Den politiska situationen 1 Europa. på Balkanhellön herekar öfver allt kan hoppas pit fredens bevarande Genom hela den officiösa tv eka ileDiDg 00h oro, och det år ju mindre pressens uttalanden Inårkes för 0.frigt underligt, då det just Ar dess öde, ett strarvander att ytterligare vinna som bildar utgångepunkten för den Ryssland medelst vanskepliga försäk- närvarande europeiska krieen. Ölvcr ringar. Sålunda yttrar «Köln. Zeit., allt kikna ryska och österrikiskt-ty- att Österrike Alven bör göra sitt till, ska intressen ene öfvervåldet. att kriget kan undvikas, Tidningen I Rumänien eynes kampen algjord yttrar, att den kan tala så mycket till fördel för Österrike-Ryseland; och mera öppenhjertigt haroro, som det det anses för elkort, ehuru det ej_of- år höjdt öfver allt tvifvel, att om ficielt tillkånnagifvite, att kung Carl Ryssland angrepe Österrike under af Rumanien i handels° at krig för- hvilken förevandning som hålet, så pligtat sig att stalla 150,000 man i skulle Tyskland stå orubbligt vid Ö- tålt mot Ryssland, hvilket också trål- sterrikes. sida och bereda Ryssland far sina förberedeleer derefter. Men ett nederlag. dc ryske agenterna arbeta icke desto Artikeln i det officiösa organet slu- mindre oförtrutet på att hålla Ryss- tar sålunda: aFörutsatt att Ryssland lands intressen uppe samt begagna har gifvit sitt samtycke till offentlig- sig dervid skickligt af den gamla görandet, ligger den förmodan nå- motsättningen mellan Moldau och ra till hands, att Ryssland i ernått- Wallachiet. ning utbedt sig ekoneamhet löt de I Bulgarien arbetar det ryska par- högt stående personer, hvilka varit tiet utur rast och utan ro, och Ryss- delaktiga i wanövren med do förfal- lands motståndare frukta derstAdea skade aktetyakena. I sådant fall må- beständigt en katastrof, som kan med- ste vår rättekånsla slå sig till tåls med föra vidt utseende följder. den tanken, att do personligheter, som Också i Serbien arbeta ryssarne på sökt att fl czaren till att tro på det- att underminera förhållandena. Kung ta bedrågeri, blifvit liårdt nog straf- Milan år en algjord fiende till rys- fade genom don ångest hvari de svåf- sarne och vid ekuptshinans (d. v. e. Vät.» Från Bryssel telegrafera., att der- riksdagens) öppnande i början al de- cember höll han ett tal, som oför- varande ryske gesandt Uruseows å- nåra förestående. Den- tydbart visade, att han slutit sig till terkallande Rysslands fiender. Men riksdagens na håndelse mattes i samband med de majoritet deremot var ryssvänlig °oh förfalskade aktstyckena. beslöt att eflåta till konungen en a- De arbetslöse i Storbritannien. dress, hvari uttalades, att.Serbienvar Londons lordmayor meddelar, att en knutit till Ryssland med blodets, tra- komit, bestående af fyra arbetegif- ditionens och den framtida utvecklin- vare, representanter lör 'frade Onions, gens band. Kungen vägrade emel- andlige, fattigföreståndare m. fl. httfva lertid att mottaga adressen och höll dryftat frågan om arbetebristen och till riksdagen ett skarpt, bestraffan- med anledning hårat, ställer kornitn de tal. ett upprop till den alltnanna vålgö- I följd af familjeförhållanden - renheten att lemma bidrag till insam- kung Milan lefvcr, som bekant, se- ling af 20,000 pd st. härför skulle dan kort tid skild från sin gemål, den man anskaffa arbete åt 1,300 arbetare ryesvånliga drottning Natalia — har under minst ett halft års tid. Lord- emellertid kung Milan tvungits att mayorn framlägger ytterligare flere till chef för sin minister antaga en förslag till åt årders vidtagande för utprAglad ryesvån Rietic, emedan han lindring af den herekande nöden. hårigenom hoppades kunna åstadkom- «Standard« ogillar lordmayors upprop, ma en försoning med sin i följd af hvari han med konstlade medel söker kungens uppenbara enedsprång för- åstadkomma nrbeto lör do arbetslösa, olämpade gemål. Det skall också oalsedt om behof förefinnes eller icke. vara på Balkanbalfön, som förhållan- Man har dessutom den sista tiden dena kunna på det eåttet tillkrångla sig. Vid kungens kraftiga protest företaget en inringd undersökningar mot de för Ryssland visade sympati- för att utröna antalet arbetsföra per- erna sönderföll emellertid den af stats- soner i London, som kunna räknas ministern skapade majoriteten i riks- till de verkligt arbetslöse. Lord Ran- dagen. och telegrafen maler nu, att dolph Churchill var den förste, som Ristio afgått och att i Serbien upp- företog dylika undersökningar i sitt stått en minieterkris, som kan få svå- valdistrikt Paddington, och det visade ra följder. Kung Milan ur nog be- sig, att inom detta distrikt funnos 530 redd att gå med Oeterrike och Tysk- familjer, som lerlo nöd på grund af land i lif och död, iucn den Serbi- arbetslöshet. Kort derefter stAlde ska nationen i sin helhet torde nap- «Pall MalI Gazettea en uppmaning peligen vara lifvad för denna politik, till de arbetslöse att :inmala sig och och ryssarne skola nog försöka be- Waterbury Walch Company stAlde gagna sig af splitet. Och detta ökar 60 byråer till förfogande för dem, som på ett betånkligt satt förrådet af ex- ämnade antnala sig. I dessa dagar har en förening bildat sig under led- plosiva ämnen på Balkanballön. • • ning af lord Cotnpton, lord Ilerecbel Alla de mest inlytelserika utland- och kardinal Diarening, hvilken till :ska tidningar tillmäta offentliggöran- att börja med uppsätter en lista öfver det i «Reicheanzeigeru e.f de falska de arbetslöse. Kardinal Mattning sö- politiska aktetyckona den största be- ker förmå regeringen att underlätta tydelee. Då det nu, enligt samstäm- utvandringen och åvägabringa liknan- miga uttalanden i ryska och tyska de sociala reformer, som dem furst tidningar, måste anses utom allt tvif- Bismarck lyckats införa i Tyskland. I rundt tal finnas nu i London vel, att dessa dokument blifvit offent- liggjorda efter samråd med czaren 100,000 familjefader, som Aro i stör- och tyska regeringen, tolkar man sta behof af hjelp. Den mängd af detta som ett glädjande tecken på, barn, som årligen födas bland de fat- att situationen har blilvit lugnare och tiga i Englands hufvudetad, gör lik- att mun åter för en tid åtminstone väl en genomgripande hjelp omöjlig. London betalar redan omkring 40 millioner kr. årligen till fattigvården, och valgörenhetamrattningar och för- eningar utgifva dessutom årligen om- kring 36 millioner för samma lands- mål. Ilvarje fattig kostar staden år- ligen 396 kr. Älven i Skottland år nöden och ar- betsbristen stor. Britteka regeringen har afelutat en öfverenakommelse med britiska Kolumbie, enligt hvilken 1,200 skotska crofterfamiljer komma att bo- måtta sig 1 kolonien, hvars regering för detta ändamål beviljat ett anslag af 150,000 pd et. Det ar isynnerhet å do skotteka öarna och i de fattiga- ste distrikten i höglandet som nöden år mest förherekande. Ny apparat fl» konser- vering af mjölk. Under rubriken sEn svensk upp- finnings ödens meddelar Stock. Post hurusom ett af frih. A. T. Pfeiff upp- funnet sått att konservera mjölk nu af uppfinnaren fulländats. Patent har nemligen i dessa dagar meddelats å (4rib. A. T. Pleiffa mjölkafkylnings- apparat., en apparat, som, enligt nAtn- da Stockh. Post, «i viss min sköter sig sjelf« och icke torde komma att betinga högre pris in 125-- 150 kr. Den ifrågavarande afkylningeappara- ten år ytterst enkel. Den grundar sig visentligen på tyngdlagen och på en varmare vitekas egenskap att vara lånare och således flyta ofvanpå den kallare och tyngre, som håller sig nårtnest kårlete botten. Apparaten afeer afkylning af ej en- dast mjölk, utan Alven andra våtekor, och består af ett antal i en isbehål- luro nedsatta karl af olika höjd, hvil- kr> heart och ett halva dels nåra of- verkanten ett aflopperör, som leder mjölken eller våtekan till ett lägre kärl. och dels ett vertikalt rör, som mottager mjölken eller vätskan ur nyeanåmda aflopperör från ett högre karl och leder den till bottnen of el- ler ett stycke ned i kArlot. IlArtill kommer en större behållare, som ned- sättes i is eller isblandning, och hvari mjölken hålles för att sedan gå ge- nom ett invid bottnen utmynnande horisontalt aflopperör, föreedt med en kran, öfver till det n/kalaste och hög- sta af de först omtalade karlen. Mat- ekan föres der genom det vertikala röret ned till bottnen och stiger så småningom, under ständig ombland- ning af den varmare och kallare de- len, anda till nåra öfverkanten, men öfvorgår så genom ett nytt aflopperör till nårmasto lägre karl för att der «sjelfblandas«, sedan rinna öfver till tredje karl och fortsatta samma rö- relse. Flera kärl torde icke behöf- vas. Alla dessa lägre karl enar cy- lindrar ontgifves af is, och för att af- kylningen skall bli jemnare, har an- setts nödigt att midt i dem anbringa kolfvar, likaledes fylda med is eller isvatten. Sedan mjölken slagits i det största kärlet, rinner den således från det ena mindre kärlet till det andra och ornblandas ännu säkrare, ån som kunnat eke för hand. Uppfinnaren förklarar att, nar oskum- mad mjölk, omedelbart efter sedan den blifvit mjölkad, behandlas på nyss- nAinda sått, derigenom vinnas följan- de fördelar. Aromen framtreder båttre och bibehålles längre. Man kan pi grund af smaken och lukten !tittare bedöma mjölkens godhet och utfodrin- gena beekeffenliet. Mjölken surnar icke så snart och tål vid långa trans- porter; graddriattningeauppekjutes och inträder först vid vanlig rumevarme. Utvecklingen •f bakterier i mjölken hindras. Ge-Addera fördelas jetnnare; fettet öfverlöres i fast form i mjölken och frånskiljes (lerfat både fullatån- digert> och lättare vid separering. Smörutbytet blir större An vid Indra behandlingssatt; smöret blir hillbarare och får finare arom. Skummjölken blir hållbarare och tål vid transporter långa vågar Om den oekumtnade mjölken skall levereras till ett Jag- set atålle, behöfver den icke 'andar' oftare ån en gång om dagen. Isat- gången er betydligt mindre ån vid den gamla .ismetoden.. Söndagens mjölk kan förvaras till måndagen utan att taga skada; således behöfver me- jeriet icke drifvas om söndagarne. Mjölken kan levereras från aflagena ladugårdar direkt till mejeriet utan att fördyras. genom begagnande af den gamla aismetoden« för gråddena skiljande från skummjölken. Afven om uppfinningen icke skulle hålla alla dessa löften, år den till- räckligt förtjent af uppmärksamhet. En tillverkning af de nya afkyl- ningsapparaterna har redan påbörjats i Lidköping, dor uppfinnaren nu år bosatt. «.M.MIMIND FrIllsningsarnabas ny- årsvaka. I Dagens Nyheter låses håros: Att .veka ut. det gamla året år ju en lika allusån som, bad nattet vid- kommer, skiftande sed. Att religi- ösa sekter under bön och sång in- vante ett nytt års första stund'-r år ingen ovanlighet, men frålsningear- indn skulle naturligtvis finna på det originelaste. Den använde, praktisk som alltid, tillfallet till ett så vål and- ligt som ekonomiskt fiskafänge och inledde således det nya året med en — aseger öfver fienden.. Det var på nyårsaftonen. 1 sitt ryktbara högqvarter vid Östermalms- gatan hade fralsningertruAn en af si- na religiösa högtidsstunder efter känd, bullrande ritual. Den piga kom- mendören går fram och tillbaka pk estraden och skiner som en middags- sol, når hon låter sina blickar mön- strande skåda ut öfver de talrika å- hörarne. Klockan närmar sig tolf- slaget. Ett belåtet, segervisst leen- de börjar spela kring den qvinliga generalens lappar. Hon yttrade des- sa ord: — flvilken som hålet kom fram! Och si, öfver ett tjog menniskor stappla fram till frålsningsartnt5ns e- strad • för att få syndernas förlåtelse. De falla på knä, och armén sjunger helt gemytligt: «Jag år din, du år min!. Do stackars syndarne aro frål- eta. Och så kommer en ny flock, och så tiram en. Elven, vill ej helst' det nya året hålet och syndfri? Nu tråder en soldat fram. Af hans uppsyn förnimmer, du, att han har nå- gon vigtig mission. Ilen yttrar: »Je- sus gick fram till Jeriko och Jeru- salem, folket kastade kläderna på vå- gen! Ack, om de närvarande ville offra sin lyx i afton! Ju enklare man år, desto säkrare år frålsningen.• Dessa ord voro af en obegriplig verkan. Liksom solen fordom en gång förmörkats af de asiatiska kri- garnet eltjur, thi undanskymdes nu ljuset från Galons gaslågor alar ett regn al snusdosor, egarrmunstycken, kriminaler, öronringar, plymer, klock- kedjor, nåsdukar m. fl. artiklar, hvil- ka under högljudd entusiasm offra- des å fråleningsarmne altare. Kapten Hellberg skötte glfvonsaa mottagande. Han upplyfte hvarjo sak under ett saligt •halleluja., åt- följdt al ett kraftigt dyr» al!. Irrar- på armén med 1049 röst ropade «amen.. — Kadetter, gå genast ned och still er med sparbössorna vid dör- rarna, kanske flera vilja gifta ny- iregifvor i denna natt! Det var re- gissören, kapten Hellberg, som ytt- rade dessa ord. Men de tycktes icke ha varit af någon större verken. Mao ansåg sig visst ha offrat nog för den- na gång. Men nästa gång skall man nog vara villig att förnya sina offer — och frålaningsartnt5n ar ej den, son> alger nej. ffituarykanba. e. Den ene matrosen till den Re andre iran °h : — Nå hvad gjorde du i land i går? — Hela natten spelade vi kort, så att jag tappade en tia, och då sa' di att vi skulle spela ett spel som hette revanche, och då tappade jag också. Sträng kungörelse. 1 Breiten i Baden upplaste en polisbetjent för icke långe sedan följande kungerelee: sHårmed tillkannagifves, att livarie hund skall vara försedd med ett tio tum långt märke af bleck. Den sotn låter en hund löpa omkring utan hus- bonde skall: böta 2 mark och döda* efter några dagern förlopp.. Höjden af sparsamhet. Herr X gick hkr om dagen och bestålde sig en numnskylt af bleck att såtts på dörren. — Men sått namnet ganska högt upp på skylten, bad han, så att det fins runt når jag dör att fylla i åldern, så kan man använda skylten på min likkista. När sanningen kryper fram. Landtstrykaren: Kara ni, ge mig litet att åta. Jag har inte smakat varm mat på åtta dar. Bondgu.nman: Ni skall strax få en tallrik våning. Landtstrykaren: Vikning! Nej tack! Det år femte gången jag fått välling i dag. En försigtig läkare. En tidning i Texas omtalar följande komiska historia: Ett fruntimmer kom upp till en berömd likare och bad om ett me- del mot reumatism för sin man. Han föreskref något och sade: — Säg till att de göra i ordning det hår på apoteket och gnid er man pi ryggen gned det. Iljalper det så tala om det för mig. Jag li- der också af reumatism. Annonser. 49rand- acl ffirsitriaes-tittlebelarsi E A F011tr !feer TJUGO MILLIONER e. BRANDFÖRSÄKRING mot tuta och blIllra premier dels på viss tid och dels för all framtid. - 212 — — 209 — cider såg henne fullt i aneigtot, undslapp mig ett halfqväfdt rop af bestörtning, ty don qvinna, som höll mig under armen, var ingen annan än Grace, genom byars afekyvärda bedrägeri min vän Sydney Campbell hade fått sin död. öfverraskningen var så oväntad, att jag nära nog förlorade kontrollen öfver mig sjelf. Det föreföll mig, som om jag åter upplefde den fasansfulla scenen i Grace'e villa, och under det vi gingo in till matsalen yttrade jag omedvetet de ord, som Sydney sagt till Grace, innan han dog. Min faders hustrus röst återkallade mig till mig Bjelf. — Hvad är det för besynnerliga ord ni talar — eade hon med mjuk röst. — Åro de hämtade från någon bok, ni håller på att författa? Mr Holdfast har sagt, att ni har ett mycket godt bufvud, Frede- rick. — Det är ord uttalade af on kär vän — sade jag — vid on tragisk vändpunkt i hans lif, mod ett ord, några minuter innan han dog. — Huru bodröfligt — sade hon — att tänka på dem just nu, när ni och jag träffas för första gången! En kär vän till eder? Ni skall berätta mig allt, som rör detta, Frederick. Ni bryr er ju icke om, att jag kallar er Frederick, eller hur? Jag har hela dagar i ända tänkt på, hvad jag skulle kalla er. Icke mr Holdfast — så kallas min man, oj heller mr Frede- rick. att han icke hann skrifva längre bref. För tro å fyra månader hörde jag blott sparsamt från honom, då om- sider ett bref inträffade, förkunnande att han hade gift sig igen. — Du skall blifva förvånad öfver denna nyhet — skref min fader — men jag är säker om att det skall glädja dig erfara att det steg, som jag tagit nästan i hemlighet, skall bidraga till min lycka. Din andra mor är ett förtjusande ungt fruntimmer och jag är viss om att du skall komma att hysa tillgifvenhot för henne. Jag skall inom kort bo dig komma till Lon- don, då vi kunna samtala om saken och äfvon om an- nat, som rör dig mora direkt. Det är på tiden att du väljer en bana, och var säker om, att mitt giftermål icke skall ha någon inverkan på dina utsigter. Jag hade intet epecielt skäl att vara missnöjd med min faders giftermål, men den hemlighet, med hvilken det försiggått, sårade mig. Han talade om sin hustru som ett förtjusande ungt fruntimmer, och af tonen i hans bref var lått att finna att lians hjerta var ongageradt. Min fader var visserligen i besitt- ning af utmärkta egenskaper, mon jag kunde dock icke dölja för mig att han svårligen kunde uppväcka kärlek af on ung förtjusande qvinna. Hvom var hon, och hvarföre hade jag icke inbjudits till bröllopet? Min fader var ju sin egen man och behörde icke mitt bifall. Tänkande på honom ensam, kunde jag icke förklara, hvarföre lian icke visat mig förtroende, och når derefter tankarno föllo på henne, voro de icke af Ur Lorristre otparfeise. LIFFÖRSÄKRING på Uttala; utan forbklda premier med LO proc. af Vinit" som utdelas i femårsperlo• der; med förkAjda premier med 75 proc. at vlasten, som utdelas årligen. Lifrlitor, & Utityrul-!laketior. Agent i Halmstad: Gud ann Försakringauppdrag tnottagu liften af 11. Henriksson 1 Laholm. (30) (CL 1(420)C34). Kungörelse, Borgenärerna i Kantor J. A. Ek- etedts i Renneolöf konkurs kallas hår- :ned till sammantrade å hotollet i La- holm den 17 nista Januari kl. 11 för- middagen för att höras och besluta huruvida en af Z. 111. Ekstedt i Ren- neslöt till galdenåren utgifven förbin- delse å förlagskapital 3,333 kronor 33 skall efterbevakas i Z. M. Ekstedte konkurs. Edeeberga den 22 December 1887. Werner Anderson. 1150 Borgenärerna i hand- landen N. A. F. Nilssons i Rennes- löf konkurs kallas hårsed till sam- mantråde å hotellet i Laholm tisda- gen den 17 nästa Januari kl. 10 f. n>. för att bestarna>a arvode till koe- kureförvalteingen och besluta om för- agning af ~krm fordringar. F.denborga dan 23 Dec. 1887. 1147 Werner Mon" •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.