ga band, hvarpå !lates namnet ()ekar med guldkrona. orden skandalen 1 Frankrike. Procossen angående ordenshandel mot Caffarel och fru Limousin ar af- slutad. Ritten ådömde Caffarel till följd af förmildrande omständigheter 3,000 francs böter, fru Limousin 6 månaders langelae. Teaterbrand. °porto den 21 mars, I går ned- brann till grund Stadsteatern hanua- dec Många åskådare etörtade sig genom fönstren ned i gatan och flere Office lid utgångarna. Do flesta Krolyekado voro åekådare på galle- riet. Hela. fnmiljer halva omkoinmit. llittills halva omkr. 80 lik antrAffitts. lugn, fanns på hela Storgatan inga andra An patrullerande poliskonstpoln, och några lått kladda familjeptgor, som rusade till apoteket efter slag- vatten till den lille minste. Principalen rar ungkarl, tjock och korthalsad, en af do der figurerna, af hvilla vi tidningsman ovilkorligen anan oss Ita rått att förr eller sedna- ro fordra en notis med rubrik «Ha- stigt dödsfall.. Plötsligt hådankallads, blomman al sin ålder., «Hn sam- hAllets frAmste man öfverraskadee• eller likn ande. Nåvål, kaffet föll IS öre per skål- pund, \Vist & C:o hade stort parti Inne, chefen fick s. k. blodslag, An- dersson hade sparat ihop litet på sinn löner, två vänner gingo i borgen för ett kreditiv och vår hjelte blef egen Vandrande isblock. Från r- patron. kangel skrifter,: NAr en ordentlig, sedligt oförderf• På en landttungn i viken vid Kan- vad mansperson i sin kraftigaste ål- dolak ligger fiskarebvn Koschkaranzy. der ser ett han har biff och refbens- Den 5 januari kl. 4 på morgonen bjåll, specerier och karlek så att det v Acktes fiskarena af ett förfärligt dån racket för tvi, och tror att om för- liknande artillerisalvor. Do rusade synen vill hjelpa honom aldrig så li- ut ur sinn hus och blefvo vittnen tet, han nog skulle kunna betala en till ett.fruktansvArdt skådespel. Från tnodistråkning höst och vår, så går tiordvestra sidan började hafsiesn ttån- han inte och alm-Ivar med cigarrfrök- gm in på land. Det ena vildign narna och stadshuset. hushållselever blocket efter det andra lagrade sig längre, utan han söker på fridrene lin isen och hela denna hemska mbs- vis en snygg och renlig mormor till sa nårmade sig byn. Stranden, som sina blifvande dotterbarn. har höjde sig något, kuntft ej motstå Så ock vAnnen Andersson nu når 'tycket af det ofantliga vandrande han hade en linhårig pojk bakom lemassan nådde byn och is- sin disk och ejelf kunde gå ut och blocken sköte husen åt sidan och se på stan, om han så ville, milt tillintetgjorde allt som kom i deras pk blanka förmiddagen. narhet. Invånarne kunde endast rAd- Men det var stopp, han kunde da sin boskap, men förlorade lör öf- inte komma i kurtis-tagens i By- rigt allt hvad de egde. Föret kl. svalka, der han så långe gått so- på morgonen stannade isen. Stran- logök. Det bar sig rent inte. lian den var då på en stråeka af 2,500 kunde ett dussin flickor eller nuiliAn- tut batickt med en 300 fot bred is- dn halftannat, som han kanske borde t all, som på sina stållen var 30 till vågat sig på, men når han genom med 50 fot hög. Mellan de upp- stilla, svar:msk konversation skulle tornade isblocken såg man hår och proparern dem för Aktenekapets lyck• ikr ruiner af hus. Förutom ett 50- salighet, kände han sig så tafatt och h%! hus jemte fiskredskap och förråd beklimd som om han skulle hAllt en förstördes Cecil ett större fartyg och hal( fot bruna bönor i en tvåkatine- 42 fiskarbåtar af isen. Inga menni- påse. skor otnkommo. Och så kom det sig att Andersson af ren blyghet blef en af de tiotusen .Unge man med god sainhållestAll- Niir man gifter sig på annons finge, som i Dagens Nyheter pA det- eller tu «numera icke ovanliga nätt. söka Anderssons lilla morgonpro- en .följeslagnrinna genom lifvet., ut- menad. bedja sig futografikort och ', förakta Gustaf Andersson var ingen °arven allt eksto.. Svaren blefvo både många och pojk, men som principalen inte hade mer An den bokhållarn. så fick han långa, fotografierna både vackra och från kl. 7 på morgonen till 8 på fu . . . lim . . mindre bedårande. vallen stil vid sin disk lika troget En af dem vred om hufvudet på som högstsalig Karl, XIII hos sina vunnen Andersson med ens: smArt, syfidisk vAxt, rikt svallande hår med lejon i Kungsträdgården. Och nar han san Råmat sig om en liten förtjusande friponlugg öfver hånderna och tagit en ren krage på ett par stora, drömmande underskö- na ögon, grop i halm och kind och sig och kom ut på Bysqvallitte ator- gata, så såg lian inte värre ut An att en mun . . . . ja, mitt herrskap, en han godt skulle kunnut förtjusa en mun, i jemförelse 'ned hvilken siraps- flicka eller två, men då var klockan tratt tlernere i boden skulle sma- eden half nio och då voro alla By. kat som hårsken recinolja. PÅ anAlltåg och kårlekens vingur •iivallrus båttre fröknar ingångna till -Ina mammor för att &ta korngryns- for Anderegion till Stockholm att mö- ta henne. Verkligheten öfvcrtrAffade grot och lagga småsyskonen. På det viset hade det gått år efter fotografen lika mycki.t eutn ett fem- år: når fröknarna voro ute och pro- våningshus sitt kostnadsförslag. Hon var icke meta precis så ung, menerade och inte begårde annat ån ätt tuktigt och ärbart åleka och hån- 32 somrar hade bragt den innu stnår- törne, då stod Andersson dammig och ta gestalten till skön mognad och nrbeteklAdd och måtte och vagdo och hela hennes vasen andndos en mild .Två ekålpund basta raffinad, glöd, en afgjord förmåga af varm, Hon hette det blir sjuttiofyra öro och en kyss, innerlig hångifvenlict. lilla jungfrunyp, och når det led mot Rose Lambertin och var ursprungli- den tiden på dygnet då Andersson gen af fransk börd. Hennes föregå• kunde blifva farlig för evinnohjertane enden erbjöd() henne lavarken behag- liga minnen eller passande beråd- Pinnen pi gårdsplanen och — tel rum i parten, alla, alla saknade nu kanta; hon ville tala om dem så li- med klädstreck emellan boningshu- ea godt som på en gång, drogo upp tet som möjligt, men förankrade att set och vedbodarna. sina rullgardiner ochgåt.° upp ett hon hade intet att blyga. öfver. Å di klädstrecken! Nya, starka. gemensamt skri af oerhörd förfaren, Hon längtade efter ett lugnt, godt hem, en analt mans trogna örnhet, lilltingeratjoeka vore fastade frau som vackla ajelfve herr Anderaaon, der hon stod ensam i verlden med stupränna till stupatuna pelt så ett hvilken rusade upp och kom lagom sitt varma hjertn, sitt flickfria prest- par i kökstöneterpost•n. A så lukta lör att *e sin alskling slappa tall- betyg och sina sju koffertar lösöre- de att-lekte sig ut «vet den lilla rickarna i sitenlaggningen och gned bevingade tjut skynda genom fönstret persedlar. Någon annan förmögen- gårdsplanen I i hans armar. hot omtalades inte. Hur mycket var klockan? Jaså, Herr Andersson bleknade, slöt A ntlerssons friska, ? ` '-åriga ansigte, bara tre: Andersson sof, pigan sof, ögonen och satt en stund liksom be- alla rullgardiner vro nere, hela hu- lindriga förlAgentiet och aktade sam- döfvad. Slutligen imatade han: hillssallning behagade henne [nye- set sof! Ingen sk akle vakna anno på — Älskling ... jag har .. visst tu- ett par timmar aeh derute strickto ket, och efter två tninader var hon tat litet för skarpt på sista tiden . sig kliklatreeken raka, sityfva, förfö- och börjar on saker som inte ... ja, hans fru. riska! Fru RO 464 ögon gnistrade, det Ar detsamma kanske dat var Hon gjorde honom outeigligt den lilla blandlg-ita foten skålftle Andersson vissto knappast till nervöst i sammetstoffeln och hennes en almanack ... nyp mig i trasan, Rose! Jo vaken ar jag. Rljtsise sig af förtjusning, han vigde upp Iland grep krairmiaktigt om fönster- himmel, jag har visat inte ... mån- starkpeppar i st. f. kanel, och 031 [ ga ... dagar att ... lefv• hår p& jor- [lattorna når pratyra och han skulle Var hon galen?' Var hon inte en den... flytta ona nummernn pk garnbundtar- atadig, blar fru till chefen för hu- Fru Roses sköna ögon fyldes af na flyttade han ned dom i stallet Mr set `Valt & Corgii.?; Hvilket van- tårar, ömt tog hon sin Gustafs stora sinne! hufvud 1 sina armar och stammade: up 'ru Rose var inte si varat styf i Ja visst, men det kunde nu inte — Lille Makade man, förlåt måg! det husliga, hon kokade gadda i hjelpas, tankar, ki Dator. minnen stor- köttspel och spådde gröten ur kaf- made inpå henne, med ett tag var Jag har aldrig velat tala om lör dag fekitteln, men det der hjelptes med hon i sin latta drigt — ute genom att jag i fyra Ar ... var ... var .... en bra köksa, och i at. öfverraskade fönstret, profvado tåget med tåspet- tiflygmenniskans på cirkus Clavigo (Siw-P:n.) Sigurd. hon sin gubbe tued det ena lilla re- sen, slippte fönverkarmen, vickade kommenderade brefvot efter det an- till en smula, ratade blixtsnabbt upp dra. sig igen och sk bar det af utåt »Inarithanba. — Min älskling, hvad år detta Mr klidetrecket. pengar? sa hr Andersson. Sir hon kom 'ram till vedbodta- • Auotionspoesie.. Följande rim- — Minn besparingar. dyro Gustaf! ket satte hon sig: att hvila pl asfal- smideri naiva vi haft nöjet °mottaga 83 Rose. ten, log ett undertryckt, våldsamt från en .god vin i vikens och vilja — Men du nående aldrig för mig löje så att barmen gungade, tog den ej undanhAlla någon lisar. att fl del att du hade några myntsorter. lilla foten i handen, smekte den ömt af detta praktprof pk en auktionist* — Ack Andersson, karloken var och kastade slångkysear åt alla de rimmande penna: hufvudenken för mig! Förlåt mig! nedfilda rullgardinerna. Så gick hon Auktionskungarelse. sa hon, lade hufvudet på sned och tillbaka samma sig med Want, sta- et:Inert — ber tuber krita skakade på lockarna. diga steg. torn tia aattion broar octs en Andersson förlåt och inkasserade Rfrtra Onuta'ot fart 1311Ta•) Når hon var ■ uidt pA linan stack på (list viset 5,000 kr. banbronbe titt tilTa, ett ljust, rufsigt, hufvud ut genom meedrodskapft — aatitiop Och må di sju kofferternn: De två köksfönstret och skrek i ytterlig för- auttiont-utrop innehölls eleganta toiletter, som veck- fåran: bot Jos Une*, 133-artedr04.fmte te de andra BysqvnlIrafrnarnnsalund, — Herre Jösses, (run: edra Tuttor:, (tratt tum.eb. Stats, men do öfrign foto ville fru Rose — 'Dit, tet, din dumma flinka, fort, 43. C. !några rritibltr 9offor, ftotornt ocb redfront inte öppna. gif hit ett par tallrikar! mtt bebor, tom: kratt. ffc:a. — livad är det i dem, min enkel? — Herre Gud, harre Gud ... Fa- IS (100) &S. sa Andersson. der vår, som trt ... frun lilla .. 1). 0. — Ledsamma minnen, en frun och Herren våleigne • oss ... var snAll å ösauutt. 1.. E. Lifiedoroilt. kysste bort ett eillfjcll från lians poli- sig om dR å fruis 'ejelf ... Gud med song. en nödtorftig spis ... eller då å ett •) 2triettr! minutos Denna nytre. Hon var den tackaete lilla mest spöke ... å ...i anatnaj! /Inga dttonbt (28:15t) i nem graciösa elfva inatt kunde se. De Tet, tet, Stina: flit med tallric- andra Bysqvallrafrunrna paddlade sig korna! — Oj oj oj ... hår har frun dom ... fram utefter trottoirerna som gamla anbetsuitberrattelser. förderfva tile) öfverlaatade tuttiblerpråmnr, i skodon Gud som hafver eRtbbtlanbt från platsen, livilka sågo ut som barn- inte, enilla frun ... barnen kar ... från likkistor. Fru Rose svåfvade i nya harro Gud! pariserskor öfver torget som en ny- Nar lilla fru Rose tick tallrickorna engtIffa 25miullagttritt, smord vestanyind utefter en daggig tog hon saker balans med en fot på Den 18 mani 1888. telefontråd. !lon var underbar, fru linan, piruetterade med den andra 213.1co bagfpriltr för prima, fob trfroanbe Rose: tioin äro: nått i luften och jonglerade med stor Hon hade små egenheter, eller fär- fitrdighet med sitt basta bordspors- (utan förbitibtlft) (/[tra littfrta (min från 1(»-160 ftdtp. is digheter, hur jag nit skall saga, som lin, kastade tallrickarna högt upp, 66 art vAckte Anderssons förvåning. En fångade dem igen och hade fyra fr. pr 100 ftalp. banft flastoli mitt pr bto 4 tr. 76 ört sr fm. Pisp. fria Wo gång, når spjallonöret i salongen gick stycken i farten på en ging. Stina rit' 160 ftdlp. 26 tr. pr 100 ft sanft Netto sönder, hoppade hon jeninfota upp låg framstupa på köksbordet och trigt _ 62 are pr silo = 4 tr. 42 Art pr frerafft på ktuninfrieen för att knyta ihop det, etortjöt. Pile. från 151 titt 160 Råts. 56 tr. pr 100 ft. ärt pr nto — 4 tr. och en annan gång nAr Andersron Det var ingen vidare bullersnar bulfe flagtab migt 25 hr pr hornftt eiss. tratt tel tia 170 var illa sjuk tog hon honom på sina förestillning, tnyta något ljud trångde 24 tr. pr 100 Pals. Delft [lagt» roiat = 46 små nrtnar och lade honom på chais- Andock genom morgonen. stillhet, Art pr silo = 4 h. OM Ört pr Itreriftt Ma, longuen medan pigan båddado om och kantryskan på nedra botten rul- etobabe (ruin ed? bIttt flaft is a 20 tr. pr lo° fTelp. bang rykt. lade sakta upp etsa gardin. sången. o ... håll å mig, jag dör! — Rose, livad i herrans namn vill 0 detta stiga? an hr Andersson. skrek hon och föll haklinges i ar- A711,0718Cr. — A det skall du inte fästa dig marna på kamrern. vid, det skedde i öfverilning, sa hans — hors i herrans namn, lilla fru lilla hustru och blef blodröd på kin- Andersson går 1 sömnen! Tas, tar, inte ett ljud; vacker en henne så fal- sAkra °oh dta Foderfrön, Grön- - derna. En morgon på vårsidan ',vaknade ler hon och elår ihjel sig: sa kam- saka- och Blomatertrön, fine till fru Rose, flög ur bädden 'och in i rern. salu hos sina intimaste plagg samt skyndado Gamla madam Jönsson i källarvå- (247) B. Kalle. fram till fönstret. flerrlig morgon, ningen, två skolpojkar i vindskupan, solsken, godt väder, fogelqvitter från vaktmlestaren i banken, som hade två litnots Brandstods-BoIng. Triidgårdsfrava, — 344 — — 341 — :ill ägarinnan; det fattades blott ett par pund, som iii fastnat mellan fingrarno på någon samlare. Hon liar emellertid icke blifvit fattigare derigonom, ty mr Frederik Holdfast utjemnade förlusten. Det vid Great ('.orter Square utbredda ryktet, att den gamla damens madrasser voro stoppade med guld, har genom donna tilldragelse vunnit bekräftelse — utan tvifvel skall mrs Bailey för framtiden söka att finna -en annan för- varingsplats för sina skatter. I går afton erhölls vi från mr Holdfast ett ou- skildt bref, i hvilket han som on gärd af riittvisa for- drade af oss, att vår reporter, som 8krifvit on »Roman nr det verkliga lifvet», skulle vara närvarande vid dod.sbeeigtningen och som honom godt syntes, taga leot ia om den. Vår reporter efterkom denna uppma- ning, och vi hafva honom att tacka för denna berät- 19se. De afslöjanden, som gjordes vid dödsbeeigt- bingon, voro lika öfverraskande som intressanta. Vid dödsbesigtniugen förnyade vår reporter be- kantskapen med mr Goldborry, den advokat, hvilken, 8 om våra läsare erinra sig, uppträdde som försvarare för Antony Cowlrick, då man blott på lösa misstan- kar och utan några bevis anklagade honom för mor- Grace, och vänta på mig dor. I Kamma ögonblick, som det börjar brinna här, kommer jag efter dig. Vi begifvit oss in i grannhuset, der säkert en .mängd det på en obekant man i huset n:r 119 vid Great Porter Square. Våra läsarn erinra sig nog, huru man- ligt och under hvilka ogynsamma omständigheter mr Goldberry tog sin rätt så orättvist anklagade klient i försvar mot den honom pådiktade misstanken, och huru han slutligen utverkade Lans frigifvando. menniskor samlas för att undanskaffa och rädda Sakerna, vi sluta oss till dem och undkomma under dan all- männa villervallan. Vi vilja önska hvarandra lycka med on kyss, Grace! De kysste kvarandra och gingo till dörren för att öppna den — den var stängd. — Min Gud, vi äro innelåsta! — skrek Grace. Hela betydelsen af denna omstiindighet stöd ge- nast klart för dom. — Fångade i fällan! — gnisslado Polham. Han vissto väl att spelet var slut, och blott ett underverk kunde rädda dom. Ljudet, som ad hört, hade uppstått, då nyckeln vreds om, hvisalingon var förföljarnas signal. Medan de ansett sig alldeles säkra, hade n., an öfvorvakat dem, och do bada sjelfva gått i fällan. Polham försökte spränga dörren, mon hans kraf- ter voro icko tillräckliga derför. lian slet lakanen ur sängen och knöt dein till- hastighet. Han sammans, arbetande mod en vansinnig hoppades att med dom kunna släppa sig ned genom bakfönstren, men fann ingen fartpunkt för vit: impro- viserade rep. Medan han ännu sökte efter en sådan, kände han sig ånyo plötsligt omfamnad af Grace. — Rädda mig! — skrek hon, darrande i, alla lo- der af förskräckelse. lessas oyairisr. De personer, som önska ingå som delegarc i ett Brandstods-Bolag för linet, anmoda. att sammantrada Mårtensons hotell i Halmstad ons- dagen den 4 April klockan 12 mid- dagen. (248) limiterade. Kungörelse, Torsdagen din 5:te pasta April med början kl. 10 f. en. försaljes ge- nom offentlig auktion som af under- tecknad, förråtts* hos Påhl Bengts- son i Arnaberga, dennes omyndige barns egende hemmansdel n:r 4 I., mantal Årnaberga, åfvensorn att boets lösegendom bestående af: kreatur, åker- & körredskap samt direne hus- gerådssaker. Laholm den 23 Mars 1888. N. Fredriksson. (249) vieroRlIAL, Palta 1ffiltule lllutrcnit b‘ ,„„. Utgifven och T ve -.luv' B redigerad af utkommer i Stockholm från Mars 1888 och kostar till årets slut endast 50 bre (postarvode 20 öre). netlföljer en verkligt tio Gratis ' praktupplaga af Sveriges Rikes Lag Ist konungen gillad och stadfastad. Lagboken utgav,» hiftesvis Gal blir fullstandig ee oweibilråls skatt, som en byar bör tillegna sig geaom att lör det otroligt billigs priset af 50 öre l o u å ostanstat Actoria. prepnumerera på (2b0)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.