olt bon ;a !norr fiben trutit nupet mim 3 ettabage ovän begaf bon fia i ffr?mningett från hemmet. 2)å matt- mil efter befbf a annat hållt betnrem- mit edb largäfwea lån„c tvåntat, att Luftruff gulle femma bero, bbrjabe han bliftea rulta ed) begett fig ut f8 r att ifa ten tbitruilta. Elutligett rent ban, a tt fe i ben intill Inlåser:tegårb wa- Tante brunnen, tå ban tudte fig mätta „3,1o f mhtt Premål nere i trattnet. nårtuare unterinning befatta bet wara juft bett efterf6fla buftrun, htvil- fen upptina och ännu år wib tir. Zat- fatt brunnen innehåller flera alnar bjupt traden, babe bed betlåbnaben hållit ben. tre uppe, få att bett icfc fått bufruutet utan ruattnet. Tet anlagra, att hen legat ter minst terå timmar. 13u total måttförmörrelft, fent blir ftntlig i €.-tecrige, raer rum i henna må. ttab ed? bhjar Radbogen bett 28 på cif• halt 11 tamt Rutar bett 29 på tonen ntergenen tt. 2,10. 9?ötten gör mcnniffan uppfinnings. rit. .3 27 ar Or tett "potten" i :led. helni :varit anhåll? br Z. gt. 2ennbelm; tc thfla 13 åren 'pung ban omsring fent brefbårare, fcbermera bar ban ar- betat fåfent "ftåniplare". ,tan ech en huttrat till benen fulla timitt turtuid bet åligganbe, tem beftår uti alt "[tång,. la" på affitan alla Cc öret, ietu utte- lad från etectbelin8 caittaipoftlenter. Met) fåt ana ftåmplittgar har br 2enn- holm alltfå hållit på i 14 år, etb bet år ide något latmanegha, utan måtte gå tant untan, få att uti elår 15) bref flåtuplaG i minuten, bi bråbffan år fem NOL ett iåbant unikt åratal fortjatt etb i berftaflig mening enfibigt treppaarbete bar få Imåttittitem lett bcrtill, att herr t. tittale, liter af ft:damning i bra armen. .tan bat uteb berynt mer modell natvånbiabeten att (entita fin håla, ctb fetta har temmit honom på tanten ett tenftruera en brefftåttiplingamaffin. gin ftår t cntta fåtbig ed; bar pr8ftvatd t c jettafte bagarne. Meningen år enbaft, n tt ben Rall jtånivlå hedern vå l'affiDan. Detta uttittad einellertib båts blitt ocb tvål genom uppfinningen, ein man bort- fer från en briftfålligbet, fem bittille mitat fig, nämligen alt tuaffinen, tom matar lig jjelf, ftunbent tåfat taga flere bref rå en gång, få att femliga ftver- bep.pata etb måtte untergå eterftåtnpling. Dlågettbeten hårat lår trå funna at- hjelpod gettant en ålibring of mataren. C-1, -. orti man lått ink fan ten enita- late mild» ej fleinipla på !riinårfetta; men br C. unigåå usch tanten pei ed? bar utan uppfort ritning till en tin3eft, cm Rall luetfftålla åltum lif3 nånita bcflur, tcd jel, att tco ndiftc mata; banb. alfwa ar i fotben. (i5r311 (bulb T.13,irt torp, 19eftergMlant, grifived Sant: Blir titten sir teban tappabe en lanbtbrufare ett bwbart filur wib bOt• rågfåttingen. sPå lamma återfått år fe- tna Uh årligen pl4bt ed? bartwabt utan att uret bittata.13ib fetolle yl8juin- sen båren tagen fåg torparen 3oban Vintedion wib Ostberget under (bulb- imetatemten :Amning blåtira utan pluta i fåran edb tutti e!terjcente be- fatta bet wara tet rutArt etntalnbe uret. 45årigettem bcfrinta en från orten at- flyttat' arbetare från utibtanten att hatten bittat ed? förbelt t eljamina. Cgaren till funbet rcb återn ftätitte uret till tipp- bittaret. 5ertet war gett flicf ech en ut- matare fettrabe att mot billig erfått- 'ting iftåttbfåtta bet. 6rann1anbeit. Norges sjöförsvar. Regeringen föreolår en utgiftspost på mnrinbud- geten al 75,000 kr titt byggande af två torpedobåtar of företa klassen. Bankskandalen i Arendal. Vid Arendale privatbanks möte för afveck- ling (sekiftegnmling.) i toradage be- handludca frågan om kritninelt åtal mot direktörer och revisorer. Mötet bitradde enhAlligt etvrelecns hem- att de för nai.varande före- liggande upplysningarna icke kunna anses föranleda någon åtgird från boet. side. Finska landtdagen. Till talman i borgarståndet har utnands kommersa. rådet Joachim Kurt6t och till vice talman bankdirektör Eneberg: i bon- deståndct till talman Itåradsdomaren Slotts och vice talman magister Dun- cker. Iltrikes. Den politiska situationen i Europa. Ryske kejsaren hur till guvernören i lloskwn aindt ett budskap, deri han uttalar sig för fredens bevarande och sitt tillitsfulla hopp, att freden både i Ar och följande år må tillåta att alla krafter kunna helgat, åt landets inre utveckling. Detta reskript har gjort ett mycket gvninunt intryck i Tyskland och be- tjaktne som det förlosende ord man väntat med anledning af Areekiftet. Onktadt allt detta vill tviflet dock ej alldeles försvinna. 1 dc wienska tidningarna uttalas den önskan, att czaren nu måtte låta de fredliga or- den åtföljas af fredliga handlingar, men ont dernied menas att Ryeeland antingen skall draga sina trupper till baka eller intaga en helt förAndrad politik i bulgariska frågan, så finnes föga nteigt till, att denna önskan skull gå i uppfyllelse. En diplomat, som kommit från Pa- ris till Berlin, Ilar berittut, att man från rysk sida ansträngt sig lör att förmå Frankrike nit afgitva bindande förklaringar, specirilt med hAneyn till dess blifvande hållning under krigi- ska förvecklingar, men att Flourens ej velat gå in harpa. Detta ekull, tillägges det, ha haft till följd, att ry- ska politiken styrt in på fredligare banor. Frankrike och Italien. Det ser nu ut i tidningarne enm om franske konsulne förolånipande i Florens skulle leda till allvarliga misehilligheter mellan Italien och Frankrike. 1 början såg det ut som ont ingen menniska Rate något afse- enda dervid; men huru det nu gått till ha do franska och italienska tid- ningarna arbetat sig upp till en bit- terhet mot hvarandra, soul icke står i ringaste förhållande till saketts verk- liga betydelse. Från fransk sida offentliggöree nu två bref från Cosini, af hvilka det framgår att han varit anmodad af Eran- eka konsuln att nårvitra vid försegs landet af Hussein Pnechas qvarlåtett- ekap, men att han ursiktut sig med andra göromål och bedt konsuln att ensam företaga ~da embetfatgård. Franska regeringen beklagareig vidare tleröfver, att de italienske ernbetstnin- nen förstört icke blott Hussein Pa- scha. papper utan åfven franska kon- sulatet. arkiv. Detta var nu ett fak- tiskt öfvergrepp, öfver baket också samtliga konsuler i Florens beklagat sig hos utrikesministeriet. ilvud sjelfra saken betaffar, före- faller det oss, ekrifver N. Fr. P., som om Italien hade ratt. såvitt i kraft af konventionerna af 1862 och 1868 som i kraft af fransk-italienska fördraget • f 1884. Första paragrafen i detta af Maucini afslutade fördrag innehål- ler vAl Italiens godkinnande af of- ekaffningen af konsularkapitulationer- na i Tunis, eten andra paragrafen gör ett undantag till förman för lie, lien och fasiståller att alla förut gjor- da öfverenskommelaer skola aga gil- lande kraft. Redan i konventionen af 1868 bestammes, att arfeangelligen- heter efter tunisiska unslereater, som dö i Italien, Aro underknetnde italien- ska lagar. Franska pressen Ar emellertid af en helt annan (isigt och klagar myc- ket öfver Criepis. Soclallstlagen i Tysklund hur på nytt framlagts för riksdagen. Regeringen föreslår yt- terligare dess förlsngande pil 5 år. Spridandet af förbjudna tryckalster straflas med böter af 10,000 mark el- ler fAngelse i ett Ar. Mot yrkesmes. viga agitatorer Ar fångelsestraffet ej beatimdt under 2 år. Men regerin- gen år ej nöjd med de vapen, den redan eggir mot ledarna af den tyska socialdeinokraten, titan i den nya socia- betingen lm hon smitit sig anm) ett men skarpare vapen, nemligen lands- förvisningstraffet. Om den anklagade deltagit i en förcuing för att hindra lagens verketållande genom olagliga medel eller om niga!' dömts för del- tagande i förbjudna föreningar, så kan den dömde på allminna åklagarens fordran förvisas från förbundsområdet. Han förlorar medborgarskap och kan ej återvinna det utan förbundsområ- dets medgilvande. Landsförvisningen motiveras i för- slaget dermed, att ile, som enligt be- stående lag förvisats till annat område inom Tyskland, der plåga upptaga sina forna agitationer och fortplanta dem till trakter, hvilka förut varit oberörda af rörelsen. För öfrigt böra ej de, som förneka statens ratt att finnas till, göra anspråk på att vidare tillhöra densamma. Asien. sStandards meddelar från Shanghai den 19, att 4,000 arbetare eon: spisel- ende sig med uppkastande af en dam för att hämma Hoangoflodens lopp, öfverraskadee af ett plötsligt vatten- flöde. Större delen drunknade. ■■•■ Dagskrönika. (åt Stoklandepostens Si gurd.) ,,Meneklig höghet» lir blifva den titel, prins Oskar kommer att förti, sedan han genom sitt beslut att krya sedligt och hederligt med den ql hma han älskar, på ett allt för beklagligt sått skilt sig från sina regerande oku- einer. i Europa, och gjort sig ovår- dig titt någonsin irfva en tron. Det påstås att finns menskliga hög- het prilla Oskar Ainnar utan lön, Ar- ligt och allvarligt och således mycket hetstAndatickor derutinnan att hon olikt vanliga furstar egna sin tid och icke precis fattar eld mot livilken kraft it sjövapnet. D. v. s. han lm- plAn sons helst nar okloka sitt fosterland en kunnig, Nej, de som handlat vackrast Aro duglig, rikt begilvad, från bortstulna- otvifvelaktigt Ii. tn. It. 138ga lösåldrar, faren friad, af ett lyckligt fautiljelit och Ar det min oförgriplig* mening stårkt mans kraft och skickli,,her. att den tunge fursten för den förtl- Ilvilket, mig veterligen, •ore ^den dravrt lsignelse, om lavilkrn det heter !Greta ordeutliga post på kreditaidau att den sbygger barnen. bo.,.ytterat i svenske arffurst•ra konto med sven- har att tacka vårt — gamla heder- ska folket. liga landtmannaparti, ty det var det, Talet om smesallians• förstå vi inte som allraförst lårde kung Oskar att far i Småland. Herrarna Munck af kompromissa, och daglig Ohlin ger, Fulkila sjelfve (både husarlöjtnanten som man vet, fintlighet. och den andre) lira ha förklarat, att, Hennes kungliga höghet kronprin- ehuru deras lit obestridligen Ar Al- sessan Victoria lår ha varit •Ilratuest dre och deras blod blåare ån Ponte emot partiet, såsom jag förmodar, pi Corvernas, skola de likvit utan nå- grund af svårigheten att skada bor- gon som helst högdragenhet upptaga rar» Munck af Fulkila passande hane menskliga höghet såsom svåger. sillskap, om det skulle falla dem in Alldenstund Arven hans familj år •kt• att helna på granden. i Karlsruhe, ningsvird, hane vandel oförvitlig och der holtonen skull vara en smula han i grund och botten likt sig ett simpel och kammarherrarna i brist pk yrke. snygga restauranter i staden låna för- Dessutom mena de, att den deras nöta sina tjenetlediga vållar på öl- sköna, Alekliga syster hedrat med sin kneiper, hvilka i Wuxtö skulle be- kårlek, den kr god nog, att umgås traktas såsom tretljekl•ssiga. med sjelfve hofråtteherrarne i Jön- Men henne. kungliga höghet kart köping, vore lian An bara ineneklig vara obekymrad. N< i smillndeke Boghet och alcappsgoseebas vid flot- &Minan Aro ett glad: och fördoms- tans hufvudstation. fritt slågte, som icke taga det så ra- Det år således herrarna Munek af sande noga, om vi för en åldrad sy- Fulkilas (både liusarlöjtnantene och sters lyckas skull nödgas för en el- ilen andres) beståiuda önskan att det ler annan vecka offra de brIvåndig- icke betraktas såsom någon nedlå- heter och det bildade umgänge stads- tenhet å deras måla att de utan vi- husen i \Vexiö, Eksjö, Winfinefhy dare ornstandigheter upptaga hans och Jönköping erbjuda, samt slå oss höghet såsom 'diger. ned i Karlsruhes rökiga ölkroger. Ilvilket Ar så mycket vackrare af Ja, tro vi vid rigtigt gode lynne, dem, som de mycket vål inse och be- knussla vi knappast på en brorskål gripa, att livarje befordran, hvarje med en badensisk hoffnarakalk. • • uttnirkelse, som de genom nit och • duglighet kunna förskaffa sig, bli at Det Ar inte precis någon trollkonst illvilja') tolkade såsom oförtjenta yn- att få vara med på den stora hotbal, nestbevis At alconungafranderna.. som alltid hålles å Stockholms Blott Både grumlingens underförstådda ilen 21 Januari. Ilvar och en 10111 och opinionens öppet uttalade kardi- har en frack, ett par stöflear,POul inte nalskal emot prinsars giftermål med dofta ammoniak eller collanolja allt enskilde svenske måns döttrar år det för svårt, och ett godt, oförderfvadt förmodade företråde, som med anled- konungsligt hjerta, kan med någon ning deruf skulle komma att vid be- mödn vigga sig till en qvadratfot hor- fordringar och annorledes viras ko- tilja att stå på och betrakta Stephu- nungahusets frånder framför andra, nio von Platan och I'etterssoa i Boa. mera förtjente medborgare. stad, madame de Castellanos och gllst- Skälet ar godt och förtjenar allt gifvaren Wieslander. möjligt ufseeude — i andra lindar, Men eårskildt, en torps, alver en men inte i Sverige, der oefterrättlig- brink, allmänt, genom generalorder, haten i befotlingsvåg redan år så Aro alla officerare inbjudne, de må stor den möjligt via kan bli. nu vara svågrar till hans menskliga Att hans me:sakliga höghet huri höghet Oskar Bernadotte eller simp- sig bra och rigtigt åt, deroin tyckes la infanterieter och heta Anderesan. blott rAdu en mening i landet, iucn En landskanslist eller en lanstnan, då man i patetiska och svulstiga or- de der dock sitta, så att såga, i kung- dalag talat om lians stora •lörsakel- lig mejestats stud och stAlle i en frif• se », då bur 111t111, med förlof, öfvcr- kel landsort, de få inte utan åtskil- drifvit iutu så litet. ligt krångel komma upp på balen Emellan Ii. in. h. och Skandina- den 21, de må ha så Maga blank- viens dubbelkrona stodo ju kronprin- skinnspjexor, fracker och vllstårkta sen och dennes båda emå söner. Dat degskjortor de någonsin vilja, enen fordrades Billedes minst ett olycks- en liten underlöjtnant, huru blygsam fall och två ekurlakansfebrar, alla som helst, han klifver bara på i sin med dodlig utgång, innan h. rn. uniform och kan, otn lyckan Ar god, kunde våga hoppite titt få axla her- få avånga sig i ft einrisen via å vis t. melinen. Men som det Ar ulltnint ex. :lindarna de Caetellanos och herr bakarv, att vår herro håller sin all- Wieslander. deles sårskildt !dignande hand Giver Alldenstund svenska artu61 under krunpr;osul, liVitrom lian till ytter- en sjuttiofyraårig fred icke halt till- Mera VISSO lielgilugligen i kyrkorna fAlk att ådagaligga någon Urskild eriaras, samt att lifinediettesarna i feghet eller flyktighet, tycker jag Stockholm Aro alldeles vådligt skick- det Ar rigtigt synd, rysligt bårds, liga, så kan h. in. It. Afven ur klok- men ingalunda råttvist, att el der hetens synpunkt anses ha handlat inför n - ek landet och framför alla bast då han icke för en långt i fjer- undin trogna enbet.- och tjeneemin ratt hagrande trumskugga uppoffrade utpeka herrar officerare såsom de ein lilla ljufvit, tacka, alskade Jön- förnituste vid det tillfalla då det huf- köpingsftöken, haken synes likna vudsakligaet Ar fråga om att ge sig ein lödeleestuils verldeberömda 'Akar- i sag med förtviflad fart. Annonser. - 234 — — 237 — Jag hade då för dig uttalat mitt halfva missnöje med det steg, du tagit, då du, under förklädnad af on vanlig tjenstfiicka, inqvarterat dig vid Great Por- ter Squaro. Nu, sedan jag hade läst denna >Roman ur det verkliga lifvetz, i »Aftonmånen» och en smula lugnat mig, såg jag en skickelse af ett vänligt öde i den omständigheten, att du bodde i huset näst intill mordstället. Innan jag läst min faders etikas vansin- niga dikt, innan jag visste, att don mördade var min fader, syntes det mig jomförelsevis likgiltigt att se mig renad från on falsk anklagelse — nu stod saker- na annorlunda. Mördaren måste finnas, skall finnas, det lofvado jag mig heligt. Om icke polisen skall uppspåra honom, utan efterforskningarna skola anstäl- las af en, byars tira och heder, byars hela framtid är beroende af detta hemska fall. Och det skall lyckas! 1 den berättelse, som ›Aftonmånen, lemnar, lä- ser jag, att jag är död. Frågan, huru och hvnrför denna lögn blifvit uppfunnen och utspridd, lemnar jag tills vidare oberörd. Blott eft mycket är mig klart, att man måste harva spunnit on hel väfnad af lögn och bedrägeri, byars slut utgöres af tidningsartikeln om min död, i hvilken icke finnes ett annat ord. Dero- mot håller jag för otvifvelaktigt, att donna qvinna och hennes medbrottsling tro på min död, och de må förblifva i donna tro, till dess jag kan bevisa deras brottslighet — och jag hoppas, att don timmen måtto slå inom oj allt för lång tid. Jag har lofvat mig sjolf att hämnas min fadern lingssätt mot den ädlaste af qvinnor. I ',vilken del af vorlden du än må befinna dig, mitt hat och min förbannelse följa dig öfverallt. Kom nu och bod knä- fallande om nåd och förlåtelse, du skall dorigenom handla i öfverensstämmelso mod din usk karaktär, och jag skall veta att som sig bör behandla en ned- rig förtalare. Jag förmådde knappast tro mina sinnen och dar- rade i alla lemmar af den häftigaste sintiosrörolso. Af återstoden af de två hundra pund, jag mottagit i Amerika, tog jag jämt så mycket, som jag behöfde för att komma till dig, resten inlade jag i ett kuvert, fogade dertill anvisningen på fem hundra pund och sände alltsammans till min fader, sedan jag tillagt följande rader: >Måtte Gud förlåta dig den oriittvisa, du begått mot mig! Jag skall aldrig uppsöka dig, och skulle du befalla mig att komma, så skall jag icke lyda din kallelse. Do penningar, som jag förbrukat af de två hundra punden, skall jag söka ersätta dig. Hvad vi utom penningar äro skyldiga hvarandra, kan aldrig utjämnas här på jorden.» Min fader, som med ›Germania, återvändt till England, hade sedan dess icke låtit höra af sig Iv/ar- ken i sitt hem eller på sitt kontor! Hvad hade det blifvit af honom? ID/liket skäl hade han att hålla sig dold? Antag, att det förhöll° sig, som jag antog, då jag erhöll hans företa brer, att han kommit under mod den skändliga karaktären hos den qvinna, fond som han gjort till ein hustru, så låge kanske deri ett Dr Loukard "pilfrier. 00 Axel F. Nilssons i Höstad Varu-Auktion å de minst brandskadade varorna hålles i Handlanden A. C. Anderssons gård Lör- dagen den 28:de Januari. () u 8.! Alla dessa varor äro torra. Sårski/dt framhålles i allt circa 100 bundtar, obe- tydligt skadade Bomulls- & Viktoriagarner, som då kom- ma att sillas, lifvensom en stor del röda & hytta Fla- neller, svarta & kulörta, hel- & halfylle Klädningstyger, hvaribland mycket tina qva- littSer. llögaktainmfullt 54 Axel F. Nilsson. Prislista från E. Ulla i Laholm, för sontant: 114,30r Svenskt Rågsikt 11,25 D:o Flors:01 g 1,50 011430 d o Danskt 1,75 -r..11W.00 1,80 j 0..121,00 fr d:o D:o Amerikansk Mals pr Lispund 1 kr. Carolina }hur. pr 5 it 1,40 - D:o liansonygryn pr 5 e 0.75. D:o -~11 ■■ ••
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.