De politiska förhållan- dena i Norge arta sig till att blitva ej blott ytterst ogynsarurna utan rent af ömkligt'. Rikerattetninist&eil, som med så myc- ken pomp och stAt kom till styret, börjar allt mera visa sin inte halt- löshet. Det år löjligt, men det Ar Innu mera bedröfligt, att Johan Sver- drup, som med sin radikala venstor- fana i handen på ett stormande eau trangdo sig fram till statsrådet, i detta agonblick tutar Ofvergifven af alla par- tier, föraktas af sina inotetåndare och hånas af sina f. d. meningefrander. Aetrup, Arctandcr och KBM halva afgått ur ministören, Blix har följt exemplet. Ilaugland och Richter tros komma att göra detsamma. Och nu letar man med ljus och lykta ef- ter mån, som nied något spår af dug- lighet förena nog måttlig aktning för sig sjelka att deltaga i en styrelse, som förlorat alla tankandes förtroen- de. Låneman, postmästare, vaga löijt- nanter, handelsman, hvad som ha et, når det galler att finna »statsråd» i Johan Sverdrups kabinett. Riksråtts- proceduren börjar hamna sig, och det kunde ej gerna gå annorlunda. Kon- gen har fallit undan, och norrman- nen hufva fått det, som de velat. Måhända var det på det hela taget det basta, att de sjellvo få draga ut koueeqvenserna af sin politiska få- fänga, eller att de åtminstone fri se, livart allt det egenkara agiterandet i otrangda mål leder. Men det finnes en punkt, der kungen ej får vara borta och låta allt gå vind för våg. Den punkten synes &Oara uppnådd. Det Ar konungeN4oria valler sina ministrar. Låt detta stadgande ge- nom faktiskt intrAdda parlamentari- ska förhållanden — förhållanden som i grundsats aro fullt beråttigade - halva kommit en bra bit från sin or- dalydelse, °trångt tagen; men så myc- ket måste dock AteretA af denna grund- aste, att konungen ej beröfvas allt in- flytande på landets styrelse, att för- ete bAate lycksökare, som år pålitlig .venstertnan. — med eller utan grund- eutser för öfrigt — och förstår att basuna ut denna sin trollkonst, som egentligen i intet annat bestar An den lena negationen, skall knulla eig fram till konungens rådsbord, der kifa vet och 'Morna höra till ordningen för dagen. Det norska folket tackar icke för ett sådant sakernas tillstånd, och brödrafolket icke heller. Af förhållandena i Norge gåval som af åtskilliga andra framgår emel- lertid, att konungens personliga makt- stallning på aednare tider undergått ett högst anmarkningevardt förarn- gande i etter-parlamentarisk anda. Huruvida detta verkligen kan vara öfverenastammande med Sveriges och Norges sanna vål, får framtiden ut- visa. &rikes. Tyske kronprinsens helsotillstånd furvArras med hvarje dag, enligt livad enskilda underrAtteleer rån San Ro- mo gifte vid handen. Man befarar en katastrof under loppet af en vecka. Upplösningen skrider framåt med hemsk hastighet. Kronprinsen hade i tisdags ett rpåfoingsanfall. Samtlige likare i San Remo, eo:n halva med kronprinsen att skaffa, tingo, må handa med anledning af telegrammen till Le Figaro, anmo- dan att icke girs, . tidningekorreepon- denterna något som helst meddelan- de om kronprinsens befinnande och fattade också beslut i enlighet har- med. Detta beslut anses emellertid i Berlin — telegraferas derilrAn till Politiken — som ett högst betink- ligt tecken till kronprinsen. tillstånd. General Boulanger och det stora antal röster, som han erhöll vid suppleringsvelen i söndags, ha natur4tvie vAckt stort uppseende skval i k rankrike som i Tyskland. At do 421,000 röster, som afgåfvos, (öllo 54,000 på Boulanger, hvadan alltså 1,', af valmannen ha röstat på honom. Detta resultat blir Anno mer öfverraskande, då man betänker, un- der hilka förhållanden det har fram- gått. Ii ör det första Ar generalen ej vattnar och en stor del af valmannen visste alltså, att do oj kunde få ho- nom till representant. För de t an- dra hade Boulanger sjelf ej uppitAllt sin kandidatur, utan förklarat, att han var frAmmando för agitationen i sådant honseende. Från Paris telegraferas att de ra- dikale söka med all energi skaka al sig ansvaret för valdemonstrationen med. Boulangers namn. Fran detta håll berattas, att förre redaktören för den reaktionåra tidningen .Petit Mo- niteur., Thiebaud, hvilken !infriad- sakligen arbetade för Boulangers kan- didatur, telegraferat till den sistnAm- (le: »Desavouera mig icke föra val- dagen, efteråt så mycket ni vill 1. ålur An liårtned förhåller sig, sk mycket står dock fast, att Thiebaud, hvilken sedan långre tid tillbaka har relationer hoa Boulanger, mottagit de 40,000 francs, som agitationen ko- stade, från en bankir i Paris, hvil- ken spekulerar på Boulanger som framtidens man. Enligt föreakringar från andra sidan skulle »Grand ma- gasin du Louvren i Paris tillhanda- hållit dessa pengar. Thiebaud har för afsigt att begagna hufvudvalen 1889 till ett allmänt plebiscit i Bott- lengers namn. Hela affären hur för- satt Boulangers [Armare vänner i lif- lig oro; dessa stå (lock fast vid det påståendet, att general Boulanger Ar höjd öfeer intriger. Ont- ett franskt - tyskt krig föreligger ett uttalande af (Janeiro generalen 31iribel, livilken anses som den första militära auktoritet och som gifven generaletubschef i landelse krigsminiatern skulle vara en civil person. I ett nyss af honom utgif- vet militäriskt arbete, innehållande en jetnförelee mellan de tyska och de franska etridekratterna, kotnmer han till följande slut: »I grunden år det ej hufvudsaken att ha lika st.tr effektivstyrka. Lik- som tunn i taktiken icke raknar med de narvarande utan blott med de handlande krafterna, raknar man i strategien icke med do krafter, hvil- ka finnas på landets hela yta, utan med detn, lavilka i råtta stunden fö- ras till landets grAtte. Före så vål som efter 1883 års tyska arintIngar galler det att framgå segrande ur den första chocken, livilken mer ån någonsin blir afgörande för hela tin- gets öde.. På Hamburgbörsen i måndags 8 dagar gick ryska pap- perarubeln ned anda till 163 mark. Om post- och telegraf- verkens vanaman- slagning skriker en ',gammal telegraftjenste- mnn. till Göteborgs-Poeten: I många år har \ordat• om dessa inrAttningars förening. Men ehuru en sammanslagning af post och te- legraf Ar verkstald i lyekland och flera andra Binder, har Inatt i Sverge Anm' ej lyckats åstadkomma något dylikt. Di emellertid nu saken på allvar åter vid riksdagen blifvit ifrågasatt, 'ledan det visat nig att telegrafver- ket ej kan båra nig, trAngdt som det år af telefonväsendet, bör farslaget om eatnmansIngning denna gång ej falla. En enda min finnes, som kan nöj- nkligt anordna denna angelig enhet. Generalpostdirektör R001 har i många år tjenstgjort såsom sekreterare inom telegrafverket och varit tned om detta verks första iordningstallande, och Ar alltså hemmastadd i detta verks skö- tande, lian har författat dess första tjoustgöringereglemente, liksom han arven omskapat och i tidsenligt skick förut% postväsendet i Sverge. Om At honom nu anförtroddes att anord: tia sammanslagningen af poet- och telogrufierattningurna, borde med be- sluten deront ej långt() uppskjutas, tv generaldirektör R001 ar nu gam- t;tal vorden, och snart stå ej hans krafter bi till detta tunga verk. llvarje telegraltjensteman torde emellertid lått nog kunna sätta sig in i poetkontorasysalorna; och tid of- rig för att samtidigt sköta båda tjen- sterna förefinnos 1 tillräcklig grad. Vid större telegrafstationer hur sjelka förestånduren redan nu så många medhjelpare, att han nog också torde medhinna ett förestå postmåsturebe- fattningen, huru ansträngande också vissa postdirektörsbefattningar nu torde vara, då med detta chefskap förenas en hel del arbete som icke nödvandigtvie kan anses med det samma förbundet. Man kan dertör tryggt pås, å, att ett ennunanslående al post- och telegraftjenst utta nog låter sig ordnu till besparing i ut- gifterna för båda verken. Efter 30-årig ijenstgöring inom te- legrafverket och efter några års poat- tjenet kan instindarerr också fullt eau- ningeenligt intyga, att ej det ritigaate hinder kan uppstå för sakens ord- nande, så vida torre sekreteraren vid telegrafverket, nuvarande general- postdirektören Rooa kon förmås att offra sina krafter för den goda unken. Landtbruk. Då holländska och ostfriskka kor numera allmAnt förekomma inom landet, torde följande utdrag ur en hollandek landtbruketidning, visande. för våra läsare den karaktåraskilnad man i ejellva Holland gör mellan Gröningerrasen och boskapen från Frisland, kunna vara af intresse. »Vid Wien påstås ofta, att kor, gom införts från Gröningen ej skulle vara så goda Dom förr. Man vill tillskrifva detta korening med frisisk boskap, tioin egt rum i Gröningen. Korna från Gröningen ttifl as Uwe An de från Frisland, så att ett litet kl e nt djur från Gröningen snart buil- vit större ån en stor frisisk ko. De frisiska korna Rika mången gäng första året mera mjölk An de gra- ningska, men altaga sedan det föl- jande. En ko, soul vid Riten anses vac- ker, har följande kAnnetecken: me- delmåttig storlek; någorlunda sluten, rak rygg; bred: bogblad; fin ben- byggnad; icke hög., men fina ben; platt bakdel: icke högt eller uppstå- ende svansben; juvret rimås och för- eeds med tunn hud (icke torr eller läderartad); stora mjölkådror; have- det kort; hornen små, tina och böjds inåt och nedåt; nedre delen •f avan- sen och benen hvita; fårgen svart med bykt nufvud, dock ögonen i avart. Dessa Aro do egenskaper, som till- höra gröningenkorna, eller såsom man vid Riten påstår, isynnerhet tillko:n- init de forna gröningska korna. Do frisiska korna skilja sig genom följande kännetecken: högre ben; me- ra långatrackta; smalare eller min- dre djup bil; gröfre, högre svans- ben; hufvudet långt och smalt; hor- nen merendels gröfre och mera upp- stående samt hufvudet svart med Jag blir för er en priktig man, Som inte år förlagen. Jag leker på min stora lön, Derför till er jag har den bön, Att lort ni mig'-vill svara, Ifall ni önskar bli min fru. Så adressera brer till U, Och poste reatante, Skara. Uno. fflanbeistinberrätttlstr. TRebbetaner /råa gnetiga Imingrgtrtitt, Pst- må. Zttt 4 stats 1838. sars banpölar tår primo, fc,fta Irfrosabt beta års (tosa iörbinbrlit). grtis %intets bota fria 100-150 fl. 33 tr. ar It.* basfil betsa rov , .16 art ar tas =4 fr. Tt öre et be. tite.fran tunna 15011.94K ar 100 R lang (logtub isigt = 42 ån pr !a4- Is = 4 fr. 42 art ar Itortott Ytgip. ban 151 tig 160 ft. så tr. ar 100 ff. hell Petah 19It 2'- 50 öre pr lite 4 tr. 25 öre In tiotalet IQ. (råa le: ha 170 R. 514 fr pr WO R. balelifin- tas ratat = le ört pr Lie 4 tt. OD art pr (ettelit etarobt fruin otta blått luft le a 20 tr. Pr 100 ft. blide fl. mot. etjern eller blås. Förr, då man ej uppfödde någon boskap, behöfdo man icke fasta sig P. Si. vid valet af tjur; men sedan pilagg- Gårdagens konsert var en konst- ningen år i tilltagande, år det al vigt njutning al sällsyntaste slag. »Un- ntt man alven hårutinnan går till ri- derbarnens gjorde skål lör sitt epi- ga med uppinarksamhet. t-t, och vi tro att det år mången god Såsom goda egenskaper hos en dog sedan Laholm hade nöjet höra tjur fordrar man. långsträckt kropp; en sådan virtuos rom ungt. fröken god muskelbygnad; rak rygg; låten Eruestine toucher. En så master- ej tjocka, vare sig från sidan eller ligt Itillandad teknik i förening med bakifrån /edda; små fina horn; slatt lansla.och smak sotn hon i sin apel hår och evart !arg :ned Isvit blås; lade i dagen, röker man kanske un- samt harkomet fritt. en god mjölkko.. derstundom hos våra maritare, do er- kande inom musikverlden. Ihållande och efter hvarje ut fördt nummer upp- repade handklappningar lade tydligt (Lmmat.) i dagen publikens belåtenhet med det präktiga utlörandet. Vi harva för dagen Murken tid eller tillfälle att vidare ingå i recension öfeer de båda llagadla fröken Ester fin, unga flickornns prestationer — la Ifall Ni önskar Wik* tnin, Svar till Ester på henne» frieri skottdagen 1888. Så ar jag genast farlig? Fast An att jag år enketnan Jng nog en fru försörja kan Som jag mig tror år vårdig. Kan tio barn på golftet gå Och deribland er nio entå Från två till elfte året. Om alla dc ni sköta får slog detta vallen ej utstår De rycker af mig håret. petite Ellitit e behandlade sitt instru- ment, pianot, sona ett virtuos, trots sina 8 år — utan uppmenn endast en 11% nr som ej förut haft tillfalle hö- ra de båda ulekliga ungdomarne att i afton begagna sig al tillfallet, hvil- ket ej så snart åter torde bjudas. Programmet var särdeles fint valdt 'låtål emu det hvilket aftonen bju- der på. ...1nnonser. Ju håret, det år tunnt och rödt Jag hoppas dock ni ej blir stött Når man betänker åren. Jug femti vintrar skadat her Och halt bestyr i alla der Och fyller år T « ill våren. Jag skelar på de ögon två Och Nasus hm, ja den Ar blå Men det betyder ringa. Rubinerne i blomma står Så vackra, som ett ros i vår Och tander har jag inga. Jag haltar på det ena ben Men derför Ar jag icke sen NAr flicka sig anmäla, Att taga budet an på stund, Når blott hon vacker Ar och sund Och ej med mig vill gråta. NAr jag nå'n gång på kulan Ar, Då får ni göra er benvår, Att 'entita halfva vågen; Ja, om ni tager budet an, Tisdagen (len 6 Mars kl- halt 8 e. nt. gifva Underbarnen ErnestIne o. ElmIre Bucher Violin, 12 år. KONSERT I IIotellsalongen i Laholm enligt följande Los din eon. Du påstår visserligen, att du icke triif- fat honom, mon om det oj är sant? — Det är sant; jag går öppet och ärligt till väga mot dig. — Du är en from kristen — sade hon hånande. — Du vedergäller ondt mod godt — åtminstone i detta afseondo. Din hotelse doromot är_itå okristlig som möjligt. Skulle du verkligen kunna förmå dig att låta kasta ut mig ur ditt hus? — liar du icke bragt mig derhän att kasta ut min son? Så sant himlen är öfvor mig, jag skall göra det — för rättvisans skull. — Det är ena sidan af ditt väsen, mon det måste . fi nnas en till. Låt oss för on gång antaga, att jag ar on dålig meuniska och gjort mig förtjent af alla dina anklagelser, hvad skulle du i detta fall fordra af mig? — Först och främst att lernna mitt hus, medtaga alle,' som tillhör dig, kläder, smycken och hind som annars är din egendom , och sedan icke vidare visa dig under din lifstid. — Och hvad mora? — Vidare fordrar jag, att du afatår från mitt netnn och tager ett annat, som du kan fi nna lämpligt. Mitt namn får du icke längre bära. — Vidare? — Att för alltid lomna England. — Jag stod just i begrepp att påminna dig om — 309 — huru kan du vota, om jag under min frånvaro uppe- hållit mig i Amerika hela tiden? Min fråga gjorde henne uppmärksam på att hon begått on oförsigtighet. — Folk säger så — sade hon. — Eller tror du kanske, att do i flora månader tiga dorom, att det fallit dig in att lemna din fru i sticket? Eller att jag icke sjolf skulle ha yttrat mig dorom? Jag kan för- säkra dig, att mina vänner rådt mig att vända mig till on domstol och öfverlomna saken åt den. — Af hvad skäl då, om jag får fråga. — Emedan det för dig lika litet som för mig kan vara behagligt att bringa våra angelägenheter till offentlighet. Står du en gång väl inför domsto- len, så blir det svårt att dölja något för dess ögon, och det kunde på intot Rätt vara dig angenämt att underkasta din lefnad, din karaktär on rättslig pröf- ning. Nej, jag vet ganska väl, i hvilken grad du blottställt mig, och huru långt du ämnar fortgå i den riktningen. — Du tror dig veta det? — Jag är öfvertygad dorom. Bon antog helt plötsligt en annan ton. — Jag måste gifva efter för dig, sade hon med hycklad ödmjukhet, ty du är min make. Jag önskar dessutom alldolos icke att rota upp dig mot mig eller att ännu mera förstämma dig, än som redan skett. Det finnes qvinnor, som skulle låta inspärra dig i ett dårhus för mycket mindre, än du nu sagt och gjort, 71 gir ,Lea/sas mysterier. PROGRAM. 1, Concerto 2. Bullada et Polonaiee 3. La Melancholi . . Peunte. 4. Airs llongroia . . Ernst. 5. a) Andante. religioso (ile Bull. b) 3Iazutka . . . igeniatesky Rondo .Saint-Sanns a) Berceuse . . Alart!. b) Ilexentanz . . Payanini. 6. 7. — 312 Piano, 3 år. från Paria . . . . Ernst. Vieustemps. Biljetter å 1 krona, barn och skol- ungdom 75 öre. (198) Snabb resa till Amerika. *Endast 12 dagars inberAknadt de vanliga uppehållen åt- gå från Halmstad till Nevryork. Bil- jetter gållande direkt fan Halmstad till platser i Amerika, Australien, A- sien och Brasilien erhålla. ytterst bil- ligt hos Kapten J. 11. 11881c, Halmstad. Obs.! För virnpligtige' utfärdas kostnadsfritt de erforderliga ansök- ningarnc om tillstånd till resan. 1166 (G :6402x15) Till Amerika basta befordran med Allan - Linien. Familjer och öfriga få ytiterst billigt biljettpris, om de tillskriva under- tecknad, generalagent. J. Rath, f. d. konsul i Amerika. Nyhavn n:r 13 Köpenhamn K. (118) 111111r SILL! SILL! flera @Orter till «sali gt lågt pris hos Adolf 00deriet~ 1 020
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.