att); få åter gå' till arbetet. Strejken i de kommunnla och statefinansiella har o.nellertid kostat boket ()Iver förliallnudenit genom att betala "7,„ 3,800,000 kronor och fnckförenin gen, af skatterna, medan riksstyrelsen och som anordnade den, öfvor en million skatternas användnin g biligtvie ord- kronor. Den har räckt 24 dagar, mules af dem som in enting egde, hvarunder 2,126 man gått sysslolöse. hvilkn naturligtvis alltid etodo i ma- Endast en rin ga del af dem har fått joritet vid val och andra omröstnin- sitt arbete i gen, emedan bola get ren- g ar pl . capita. stallt annat folk och nekar afekeda 1897 fingo Afven qvinnorna politisk detta. raskatt, hvarofter det blef omöjlig t att få en vastknapp isydd eller ett par tigg förlorade under valda gen och två veckor förut, hvarjernte inga stats- råd, som icke voro ung karlar och En någ orlunda •lititg fantasi löper sågo någorlunda bra ut, kunde gå fara att sitta och svälta ihjel pt1 det klara för § 107 regering sformen. lilla som händer i en stad på eextu- På företa riksdagen efter antagan- sen invånare; se der Bldet, livurför det af den allmänna rösträtten för man i småstAder dricker toddy, hop- toRn, voterade «tjenstedrangapartiets, pas och °nekar, ljuger och drömmer som kom i af gjord majoritet, inrot- mer an annorettides. tandet af 50 nya helgda gar och upp- Ja, mitt herrskap, kvad vill ni man förande af lekstugor inom livarjo by skall göra? Landshöldingskans nya på statens bekostnad, hvarjornte för- möbeltyg, atadefiekalens njurstensli- ning vAcktes, men föll med 102 röster dande, doktorinnane capotthatt, kejsar mot 99, om 25 kronors böter för den Wilhelms sista stunder, fröken Svens- husbonde, som väckte sin dräng eller sons Köpenhamnaren, den nya ång- piga före klockan 10 f. m. sprutan, den senaste förlotniugen, På forsla riksdagen efter antagan- huruledes lasarettsläkaren skurit åt- det af den anmana* röstråtten för skilt, två sammanvuxna tår på major qvinnor, best/tinder) underlöjtnanter- Petterssons pojk, den bul garirka frå- nas löner till 4,000 kronor och be- g an, fröken X:s täta promenader med viljades pensioner At de studerande, herr -Y, stadefullnagtig valen, hopea- som qvarlegnt vid universitetet mora landet af en fem-, sextuson kronor än 5 år. Det var det s. k. «nyaste till vOnnen Z, som råkat på balans i kårlekspartieta inom andra kamma- enskilda banken, de qvinliga konfir- ren, som genomdrel dessa riksga g ne- manderna i Karlskrona, de ruskiga liga reformer. hietorierna om minderårigas förfö- Hjonet Mnja Lisa ville för sin del relse vid flottans hufvudetation, Tårgen sålunda visst icke förneka, att den på lånenotariens mustascher, sista tillmanna röstratten, så vidt hon med husköpet, Agg e:Je dyrhet och nienak- sitt enda ög a kunnat iakttag a, gjort lighetens moraliska förfall; allt detta mycket g odt. Den hade åt de bur g- kan ju icke utfylla lifvet för en små- na samhallsklasserna varnat deras stadsbo, och dorför dricker lian tod- dyrbara rättig het att sörja för stats- dy tills han får dålig ma ge, hoppas verkets bestånd och kominutiernas ut- på båttre konjunkturer tills han blir g ifter, men samtidig t rattvisligen låt- kallad upp i rådhusrAtten att besvåra tut dessa samhällsklassers bördor ge- sin konkursstat, önskar sig drutmust nom att fria dem från det tun g a an- och dricker sjöskadadt kaffe, ljug er svar, som medföljde stats- och kom- tills han tror på det ojelf, och dröm- munalförvaltnin gen, hvilket 3litja Lisa mer om framtiden tills stadsläkaren fann ridderligt gjorde, helst det herr- står med klockan i ena handen och skande tjenstedrang spartiet utan syn- pulsen i den andra och ragu: bar möda bar riksstyrelsen på sina vill frun nödvåndi gt att Svensson ska breda axlar samt till- och afsatte mi- si barnen innan han kolar af, så mo- nistrar med samum ledighet som man ta in dorn nu!. okar ett par oxar. Men — bår kliade Maja Lisa si g Ja g säger detta, inte för att våcka medlidande, utan basa som en ursikt på skenbenet och göt en smärtfull tör att jag häromdagen somnade midt tår på föredragningslistan — man på eftermiddag en och drömde att vi hade stannat på halfvn vå g en, man skrelvo 1920 och jag var på ett stort hade inte tagit steget fullt ut.. Först hade man inskränkt valratten och östråttenaöte i Kornåkra fatti ghus. Enög des unken Maja Lisa, eon) i valbarheten till riksda g smån till dem It; Ar åtnjutit full fatti gförsörjning, som erlade mantalspengar eller, så- i;ppnade mötet med en «historik öi- som det g entilare hette: «skatt till ver rösträttsfrå gans utvecklin g i Sve- stat och kommuns, hvilken fras låt som om den dolt något unnnt än i ige .e Anm' på 1880-talet var barbariet ejuttifemöringar. Men den liberala, vårt fådernesInnd, att ens reformälskande pressen och den fri- stort 'last karlar, och af dessa blott de, sinnade delen at nationen hade snart som hade en viss förmög enhet eller insett det orimliga i att för uteblii- årsinkomst, ling° rösta till riksdags- ven liqvid af un gefär en lumpen kro- man, och i kommunens au gelå gen- na berotva en fri svensk medborgare heter röstade man i proportion som ritten att deltaga i benammandet öf- man g enom sina skatter bidrog till vor budg etens 100 millioner kronor, kommunens utg ifter. Maja Lisa er- och så hade det enda vilkoret för inrade under djup rörelse, hurusom åtnjutande af politiska rättig heter de, hvilka egde något, på den tiden blitvit att medborgaren skulle osig Nerrakade alldeles enväldigt: materielt sjelf försörja.. Detta var den sista genom att betala skatterna och and- resten af torra seklets plutokratiskt' li gen genom att förfoga öfver skatte- tyranni, den sista inskränkningen i medlens andvAndning. Genom den den verkligt allmänna röstruttun, och i slutet af nittonde seklet efter mån- ett skri af harm och sorg g ick ge- g a och hårda strider genomförda «all- nom alla Sveriges Adla fattig hus så månne röstratten' bra gtes litet mera långe den skamtlåeken stods (I var i rattvisa i förhållandet, så att de, som svensk grundla g. något egde, fingo lortfarandc ingripa Till aftvående af den flåcken hade Rösträttsmötet i Korn- å kra fa-ttigltus. — 3 — tt stort antal mordbrandsanläggningar föröfvados af unga menniskor i mognadsåldern. En läkare berättar om en 14-årig gosse, som 3 gånger satte eld på sitt öget horn. «När jag såg en tiindsticka,b sade han, «föll den tanken på mig, att det skulle brinna. Nå- got egentligt nöje af branden kände ja, icke. Tvärt- om ångrade jag mig efteråt.) — En 17-årig piga för- klarade, att hon alltid kände biffvan för sin drift att antända. På följderna af sin handling tänkte hon ej. Då huset stod i lågor, vardt hon bedröfvadi men hen- nes ångest var försvunnen. Mord af kärlek. Dessa förfärliga mord tillväxa i storstäderna. 1)011 hemska historien om tapotseraron Schultz° i Berlin, som först skar halsen af sina två vuxna döttrar, der- ofter på sina två söner och sist försökte döda sig sjolf, är tyvärr ej längre enastående. Man har kallat såda- na händelser den ekonomiska ruinens moderna ödes- tragedier. Det är i allmänhet bättre naturer, som, hunna till «förtviflans nedersta trappsteg) öfvor den fruktlösa kampen för tillvaron och drifna af' on upp- riktig kärlek till sina närmaste, i stället för att öfver- gifva dem, vid en gemensam död vilja skydda dem fiir skam, armod och tiggeri. Brott I sömnen. Se här ett par exempel derpå. En landtbrukaro lade sig att sofva efter en riklig måltid. Vid midnatt vaknade han upp ur on djup sömn och såg tätt bredvid sig en hvit skepnad. Två gånger frågade han: «Hvom aktade understödstag are från ett fler- inkomster voro eAkrare An under- tal af rikets fattig hus samlats till all- etödete garnes? Ilvilka kunde med mänt rösträttsmöte i Kornåkra fatti g- mindre oro An do se morg ondagen stuga i dag. Maja Lisa hade afgif- an? Ilvillca trade båttre tid An fat- vit den historiska redogörelse, byar- tig hjonen att sitta si g in i statens om hon af beetyrolsen blifvit ombedd kral? Lefvande af inkomster från och uppmanade nu de församlade, alla näringar vore fattig hjonet också att skridet till val af ordförande. pit en slump lika intresserade i alla Enhalligt ropande på Maja Lisa. raring ar. farkofran. Man borde dock Maja Lisa undanbad si g; hon 'kullo vara rimlig i sina anspråk samt visa just nu brinna kaffe till måtesbesty- hofsambet och moderation. A nna relsen, men föreslog i atållet det högt nktade hjonet, trabente Petter Stina fordrade derföre icke nå gra po- lilitieka företradesrAtti g heter it lan- Larsson, som med acklamation an- det. understödstag arekår, ehuru så- togs. dana visst icke kunde anses obefo- Hjonet Larsson fattade med vär- g ade, utan ville nöja si g med abso- dighet den g rytkrok, ',vilken var Am- lut liketalli g het mellan uren som mul att tjenat g öra såsom ordförande- gåfvo och dem som mottog o fattig- klubba, samt uttryckte en bly gsam hjelp. förhoppning oni att respektive un- Iljonet Lukas Jönsson fruktade att derstödsta gare skulle erinra si g att om man tennu lån gre vä grade fattig- dc lin& landets ögon rig tade på sig hjonen politiska rAttiglieter, skulle samt derföre vid förhandlin g arna i- landets öde snart komma att af göras aktta ga den vArdiga hållning man at ett försvinnande fåtal bland dess hade rått att ranta af en dylik kår. inneby ggare. Alla andra naringar Iljonet, fellandesotspatienten Karls- g ing o tillbaka, antalet skomakare, son framhöll det uppenbart förnufts- advokater, smeder och rummel, pia- vidrig a uti, utt då politiska atti g he- nister voro sandi g t aftagande, under ter vore rnedgifna idkare af alla olika det fattig hjonekåren vore i ett an- närin g ar, fattig hjonen, hvilka fin go mdikninsvårdt stadi gt stig ande. Ha- sitt lifsuppehalle al alla tindra nArin- de man haft den gamla representa- g er tillsamman/, ensamma skulle vara tionen q var, kunde rikets aktade derifrån uteslutna. Bort med °strec- hjon snart med fo g gjort anspråk på ket», det Streck, hvaruti den sanna att bilda ett femte htånd. Och dem friheten hotude att strypas, det streck ville man nu utestånga från allt in- plutokratien obarmliertig t sl iannt flytande på landets öden! (Ifrige framför fattigstugornas trösklar! liftranderop.) Hjonet Pihi qvist ville endast erin- F. d. spinnhusnrbeterskan Nilla ra, hurusom erfarenheten guide vi- Persson erbjöd sig att efter den ön- set, huru klassintressena, yrkesaftm- ekade reformens gors omförande blifva den och privat e g oismen, verkat håni- det nybildade fattiglijonspnrtiets för- roande på svenska riksda g ens rådsIng sta riksdagmq vinnee. alldenstund hon samt huruledes t. ex. protektionisten elltifrån sitt sextonde år e gnat sig åt Och fosterlandsvännen Jönköpin gs- ,,det allmänna lifvet". Hon ville då Tlinuitnen vid 1888 års riksdag ville i män al sina krafter verka för fe- att hela svenska tackjernsindustrien derationsfruarnas landsförvisning och skulle gå under, bura för att gladja mot polisens ogalanta ofredande af intressenterna i Ilusq varna., Dessa vår-utösa flickor, som g å ut lite vid klussintressen, denne krassa e goism midnattstid för att få sig en smula måste motarbetas, måste undanträngas frisk luft. från de salar der Sveriges ve och vål Maja Lisa hade fått kaffet fåtaligt of gjordes nf osjåareförbundet. och och ropade på «pro)iosition». stjenstedrångspartiet» i broderlig före- l'ildqvist ville frigöra fattigvålds- nin g. livilka voro väl mera fria från institutionen från det befordringsmiss- yrkeenfund, hos hvilka kunde man vål bruk, som på 1880-talet så skarpt förutsatta en mera lidelsefri uppfatt- öfverklagades i pressen. Lika orAtt nin g of landets olika naringag renar, som det vore att göra gamla Eddan- ån just hos fattig hjonen? Hjonet kede riksdagsmän till postnastare, Pildpvist ville bara fråga! Och just g ardesmajorer till öfverstar i lands- deni hade tian velat utesluta från orten och infanterikaptener till ci vil- allt inflytande på landets representa- ministrar, lika galet vore det vål att Iljonet Pihlq viet skulle icke ta ga en hemmans' are till fattig- tion! glömma hr ordförandens förmaning vArdsföreståndare! • Ing a kränkande att iaktta g a en värdig ton, men kun- orAttvisor mot «fack:mannens! Kom- de inte undertrycka ein enskilda öf- munens störste understödetagnre vare vertyg else att staterringterna i det hår sjelfskritven ordförande i fattig vårds- landet egentlig en hade fasligt lite styrelsen! (Frenetiskt bifall.) hut i sej! (Bravo!) Medborgarinnan Anna Stina ville O g ifta Anna Stina ville föra mö- ha graderad röstskals vid kommuna- tet till minnes, hurusom byråkratien la frågors afgörahdo, sålunda, att och plutokratien alltid på den naiva hjon med fullt underhåll skulle ha tid, då ånnu det arma, förtryckta röstrått för dubbelt så många (yrkar folket ville nöja si g bara med «strec- som hjon med endast rillfalligt un- kets sänkning ., skrek° om att man derstöd. Just då Maja Lisa motiverade hos personer med små och ovissa inkomster samt tyn gande omsorger fattigvårdens och teleg rafverkets sam- fur åfven det knappaste lifsuppehål- manslagning dermed att båda behöf- va reformer, båda trånga till under- le, icke kunde förutsätta det intres- stöd af allinanna medel och bilda se tör, den sjelfsandi ghet i behand- ling en af allmänna an gelägenheter, krafva hvarje ömsint kristens hjertli- som fordrades lör politiska rättighe- g a medlidande, liv'arjetnte fattigvår- ter. Ogifta Anna Stina ville nu ba- den lämpligen kunde upptaga och pensionera de telegraftjenetemån, som ra vånda detta ofverklussene kArleky- lösn urg utnent mot don sjelf. 1 'vil- icke aktats vårdi ge gunstlingskap och befordran, just då 'vaknade jag med ka voro mera oberoende af konjunk- turförindringar och skiftningar i nit- en litlig kanak af nödvändig heten ringslitvet An fattig hjonen? livilkns att få «bort strecket» i det hår landet. — 5- Så hade en 7-orig gosse under ett helt skolår ondast lärt alfabetets begynnolsebokstäfver. Efter borttagen- det af en svulst i näshålan lärde han sig alla bok- stäfvorna på eu vecka. Andra af professor Guyes patienter, studenter och gymnasister, visade vid ve- tenskapliga sysselsättningar en tankspriddhet, mot livilkon do förgiifvos kämpade, hvarvid vid fortsatt bemödande att fästa uppmärksamheten på föremålet instälde sig hufvudvärk jemte en känsla af bedöfning. Detta tillstånd aflägsnades genom botande af näså- komman. Professor Guy° gifvor i följd deraf, det rådet att på skolynglingar, som i sina studier blifva efter kamraterna, låta on läkare undersöka näsas,. Tydligt är, att ! sådana åsigter gränsa till Over- drift. Också ha höjts stämmor varnande mot att till- lägga näsan allt för stor betydelso samt framför allt mot ofta onyttiga kirurgiska ingropp i näsan. Pill se- naste n aturforskaremötet i Wiesbaden omtalades fall, hvarvid efter sådana kirurgiska experiment tar och med sinnesrubbningar uppstått. Det oaktadt står dock fast, att näsan i don ~A- lka kroppens ekonomi spelar en större roll, än man hittills velat medgifva. Inte eka vi, som A en hyfaad och human nation, dra oss för knase:ven- aerna, inte! (S. P.) Sigurd. Pearithanba. önnietddlga vänligheter. Frö- kon Utrett ötverraskar ein van Kuni- g untla framför ecuinkburken. — Nej men, söta du, kors livad du ser ut innan du ... precis 'lik din gamla mormor. Fröken Kunigunda (kallt): — Jag mine ej ruin mormor ... hon dog in- nan jag föddes ... men du mina hen- ne naturligtvis mycket vål. Från allmänheten. Beriktigande. Från doktor Söderberg ha vi emot- ta git följande: Med anledning af en notis i Eder trade tidning för den 3:dje april al innehåll, att j ag nlg ått från jernvAgs- lakaretjensten, bar jag få fasta upp- mArkeamheten på, att jag pi anmo- dan åta git mig att tills vidare uppe- hålla tamda tjonst å bandelen Veinge- Skottorp. Laholm den 4 April 1888. Panta. Söderberg, 'tadelskare. P. S. ZtabetfutImiiftiges fammanttilbe eabe tunt i går, hnsarteie it3retemmo WO ute ,genbett: 1:e. ;Reeifionnerållelfen Mirer turf- ftålb g ranfrning af eabolme eprittft• fåljningebotage rafenfiaper cdp fig-matt- ning ter Prjålining eåret 1886 —1887 g etfånba tamt beflae att Liggas till hantling arne. 2:o. earl: merfIan Sta rnn 4jetlutt“ anhållan em ett årligt unberhållabitra g af 50 from ;, tet ben må funna g öra anjaan om btfrielie från tDib are tjettft. göringehlbigbet. efter åtfittlig biehafion, bli brr he- ter 213bn-berg, fabtint Z1). <2.5rumerin nt. fl. nttrabe fig båtiffM frågan till tr■iticlrammartilå t,tterligare utrebrilu g. 3:o. 23ronbribtlå framftållning om ett anfla g af 200 Troner till inton af waftur ni. in. 'rågan hårrbrte; fig i fin uttrecfling ont anfraffanbet af 2:ne fentrollut men cif roat att Igtot Rulle anbringat) å fprutorna. 23eflittet blef efter någon billfueion, hivaririb brr ,Dane'en od,) 121blqtrift !att. robe fig får ocb emot, att bet åffabe beloppet betuiljabd cc!? Rulle meblen ta• g m; af aflmånna faSfart. 4:e. Rung'. telegraffInrelfent; rfrif- rulle om utbefoinmattbe af 500 fr. bti• (tanbe porto naib Rationen bårftåbal un• ber Prlibna året; bet begårba beloppet befIMA, utan bi- Rudfion, att utanotbnag. 5:e. 3ttqluarteringifncimntentt Rrif- milt nita förfla g till g runbe et får in - qmartering af beteåring arnanftap eds tå• g ante trupp; g obrånba efter fomiteraba thfla g fälttuba att te bud eds tomter fem ide äro mårterabe till 600 tr. frifåntett från ins tuderin g, men be ti111500ertgllo, 1 man, 3000, 2, 6000, 3, 10,000, 4. 15,000,ö, 20,000 6, od) betittats:kr 7 man. 'hare af flera sårbar Rulle mo- ra ITtgbiga ernottaga inqivartering broarje gåtb. 6:o 2råtfelfammarend utrebning a) $21bIgtvifte ftriftrelie angåenbe om flånfatibe till !tabut af en gatt:lyfta meb påle. 2b1qtrifttl etbjubanbe om i?fater- lemnanbet af ett utaf honom intrib filt buo, union g atulatta antogs, på btåtfcl. faaimaren8 afftntfante, ide. 6:o b). U. 2jergg renå anhållan ont att få Pr allmånbeten unber lommar- månaberna upplåta ben i tivoli anlag- ba banna: nu beroiljabre få till toka, att ban unbet fonimarmånaterna intill ben 15 feptembcr agbe håna ben bppen. Miffuedionen Utom, hatta] tri fe- ban återfomma, roat ganffa lifilg. 7:o. eiratifiningen al mantalfilångben rikt innetvaranbe år gobrånbei3 i fin helhet. 9111 luften bagend protofoll nåtla fre- bag utfcide burar e. sp. obi cd, 2atifon. 7iråntnaranbe tvoro brr enctflant, T'abl, Ceberberg oc1, ?Iblgren. aelfzillasbni i Enbeta efter fena• mantalilånglun uppgår till 1,600 perkner. ffc 1...■ 1.11■ Kungörelse. Nysta måndag den 9 April kl. 10 f. m. förrått*. auktion efter 'dich° snickaren Samuel Peru» i lijotlin ge, bestående af den aflidnes ging- klider, en del snickeriverktyg, 1 jernapie m. ni. Sakre och kande kö- pea tralning eerhåelnla. 3 månaders anstånd med betalningen. Laholm don 4 April 1888. 8. P. Nilsson. (277)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.