som 16y, den lilla hun- den du tick af mig, ska' bli din tröst! Till :låsta vecka stannar skeppet, sa' kapten i går, men då bitr det ta mig 17 i våg. Till dess ska' vi vara mun- tra. I detsamma törnade biten mot en boj och kantrade. Den 18-åriga unga fickan och hennes (astman, Dom nyas lylt 19 år, föll° begge i vattnet och omkommo öinkeligen. Den 20 ok- tober båddades den graf, i hvilken de nu hvila. Ituarithanba. cigarrboden. Ilar fröken ci- garrer at sorten Germania. — Tror jag detl De åro dc bitit,' cigarrer man kan tå. Jag har af sista skörden, och den år alldeles utmärkt. — Jaså, det var bra det. Jag år fabrikanten. Ni sked att dc voro dåliga. Jag år glad att höra af er egen mun, att Jet var ett misstag.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.