ftriftre8 fin etts-1t. A 5olflarligen babe Mit In en bel af bar- lthriflig mutlien %vit ShIlefTrufå klon! iattbet. i 2enbofba fetten t en IS Unna DOM. "056ntrua" i 2.5toctbolm. ernligt .te ett [fåne putti — tratttratt 500 fam- nar — !rit frogaftrettnina tippbunen bet' of rotemånnett uper,ittabe regifter barttott• till ett otit watierante mellan får 1887 funnes birftåttå urta nåmta 50 edå 75 'Ore pr famn. itharite er- nr mantateribta fåtjaitte antal perfo- bbIlo Utmål tre månaterå betalningsån. ner, ftnba 20 år, meD :teban upptagna nuteni namn: (tant) club Uttalniugcn. kYt 3)erlfort 1,362 uppbunnin bale af i3 titrerfet betalt0 3onefon 2,343 re famnen. 3anefon 2,457 Cm fammauflagning af pod - od) ettes jolt 2,487 ttlegraftnetren hat motion nittre i ans Veka 2,614 satsjon .ra faininarett al Idiot T.213altenjKin. 2,712 'dilejon 3,086 eyftcutförlinbringat i estottigt be- iärifåfon 3.627 ti?ntcd, enttat tpuat :bur, :;.:a torre- 3öettergott 5,646 kontent i Conton metselar, i en an- ...... 6,067 3obanifon VIntertIfon 9,004 letb enkle toettotitning, Der bl. a. ten ftcra elpotten tiU Vtimitta af Gteeriaes båfta atbeterafter meD beflagante cm- nåmnei och tullbelluten fram§aUcie jå. fent ett brinna:tu att råtia hot på bena etta, på [Minute fått: °C,.."åluttta Regeringen i Norge. allorsk gemet tet Ulla :311)tri t le cu nt)It betvig Telegrainbureaue meddelar från Kri- på teåra gra:mate bcflut att frigöra fig stiania: StAllningen i Stortinget Ar ef- från te taraftiaa fritputeleiterna, tom ter basta kattor följande: 29 stortings- trallat få mtiefen flata har, och att an. män af venetern Aro beredde att ge finta fig ttll ett velin!, Duetten anirr ministern Sverdrup ett misstroende- grannlanb en. faiem ca af bu' wocolitverna ter en tvål ettnat flat att antaga låtatta ansar - jatjer, lem tunna Itutörbitra 'Jen ini pernfte atbetarett ftåntig Nejelfåttning.' Ctubagg i februari. hit) fårlante af ett herre tValigt turutrat pn trina- Mene [tog i Semtlant paturjatee harem tagen 8 antaga. Drfafen kvar( ör in- terna nötgata eftretatiluct fitt bo befatta ware ten, att en lame puntlejtvårm Nigit fia ner — ej De att runea - men Dt att i all bequiåinliglyt te; bygga cc)? bo. get beljåorate paret, lom for. motttgen cj tvaga: en luft på lif ettå töb ince ten lurrams firar:mit, bale feretragit att knuta allt. flitutl, Trinftefan (Ingenie lår bartua te- ftamenterat titt Stieeent på Chetlanb tyll grin, Zia jr vet) bane bliltvante gemål. @i. V(. Zmerirje8 åltfta inmånarrinna tette team ten i Vetwattneta förf:111'101a, 1b3årallantå lån, becitte "mer l em nu år på ritt 106:te 3r. 21nag. ttteittat mot q)ofttibniugtn. Vt. 1), 2anielojon Var motionerat em aflåtrinte of en rifetnaoftriftuclie nått beaåran ont matratt bellantiuelier ri- ronte elfick' annenjering Inmt ont upp rittants n: en jartfile flatatitning. Trugelflraff på Zjuttö. Ctit frift ritt arbetsur trenearbetefarl å Zjurrö traarate att gå pst arbete ed) teutteå till 20 team, ljug artlift. Clier utilått• tet Itraft" bejtvarate ban fortfarante met. arbeta. ght "nej" fråaan, om ban armtre ban till 8 bane mi ■ rt nrrreft; men ej balter bena blarr g jett honom mag011igare (2..j en0 25 progel gjorDe .ishat metfart. WIcb 40 prygel blef ban tå untfåanat, ed) Inatt Or ban arbetat meD flit. ri l elta bar båntt nu- Var man ter jetinfte titel:. funnit fia ni5tjatett) att åter bi"., rja an- trånta treppoftraff. alupf? (unga finna i Aylittae i Clettnae. .pen griper ocb uppåter ide blott arme ed; annat fjåtetfå, utan an. griper ånyo Herre tjur. Gå hatt bon !h några tinar jetan irtIontmit i tabu. akten, tet ben nuatipit ett ungni:t,, i birilfeto bur bon, ta fotr fem tillitåted, votum, 20 Aro nomader eller gom de på svenskt rilesdagaspråk kallas »vil- dar», 33 åra fasta anhAngare till Ini- nistiiren och dertill kommer högern, som Ar beetlindt emot hvarje miss- troendevotum mot regeringen. L1tCl~if S. Do föreslagna bestätnniolsorna rö- rande Invandring till Amerika. För nArvarande föreligga vid kon- gressen i IN-ashington icke mindre An fem af olika medlemmar vAcktn förslag betrAffande den nu galla:ide., invandringslagen. Fyra at dessa för- slag oro al senatorerna Palmer, Mit- chell, Morrill och Farewell och gA alla ut på, att hvarje invandrare skull förete ett certifikat, utstaldt eller ve- rificeradt af amerikanske konsuln på utvrindringsplatsen. Senator Palmer vill genom ett dy- likt certifikat harva styrkt, att 'ut- vandraren icke år genom något kon- trakt bunden till arbete, icke en lag- tald tö: brytare, icke utan exiatens- medel nuart icke idiot eller sinnes- sjuk. Han vill derjetnte ha intyg une att emigranten livarken Ar nihi- list, anarkist eller motståndare till litifvudbestammelserna i den aineri- kanakn författningen, - Senator Norrilla lagförslag upp- atAller dessutom det vilkoret, att etni- granten icke skall ,vara blind, dör, stum eller fattighjoel. Särskilda fö- reskrifter skola galletzför personer, hvilka komma till Förentn staterna i affårsangelågenheter eller som resa för sitt nöjes skull. Senator Farewells förslag år helt kort. Det fordrat röret och främst, att It varje invandrare skall :nedföra må page tillgång, titt han kan under- hålla sig och sin familj tinder 6 må- • naders tid. I två af de natuda lagförslagen fin- nes den bestamtnelse, att den emi- grant, som icke uppfyller de fest- mälda vilkoren, skall återbefordras p* Förenta staternas statskassas be- kostnad. Slutligen föreligger ett förelag från senator Rengen, som måhända har största uteigten titt gå igenom. En- ligt detsamma skulle den algift (50 cent) hvilken ångbåtsbolage n skola erlagga för hvarje invandrare, kom- ma att upphalvas; hela invandrings- väsendet 'ligges under atatasekrete- raren; ingen invandrare får lot att betade Förenta staternas område, som Ar utvisad från sitt eget fader- nealand på grund af någon förbry- telse, eller .Jorn Ar genom kontrakt bunden till arbete, eller fattighjon eller idiot, eller sinnes uk, Dom icke erhåller underhåll af allgtingar i Förenta staterna. Senator Reagan vill gira AngbAtsbolagen ansvariga för, att de passngerare. som medta- gas, uppfylla olvanstående vitkor. ölverödhlelse hårat skulle straffas med en plikt af f, 00 dollars. En förtidig cyklon i Illinois. Till Daily News telegraferas: En föl farlig cyklon rasade den 20 d:s i Illinois. Två tredjedelar af Mount Vernon, en ■ tad på 4,000 invånare, bokatefligen försvann på några få mi- nuter. Det hade regnat och åskat under naira timmar. Plöt»ligt hör- des ett ID.synnerliat dan, och ett tjockt avart moln, P0111 tycktes vidröra jor- den, insvepte minden så att det blef alld ides mörkt. på molnet passerat, blef luften klar och de öfverlefvande kunde ölversköda den skada som an- stAlts. Hundratals lins Von) bortso- pade från jorden och många menni- skor lågo krossade under ruinerna. Två tredjedelar af staden, deribland hela nffarsqvarteret, voro förstörda. Eld utbröt i ruinerna och rasade tned fruktansvärd våldsamhet. Från alla sidor hörde inan skrik, klagorop och stömenden. Två kyrkor lågo i rui- ner. Skolhuset och hotellet voro för- svunna och hela husroder bortso- pade. Staden såg ut som ont den Ilade blifvit hemsökt af en stark jord- bärning... De ölverlefvande måste ör- vergitva de döende och skadade för att söka dIfickn elden. Mun vet med visshet ,ett 41 personer dödats och ett vid% större antal skadats. Sce- nen var i synnerhet vitt midnattsti- den fruktnnsvård. \IAn, qvinnor och barn gjorde de mest föl tl ffi:ide an- strå ngningar att rådda dem, som lå- go begrnflut under ruinerna. Jem- merrop hördes från hvarje grushög. Hår och der på gatorna lågo de dö- du i det vurma regnet, som blandade bi g med deras blod. Himlen var råd af eldsvådan, och den starka blåsten kastade åt alla 11'1111 omkring brin- nande brander. De lervande flydde i vild förskräckelse ärver offren för katastrofen, och under flera timmar såg det ut som nin destin skulle blif- va lågornas rof der de Itlgo. Men långre fram på natten fattade de lef- vande mod och gjorde allt livad de kunde lör att lijelpn och rådda. Mån- ga döde kunde ej identifieras, så krossade voro de. Hela familjer be- grofvos under sina hus utan at: ögon- blicket förut ha haft någon aning om livad som komma mycket tala om sig i Pari.. Allt hvad som finne, qvar af offret år en illa tilltygad arm, en galosch och en rockarm. Man tror sig dock vara of- vertygad om att detta fynd år var- lefvorna af en i Joigny bosatt urma- kare, Vetard, som i dessa dagar för- st unnit. Vetard var en gammal, flitig man, som lefdo för att spara penningar, och som ej brydde sig mycket om den ',frige verltlen. Endast tör det ticka könet hytte han innu en viss ungdomlig svaghet, och följden hårar var, att det lilla rum han bebodde bakom butiken ;.I/ och då fick mot- taga visiter, men ty-inlåten sota han var, talade han så litet som möjligt om dessa tilldragelser. För några veckor sedan skall han emellertid ha yttrat till en b4ikant, att han fruk- tade för att man uppgjort en plan att bestjal• honom. Han mottog otta bref från ett frun- titniner. som stamdi, möten med ho. nona på de besYnnerligitlite etallen, och som i det hela förekom honom mycket misstankt. För ungefår 14 (lejon sedan mag man honom få be- sök af en qvinaa med en ylle»chnl på hitIvudet, och man förmodar att detta truntiminea var sainiva person som brefekrifverrkan. En granne ha- de sett henne sitta och tala med ur makaron i butiken. Då hon deficit der on stund, reste Vetard sig och följde henne ut, efter att ha omsorgs- fullt stångt rit, butik och stoppat nyckeln i fickan. Sedan des. har man ej sett något till honom. Följande dag kom mjölkbudet, fann nyckeln sitta i dörren och frågade som vanligt, om. Vetard ville ha sin mjölk. Då hon icke fick något svar, vande hon sig till grannarne, och man upptåckto då ut den lilla våningen var tom. Som Vetard oj visade sig under loppet af hela dagen, fattade man misstankar, och anmälde saken för polisen. Samtidigt fick man veta att några personer nere vid flodcu funnit en athuggen monniskoarm in- liudad i en rockåra. Armen blef igenkånd. Två grr och vissa tnårken på fingrarna såtts det utotn allt tvif- vel nu armen år, Vetards. Arven den bredvid funna gsloschon har tillhört honom, flaga grabnaroo. Urmakaren gick alltid med ;tiloticher, något som eljest icke syney vara sed och bruk i Joigny, Men återstoden af den tnördudes kropp har man trots alla epaningar ej lycscats få reda på, och inga spår har MU] heller funnit efter det fruntimmer, som 'mimade buti- ken till samman,/ med Vetard. Po- lisen hoppas att hon skall kunna lösa gåtan, i fall rr,an påtråffar henne. Men skall man lyckas hårö? Hittills har tutte endast kunnat kon- statera, att alla Vardesaker, ur, smyc- ken o. e. v. ha försvunnit från Va- tards butik, hvilken förmodligen sy- etetnati5Ict plundrats samma natt som Vetard bortfördeit. Barnum och Great Eastern. Den beleurite cirkus- och menageri- egaren Burnum låter tre sakkunniga personer undersöka den mycket om- talade jetteångaren Great Enstorn för att se om han dr passande att öfver- föra I-hunn:me ganska') till England. (ett litet fritri.) gom jag förgöltnee lin ge ivåntat pa Itt något tiaggtigt ratlabierta ea får jag lånare °medlarn ej gå, Saft inte är bet lått för mig fot tnaittna. Enleverad och lemlistad. En eArdeles hemlighetsfull brott- målahistoria har på senare tid låtit C O; Utför går tag genie ratt pa faten. "Skottdagen" 88. glood mågar jag förlåtet i förtreten cdo prrlenterar mig får allmånbetert. ot groinnan år be (t itt ort) bontling ett — 300 - — 297 — denna riktning, har jag kommit till den öfvertygolsen, att blott on utfört detta verk att systematiskt föra mig vilse, och det visserligen don skurken Pelharn, ruin skändliga hustrus medbrottsling. År detta verk- ligen fallet, så måste han hafva följt efter mig till Amerika för att öfvcrvaka mitt görande och låtande, och för att, så snart det blef behöfligt;föra mig på falska spår. Den, som måste kämpa mot en sådan motståndare, strider i mörker. Dertill kommer, att jag äunn icke kan besluta mig att göra min skam bekant; jag tycker, att dess tyngd måste döda mig. Stods min eon vid min sida, så beslöts jag mig kan- eko att energiskt gripa in och göra mig fri, men utan honom iir jag maktlös. Aldrig kunde jag åter höja mitt hufvud eller öppet se mina medmenniskor i ögo- nen, om jag måste höra mitt namn och mitt hems skamliga hemlighet utropas i gathörnen af tidnings- säljarns eller so den utbjudas till salu på alla jorn- vagsstationer i landet. Full af otålighet väntade jag på hotellet i Now- york, att min son skulle förnya sitt besök — men till min stora bedröfvelso lät han icke vidare se sig. afsigt nyckeln i fickan, blott med det oklara medve- tandet, att den kunde blifva honom nyttig. Han gick in i det angränsande rummet, dur liten föregående natt genomvakat ai långa, qvalfulla tim- mar. I detta rum stod en skänk, men den lilla nyc- kel, som Frederik funnit i könet, var för liten för dess låser, och då Frederik mod våld bröt upp dem, fann han intet. Något hemligt fack fanns der icke. Nu vände han sin uppmärksamhet till en hylla, som han likaledes noga genomsökte. Innan han sökte vi- dare, föll det honom dock in att Pelham som i dag iimnade komma hit för sista gången, och att det för att kunna iakttaga honom vore nödvändigt att upp- resa det kullfallna bordet. Han reste det försigtigt. Dot var ett rundt bord af spansk mahogny, hvilket betydligt skilde sig från rummets öfriga, gammalmo- diga inredning. Då Frederik reste det i höjden, för- sköt sig en liten skifva, på hvilken han lagt sin band, och såsom on blixt genomfor honom tanken, att un- der denna kanske en låda vore dold. Han såg efter och fann sin aning bekräftad. Mellan öfre och undre bordskifvan befann sig ett stänga, hemligt rum. Med darrande band försökte han sin lilla nyckel, den pas- Mina bref, så korta de än voro, måste hafva öfver- tygat honom om min längtan att blifva förenad mod h. onom. På tolfte dagen af min vistelse i Newyork, just i dag för tro veckor sedan, erhöll jag underrät- telser, som bestämde mig att genast återvända till England. Dessa underrättelser voro lika öfvorraekande som sorgliga och ökade in mera bördan af min skam. sade i låset, lät vrida kring sig, lådan gick upp, och för haus ögon låg ett antal fullikrifna pappersark, på hvilka han igenkände sin älskade faders handstil. Han fattade papperen och genomsåg deras inne- håll. Do bildade ett slags dagbok och innehöllo en berättelse om den dödes sista lefosdadsgar — kanske Ur Lea/sats inerionirr. 75 3., 61 ett frieri kr *Y inlåt o itutar as att hmerie aga ar »dra. Påhittat massa faa N urs Tu tN ett .Irryr fått te kto klara. gee milt ej taka trasat lift.« 0. Pita kont bar see att följa stll fårbog? Omta 1141 Maoist »ib tein ha o giggs mig för farsot' attika? emtvi mig mo mig att lefaabflerg filats? Omtal 10:1 en been ataxi kats* totat Pta må ej tro ja? Sr ra fasad east. Oroad yttre stan' a börja' att Illefalla. Pin toalett, fem iaelyyt it saftat. Ian nian ett bol på Rbl makt tals. al fine en /finhet nia, wie el baren, Men tonfåra gjort, lag elbmb lutat ',dila,* an tvål friletab lagg. lem Mer natt, Delt tintens tefat seti5 lita fatta. Vitt ledda lit, ted mate min rattett Dee min tunor, au, står titaaatse udda, ö rntam 'ankras, ben Orter.. w, am man tittarhat att kaifirtadataden. na allt bet bet tåtbinba filare till Itt tie ht Ulk teleentrienben, riten ben Death'« börs' tönta mit cöt rosta esb 04 .!rads.., t ■ Itettrro. Dirit faten bal brbanba• tut') a.■ Petri, Vit frami lag frorntor ,et nttg unc.nbe,o. g, al Wien ben tra göra hemåt., Cour ej fan :tina faronugat inotiroora Bom hdl en alutuna nita geni 1., år. å tår utta man tt uti u tiomat. rear o Vada bor ban 44 toikeisto .11 tig, *at Joy twatier odo er °olja nie. • gonfto modet annat ;og brgår II ben, lom !toa ena förr mate hitas. Mien når en bug nig busa fanns ar, Glatt ja; bettlie i eldat benen lifts. Mod, bo fo rn bdilt nitti anbnixt Si låder (taxikatt lunna Nar i beef tie Ests+. Vår siste karolin, Insamlingen af frivilliga bidrag till understöd at vår siste olycklige ka- rolin, den i 1864 års krig af tre bles- syrer sårade ocn efter ett kotfalag i hufvudet öfvertnannade och tillfjnga- tagne löjtnanten friherre Hugo Aker- hjelne år nu börjad. Han har på senare tid i följd af sina blessyrer och lidanden under preussisk fångenskap blifvit sinnes- sjuk och vårdas sedan mer an ett År tillbaka på en anstalt för sinnessjuka i södra Sverige. Afsigten med in- samlingen vore att åstadkomma till- rAckliga medel för haus fortfarande vård samt möjligen för beredande af Cl för ekonomiska bekymmer friad ålderdom, enar lian framgent torde blilva oförmögen att genom arbete försörja sig. Det enda understöd han åtnjuter, år femhundra kronor årligen teln danska regeringen, som han i dessa dagar erhåilit, men detta råeker ej till att betala hAllten af hane under- håll vid vårdanstalten, oafsedt att han blifvit oförmögen att bispringa de sina. Som erhållande al statsunderstöd Iårer stöta på prineipiela avårigheter, återstår för narvarande intet annat ån att vidja till svenska folket i dess helhet genom en insamling af frivil- liga bidrag. Låtom oas tanka hvar och en, att svenska folket har en moralisk skuld sedan ett fjerdedela århundrade tillbaka till 'in siste ka- rolin, och att hvarje skår( i offerki- stan år en afbetalniog på denna skuld. Mån och qvinnor, fattige och rike kunna ju samla eller gara. Bidra- gett kunna i bref sandas till ingeniör P. E. Bergstrand, rikets gencrallandt- måterikontor, Stockholm. Offentlig redovisning skall med det första lemma' i den min bidragen in- flyta, och till sist skola gifrarne sam- mankalla, för att nårtnare beaternma om medlen. mest Audatnilsenliga an- vindande. »anbeisunberriittelstr. embrmattuabts. bes 23 februari. entörbanblaraes noteringar ko: Cittra [tut berrgåtbettör 80-44 ou (stat 1:5 74-78 Las stab meirritatör 78-83 „ b o ?:åta „ 62 - 69 „ Riptabaima bes 23 februari. thebbanbrtsfarralatta• Immat ertasar. 1:fta nallen 94-100, S:bra ' 48-91, &bit ' /4— IM, Che 60-64, 5.1e ' banga 0 so. bi 10 »tintritkanba. Sieltiandlgt. Hon: .Nu talar man i riksdagen så mycket om efrihet. och iijelfstandighet.. livad menar man egentligen med .sjelfstandigT. Han: «Ja, vet du, .sjelfetandig. det Sr den som har en egen portnyckel och ingen fru hemma hos sig.. • • AGG up köpea till bövels pris al F. Klokemeiatee. 1 72
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.