mer beslut nit fattas föret under ko- Dungens vistelse harvades. Norges deltagande, i vorldunt- stitllningen '1 Paris. Enligt livad som eages, kommer att till tatetAll- :tingen i Paris Inredas ett tinning af lt¥1000 kr., gom stålles till koteite- rades förfogande. Barnrof. Harem afton korn ett yngre fruntimmer skjutanda framför ;ig en barnvagn med en liten bad pi tvi månader till norra Farimags- gade i Köpenhamn. Då fruntimret hade ort grande att utdika, vidtalade hon en liten flicka att se efter vag- nen till dess hon korn tillbaka. Van- ten blef emellertid far lång; hon gick sin våg, lemnande vagnen och dess spada innehåll åt sitt öde. I detsamma korum° två herrar, eskorterade af hvar sin hund, gåen- de och innan de hunno förekomma olyckan, valts hundarne vagnen. Bar- net föll ut på gatan. Den ene af hundar ne griper barnet med tänder- na och etuier i %Ag med bördan, if- rigt forföljd af kamraten. De förtviflade hundAgerne mena ef- ter beslutne för att radda barnet från en saker död, men deras ansträng- ningnr aro fruktlösa. Hundarne eli- ts om eitt byte och barnet, gom icke ger ett ljud ifrån sig, synes ha du- kat under. Då de begge borrarna komtno fram till platsen der bestar- ne lemnat sitt rof, föll en sten från deras hjerta. Det var en — docka af det stora slaget, som hundarne snappat bort. Bnrnct hade vidaerli- gen också fallit ur vagnen, men låg i godt behåll bredvid det lilla åk- donet. gtrifies. Italienarnes belligenhet i Afrika, som i midten af januari vnr brydsam nog, har nu börjat förbittras. Icke blott sudaneserna, hvilka album mu- hammedaner ligga i ständig fejd med de kristne abyesinierna, utan alven konung Menelik af Schein och flere nedra Gallahöfdinger stå i begrepp att bekriga den abyseineke öfverko- nungen, så att denne kan vante att blifva anfallen från trenne håll. Konung Johannes har !entitet sin hufvudetad Aduu och begilvit sig mot Guntle det ser ut, som om han vill angripa italienarn° i Saati och för- dritva dem ur deras positioner. Mot konung Menclik skull konung Jo- hannes sanda ',ras» Mikael, mom skall uppbjuda allt för att hindra konung Menelik från' att göra ett infall i Abyesinien. Det torde bli ganska svårt för konung Johannes att reda sig mot trenne fiender på en gång: italienare, sudaneserna och konung Menelik. Den italienska regeringen vantar med hvarjo dag ytterlixare underrättelser. fallit. Det allminna befinnandet Ar normalt. Enligt privat telegram till Voss. Ztg. från San Remo har Virchovr i sitt till hl ackenzie öfversanda bottin- kande uttalat, att han, trots de nog- grannaste undersökningar och upp- givit-k/lamhet för att finna ogynsartonn tecken vid det honom lindande *tyc- ket, icke har upptackt något dylikt. Ryssland. Ett telegram från Krakau till Wien- tidningar vill veta, att största delen af dc ryska trupperna i guvernemen- tet Lublin erhållit befallning att draga sig tillbaka trettio veret från österri- kiska grAnsen. Vidare heter det i meddelanden från Ryssland att de stora militårleverantörerne, sarskildt i Bessarabien blifvit i all tysthet till- sporda, hvilka qvantiteter beklädnads- och andra utredningsperaedlar samt fötloltnnen dc inom viss tid kunna lemna, utan att likväl regeringen för ögonblicket utser någon extra-ordhet: leverans. 1 guvernementet Lottan skola kaserner byggas i stådernn Lotnza, Ostrow, Pultuelt, Zambrow och Ostrolenka. Några knderner Aro redan påbörjade. Turkiskt ötverdåd mot fransk undersåte. 1 anledning deraf, att en fransk undersåte från Alger häktats i Da- maskus af turkisk polistjensteman, förklarar Journal de Paris, att Por- ten anbefalt !trång undersökning. Kontreanåral Orly, chef för franska flottafdelningen vid Smyrnn, har er- hållit befallning att begifva sig med pansarskeppet Vauban och avisoån- gare till Beiurt för att, i handels° af möjlig upphetsning hos den mu- hatnedanaka befolkningen, skydda franska undersåtar. France skrilver: Enligt turkiske utrikesministerns uttalenden till fran- ske ambassadören i Konstantinopel grefve Montebello limiter Porten icke dröja med att sken nyssotnte- lade polistjenstman, så snart linne förbrytelse blifvit bevisad. den■■ • Bättre och sämre folk. (Ur 803.-r:n 4 etstird.) Det språkbruket år då en allt för markvtirdig sak. aLundqvistens Man stiger t. Lotta blef i går qvåll midt på gatan antastad af en betttre herre. och hade inte nattpolisen kommit som den gjor- de, så hade hen vål skrtimt lifvot af det arma barnet.. Och i C11131114 andedrag säger tunn: «Petterssons lille Emil gick i går ned sig på kanalen, och hade inte en stitnre karl, just som den lille skulle till att sjunka för tredje gången, med egen blålera gett sig ut till vaken, så hade gossen varit ett lik nu.e Qvinnofridstöraren år en .båttre herren derföre att han hade pince- nez, galocher och fin öfverrock; hjel- ten en .simre karl« derföre att etaf- Tyske kronprinsens sjukdom. Ett telegram från San Remo, elden kana voro spruckna och der fanns murbruk på tröjan. 1 dennes, meddelar: En stkure karl, som känner sig I dug år utlåt- d:id följande bulletin af lakarne Mackenzie, Schröder, hungrig och inga pengar har och in- Krause och Hoven: Hos kronprin- gen mat heller, han stiller sig vid sen förefinnes en börjande förtjock- ett gathörn och ber om en tioöring. ning i irlimre delen af struphufvudets 1 värsta fall atp' han den. En båttre högra hållt, men deremot ha emär- karl i samma belägenhet har sina rna på veners sidan minskats, i det vinner att skrifva på vexlar för ho- del deraf, som var förtorkad, bort- nom tills de få gå från hus och hem och hela deras existens år nk/Silad. I vånda fall skrilver han alla nam- nen ajelf för att inte onödigtvis be- svara. En eatnre karl behåller kanske en krona för egen rakning når han sålt sin husbondes apattmålslaaa på torget. En bittre herre söker ris in i Dkrot; vlIkand penningoinrattuing och 7e'r en hall' eller hel million på konto pro diverse. Vi antaga att on simro karl och en bittre herre, båda kanaljer, förföra hvar sin flicka. Den simre karlen hjelper då sin tös att mörda barnet, men den bittre herrn låter sin flicka mörda barnet egen och sitter sig le- dan såsom vice haradahöfding och dömer henne till 6 års straffarbete. Det Ar rent af en smaksak, hvilket- denn som Ar minst gentlemannalikt. En simre karl och en bitre herre behöfva hvar sin kavaj. Ingendera har pengar Igen simre karlen pas- sar på en qvAll och tar ut sig en kavaj på klådhangena i någon brittre tambur, och går sedan bort, tyst och anspråkslös, och profver den för sig ejell i hll stillhet, och tar inte ut i skällsord och håller intet vasen om den inte sitter sil rasande vål kring halsen, eller Armarna Aro en smula för korta. Den båttre herrn går till en ekriddare mich på blanka förmid- dagen, emöller i dörren och behåller hatten på hufvudct och har ekridda- ren att rifva ner hela sitt lager. Och så våljer han och prolvar och inlåser och vilsnes och får det aldrig bra nog. Och om ett par dur går han, lugn och obesvärad, milt på ljusa dagen med kavajen på sej och säjer: «Skrit opp 'et på mer.« och så kommer han aldrig tillbaka. Af flickor hållas såväl bättre som såtnre till salu på verldsmarknaden. Do simre ha vanligen trampat en sy- mackin för att få bröd; de båttre ett piano för att få sig en man. De &Imre snyft sig för att kunna lefva; de båttre för att kunna 'elva ange- :Vinit. De sibure kan man köpa för 50 till 100 kr. stycket, ja, når de rika fruarna dröjt allt för långe mod be- talningen för nrbetet, lungsoten skic- kat sitt avantgarde i det stackare brö- stet eller en arm mor nödvandigt be- höfver medikamenter, t. o. m. billi- gare. Dc bättre flickorna aro dyrare; de betinga 3,000 till 25,000 kr. pr år och fordra vissa formaliteter vid kö- pets afslutnntle såsom slita guldringnr, förlofningekort, omfamningar och tå- rar samt en andans man som låser innantill. Arven på båttre flickor lemnas dock rabatt når de varit lag- rade såsom guvernanter, knesörskor, tnlegrnfister eller barmhertighessy- strar någon långro tid, eller förgåfves exponerats på ett visst antal bnler och baznrer. Utfalla köpen mycket olyckligt, så får den simre flickan tre års spinn- hus i Norrköping och den båttre flickan allmAnna sympatier i socie- teten. På verldsmarknaden, hvarthån man vender sig i lifvet, finnas Alven till salu bittre .och simre karlar. På br- yets mnrknadstorg skall du aldrig bli i förlägenhet för en siltnre karl, som håller en hast för en tioöring, eller en bättre karl, som bryter ett ord för Alla @talja sig visst en statstjenet. icke, hl/arken af de bittre eller ile allmre; men dc tjurhufvuden, som tredskas med att icke göra det, kan man gå med förakt förbi, ty mark- naden Sr öfrerfull af man som tro till salu. För en s' jerna, att hang* utanpå fracken, eAljei den hittre herrn hjertat, som henget.. innanför. För några smickrande ord om de heder- liga ~ils. *om alltid bli förtryckta, aslier den simre karlen sin hals på valmötet, sin rökt pi. valdagen. Börsmagnaten, gvilken befraktar tjogtals skepp, år inta till salu lika vål som sjåaren, hvitken lallar •I hena kaffebaler. Men köpet med den bitt- re herrn slinks i skimrande festsal med champagneglas i hand, då den ellmre karlen 'abc' sig i portlidret vid en tiotuinmare ytån bolagskrogen. Och sedan röstar 'den bittre herrn för din mening i stadafullmågtige lika visst som den glimra karlen klar upp Andersson eller Pefteraeon At dig. Når slinre folk tortimer ihop för att ha roligt, komme deltagare ofta i håret på hvarandra Jach gå hem med rifna tröjor. Baur, folk nöjer sig mod att vid sina fetter ta' heder och ara af hvarann medtungan, och plån- bokens innehåll med kortlapparna. En elmre karl står i en skogsbacke, stilla och blygsam, -och ',viskar: «Hit med portmonixen, annars ligger du der!. En båttre karl står i sin salong under gnistrande ljdskrona med apa- der dam i hand och ropar med le- ende min: •Gifven'går, mina herrar!. På landet och i satåståderna akiljae bittre och ~ro qvinnor åt medel. .jaletten. Ord, sorb skulle vara hic- ka och oförskimda, om de hviskades inunder ett hattbratte, bli vanliga och skilintaatnnui om de, rigtas till en sja- lett. En moteigelso år, att nar rja- lettflickor 'fallas, stiga de vanligen upp med hatt, hvaraf man möjligen skulle kunna draga den slutsatsen att ejelfva dygden hör till det sämre folket. Når en ollinre karl tar något som inte Ar hans, silger, man att han stj11. Om en något bittre karl heter det att han tillgriper. Ilar hnn för nå- gon del af det stakin eller tillgripes gifvit finnro tniddlgar, gages det att hnn förskingrat. Är karlen rigtigt fin och summan någorlunda stor talar man om oregelbundenhet, och går det löst på öiver millionen lyder domen på lättsinne. En arbetskarl, rom super sig full, kallas ett svin. Eri handelsbokhållare blir berusad, en postexpeditör kind- dig, en infanterilöjtnant suddig, en baron en smula drtigen; men en grefve och fideikommissarie, som springer omkull vårdinnan emedan han ser henne dubbel ocli vill kilo emellan, hen hinner eld ig långro An till att bli lite 'ifred och uppsluppen. En siker° karl ken ett småningom förbättras och slutligen bli en rigtigt båttre herre. Men dertill fordras ett få en större lotterivinst, ett ansenli- gare ar( eller göra ett par otidiga n bni konkurser.tre karl knn också bli en ielinre person, ont han försummar att i rånen tid göra tipp ackord med eine borgenärer utan biter alldeles renplockn sig, staller sina döttrar i butik och skickar sina pojkar i handt- verkalärn. I allmAnhet kan tunn saga att alla som förtjena sitt uppehålla med eina händers arbete (vi undantaga piani- ster, innesörer, målare, bildhuggare och sådana der) höra till det oAntre folket. Dit höra således bl. a. landt- — 260 — — 257 — dragelvor, har radan gått i fullbordan ; on vigtig upp- täckt är gjord, och derför hafva vi att tacka den lilla Fanny. — Då jag i går — berättade Fanny — inträdde i mr Pelharns rum, hade jag först icke ett spår till misstanke. Mannen behagade mig icke — men det är många menniskor, som icke behaga mig. Jag stod der och såg på honom, huru han kastade bort brof- vet och rökte och drack. Det var vin, som han hade stående bredvid sig, och tre gånger slog han glaset fullt och drack ur det. Först då han reste sig, för att gå till ekrifbordet, föll något mig in — on rörelse med skuldrorna som när någon rycker på axlarna — blott att han icke gjorde det med båda, utan endast med den venstra, just 8å som också on annan bru- kar göra med sin venstra skuldra. Det förekom mig besynnerligt — och under det han skrot', kastade han bo rt sin cigarr och stack en cigarett i munnen, och nar han gjorde det och dervid tryckte tillsammans sina läppar, så var det åter alldeles, som don mannen gör, som drager upp venstra axeln likasom mr Pelham. Och när jag sedan går till mrs Holdfasts hus, är dat alldeles, som om jag sår dessa båda män för mig, huru do båda rycka på axeln och vända cigaretten m ellan läpparna, och do äro så lika som två bär, ohu- n1 do också äro hvarandra så olika — don ene on fattig, don andre en rik man. Jag föreföll mig ejelf narraktig vid don tanken, att do båda skulle vara on — 0, Ja, frun, gör det, gör det! — ropade barnet. — Om du är trogen, skall jag göra dig till on liten dam. Huru är det, förstår du dig på att sköta små barn? Fanny försäkrade, att detta voro hennes största nöje; mrs Holdfast ringde och betalds den inträdande tjenstflickan att föra Fanny till barnkammaren. Der fann Fanny, efter sin beskrifning, det mest förtjusande lilla barn på jorden, alldeles klädt i siden och spetsar, just som on vaxdocka, tillade hon. Det var mrs Holdfasts lilla dotter. — Hon hade redan sett många mödrar mod små barn — tillade tjenarin- nan — men aldrig någon, hvilkon varit så tokigt för- tjust i sitt som mrs Holdfast. Då donna strax derefter kom in, fann Fanny vår- dorakans ord beKräftado. Modern satte sig med don lilla vareleon i on gungstol, sjöng för henne och var så öm och lijortlig mot henna, att det var omöjligt att tilltro denna qvinna något ondt. Under sitt uppehåll i barnkammaren gaf mrs att egenhän- Holdfast Fanny ett brof med befallning digt lomna det till adressaten och vänta på svar. Detta brors adress, käre Fred, var följande: Mr Pelham, 147 Buckingham Palace Road. Här hafva vi alltså bevis, att den förtroliga rör- bindelsen mellan mr Pelham och mrs Holdfast fort- Det är emellertid möjligt, att farande .ger bestånd. din fader, sedan du lemnat England, upptickt gin hu- och samma. Ur ; Gudoms perpoorkr. brukaren Adam och vingirdsmannen Noak, timmermannen Joseph samt alla •vangelistern• och apoatlarna, hvilka aistoåmda dock kunna ha hopp om att i sinom tid bli presentabla och raknar' för bittre karlar, nar bara pa- stor primarius Febr hyfsat till dem tå att 4jeltre biskep Billing inte kla- ner igen dem linstre. Når en bittre herre gifter sig med en flicka, som Ar kommen af almro folk, blir det vanligtvis olyckligt. Tankorn endast på Erik XIV och Karin Månadotterl Huru bli de inte Innu i denna dag misshandlade af skalder, målare och hiatorieskrifvare! Naturligtvis skulle det vara treflifait om det myckna ',Imre folket alla inte funnes till, utan vi vore bittre folk allihop. Men Parntlige nationaleko- nomer, spin jag talat vid om saken, do må nu ha varit protektionister el- ler frihandlare, ha med en mun för- klarat att det der simre folket lir ett alldeles nödvindigt ondt. Vi måste lin dem för att bygga våra hus och jere ■ igar, betala skett till krona och kurvmun, göra vitra klider och skura våra golf asnit sitta och grit• i kyrkorna och ropa bravo vid andra tillställningar når bittre folk vikit sina konster. IIt ilka skulle vi vål ha till att åka i tredje klassen på våra jernvItgar, hvilka skulle vi ha till att dra ut fukten ur de ny- byggda husen om inte det simre fol- ket vore! Och så få vi lof ha det simre fol- ket. döttrar att kasta i lasten* gin- ungagap, på Jet de många unga lef- nadsglada bittre herrarne skola låta bittre folks flicko- vara i fred. Och så fik vi lof ha minst hundra- tusen simre karlar att stilla upp kring landets gråna, om faran hotar och kanonerna dundra till dödsskörd. Ack då förslår dt.t. rakt inte med bara båttre folk! fflanbeistinberrattelser. etodbotms böra ben 31 januari. epatimaltmartnaben. etörfta intrafet Drager fig röjt råg, (Mall 'intar ben ndrmafte tiben rått flora °fiket på letrtran1 far nartna• fte titan offlutatt titt ftiganbe otit Ten når- :tutan& ratt ftrånga minan ligger emetlertib anmarliga bititer i magen far importen af tt flora porr rgjT råg jam tinnarnas unbrr må- tuben. (»Outtagna- tittgram Iran Stuvat om. förntåla att 14 ångare laflabt mrb baltre odi råg botat att bittra infrusna. ltd barmars:tet platt år artittln almen får promp temorans fa. Hare Tillförfeln af boett ocb ra g frau pre- minierna dr obttnblig eda [låna fiq fotbringar- na el ontdftntligt here. Rdlareprominfernat torn minbre uppmdrtfammabt lin nnmaranbe notering ,t akt dr för tonfutntion begörtig tin ett par öra öfrotrprit. trotte: SERdlarprotrinfernal, tr. 11: 60 fin 12: 13 (= 98 titt 1: 05 Ort far 20 ftålp ) får too tg. Otvettnifill: tr. 20: 2) tita 19: 25 (= 1: 72 titt 1: 64 art 16: 20 ytdip.) för 100 te. 9tag: Imenft. h 7: 30 titt 7: 90 (62 till 67) får lut tg., rnft 7; 76 till & 00(66 till 68 öre), (Mim för 100 tilogram. Rågmjöl: tr. 9: 25 titt 9: SO (79 till 82 art) för 100 !g. Store, malareprominfernat 2:rabigt 6: 45 tie 7: 30 (56 till 62), 6:rabigt 6: 10 fin 7: 00 (31 ti11.60). ont far 100 1g. Seters tr. 8: 00 till 9: 50 (Il till 13 tr. för tunna) för 100 tg. Dahl, ny, te. 7; 90 fin 8: 10 (67 till 69) Matt för 100 tilogram för tonfunition. et. Tgbl. Cd6trborga höra ben 31 januari. epanmålematinaben barfhlbte roffar tertio. raubt ringa !öptuft far ana labetflag, och oms fdttningen dr Minen obetnblig. Wilson namn. tvåa feotulationitufl mrb anttbning of be mot- febba tutlförböjningarna !an ej lagat tran rd. babe. 926gra lager rott ag 447041:tog otb forta. far Denna mara Tt öre far lo gåt>. enligt bagerit of5tiela noteringar bar far 'mentt råg betalte 76 ött för 20 flått. otit flo [otämt 10: 28 för 100 tg. t3antrin 92otcringen dr fortfaranbt notni- nelt odnbrab IOS !anor 50 art för 100 tun 100eiroctatist. Otriörmarfaabea. Stöpnibamn ben 2 februari. 3robbanbettförtningent ftnlintotcringtm lias 1:fta !mita 92-96 2:bro " 86-90 3:bje ' 76-80 4:bt ' 64-70 50-60 5:tt 11R f ilö bea 2 februari. entörbanblarna noteringar aro: Ctrtra(tet berrsdafftrar 75-81 art. 70-73 „ fjant b:9 73-79 „ kfta Itab mtirrilistar 64-68 „ 2:bra „ b:s Zraiteaftea Auktioner. Skogsauktion förrått., den 15 Februari kl. 10 f. m. i Iljörkeröds skog på rot stående dok- trad, en del tjenliga till gagnvirke; tre månader' bet•Iningeanatind. Samlingen vid Smålinningens hus. 86 Skottorps eårdskoator. Kungörelse. Name onsdag den 8 dennes sub** genom offentlig auktion i Perstorp, skog för Herr patron C. 0. von Krassovre rakning en del på rot stå- ende större oob mindre furutrid med 3 månader» betedniagsanstiod.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.