tar på .gubben., ty ingen, fnetån nln• ga, många hade förse t, kunna öppna detta ceroliskrin« mer ån «måstnren ejder., gamle icarngubben, så sorgligt omkomne, Pehr Larsson d. å. i Stnck- nrp. Max. Inrikes. Tyske kronprinsens sjukdom. Då både den partiella och totala exatirpationen af etruphufvudet nu år detmitivt uppgifven, dels efter la. karnea råd, dela på grund af kron- prinsens och kejsarens beslut, har det nu beståtnts, att kronprinsen ekalt stanna till våren i Villa Cirio i San Rein° under tillsyn af läkarns Ho. weil och Krause. Om sjukdomens dodliya utgång sy- nes inett trifrel råda. Etter d:r Schmidts förklaring gå liOcarnes enda etrifven för framtiden i syfte att ef- ter formäga dimpa och fördröja kraft- artade nybildningar och el vidt möj- ligt år hindra de qvåfningeanfall, som skulle kunna nödvandiggöra ett snitt i luftstrupen, hvilket dock endast kunde betraktas :som ett palliativ. Kronprinsen ekalt Åtnjuta största möjliga lugn, men tillika så mycket som möjligt uppehållit sig , i det fria, hvilket låter mg göra i San Remos milda luft, der för närvarande råder det hårligaste sommarvåder. Med biinsyn till det lokala onda år be- handlingen med is och hållande af riktig diet föreekrifven. Enligt d:r Schmidt' förklaring år kronprinsens anmana' befinnande förtraffigt, och han bir sitt tunga öde med manlig fattning. — San Remo den 16 november. I går natt inträffade en gulaktig ut- flytning ur etrupliufvudet. Svulsten har sjunkit och kronprinsen kande tig vasentligt l*ttud. Frankrike. Beträffande Wilson och hans för- hållande till Seillii..reeka maken med- delar måndagenuturet af Le XIX:tne Sii:cle nya upplysningar. Tidningen berättar, att 1. d. pubsprelekten An- drieux haft ett samtal med tidningens ntgifeare, Portalis, och derunder medgifvit möjligheten af, att doku- mentstölden hemma hos Portalis och öfyerfallet på honom kunnat vara föranledda af chefen för eakernets- polisen. Andrieux meddelade Alven under detta samtal, att både Gråvy och Wilson förklarat den Seill&eska vexeln varit betalning för aktier i La Petite France, N% ilsone tidning. Le XIX:tne Siccle tillger naturligt- vis att detta Ar lugn. Tidningen omtalar vidare, att 1. d. guYernereu i Algicr, Albert Gnlyy, en brorson till presidenten och se- natorn, samt Uon Grevy, medicin af högsta domstolen hade mottagit 15,000 francs at on notarie vid namn Georgeon, f. d. generalrådsledamot i ett departement vid Vogesernn, mot löfte att skaffa honom plats vid Credit Foncier eller vid någon jern- våg. Då Georgeon hvarken fick platsen eller erhöll penuingurne till baka, hade han untualt Lt:on Gasas för polisen, livarefter summan åter- betaladee och saken uedtyetades. Detta nya afelöjande har naturligt- Tie väckt stor uppenarkeamhet, helst det åtföljes af brefkopior tn. m. Nordantallet på Portalis, x IX:e Sieles utgift are, ferefyntlee af en person. som vid förhöret nu uppgift/it sig heta Pntil Sarctoni och vara dräng hos en hesthandlare. At- tentatet Lade utförts med en nineri- knnek .ttintikillere. Som orsak till anfallet uppgal han, att han lille hamna" 1,å Portalie, emedan denne förliden lördag, då han mött honom på Rue Saint-llonorie slagit till ho- nom med en kapp för att få honom att vika åt sidan på trottoaren. Por- mbs deremot förnekar, att han nå- gonsin förut sett mannen, och har styrkt, ntt han den uppgifnn dagen nåls icke passerat Rue Saint-Honort!. Han anser anfallet för en fortsitt- ning af inbrottet hos honom natten förut och döljer ej, att han anser of- sigten med båda ha varit att bemäk- tiga sig papper han hade i förvar och som voro komprometterande lör Wilson. öfTerhevisnd. Från Paris telegraferas, att Wil- son vid onsdagens förhör vidhöll. det de efterfrågade brefyen voro skrifna år 1884. Sakkunnige förklarade, att de voro ekrifna nyligen. Pappers- fabrikanten bekråf;rule, att papperet var tillverkadt år 1885, !varför un dersökningedomaren instämt Wilsons sekreterare, hoars handstil igenken- des. Ordensskandalerna. Följande dom i ordensprocessen liar afkunnate: general d'Andlnu dö- mes in contuinaciam till 5 års fån- gelse, 10 års förlust nf medborger- ligt förtroende samt att böta 3,000 fr., fru Retazzi till 13 månaders lån- gelso och 2,000 fr. böter, Bayle till 3 månaders fängelse, fru Courteuil till 2 månaders fängelse; fru Saint Sandur frikändes. På Trafalgar Squaro i London. Londonpolisens med polismästa- rens goda minne utfärdade förbud mot offentliga mötens hållande på Trafalgar Square hade — sot förut i korthet omtalats — i söndags för- orsakat en rätt allvarsam—demon- stration just på detta i lijertat at staden belägna torg. De senast hitlånda utländska po- sterna meddela nu några detaljer från denna kalabalik, som synes ha varit långt allvareamtnare, tån d - c kort- fattade telegrafiska underrAtteisernu gåfvo vid handen. 1 söndags eftermiddag sökte en stor folkmassa att intrångs på Tre- faigar Square i syfte att hålla ett protestmöte mot O'Briene håktande. Sedan 1866 har ingen så allvarsam demonstration egt ruin i London. Då folkmassan nu började förstöra staketen vid Hyde Park, besattes Trafalgar Square at 4,000 polismån. Från alla sidor framryckte nu pro- cessioner af demonstranter, beståen- de af socialister, radikale och irlån- dame, med musik och fanor i spet- sen. Polismannen' gjorde ett anfall och skingrad° en del af folkmassor- na, under en annan del gjorde håf- tigt motstånd. Ett stort antal sårade fördes till hanretten. Emellertid hade en procession verk. liten lyckats att tranga in på Tra- falgar Square, mete efter en förbitt- rad strid med polisen blek den dock tillbakalcaetud. Vid denna strid blef parlamentsledamoten Graham evart sårad och 'diktad. Då polisen kl. !alf 5 på o. ni. å nyo gjorde ett anfall, såg den sig stå gent emot en lolkmassn pi öfver hun- dra tusen personer, hvilka stodo pac- kade i de till Trafalgar Squaro stö- tande gatorna. Alla försök att sking- ra folkmassan ldcfvo en tid bort,' fruktlösa. Kavalleri och infanteri tillkallades, men innan militåren än- nu hunnit anlända, började folkmas- skingra sig. ölv er 100 san orostiftare och 40 polismån sårades. Bland de !aktade infann sig al- ven den bekanta socialistledaren Burna. De i anledning af lugnets sternn- de i söndags !diktade ha ådömts dels penningböter, dels fångelseetraft 1111(111 till 1 år. Deputeraden Grahain har blifyit frigifven mot borgen. Förenta staterna. En stor folkmassa Ofvervar anarki• strunts begrafning, som egde tunt i Kieterna voro klådda med blommor, röda band och röda fanor. Många quinnor voro klådda i tödt. Liktalen innehålla skatpa angrepp mot myndigheterna. Nina van landt sig ut som en Niobe, dödsblek, men tårlös. Kadettliiiimen från det gamla Carlberg. Pilqvista dop. — Jag vill en gång för alla upp- lysa er om, att jng heter X. och un- danber mig ou alla vidare frågor an- gående den saken, s3 ni, eket ni vet det. -- Ali, sade lugnt gnolle 8 B., hår tror jag fins en ungtupp, ene, vill gala. den får t i hd att göra ', ynk gom en kapun i afton. Roat honom etnel• lertid så godt ni kan, fortsatte den gamle primanen, en af nedre aftlel- ningens vårste •flåbuear«. Knapt hade den efterlångtade till- låtelsen erhållits, förrän den nykom- ne öfveritopades med valvilja; han inbjöds af en midt emot honom eit- tatale kadett att beskida en vacker ritning, men hvilket hade tillföljd, att Ink han efter att hnfva lutat sig fram öfver bordet i halfståendc skållning, åter skulle intaga sin plats, en •vitt- tenbotub. med en stark knall och ett våldigt vattenflöde exploderade på hans «såte.; han ombuds af en an- nan vllvillig kamrat att draga finger- krok med denne, och under tiden an- tåndes ett oljadt papper, som förut fitstadt på den nykomnes v den yrt iga «borsten. till stor fara; tunn skulle taga reda på, hvilken af tre unga skönheter han föredrog och kittlade honom kring munnen med en fyld tuschpenna i stallet för med grås- strån ; finn invigdes i den fromt an- deliga leken «spånna kyrka« med den påfoljd, att han under de tre efter- middagetiminarne hyste en stor och synbar motvilja mot den sittande stAll- ningen, föredragande en bredbent och ganska oreglenientarisk .marsch med korta steg« nere vid alånga radene; man sökte med ett ord hedra den nye, ehuru skäligen otacksamme kam- raten på livarje upptänkligt kadett- En dag intrAdde kl. 10 f. m. i nedre afdelningen en mindre flock «gullru- kora, eller nyintagna kadetter, bland hvilka snart en ådrog sig allmän och smickrande, om An icke just så sår- delea (för honom sjelf) behaglig upp. Slutligen, ir. når solen lutade mot ve- man(' mårkeamhet, eter, når det började skymma, mat- Försynen, 'teaken ju, som vi veta, salstrumman ljöd och kåren satt kring i regeln gör allting vål, hade dock den melankoliska evighetshafregröten, vid konstruktionen af denne niiirklige gick en tyst order från bord till bord: yngling synbarligen en smula slut-fent; — Kåren samlas i fjetde logemen- icke nog med, att hane anlete svårli- gen skulle fått ens en «menden bo- tet kl. !mlf 9. En ruka skall döpas. På utsatt tid samlades så många norablee vid en skönhetståfling, med dess enet, ilskna grisögon, som lågo som kunde få ruin i 4:de och i dör- ett par pistolhåll inne i det s. k. huf. rarne till 3:dje logementet, och nu vutlet, dess nasa tued formen och får- erbjöd sig en imponerande syn. I gen af en vissnad potatisknopp, dess midten at logementet under en smek- hår, för braket en bortbjuden: med full och oinvexlande dekoration ni såkarhet skulle bjudit 50 procent mera damborstnr, qv aster, sopskyttlar, Rein- An för vanlig borst; hans långa, o- ekålnr och andra lika nyttiga sinn i handturliga gestalt med de snedstölds dekorationsvåg mindre sållats före- benen, den skarpt sluttande bakdelen, kommande karl stod tjenetförråttantle påminnande om de gamla ekjutslia- presten 158, klådd i kappa af en grön starne nf den forna Oetgetn-lundtrasen, gardin, kurro öfver «vågar och vat- och huns vitna att halva frnmåt med tendrag«, handbok (Gluntens logik). Itåndernu på ryggen under de upp- samt aesisterad af «premien. 30 och lyftade rockskörten, hvilket gof ho- en annnit prestman, båda i ornvex- nom en obetydlig likhet osed en gam- lande messkrudar, under det en kloc- mal kaja — allt detta skönfrin yttre kare höll logementet, viddign koppar- köpet en den cistern såsom dopfunt. herbergerade till 1 mest inbitet egenkana och narraktiga På gifvet tecken intågade först tven- nanden, ifall man vill vara riktigt nr- ne par faddrar, !varvid man nntur- tig och så ben:tinne hvad som åter- ligtvis lagat så, att dc längsta kadet- stod sedan materien hlifvit fråndra- terna voro damer och de allra min- gen. Af den förlägenhet och blyg- sto herrur; synnerlig effekt gjorde pa- samhet, som ju alltid naturligt nog ret den långe 7-fota 71 som dato. med medföljer törsta inträdet vtd en an- den lille afyrfotingen« 166 till kaval- malt sådan, som det gamla Carlberg jer. Derpå följde den nyfödde, från topp till tå alkladd och efter alla var, fans bom denne adept icke det konstens regler lindad med armarna minsta spår. Sedan] han en stund med synbar inlindade och buren af den starke 99 på raka armar. Så följde åter tvenne otålighet besvarat den tjogtals gån- ger upprepade frågan: (*kvad heter par faddrar och slutligen en flock du?« rusade han vid förmiddagsuppe- alejda gråterskore, en samling bilder från Stockholms gränder och hvilka hållet kl. 11 tipp på en bank -sch skrek med rösten af en retad korp- nu antogos under tjut och tandagniss- lan taga ufsked at deras hjertunge. knarr. — 128 — — 125 — rerträffade den sköna värdinnan. En horro bjöd upp henne och hon räckte honom sitt danskort. — Hur förargligt! — utbrast han. — Hvarjo vals är upptagen. — Nej — svarade hon — endast två. — Se sjelf — sade herrn. Hon kastade on blick på kortet och fann att Frederick hade antecknat sig för alla sex valserna i programmet. så dåraktigt af honom! — utbrast hofi. - . )ag lofvado honom två, och han har lagt beslag på sex! — 1 så fall — anmärkte hennes kavaljer — ta- ger jag mig friheten att stryka ut mr Holdfasts namn från en af valserna åtminstone och sätta dit mitt eget i stället. Ni är alltför dyrbar för att blifva monopo- liserad. Ja, j lotvar or en vals — sade mrs Holdfast. Just som herrn hade ändrat namnen, kom Fredo- rick fram och protesterade mot att blifva berörvad denna vals — Ni . fick mig att lofva det jag skulle stanna k.11 dansa — sade han och bjöd henne armen — jag vill icke dansa med någon annan än or. — Men här fins ju femtio vackra flickor, Hom med nöje skulle dansa mod or — sade mrs Holdfast. eade—hanj.ag har icke ögon för någon annan än or - Låt oss glömma dot förflutna. Kyss mrs Holdfast och lofva att börja ett nytt lif. — Jag riickto fram min kind till honom, men han viindo sig bort. Jag. rod- nade af blygsel. Var icke on sådan behandling nog att viicka förbittring hos en qvinna? Mon det väckte ingen hos mig — nej; jag hoppades ännu att allt skulle blifva väl. Mr Holdfast omtalade icke för mig enskildheterna af samtalet mellan honom och hans son. . Jag ville icke intränga i en ung mans hemligheter. Hvad annat kunde jag väl göra än söka miikla fred mellan min man och min mans son? Fredorick hade lofvat vildt, mon det fanns många vid universiteten som gjorde detsamma, och många af dom hafva se- dermera blifvit dugande män. llvarför skulle icke Frederick kunna göra sammaledes? Min största ön- skan var att mr Holdfast skulle behålla sin son hos sig, och Frederick sedan gifta sig och föra ett stadigt lif. Jag försökte genomföra detta. Jag gaf bjudnin- gar och hade siirskildt inviterat vackra flickor, men Fredorick infann sig siillan på mina bjudningar och när han någon gång kom, stannade han ondast några minuter. Samma dag, då mr Holdfast på min förbön betalte hans skulder, gaf jag på aftonen on bal. År det orätt att tycka om soir6or och baler? 1 så fall måste ni klandra mig i hög grad, ty jag är mycket förtjust i dana. Mod en god dansör skulle jag kunna dansa hala natten utan att känna mig trött. Mr Hold- fast dansade icke, men lät mig roa mig så mycket jag ville. Nåväl, denna qviill skulle vi hafva ou stor - Ni är balens drottning. fls Ltsdess neysteriee, Se lan tyetnn.1 blifyit fiskad, men blott med stor svårighet erhållen, bör- jude ceremonien med ett rötanda tal af tjen.tförråttninie presten och un- geferligen så lydande: — Unge, ovanligt formfuillIndade idiot! 1 den rottingfnheikanta "yvårr okendit namn, i Inrita utan tvifvel lugnfria familj din gegga antagligen först bier påtånkt, vilja vi nu uttryc- ka vårt smirtsamma beklagande öf- ver den malplacerade hueltillsaktig- het, sons förbjudit sagde fabrikant att på dig offra någon större del al sitt säkerligen utnsårktu fabrikat. o. s. v. Vidare tillråddes den spade redde- borgaren trenne ting: att aldrig ge annat ån med «blå !eke, att aldrig dricka enbar punsch, utan bara a158:s blandning., samt att aldrig fråga gas- mAstaren på Cariberg: .huru står det till i •jelfvn. verket?. hvilket al denne städse ansågs sotn den dödligaste för- olåmpning. Efter åtskilliga andra virdefulla irrdomar och anvisningar. mer eller mindre andvåndbara under det snöda jordelifvet, började döpelseceremoni- en, afelutad på följande Mitt: — Så döper jag dig, Jonas Petter Pilqvist, i chefens (en lindrig vatten- begjutning), i tjenetgörande majorens (ungefärligen ett halfetop) och hela kompanibefälets namn, livervid do cirka 6 kannor iskallt vatten, cister- nen innehöll, på en gång etjelptes ut öfver den nydöpte, hvarvid lagades så, att så mycket som möjligt af den af isbitar elamrande nyttiga ~kan sattes i tillfalls att leta sig vig mellan dindornaa och den opåde «lil- les. kropp. — Det blir aldrig något af den der lysen, yttrade presten 30 med all- varlig uppsyn, når processionen af- tågade. — hur så? sporde den andre vår- dige prestmannen. — Jo, det Ar ett gammalt skrock, svarade denne, att det går galet med sådana ungar, som skrika under vut- tenösningen, och det hörde ni vål, att lille Parvis: gjorde. — Ja, tacka tusan för det, når man får 6 kannor isvatten öfver Sm. A. Riksdagsvalet fOr Stockhohn. Det i Sverige och hela verldon o- erhörda hur inträffat (se telegrammet!) att en valmans underlåtenhet att be- titla kommunalskatt och vederberan- des att ej upptaga samma skatt be- röfvat 21 medborgare deras rått att representera i Sveriges riksdag, be- rölvat Unna flere af des. insigtsfull- 'este och uttnårktaste mAn, hotar att störta både en ministor och ett fyrtio- årigt ekonomiskt system samt slutli- gen att för tre år göra landet till rof för åsigter, sotn dess flertal ogillar, snutt till åtlöje inför alla andra folk. Högsta domstolen har falt dotnen, naturligtvis enligt lag och öfvertygel- se, men hår, om någonsin, måste man såga : högsta ratt år högsta onitt. Vill dock någon upplyst och he- derlig borgare representera ett folk, en kommun, byars högsta förtroende Vi kunna ej tro han ej åtnjuter? Enligt vårt förmenande harva det. de 22 ej annat att gara An nedlägga sina mandat som ett försoningsoffer åt fåderneslandet för en dålig lag. Meteateeu år otrolig; bördan af en så falsk stallning och de oberåkne- liga följderna hårat kan ingen god medborgare taga på sina skuldror. Fäderneslandet vantar derföre af de valde ej annat ån att de göra sin pligt. Brefiiida. — vor — ei funna ide intaga der upp• fatt af notune ftal, bele berför att Den år Gno• num. och bett bulor att bet innehåll at af ben att att ben går öftser anfteueightme panke. 153i nitbgtfma grena att.',bet år brått funna behanblanbet af ett ulltott rualia fina orD denne. forn aLlttb blifreer anilbttigt, huru man bebanblae bet, men ni dr får made: tuSnuant och "for mide blir (Aub for inide". Creftatt nes d balan tia afbemtning och ton tu, fra, ett periontigt Tamtal meb tt heltonen fagen bettanD• tas unber annan form. "Aminers". /aber för någon tie teban in. fanba uteplats dr mat lang och tampar fig ide i fin helhet för en tibning. 5151i (fota entente. tiD, »an hi uppgthuit namn och abreft, bebanbla alten. sax. Ud! Vadet traltontinen dta oct4 Redaktionen. bit. 0.s. 588711216-1. (1006) P ostspar- hanken einottager insåttningar och verketAl- ler utbetalningar vid de flesta post- anstalter i riket. Rånta 3, procent för år. För de Innestående medlen an- svarar staten. 11 005) (0 24240X2)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.