både dennn gång vid valet af ord- förande som förut, Ett af skalen der- till år arven att det parti, som förra gången röstade på herr Larsson; nu tycktes man alldeles harva glömt denne sin kandidat. Orsnkerna der- till oro nog mAngn, men den hufvud- sakliga nr doCk AU 111:10 nf gammalt kinner till livilka obehagligheter en viss person kan stalla till för dem som tro honom misshagliga. Då det Du också blifvit stillt så till att den- n e person Ar skolrådeledamot, jag kan just undra om personen ifråga ir mycket ifrig för skolväsendet eller det endast kanske ir af intresse för liraren, så inses nog att det varit för att spara herr Larsson en del tra- kasserier, som ingen denna gång rö- stade pl honom. Emellertid Ar allt nu kommit in i de gamla hjulspåren igen, så att nu måtte vill herr A. Möller få vara i ursåkta de oppo- fred för de förb. nerande gubbarne i denna rocken. Då jag fruktur nit min epistel re- dan vist för nor eket i lAngden må- ste jag nu sluta, dock lofvande dess- förinnan, att snart åter låta höra af s. H. mig. etrihes. Ett intressant afslöjande. ntnn ofta endast moletrafvigt gick in på dennes förslag. Afven härom har czaren nu blifvit båttro underrättad. För öfrigt bekrAftns det nu från lilla sidor, att samtalet haft en M- anlig, nitetnn vanskaplig karnkter. 1 de enstnkn vanskliga eller missför- stådda punkterna her man delvis kommit till klarhet. Om samtalet skall få vidare praktiska följder för förhållandet mellan de två kejsar- makterna, få framtiden och tonen i de ryska bladen visa. Från Bulgarien. Årsdagen af slaget vid Sliwnitza fi- rades i söndags at furst Ferdinand med en vor bankett, der han före- slog en skål för sin löretrådere furst Alexander, hvilken han derefter ilan- de följande telegram: »Jag lyck- önskar eders höghet A egna och min artade vågner till minnet af den Aro- rika dagen vid Sliwnitzo, då ni förde armén till seger och fäderneslandet till berömmelse.» Fursten anslog samma dag 30,000 francs till en tnin- nesvård öfver dc v;t1 Sliwnitza fall- na. — Fursten skall för några dagar sedan af grek e Keglevics ha köpt dennes gods Tapolczany i Ungern för 1,200,000 gulden. Det hemtas tillika, att furstens moder, prinsessan ClCunentine af Orleans, som Ar tnyc- ket rik, lofvnt sin garanti för det nytt bulgariska statslånet. Hon vanka i dagarna till Sofia. Om sanitalet mellan czaren och furst Bismarck under den förres korta besök i Berlin har »Köln. Zeitung. Wilson - affären offentliggjort följande, som derefter har i måndags I . v. varit föremål för återgitvits af nås= alla tyska tidnin- undersökning af den nyutnånade ren- gar. Älven Bismarck. organ, »Nordd. sakningsdomaren Ilarteloup. Wilson allg. Zeit.., som dock ej vill åtaga erkände sig ha ekrifvit de båda ut- sig något ansvar får innehållets kor- bytta brefven. F. d. polisprefekten rekthet, har uttryckt dessa afelöjan- Gragnon förnekar sig fortfarande lie den: någon kånnedom om att ett utbyte Det samtal på en timme, som furst egt rum. Det skall vara bovisadt, Bismarck haft med kejsaren af Ryss- att texten i do nuvarande brefven år land, utgör etåndigt medelpunkten alldeles densamma som i de förstör- för alla politiska betraktelser. Det dn. Orsaken till utbytet år sålunda faller af sig ejell, att samtalet ej ledt alltjemt oförklarad. — 1 förbindelse till något som helst afgörande, ännu med Wilson har under de senaste mindre medfört nislutandet ut något dagarna ntinits en prinsessa Sagan. förbund; men det har dock bragt en Man påstår nemligen, att det varit mycket pnekvard klarhet i en mycket med Wilsons tillhjelp sotn hon låtit våsentlig punkt. Enligt livad som på ett dårhus inspärra sin bror, den från fullt tillförlitlig sida blifvit oss bekante baron Raymond Seilli&e. meddelade har det under samtalets Som sagesman för förbindelsen mel- gäng kommit i dagen att czaren om lan prinsessan och Wilson namnes af Bismarck. hållning i den bulgariska Parietidningarne hennes man, prins frågan mottagit en be! mangd bref Boson af Sagan, äldste sonen till her- och telegram, hvilka från början till tigen af Sagan. Prinsen skall stå i slut varit falska, men livilka i hög spAndt förhållande till ein gemål. grad voro egnade att uppegga cza- Ordvys afgång. ren och göra honom misstrogen gent- Paris (len 25 nov. Gr6y har med- emot Bihmareks politik Den ursprungliga kallat] till dessa delat Ribot, att han afstår ifrån att förfalskningar ur redan upptäckt, och låta bilda ett nytt kabinett och att det år tillsvidare tillräckligt att med- ministAren Ruttvier dertör skall med- dela, att den har ett orleunistiskt ur- dela katnrarno budskapet om presi- sprung och att det måhAnda blifver dentens utgång; hittills Ar ej någon anledning for vederbörande etatefi- dag bestArnd härtill. skal au inskrida. Furt Bismarck • Paixa förklarar, att Gri:Yys edgång lyckudes snart öfvertyga czaren om, år etiker, men den kan ega ruin först att hår hade anvAndts de vårsta je- sedan han såvidt möjligt tryggat re- suitiska knep mot honom, och om ån publiken mot åfventyr. Samma tidning vill veta, att depe- samtalet ej halt annat resultat än ett afelöjande af ett europeiskt krigspar- scher oupphörligt vexlas mellan hö- tie otroliga intriger, så skall måhän- gern och de olika pretendenterna. Paris den 27 nov. De underhand- da just detta i ej oväsentlig grad bi- draga till fredens bevarande i Europa. lingnr, som . egde rum i går mellan ledarno för veneterns utdelningar i Under sammankomsten konstate- rades vidare, att ett litet, men infly- knmninren och senuten, ha ännu ej telserikt parti i tyska hofkrctsar bi- ledt till något definitivt resultat med dragit till att ingifta czaren den fal- ' hAneyn till hållandet af en ullman eka tron, att rikekaneleren i sin ut- församling af venstern för att enas rikespolitik ej var i fullkomlig öfver- om en kandidat till presidentvårdig- ensstammelee med kejsar ÅN alle!" beten. Enligt förljudande hade Rouvier går afton ett långt samtal med Ort- vy, hvarvid han vägrade att upplaga budskapet får kamrarne, emedan det innehåller några punkter, som finn ej gillar. dii(publ. franc.» har GttSvy uttalat som sin nfeigt att uppskjuta budskapets utfardandc och att gara ett nytt försök att bilda ett kabi- nett. Paris den 28 nov Enligt •A gen- en Havas» har Gr47 formelt med- delat Rouyinr sitt beslut att afgå och att han på torsdag meddelar kamrar- ne budskapet hArom. "Elektricitet". Aftonen den 21 september tillbragte professor Konfueius med några vAn- ner hos en kollega, diskuterande det omedvetnas filosofi i förening med varma todttar. Vid pass kl. 1 på natten då linii inmundigat flera toddar, an som kan anses belsoimmt för en professor, blef det tydligt för ho- nom, .titt fru professorskan möjligen vore orolig öfver hans långa borto- varo samt att hon troligen /uppe uppe och våntade på honom för att med vurm hand gifvn honom en Annu varmare volkomsthelening. Han törn- de &dör sin sista toddy, tog på sin kolossala ulsterrock och sade tarval till sAllskapet. Natten var mycket kall och sten- låggningen var ovanligt bångstyrig i sinn rörelser. Detta tillika med en viss avnghet i professorns ben, hade- (landa sig från den etnrka kylan kring Inifvudet, bragte honom att stanna vid en passande lyktstolpe för att samla tankarne. Han hvilade sig nå- gra minuter, hvarpå han med upp- bjudande nf alla sina krafter beredde sig att återtaga promenaden. Till sin stora förfäran fann han, att han ei kunde röra sig från stallet. En osynlig och okänd kraft höll honom qvar tott intill jernetolpen, och (lo mest förtviflade bemödanden kunde ej skaffa honom friheten. Hans för- sta tanke var, att han blifvit fastbun- den vid lyktstolpen af tjorvar medan han hvilade sig, men han kunde ej upptacka det afiagenaste spår af nå- got rep, hvadan han nödgades öfver- gifva hypothesen. Snart började han erfara en besyn- nerlig kanslit af någonting kallt. Det blef klart för honom, att en kall ström löpte från hans relben och nedåt, och enar han ju var vetenskapsman, rAknade han genast ut, att alldenstund han kunde strömmen framtill, måste den vara i faktisk verksamhet annor- städes samt otvifrelaktigt löpa utför hans ryggrad. Efter djupt begrun- dande, erinrade han sig plötsligt, att man berAttat, det vissa gator snart skulle upplysas med elektriskt ljus. Hun blickade upp mot lyktan orren- för hans hufvud och såg, att den ej allenast lyste utomordentligt klart, utan äfven, att den tycktes delad i tre eller fyra särskilda lampor. Nu förstod han hemligheten af sin fån- genskap. Lyktstolpen, vid hvilken lian fast- nat, var påtagligen en af dein, livilka uppsats för det elektriska ljuset. Den elektriskn strömmen i jernstolpen hade blifvit afledd genom attraktionskraf- ten i hans ryggrad samt genotntrång- de honom, orsakande en känsla af stark kyla, på samma gång den med en styrka af åtskilliga hålitkrafter höll' honom fast vid lyktstolpen. Situatio- nens hela fasa stirrade nu den gode professorn i ansigtet, lian insåg att Im ej endast skulle bli qvarhållen vid lyktstolpen till detta någon kom- me till hatts hjelp och afriumgde den elektriska strömmen. tunn Afven ett enligt alla utsigter elektt kiloton skulle gradvis fördra hane ryggmärg och sålunda antingen döda honom på floc- ken eller göra honom till en elindig, murglits, gelatinartad stackare. Ja, armt' Torre — han fruktade att den af strömmen framkallade kylan skulle angripa hjertat och medels störning i blodomloppet medföra ödesdigra följder. Under sådana förhållanden vrålade han på hjelp men intet annat ljud An lians rost kunde förnimmas å den midnntotystu, ödsliga gatan, Unge- får vid tvåtiden kornoro ett par unge mån gatan framåt, och då 'lo fingo höra professorns skrik, stannade de för att lyssna till hans historia. På det hjertlösaste sått utbrusto de i gapskratt och vågrads sitt bistånd. Dc gjorde till och med ohöfliga an- märkningar rörande toddy samt ytt- rade, att den kalla nattluften skulle göra honom godt. Professorn förlorade tålamodet och tilltalade dem på det kraftigaste språk, som kan inhemtne ur ordboken, men do bara skrattade yttervarre och fort- satte sin syndiga, hjertlösit bann. Det var nåra morgonen, då en hygglig polisman nalkades och, se- dan han lyssnat till professorns gri- pande historia, yttrade: — Min 'nedersgubbe, jag skall så- ga or en sak: om ni år i ett sådant tillstånd, att ni inte vet att ni knappt er vidlyftiga ölverrock kring den der lyktpålen, eå Ar det bast jag tar er i anklin. Professorn hade knappt ulsterroc- ken kring lyktstoften och dymedels omedvetet gjort sig sjelf till långe. Rocken blef genant uppknappt och professorn fortsatte vandringen hem- åt. Men nu, då han var fri, bekla- gade han smått, att hans elektriska teori visat sig vara falsk. Ilade den varit riktig, skulle han harva utgifyit en håpnadsvackande afhandling om densamma. Efter bokstafven. Dom.: Lem- nada ni er rakning till mannen? Karlen: Ja, det gjorde jag. Dom.: Och livad sade han? Karlen: Han sade, att jag kunde gå fan i våld mod den. Dom.: Och hvad gjorde ni då? Karlen: Jag gick direkt upp till er! Barberaren till sin larling, som vid rakningen aro/ander för mycken tid på intvålningen: — Skynda på bara! Tror du att vi för några lumpna slantar eka målet hela vinterlandskap i våra kunders ansigten? Ng j (>1 a War* IlArtned tillåter jag mig att med- dela dem som vilja hedra mig med der as handel, att en harandes af mig borjod nffår med mjäl in. in. Ar grun- dad på: kontant omailttning med prima varor, till lagitta priser. rör att erhålla varorna till möjlignst billigt inköpspris, betalar jag kontant vid densammas emott•gande, hvilket kommer mina kunder tillgodo på så tott, att jag endast beråknar mig en liten avance. Jag anhåller derföre om att trade köpare, vid köpet af varor hos mig, Afven vilja betala kon- tant, ett vilkor lör att jag skall kun- na sålja till billigaste priser, som of- van canis. La 10 3h9olm den 29 novomair 1887. E. KÖLLE. Landsmåleilrelasning hålles af AUG. HAMMAR å Stads-Hotellets Festsal Tisdagen den 29 November kl. 928—' 210 e. m. Program: Föredrag om landsmålet [folksprå- ket) och dess betydelse för skrifeprå- ket, nationaliteten och kulturhistorien. Humoristiska folksagor, folklifsskild- ringar, folkvisor, ordspråk, ordståf, gå- tor och skrock, på bygdemål från Ve- atergötland och Småland om : Ola Peraas makalbsa jayt, Anders Petterssons komiska vittnesmål, Motvalls «illbalia. käring, Skåningar och Små- länningar, prester och länTtnån, apote- tekare och krögare, skådespelare och bönder, skräddare och smeder, rdfrar och björnar, korpar och gökar, igelkot- tar och mullsorkar, ormar och hopp- tossor, troll och torntegubbar ni. rn. Biljetter med program 1 kr., halt- ten för skolungdom, arbetare och barn. 1044 o Nu lir det jul Igen! m 60 öre i frimarken pAndes till litteratör Il. F. Löhr, Warberg, fås portofri en ny bok, historisk- romantiska berättelsen •Gerol- dn., som eljes kostar kr. I: 25. 5 ex. fås för 2: 50. [1041] Observera! FArek sill, inkommen i dag, den 28 nov., till Laholms station siva' som till Veinge. 1043 Finaste svenskt och danskt Flor- mjöl och Rågsikt, In. fl. sorters mjöl, ((kedjas billigt och endast emot kon- tant af 1040 E. KÖLLE. Annonser. Oumbärligt för hlarje hushåll och en byar Universal-Metall- Från mejeristens i Köpings mejeri försäljes från den 1 December i Hell- sten. hus, till veneter i förstugan vid Hasttorget dagligen frisk liandskunt- mad mjölk till 8 öre kannan samt fint mejerismör och god skumost jemte grodde och söt mjölk, allt till 1035 dagens billigaste priser. • Putspolisada för rengöring och polering af alla metaller. Försåljes i bleckaskar till pris 12, 18 å 35 öre. St. Gotthardspulver för polering af stål och jerottaker m. Pris 25 öre pr paket hos 1022 HERM. RÅDBERG. HAGEL — 144 — — 141 — gon? Ja, ja — det blir bäst att vänta tills i morgon. En natts stärkande sömn — Hon afbröt honom häftigt. Hon förklarade att hon skulle dö, om hon nödgades vänta °oh bönföll honom att genast säga henne det värsta. Han insåg också att det blefvo det bästa och sade henne så skonsamt som möjligt, att det porträtt hon lemnat honom fullkomligt motsvarade beskrifningen på den man, som funnits mördad vid Great Porter Square. — I morgon bittida — sade han — skall liket åter uppgräfvas. En pinsam och högst obehaglig upp- gift väntar or. Ni måste vara niirvarando och be- kräfta likets identitet med er saknade man. Våra läsare kunna föreställa sig huru donna un- dersökning utföll. Mr Holdfast bar på sin kropp vis- sa märken, som gjorde igenkännandet lätt; ett hrr på venstra handleden; on afbruton tand och andra känne- tecken bevisade tydligen, att han var den man, som hyrde ett rum i första våningen af n:r 110 Great Porter Square, och Hof der mördad på ett lika grymt som hemlighetsfullt siitt. Så långt är alltså hemlig- heten afslöjad. Men don omständigheten, att don mördade varit en mäkta rik man, iigdo on förtjusande hustru och en son, hvilken sonare nyligen dött i främmande land och var don ondo som möjligen kunde grumla faderns lycka — vidare don omständigheten, att donno gent- leman anländt till London utan att direkt bogifva sig till sitt horn; att han i stället for till att litet torg i händt honom, skulle det stått i tidningarna och kom- mit till min vetskap. — Det inträffar ofta — sade hennes vän — att personer försvinna på ett mystiskt sätt. Många har- va blifvit mördade och rånade och aldrig sedan hörts af. Många harva lemnat sina hem för att återvända inom en timme, men aldrig mera hörts af. Det är lättare att föreställa sig än beskrifva mrs Holdfasts sinnesstämning vid dessa ord. — Hvad råder ni mig till att göra? — frågade hon nästan ljudlöst. — Att genast gå till en lagkarl och anförtro ho- nom alltsammans. Förlora icke ett ögonblick. Jag kan rekommendera er till on sådan och jag bor er att utan dröjsmål fara till honom och inhetnta hans råd. Mrs Holdfast följde det råd som gifvits henne och for genast till den lagkarl lian Dämde för henne. Denne hörde uppmärksamt på utan att afbryta henne. När hon slutat Mälde han on mängd frågor till henne, som föreföll° henne holt trivala. Innan hon lemnado hans kontor, sade han: — Om er man finnes i England, skall jag taga rätt på honom. Något tröstad lomnado hon hans kontor, mon det var dock som om någonting hos advoiebton hade sagt henne, att lian ämnat tillägga orden: — död eller kf- vande. — Det var hfven någonting hos honotn som oroade henne. Under samtalets \lopp gjorde han på ett särskildt pappersark följande anteckning: — So Ur Londons neystsrior. alla nummer hos (579) 0. Andersson. Landtbrulishteratur. 1 Herm. Rådbergs bobandet i Laholm. Mjölkboskapens rdrd och utfodring sommar och vinter. Prisskrift, utar- betad' af N. P. J. Bults, Med för- ord och tilligg af J. Arrhenius. 2 kronor. Regler för arbetstidsfens behandling af H. Goldsmidt. 75 öre. A nrisnum till srinafvel och svinsköt- sel al V. Cramer. Med 6 atbildain- gar. 1: 50. Iluru en ändamålsenlig och billig hönsgård för 20 till 100 höna bör ordiias efter våra förhållanden. ()i- vers. af Hjalmar Nathorst. 35 öre. Sanka markers odlingsvärde och od- lingssätt. Af Gustaf Tliorsander. 75 öre. Branntorfsberedning. Framställd till Svenska industriens tjenst af G. Thorsander. 1 kr. A nrisn ing till beredning af utinårkt smör af fru Hanne Nigen. 10 öre. IVIRkreaturstiernIdkuren. Af tgeri- nar K. Cederberg. Nedsatt pris 1 krona. Jordbrukararia nid(inirlysphinka. En anvisning att, trots de låga priserna på landtmannaprodukter, göra jord- bruket ej blott råntebårande utan Al- ven lönande. Af A. Herbert. 50 öre. (780)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.