D ‘ N D råa 7 TTT cr 4 ,» E od 1 4 iskt- iska - lif; under, de sonasto tidorna gjort sig gällando RRE OROT E Nia nuramèr frorgå' till tillvinligirikt- att från och-med nästa nummor ö till bid hållando af: de modoratà princi Jordbrukets ovilkurliga Fed an värna vårt Svorigo från ekonomisk ruin, ning, med fast - fastslagit som tendons. dot enda medel som k "I? har manatioss att söka verka i vår or i öfrigt don raf på skydd, mån för landtbrukats och näringarnes böjando, dorigenom att vi ifra för det landtbrukarno och fabriksidkarne, såväl stora marknad inom lande gom små, få on fast och säkor t, under det utländskt kram och underbal- ti af hvarjo slag utifrån blifva så bolagda med införsel- - tullar att do icko tunna. skada vårt syonska landtibruk eller dess - Från 'och med nästa år kommer tidningens utstyrsel att blifva än fördelaktigaro genom inköp- af nya textstilar m. m., så att don kommer att täfla med länets öfriga tidningar i prydlig- hot och utseende. , | ©. 3 Prenumerationspriset blifver oförändradt under år 1888, nämligen: ‘kronor 4,50 för holt år. 3,50 för 3 'qvartal, 2:50 för 'halft.år, 1,35 för qvartal samt för, månad 50 öro. Å posten till- kommer postbefordringsafgigt, för bombäringsafgift inom staden beräknas 50 öro pr år. Tidningen utkommer i omvexlando 5- och 6-spaltigt format hvarjo Tisdags, Torsdags och Lördags morgon kl. 10. Laholm i December 1887. Redaktionen. Xaholm, Af allt som mest sysselsätter våra tankar står väl frågan om rågtull o- nekligen främst, Och hvarlör? Jo, derför ait den för hela vårt fattiga land utgör en lifesak. Frihandlarne rent of förkosta en dylik liten tillökning på importerad råg, och förklara densamma vara bå- de onödig och skadlig, Detta lår val dock vara för mycket sagdt.isyr- nerhet om vi taga andra länder till föremål för en liten granskning. Har t. ex. Tyskland, som har tämligen dryg tull, på något som helst sätt li- dit skada deraf? Nej trartom. Dess jordbruk har blifvit höjdt och föräd- Jade, så att det nu afren kon expor- tera utan utt hafra minsta men. Då vi,nu 80 ett aådant talande exempel hvarför då låta oss af stridigheter hålla ett beslut i bakgrumien. Tull är det enda medlet att göra Sverige oberoendo. Den skall för- må våra ognn jordbrukare att bättre várda sino tegar och att uppodta förs ut obrutna marker, De kunna det då gerna, ty de få bättre betalt för sin råg, och följden af det hela blir, att de många arbetslösa, som strafva hit och dit, kunna få tilllalle att för- tjena oitt bröd och mången slipper då att hungrig träda öfver tröskeln till sin nästos hem och tigga om hjelp. I nuvarande förhållanden, då jordbru- ket är så nedtryckt vågar ju iogen landtman att nedlägga arbete och »förbättra sin jord; de få sogn eller intet för sin råg, och då de således "ingenting !å, hvarpå de ens kunna fö- da sig sjellva,” kunna de långt min- dre skafte tillräckliga orbetskeafier till jorden. rv ‘ Rågimporten ökas för hrarjo år och för hvarje Ar skickas till utlandet stora penningesumimnor, hvilka iele! borde stanna inom våra egna lahda- måren, Så t, ex. kar under sistför- flutna årets 11 månader hit till Sve- rigs insorte i medeltal 140 millioner kilogram råg mot 124 millioner ki- logray moterarande tid 1885, At rågmjöl infördes 36 millioner kilo- gram mot 32 millioner kilqsram fö- regåeade år. — IHoru myäket lider häraf ej de svenske janWrukarne, som ‘till följd af den svåra konkur- renzen med utlandets magnater, trin- Ras att nodsåtta priset 4 den rara, de sjollva med svett och mäda uppdra- m, é Dot. enda medlet att förhindra ut- - ländingstna att draga all Sveriges handel — spanmål och industri — "på sig ür tvifvelsotan tull, som är det mest verkande, Men. tullen måste dock ej sättas så högt, att den blir „Ett förbud mot all införsel. Ty det ikunde hafen den skadliga inverkan, att jordbrukaren, såväl som hvarje industriidkare, då han såg aig full- komligt fri från den yttre konkurren- sen.! blefre likvöjd och mindre frå- . ade "eler sjeltva varans beskassen- et än efter betalningen, Och gttie konkurrensen är bra att hasra, ty den är för hvarje industrigren föradlande, och | borde aldrig få afslgas för ane dra produktioner än dem staten ville behålla för sin enskilda räkning, ‘ Frihandlerne påstå, att den godi- köpshandel, som: drifres så mycket inom landet, ger hvarje arbetare och således äfren landtmännen tillfälle utt för a.'k. rampris köpa sig det nöd. vindigaste, Och på mångahanda sätt söka dolörespegla dem att godiköpe- priset är bättro att föredraga An tulle skyddet, och mången Inbilsk tror me- a derpå, alldenatund det: förra so de, - med 8108 ogua Ögon, men“det andra från fluboen af lisa för antedning a deremot hvarken se de eller förstå, hvad det har att innebära, Hasvode inga förtjenster, sá halva de heller ingenting att köpa för, Tull måsto finnas, så framt man ej har för afsigt att påskynda hela vårt lands jordbruks ruin. Och då såväl först som sist kan den införas, Detta nummer ür det för- sta för det nya året och vilja vi härmed frambära till våra ärado läsaro vår enda men in- nerliga önskan: Lt godt nytt är! Stockholmswalct. Om, säsom man mwåntar, det nu. faftfrålda walet blir dfwerflagadt, torde cu ganska rundlig tid âtgä, innan detfamma warder definitivt afafordt. Först den 30 i deuna Kånad fan målet förekomma till behándling i Högfta doms stolen, och en weda derefter, den 6 febe., fan man mwånta det justerade utflaget. Men under tiden ega de 22 protektio- nifterva, råttigbet oc) skyldighet alt del- taga i rifedagsförhandlingarne. . Härwarande fungl. telegrafstation indiegs i går. Telegraferiygen ster numera à jernwägsfelegrafen. Melersta Hallands landtbruksflubb hade stlidne "onsdag fammanträde i Warberg. ' Frän förra fommantrådet hwilande, af dir. C. G Torbjôrnson wådta frågan om fint eller groft mjöl wore bäst att mid ulfodring använda blef åter upp- juten. « Dir. Torbjêrnson erinrade, att en uy fandibruksflubb faflad Hallands landt- brufattutb bildats inom länet, Etter hwad det iville fynad wore meningen utftråda denna flutbs werksamhbet til dela lånet od indraga ôfrige laudibrul3- flabbar. Framlidne landshôsding E. J. Sparte hade gjort ett upprop att bilda flere olita flubbar c< en centralflubb om skulle bestä af delegerade från de olifa flubbarne. Denua idó blef ty- mårr, ef realiserad.* Får Haslands land- sap wore flera olifa Unbbar af udè-.1, En flubb borde finyas inom hœwarje dis rad. Delegerade från desfe fule fån- das för att bemafa hwaije orts futribse, till en centratflubb, Centralfiubben skulle fammantråda tw gånger om Året. De wádia frågorna skulle fêrst behaudlas I bäradéltubbarne och sedan | centralfiube beu. Tal. föreflog, att upprop utgluge från Mellersta Hallands landtbrufoklydb til -åftadfommande af det frambilna finbbmåfentei. Hr Carl Barkman förenste fig med talaren. Y Ordf., godteg. Alfr. Bexell, sann dere- mot rr för baftigt vålommer att nu båra bifa0ag. Die. Tocbjörafen anmärkte, att nå- gon afgilt för medlemskap icentratflub- ben ej Male erlággas. Juitialivet tid föreflagna föråndringen h,dorde tagas af Mellersta Hallands landibrufs!lubb, hån bwillen skrifwelser till lånets landibruks- llabbar borde utgå med uppmaning tin fräzans distuterande, 0 ffule man, se- dermera - sîrida till bitdante af en cen- tralltubb, i hwilfen funde diskuteras be frágor, fom flufle fêrefomma wid hus- bita fngsfåftapet. | Hr Tordjörnfons Förflag uppftåte tid ett lommande fammantråde. ' He I. U. Ietersfon i Skärte wi>te deri framställning om framtåggande medel tid infêp af 10 ft. orngrisar a ädel" ras att å auttion fórsäljas i Bars berg. =" | I dr Carl Barkman ansdg, att flubben + ; | ‘kommer på! grund af.do förändringar. som inom vårt lande: poli- + Hr C af óöswerhäthällarcembetet | borde befalta fig med s8rslageh, Dir. Torbjörn dr Inlåg att Inföpaf afwelsornar wore behåftigt. « Men swin- afweln upphjelples nåppelfaen dersgenom ‘alt en [êrening ea enda g oJ gjorde en _feastausträng, ty mißly>ades fd man “ej långt: Hudhälnlngs ape borde Ufarste hand lemna understôd ät dylikt infköp, = - | Ordfsranden biträdde för fin del för- flaget od) wille tedna ly för bidrag. Hr I. A' Peterdfon lade fig c> lom- ma att'tilftjuta medel. D utfigt ej funes all då länge erhålla anslaz från busbillningsfålffapet, wore det en stor heder om orten landtmän \selfwa kunde affa fig några ofwelsdjur. Id wotering - segrade hr I. A, Pe- terssons mening- ed sulle fêrslaget få- ledes utgå från flubbeu. art. Barlman, hemsiälde huru- wida frågan -om fåttet för embet8- och tjenstemannasônerna borde af flubben upptagas till disfuesion, nien anság man ef !lämpligt- att densamma blef föremål för handläggning. Ocdf. anfåg, ott frä- gen funde af'llubben behandlas, ; Till behandliug wid usta samman=- tråde wäte hr Torbjörnson denna frå- o: "På hwad fått kan freatursasweln f wär ort båft oh lämpligast uppblel- pas?" samt hr I. I. A. Petersons tråga huruwida något funde gras till Åhad- fommande al direlt smörexport på Gng- land. . . Til ordförande för 1888 omwaldes odseg, Alfr, Berell, till v, ordf. dir. Torbjêrnfon samt till fefrerare och fas- safôrwaltare hr Alfr. Berell ser. . Tin rewisorer utságos notarien N. Stjernman oh Håfan Laröson i Rollé- torp, c< HO derad iuppleant wetcrinär Th. v. Zweigbergk. Bränwin o< död Annandag sul fans torparen Swen Nilasou från Nerds wela | Kuáreds foden liggande död i sin fång efter att fårut ha intagit ett grundligt julrus. Den döde efterlemnar hustiu cd barn I torftiza omständighe- ter. Kommunalskatten i Falkenberg har af stadófullmäftize uppsatts till 1 fr. 50 för hivarje bewilluiugsfrona. Lärowerken för gwinlig nngdom. På gjord ansôfan har regeringen för bmwartdera af ären 1888, 1889 c< 1820 anwisat tåfom underfiöd 2,000 fronor åt slyrelsen för "Högre elementarläro- werlet i Hasmstad för qwinlig ungtom.” Ett flerifalt owäder har famman-. dragit sig itorodagens nummer af "Wärt Land” oc urladdat sig öfwer pastor pri- marius d:r Fehr i anledulng af hans under utgifning warande "Familjbibel". En person med. signaturen "Me", har i en långre recension blottat wädorna för religion och sedlighet af eu bibel, fom giswer ofuuniza lâsare "deu föreställuin- gen, att Sole! war Jesu werklige fader” od fom ie innehåller mer än 'batfiva Uppenbarelseboken, sill vå löpet en få- dau halswa, fom "förmodtfgen hwar oh en bår funna finna belt naturlig”. I funnerbet detta attintat mot Uppenba= relseboken ty>es ha gått "Mc" djupt til sinnes, 1å alt han mot d:r Fehr citerar den förflrådliga botetfen fagda bols 22 fap, 19 v., der det förklaras, att "em någon tager bort något från denua bots profetlad ord, hans del ffa Gud bort- taga ifrån liswets träd." SRålös war i gâr Lab2lms râd- stufwurätt. ' Pd Den gräánswakt, som af kon. belhde satis wid trån GSlåne in i Halland Ie- dande wågar för att hindra swininsdrsel från Molmidus län, har uu indragits, enár fara får fwinpeft ej längre botar, o Till Amerika har yclispplynings- mannen | Säfsjd I. A. Kcon styrt to- fan, tedau han på oredligt fått flaffat fig redpenningar. E _— Förlag till stadgar. för den til- tånfta Hallands tåns Mandfdrsäfelngs. förening har I tey>t utdelats i fommy- nerna inom lånet cd) exemplar of de! samma funna erhållas bod hr Aug. Lylk- kens à Nydala, . För mydet ljus, Tre solar vå en gång hade man wid middagatiden du, dagen tillfälle att se wid Storlien, föriks wes til Nocrlänningen. På hwarje si= da om den mwerkliga solen wisade jig en flenbar dylik, skiftande I alla regnbå- gens fårger. Det wa>ra fenomet wa- rade cmtriag tå limar. : Förordnande, — Tid: wifarlerande bärat4frisware har fon. beshde förordat lonesfontoriften S. A, Nyman | Halms stads o< fconcläánsman M, Larsson | Laholms fögderk, —. > 24 . Eldöéwáda 04 spildt menuiskolif. I Tweta i Wermland utbrdt RA ul efdämåda, hworwid en yugling, sem öfte rådda freaturen ur den i tjud låga rof. : stäende jadugärden, omfom, derigenom att" talet Inflörtade öfwer Honom, E] mindre ån 43 säfreatur blefwo lågornag 1 ; ! | . e y Vr 6 ve Nar imnierby stadéfullmäktlges proko- fell "från ' förra "fammantrådet den: 23 | dennes fule fufteras, begårde apotekare A/ GC Lindström ordet o< anhèg all utt prolokollet, hwad det: rårde stadssull- máäfilzes med 8 rôster mot’ 8.(ordfôrane. deus dubbelråft blef den afgårande) fate tade: beflut om att.anflaget — 75 kro. nor "för: stadens Tommunala ansonfer: under dr 1888 — skulle -tilfafa' blott en af stadend?tidningar, måtte särskildt iufôrad att ordfôranden, motiwerade sin afzifna dubbla rôst dermed, att "Wim- merby stadsfullmäktize saknade båd ning”. Ester begård och werkstäld wotering om *pridningen® {, fräga Mulle Lindstrôms uttalande i protofollet infôras, : PRA Ordföranden war wid detta fista sam». mantráde ide nårwarande; och hans dere uuder franislälda begäran att bliswa ent ledigad från fstadstullmäftiguppdraget blef afslagen. Í Pansarbäten "Göta®, Inom Mås rinförwaltningeus ingeniördafdelnin;z påse går nu elt tråget arbele med uppgåran=, de af detalsrituingar till denna andra; panfarbåt. Wisserligen bar Motala werfstad fått sig älagdt i kontrattet att nifôra detal!sritusngarna, men denna flrånga bestämmelse- Har wäl närmast affett] att tilgodfe statens rätt oh nas na bolaget till ansträngningar. För att. underlåtta och viftonda arbetet, råder Marisfånvaltuingem en hselpsam hand, i syste att resultatet måtte bil det bäfta möjliga för ftaten. Befarad fjöolyda. Luleå —-Dfotens jernwägsbolags 'engelffa ångare "Juana Nancy", fom den 20 December lemnade Lules, har sedermera ej ofhôris. Det befaras derfêre, all den föroludalå med manskap oh allt, Utanfôr Sêperhamn obszrwerades wid jultiden en‘ nedisad, redlôs ångare. MaA Dåliga tider. . Ea rewers på 20,000 fe. i quid med intedningsrått | hälften of Stadra oh Finuàä bruk köptes på auktion af Nora stad för 8,000 tr. > Try>frihetsnäl. Juryn | tryd- | fribetgåtatet mot tidningen "Ly>0-Per® har förftarat deu åtalade artifeln ide brottslig enligt åberopade lagrum. Som läsaren minnes bested artikeln | aftryd af norske målaren Kroghs förswarstal inför hôjesteret. — Dr. 3. H. Nichol= fon i Paris, densamme, fom âtalat "Das ens Nyheter" för en artikel om N:8 Ff k. drontrummors gagnlögbet, har uu mådt åtal mot tidskriften "Meddelandeu för Helfo- od) sjukwärd", fom isitt juti- båfte haft ungefär samma uttalanden fom oswannämtde tiduing. - -Mißtänkt mord. Nättömedicinsk obduftion har, enligt Norrk. Tidn., af länsstyrelsen förorduats_à aflidue dråns» en Adolf Erikoson I Lunddalen, fom, i fin, nowember månad afled efter ex dags sjukdom och under förhållanden, fom antyda att dådgorfalen warit }öôrgist- ning. Man antar, att E. genom au- nan perseus sörwältande lill bragt om lifwel. Ny stad. Wid | torsdags { Orn- fföldawit Håfen erdinarie fommunal- stämma beslôts, att köpingen kall, få fort som måjligt, fugä med begåran om stadörättigheter, men dok i fyrkligt oh juridiftt häuseende lyda under landet cdj, fandêrâtt. Falsa tiofrouesedlar. J Mjölby ut- pränglades härsdrieden falska Östgöta- tior af en fringrefande profryltare. Sal jorden egas, Mall den ffötas. K. mit bar asslagit en af danske under- fåten H. Nielsens hustru Anra Marsine Andreadsdotter gjord anfåtan alt. få be- fitta 3/,, mtl Misterhult Mellangärd oc 3/,, mtl Misterhult Hulegärd i Sunner- bo härad, Orsaken til wägran är, att sófanden, föm är boende oc lår haswa för assigt att qwarbo i Danmark, (de. egnat hemmansdelarne lämplig sdö1sel cd) nödig häsd, . Åter en ny bacill. Wid weten- fapåafademlend i Paris fenafte samman- tråde meddelades att man funnit orsaken till den fmittvfamma. lungssukdom, fom utbrutit bland frointreaturen I Gentilly, vara en mydet fin od kort balterle, lifnande koppbacillen. : ' nnn ett dråp pá julaftouen. För att. bafwa "ett NN att dudljat ul under jalen fölte och erdèll arbetaren Olof Olefon” tilkånd ” att wistas des arbetaren Johan Lindqwiß wid Ålen å Lowisedals egor I Rôd feden!.-PI sut= aftonen fôrtärde. Olefon oc Liadqwist något Ivirtuofa, hwarester den fenare oh hans buftru wid 8-tlden begäswo fig ut feän bostaden, ' Jerte Olsson qwarmar fane | fingan Lintqwists 11-åriga dotter, swilten dan då uppmanade att famma a ed göra fig fnvga tid belgen, detta emedan" hon — cd för åfrigt hela far miljen — wore mydet ofny gr _Härôf- I targo PF ida i hed flan tornet? d oh 3 ut oh klazade d - fen det e>sá förtret, få att bal - 08) dfwersdll Olison med slag tanfiatet. Y | ridad (abofallmäftigordfärande. : Olsson om strupen, Denne De DI O. sékle förlora fig, tumlade'begge. - sa + omfull,' destold L.-fom ê[wer 08 högg o - de reda sig på annat fått, dom e fane : wid fidan RETA sota! » med brolle fen barr hågg tid. Hugget träfade Q.4 fran af bröftet, med den på wenstra . dog ‘pá fuldagen.., fösjd att —“Lindqwist efterlemnar enkao<3 miu“; deråriga barn | Ler satilzdom.' Olsson,- som wisat myden bedröswelse ålwer det - fredda, har (nfôrpassats Hd Norrtelge + frenchálte. = nn on «>, Törswunnen. Den 20 fil. dec: af. 4 läzönade fig från benrmet en 8 årig se . fa i Örfelljunga utan ott sedan ha afhörta;” Man förmodar att Aldan oms" lommit, -—- > | - Ödesdiger fauäfning.” Annandag ul ålte en minderårig gosfe ¡under fålt- âfning—wld Riddarholmskajen | GStod- holm raft ned l-fanalen, i hwars djup hau - [ôrswann, Innan" tilftådeswarande personer hunno tin hans hjesp. . ' Såfom ett för jordbruksnäringen wigtigt öasfaingsmäl, hwars förwerlk- ligande do> dôswerlemnos åt hushåill- ningsfåffftapen eller åt den enMilda (å-. retagfambdeten, päpekar wälsärdskomitén {i sitt betänkande upprättandet af fpan- målsdevåter enligt utländskt mönster. Härigenom skulle ashselpas de många olågenbeterna för den mindre jordbru- faren wid att afuttra fin fpanmäål; han . sulle slíppa att råfa ut för Madilga en- frilda mellanhänder, forn jaa rele sa ned prisea od) draga en (tor winst il fins fifor från bonden c< den mindre ordbrufaren. 1 . En glädjande förntsägelse.“ Af- färstiduingen Economist yttrar { fin tes dande artifel angående utfigterna får den närmaste framtiden: ” . "Under de närmaste we>orua torde med undantag af âre1s fifta dagar, då alltid eu stôrre knapphet år att förmåns ta, penningfåd ningen fortfarande fomma att fôrblifwa beqwám. Men om wi fôr= fóka att blida något längre in I fram-- tiden, finnas !skilliga skäl, fom tyda på . att under nåfta år räntefoten i allmän- bet torde fomma att fålla fig bågre. Det kan ide längre råda något trolfmel derom, att stälningen inom- asfärslifwet förbättrats; ej nog med att omfåttnin- gen år stêrre, áfwen waruprisen haîwa sligit, Man lan fåledes hafwa att måns ta, att efterfrågan efter penningar skal fomma alt stegras af hvå orfater, nen ligen "ide blott derför att omfättningen år förre, utan âswen derför ait stôrre penuingsummor komma att behöfmas för att gåra en offår än vå långe warit falslet. Den ôlade werksamheten (nom affärslifwet torde äfwen, att dåma efter teden, fom redan wisat fig, fomma att framfala en lisligare : spekulatien på fondbårfen, hwlifen I fin mån naturli= gen oc fall-bidraga til ökad efterfrå- gan efter pengar. | Julhelgens aunalkande har naturligen minskat affäräwerksamheten på sondbêr= fen, c< furserna hafwa nedgått något. Den osákra velitifta ställningen och skak= ningarna på Wienbörsen ha inwerkat märfwärdlgt litet på furferna. Hwad engelska wärdepapper betråffar förklarad detta. af tron, alt år 1888 kommer att dro” sitt intråde med mydet båltre ute fate för offårerna ån på längliza ti- der till bafa.” : Grannlanden. Vice konungadömet i Norge. Kristiania liberala förenings repro- sentantskap har enhålligtuttslatsig för, att förslaget om vicekonungadömets upphasvaude bor rara programsak vid kommande stortingsvak Hemkommen för att jula och häktad. Bland de omkring 300 danska amerikaner, som: homkommit för att tillbringa julen i sitt gamla fosterland, var älven en, handlando från Vittrup, som för ett par: år 10+ dan försvann till Amerika, efterlem- nande en mängd falska vexlar och sörjande fordringsegare. Ryktet om bans hemkomst spriddes snart, poli- sen underikttades om saken, och den. Iräcke julfiraren häktades julantten, ' Ny indragning. Enligt Y. G. lär . kung Oskar: för 1887 ha dragit in det bidrag, ban lemnat åt lattiga, heralösa studenter I Kristiania för att bereda dom tillfällo att fira julafto= nen. ' Vid eidant förhållande ansågo norske .porsoner ” lämpligt att träda emellan, och med hjelp af dem kun< e de atackars etudenterná äfven i år glädja sig åt en angenäm julafton. - En panslatistisk agitator, ‘Oa dea för högförräderi I dema en dagar häktade de Zirny berättar Ber- ' nor: Tagoblatte ' Wienerkorrespon- det soc stog sve os Ziroy, en nu: 30-årig man al medelstorlck och ganska sympatisk, mar cs os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.