| . I 1 . s 4 + > blekingska, westgötska m. - | Till -landsfekreterare i Hallands län har tgl, mit -utnämt låndno- tarien I Göteborgs och Vohus län, dice |, häraddhöfdingen Carl Hafsiröm, hwilken på förordnande Mått landosekceteraret]ene sten Hår I länet allt sedau asfeåkor St. N. Godehmius tog assked från befatt- ningen. E än Stonferterna under pingstdagarne ond ganska my>et folk och y ngst- dagen hade de fonferterande att glådja fig af fuslsatt falong, Sexletten, som uppträdde i nationaldrägter, lappska, fl. fostymer, utförde sina fängnummer pà ett'ganska förtjenstfullt fått och sammansjungningen lemnade ide my>et öfrigt att öônska. De alustizka sôrhállaudena i musikcum- met bidrogo fanske något till att den ena altftåmman fåt” något mål ffarp e< skäraude, men wi tro att detta ide berodde på någen indisposition, enär wi pà annat hall Hört de fonserterandes fång warit full samstämmi under avalammare lofala „ljudförhälanden. Upprepade applåder wittnade om publis teng- belåtenhet med prestationerna od damerna hade den godhe!en alt med trenne extranummer beswara den dem egnade hyllningen. Olg>shändelse, I lördags morgse når fodermasken Jakob Andersfon i tjenst hos patron Dahl & Kungsgården skulle efter werkstäld hackelfestärning, som bedrifmed med hâsikraft, rengöra wers tet fid ban, fom ej war försigtig nog att stoppa detta, högra handen mele lan fugghjulen, hwarwid de twä meller: ita fingrarne frodsades, få att doktorn sedan måfte astaga dem, den ene nedan- för od) den andre strax ofwanför öfmer: sta nogen. Han wärdas à hârwarande lasarett oc befinuer fig utom all fara. haswa Pingstdagarna hafwa förflutit un- der den angenämaste wäderlek man fan tänfa fig. Litct mål warmt har det tanske warit, särskilot pingstafton e< pingstdagen, men wi tro att hwar oh en hellre tagit emot det swettbad wär, men beredt oß än den wintriga föld, wi hugnats med snart sagdt under ett halfär. - Grönskan har och tagit en fart få att man fknappast hinner länna fig då man från wägg och hem tittar ut i omuesden, Wären war ju på efterkällen, men, när den kom wardt det med besked och ha=. stigheten fär ersälta wäntan med fäler förhoppning att wi innan mäna- dens slut sola ha hunnit lita långt som med en wär I rättan tid. | Frälsningsarmén i Laholm. En af förposterna till denna herliga afart af ben 'f. k, fristendomen uppenbarade fig i lôrdags härstädes, under föriöf ait Hyra lämplig lokal till uågra fammanfomfter. Hörjölet tydaded emellertid ide, hwadan fambållet mål ännu en tid blir bespa- radt obehaget af att fe denua gemena afart af den ôlända irreligiósa selten som år en ewig skam, [ynd oc skandal för ide allenast wärt uten asta andra länder oh sorgligt nog får existera, då mer ån elt friveligiöft förbund, fom mwifar fig funna och wilja det rätta samt föter bibringa menniskan en sund,o< Har uppfattning af hwao religion är, Hille inom få firånga, }strama gränfer, att det ide har wändrum på nägotsätt. Uppgift à poftfparbantend werksamse bet. Wid posisparbankskontoren “i riket utgjorde under april månad 1888 in: sättningarnes belovp 226,139 fronor samt uttagningarnes 116,788 frouor 34 öre mot 131,017 fronor insättniugar och 99,340 tronor 31 ôre uttagningar under molswaraude månad år 1887. . Frän oh med år 1884 til och med utgången af april månad 1888 hafwa af 211,676 delegare i posisparbaufen insatts 6,615,236 fronor od) uttagets 3,435,333 froner 43 öre. ; Jodustri? I fommanhang med den bår förut nåmda rr om möj- ligheten af en större industriel anlágg- ning mid Karsefors fan nåmnag — frif- wer en of wära meddelate — alt Lahelms mwattenjall äswen är fôremäl för fretu? latien från bröderna Wakefields sida; Qvi vivra verra, Y ' i Cmigrationem Till Australien med destinatlontort Adelaïde, South Auftra? la, ofreste i sêrra wedan med Bremere lintens ångare 14 personer från Kuäred 06 Beluge. De fslesta bafwa slägtingat ed anförmandter i det främmande landet, Kommerdkollegium har ide tid! IJönldpings forna hamntaxa ofled den :31 sisitidne december; för flere månader edan erbåll fommersfollegium. i töres fReifmen tid söreslaget till den nya hamn: toxan för att denna måtte winna fung tg stadsästelse, men åvnu har denfams ma, ej expedlerats,' fåger Smål. Aled! Jönköplnzs damn befinner fig fålunda utan föra, den gamla år död och der. nya ef funzsord. Emellertid år Bars ten öppnad. Sezlare 04 ägare l a ila în Lc uti bannen. ¿Hamuiljenstemännen|. \ - "ntfcáswas euligt en taxa, fem nm ej fined ti Wesikustbanan.- Sista nilnageln ä ‘tanstcifin Gôteborg=-- Warberg uedslogs i lôrdags eftermiddag wid Wiskabro, Landshöfdingen grefwe Snollsky och två styrelsemedlemmar närworo. VBanan ôpp- nas för allmän trafif { flutet af juni. 3 Göteborgs pautläueinrättning gjorde £ förrgår Satt inbrottaftåtd, dere wid guld- och sitfwersaker liligrepos till ett wärde af 1,000 fr. Telefoulinien Helfingborg—Mal- mö ôppnades i tiddagg. . Twå torgdagar i we>an anses för litet i Kristianstad. Ena fnöftorm, få wäldsam, att man ej på länga tider sett deß mate, rasade natten till i mändags i Sundöwalls- oh Hernösandstralten, 109 affomlingar. räfnar eu f. d: bemmansegare Lars Sefastsson i Tafnås, Jämtland, hwilken afled Härom dagen, 93 är gammal. Smålands största myrsta> finned i Tingsâs förfamling ud mäter i hôjd 10 och i omfkrets 50 fet. Waäüdan af att ide hålla fig med någon tidning hac en hemmandegare i A. församling i dogarne fått widfännas, flrifwer till Sm. Pin en forrejpondent från Konga. I taufe att fortfarande jamma f[reaturdpris fom i hôstas woro gällande, fålde dan nemligen nyligen elt par unga, wadra 12-qwarters exar för 990 fr. till en granne Köparen sälde oxarne dagen efteråt med en ren winst af närmare 100 fr. : Ett 180 år gammalt dridesglas eges af cu torpare i Gringeboda, strif- wes till Sm. Pn, Glaset har en af torparens förfäder fått tåfom gäfwa af fonung Karl XII, då han deltog iden: nes frig. : Om hoastigheten af fäglarnes Aygt ha wi i allmänhet ide något egentligt begrepp. En författare, Pay de Podio, har i ett färffildt werk härom samlat upplysningar, af hwiika framgår, att nedannämda fåglar under loppe! af eu | timme flyga fôljande antal swenska mil: Torniwalan « «+. « 12,16 busfwalan . „e Lipo brefdufwau „+. 26 bedafinen och wipan « Tag 5. TD dufwan, lrauan e< forken. . I” wildanden «O70 Tai målet ood Dios wildgäsen „eee “49 korpen . so ses sera « 3,93 grôngölingen „e. «+=. Ing Wi finna af desfa tal, att, om effå brefdufman. alltsä den till flyzt bygda c6 tränade dufwan, får my>et högt, öfmerlräffag hon ded af swalorna i ha- stighet. En idyll i cab. Eu bresskcifware från Loudon till Gôteborgsposten berät- tar följande: ' Under fin wistelse i London hvde pring Bernadotte med sin maka och en sweusk boffröfen promenerat à en af de tifliga gatorna, dá det plôtsligen FÖR dem in att âfa i cab. Prinfea och fröken satte sig i sâtet, hwarester prinsen tog fin prinfesfa i fuäet. Den tila tilldragel- sen hade obserwerats od war snart i hwar mans mun. På alla middags- bjudningar oc) supéer talades i flera dagar tj flort om annat ån denna för engelömånnen få mårtliga tilldragelse, — Ala tre i en cab, bar ni någon- sin hårt maken? — Exentriskt, men det är lilt honom, den präktige prinfen, den prinsen! Nyupptä>t klippa i Röda hafwet. J fjor strandade 2 ängare, Awecet cd Tedtungtou, på en llippa, som tigger i födra delen of Råda haswet, oc) engel- ska sjôförswarddepartementet" utflidade genast ett frigsfarlyg för att sófa stället. Alla eflerferskningar woro de> länge fåfänga, fartyg efter fartyg utfåndes för att taga reda på flippan, men detta har förft nyligen lydats får det fjerde. Klip- pan bestär as foraller, bar 15 fot wat- ten. öfwer sig och refer sig alldeles omån- tadt från 28 famnars dup. Hon lUgger rå 14 grader, 22 minuter och 8 scfun= der nordlig bredd och 42 graber, 41 mi nuter od) 32 sekunder öftlig tängd, hwils Tet år ungelår "midt emellan de två runfter, fom uypgiswils af de föratoudade ångarne. - ; „Det är förmånande att denna tlippa ti ástadfommit flera oly>or, 19 hon ligger ‘endasl 6 a 6 qrattmil från den allmånna slráfwägen genom Rôda has= wek,: der: stundom en my>et stark twär- firdar fårelommer. , Owanlig sruftsamhet. ' Borgmår. +- wande” barn. - De” doge: dod ¡alla fort efter fådelfem, 2° | Wi : . tit EASE Efter 35-ärig stilsinessa.. För ‘ett par år sedan hände. sig, ali från en man, TERR ANY ; > "fom för 33 år sedan lemuade fitt foster- land, belt owántadt antände ett bref till hans anförwandter på Oland med för= rågan om hans efterlemuade hustrn ännu funnes i livet, ty i sädant fall och om bon ej hade några andra bands som blus drade, wile-han ha henne till fig.” Han war nemligen uu egare of'en for får mögenhet i Aufiralien. Men 31 år hade dá förflutit, scdan han lemnat någon underrättelse ifrån fig. Hustruu hade under tiden gist fig oc) hade tre wuxna barn, henues man war gammal ec hade. under elt par wíntrar warit säugliggande. Då brefwet från henues törfle; man ons font, war hennes'andre man mydet sjuk eh deg fort derefter. Breswexling dpp- nades nu mellan eukan’ oc monnen i Australien, derwid han fortfarande ute trydte den öuffan, att hon Mulle tomma till honom. Och få anträdde. hou för- tiden fommar resan dit. Bref ha un anländt till anhôriga här, att hou Iyd- ligt framfommit cc finner sig ganska nöjd i fin nya fällning, ehuru hon I början finner det nya förhällandet owan- ligt och belynnerligt. De båda matarue, fom nu återförenats, äro omtring 60 år gamla. : Sällan eller aldrig låter wäl någon romanförfattare matar eller älsfaude wara skilda i få tång tid som här warit fallet med dedje begge, bwilka un i werllig- beten återfått hwarandra efter 35-arig skilömessa, sriswes till Dagens Nyheter. Eu dyrbar last medförde i torôdags ängaren Gefiou från Köpenhamn till Malmö, nemligen uägra od) trettio kag- gar sweuska fliljemyut, som National- banken i Köpcnhamu êfwersände tin swenska riksbauken. Mynten represen- terade till sammans ett wärde af 351,500 frouer. En dryg tribut upptager en râf- familj wid denna tid af året för sitt underhåll. En jägare, som warit med om alt utgräfwa en râslya, omtatar, att han i densamma fann — "bland annat fmått och ged!” — en till hälften för- tärd orrhèua, flere sty>en hartassar, qwarleswor af ett gräfswin; lemningar ester eu förtärd jpädgris, widare eu massa fjädrar efter höns, anfor samt af wilda foglar m, m. m. m, Juföc ex fådan syn — tillägger wär sagesman — måfte åfwen den euwisaste motständare till râfwens utrotaude låta fina argus ment falla, sfrifwer eu meddelare från Trosatrakiea Ull S. CT, Ett nytt öôfwerfall har föröhvatd à pasto i Norrala (Helsinglandz) lyrko- herden I. Söderblom. Dä denne om- fring fl. 10 i onsdags afton war på beanvåig från Sêderhamn oc hunnuit till Källene, hindrades han att fara widare af en framfór bonora âfkande person, som srâtde fin hâst få, att lyrkoherden ide nude passera fördi, samt ô}werêste hos nom med olidigheter. Dà kyrkoherden i honom igenfånde en se>cgbo, f. d. hemmansegare, uppmanade han honem att uppsliga i sitt äfdon för att já sam- tala med honom, hwarför kyrkoherdens dränggosse säudes att- föra den andra hâsten. Kuappt uppkommen I äkdonet började maunen flä samt bita sin pastor, få att denne :nôdgades - ropa på hjelp, hwarwid haudelsförestäudaren Andersfon i Källene utfoar och räddade honom från widare öftverwåld, läger "Helfingen®,' En "hârdt presfad” skräddare. Uns der denna rubrik berättar Engelholms Tidning a luftiga historia: Jen by af Westra Karups foden finnes en ungmöå, hwars hjerta länge klappat för en ung och flitig Mråddare, hwillen de> twärt afflipte alla âlskogsfranfa inwiter. Men den skôna kom inte i *byränges1" för det. Hon underrättade mästaren af nålen alt han inte behôsde fánna fig "stufen êfwer att hon bjöd honom jin hand, ty hon egde en farbror i Malm, fom war my>et rik oh efter hwilken bon sulle få ärfma minst 40,000 ke, Nu *war mil händelsen den, att hon "far „1ill" betgdligtyi mwärten, men den något fättrogna flråddarjjälen anade ej något "sattyg", utan upplät mwertftadå- plats i sitt hjerta för den lilla "tiliski- rerskan®. Hou à fin sida underhòl fli- tigt hans färleféläga med många och läânga rpistlar från den föregifue far- brodern, od) . uppstod någon gång en fnurra på tråden", war hou genaft får- dig med fôrespeglingar om hur trefligt deen gång Multe: få med den rike lar- broderns pengar, endaft. flråddaren bless we myndig, få all de funde fomma tin presten och bli hoptrådtade för lif wet. Ll! Gå gi> treâär, oh ändiligen randa- des den dag, då wär, bjelte, som 2lärig funde s\prátta | måg och ta' ut lyning med fin "uppfluppra” md, hwilfeu nu trodde fiz" låter på fin erófring. Alt gi> galant,“o< för den enfaldige yng- lingens sinne flinzade den trefaldiga ee svets Ve e hanget med: det der: Nora Malmò acfwet vå - 40,000 fr. o< hans Hjerta feymple ordentlígen / {hop allt ester. som: af de fem sissrorna de fyra: fôrsta totatt fér-, swunno oc) I endast den fista'—uollan_ — troget eniotstod werklighetens bely8-" ning." Nu! blef han "skeäpdare" pá all= war, ': tog“ |slna "sern ur: elden" :famt: flyttade, hem/:till morsgumman igen — ‘och. der sitler han-änyo med korslagda ben, sjunger "alles ist ‘weg, ‘weg, weg". od swär..'Þä- alt aldrig mer fåtta fin lit tin någe annan ring ån — förin- . Häcmed, || Mulle nu historien funnat wära slut,!¡derest ide preften "fom fött ys om denna safernas måndning, kallat de begge fonfrahentecna lil paftorserpes ditienen {ör ait hôras angående" älten- skapetg fullbordande. -- Skrädoaren fom- — men inte hon. . Till ‘sist Midades' fronofjerdinä8mannen med stränga order ot nu måfte hon ändlligen åftad för att befänna; hur hon profwat mästers gedtrogenbhet,! till def den ohselpligt spra> i alla ‘sômnfar, Nu âterstod en- daft alt fôr'alltid aftåga fig bjertewän- uen och bereda. fig på att utan skráddare stôdd wandra geuom lifwet. En tråk eger hon dot qwar: kommer hon än inte att "dansa på rosor”, få slipper hon älminstone |, fänna "máster Erik” walsa på fitt "ryggstyke" — och det är wac- fert få, ftriswes från Glimminge. | HAfå en falskmyntare. I lördags infom i en butit i Wennerdborg Joh. Ferd. Anderösou från Ramneberg I Waßända jodanr för att gdra något in- föp. Wid [ligwiden framlemnade han en 10-ôring, hwilfeu bulifegaren genast fåg ej mwaraf rätta slaget. Polis ef- terflidades oc) Andersion häktades famt instäldes till förhör inför fradsfiftalen. Han befang då innehafwa 19 Ayden med silîwerpapper êfwerklädda 5, 2 och 1 öred slautar och utanpå silfwerpappe= ret hade han med blid klumpigt ritat preglarne & l-irouesty>ken, 50- oc) 10- öringar. Fôrjalskningen war för plump för att ide genaft márfas, oh antagli- ex har utpränglingen skett of obetänk- fambet, en obetänfkjamhet, som emeller- tid fommer att få den fom gjort det dumdristiga förjöfet, dyrt nog. A. inuchade äfven en of honom fals seligen skciswen revers ‘à 50 kronor, siäld till innehafwarenu oc) utzifwen af en Karl Edw. Magunssou i. Gruu=- nebo. Denna hade han emelstrtid ej sólt gåra » något bruf af utan fade fi bafwa lrifwit den endait "för ‘ro full”, berättar Tidning för Wenuersborgs stad och lån. I Auderóson är ännu es 18 år gam- mal, | ” . 1 Annu: ligger Storsjön isbelagd, sriswec Jemtl -P:n för deu 16 d:6, c< om gamla mårfen få, skola wi få behålla ifen qwar ända till i början af juni. Suudéwoalls hamn blef nämligen isfri, förft i går, och 14 dagar efter je- dan detta sett, brufar ftorfjön förlora sitt iståde. i - Två sonsöner. Om intet oförutsedt — ett ovän- tude dödsfall elter en oväntad revo- lution — griper in, skall hundraåret efter den stora revolutionen 1789 se två sonsöner af goda röda jakobiner i epotgen' för sjeltständiga och suve- råna stater. Der är Sadi Carnot, franska republikeus president, och Oskar 11, konung öfver Sverige och Norge. i! - Faorfäderon stodo sida vid sida, Gamle Carnot är 11 år äldre än Ber: nadotte. Den förra föddes är 1753, den secnure 1764. Det var genom revolutionen båda stego, Bernadotte visade eomjbokant sin kärlek till re- publiken och friheton genom att låta på sin arm'inprioka: adöd år furstar. ne!s Carnot röstade för Ludvig XVI:s aferättning, Bernadotto vann några ba? taljer och;'om Carnot har man sagt att han såsom incdlem af konventet organiserade scgrarne. Det histori- ska vittnesbördet lemnar inet tvifvel att icke Carnot var Bernadotte vida ölverlägsen: Endast i det att vara uppriktiga '| republikaner möttes de son jemlikar på rovolutionens förste stadium, |! : . Och del mättes i en sak till — i motståogot;mot Napoleon Bonapar- tes Arogiriga planer. Båda hade va- rit hans krigsmninistret. under en kort tid, : Bernadotte - 1799, Carnot 1800. Men / båda; voro de bland hufvud- männen söm motoatto sig Bonnparica bogåran att blifva konsul på lifstid för ntt sedan 'útropas till Kejsare, Detta var republikons undergång = och de varo båda ‘goda republikaner.- Der- för blefvo: de äfven ledare af den handling, iman” kallat | mansvärjninga. "| ' i "Men dA} Napoleon segrat och’ satt kejsarkronan på altt'korsikanska huf- vud, skildes'deras vägar, Carnot drog sig stolt ‘och’ förakmt tillbaka till pris vatlifrot ‘och ognado mig, At Yeten- ssenaste sam: Ir —- Sverige." - Carnot mern. ; Carnot hade an : for’. saker, som kunde föra rana lutianena. achnvott, han ,var dömd vin förvisning. . Men lian "redde sig allud "och höll fast vid sina rättigheter at. ‘som franek medborgare: som så IA glidit igenom ‘allt, upp. ‘pligtor, till: sfaderneslander, © O ' olyckan, bröt : lös ötver den adri | slynglar .och .aå minga’ ädla kärnktärer. då lyckan prob dera Bernadotte, - kronprins > Karl Johan med att'.bära vapen mot sitt éget sL«) dernésland och mot ain lyckas skapare,” under det Carnot: mötto.till den och ! -sin. personlige ovåns försvar. :; Under - "de hundrade dagarne, under det stora han mera var revolutionens-vän än Napoleons urin, andra gången måste afsäga sig kej- eurkronan, då den gamla kungaslig- ten. skulle hålla sitt -intåg i Paris i ‘hrast af främmande bajonetters seger, var det Carnot, som ännu skulle fort- sätta striden, ånnu hålla på revolutio- nen, under det Karl Johan sände de mest amickrande och underdäniga si- rapsbref till Frankrikes gumla kunga= : aläyvoch till alla ryssars sjelfherskuro. Hvarken Bernadotto eller Carnot fingo lagga ip. till hvila i sitt. eget fadernesland.-, Karl Johan hvilar som - kungligt ; lik .i Riddarholmskyrkan i den svenska hufvudataden, Carnot ligger landsflyktig slumrande i tyck jord. På krogen. Gliden flå o< minen slay Smutsig ro>.o<h foten, Hatten stulkad, häret russigt, Stägget fnuobemängdt oc) tuffigt. Flaftau re'n han halft tämt ur — Mindre menuiska än djur. Bränwin han omkring fig stäult, Lilndjd, darrande, beffäntt, Siallöst han framjör sig firrar. Wen med ens det plåt irrar om eu flygtig flymt af da Dswer tödentöljda drag. 8 Och med hand, som [jelswa wil, amsande han bjuder till - tt på bordet något frrihva. Låt oß fe hwad det tan blifval . . . I hans öga syus en tår: "Anna — lädligt tnappt — der stär! —8 Svensk konungaboning vid Bender. En rysk ingenidr Möller, som i södra Ryssland och Turkiet gjort vid- sträckta resor, har i granskapet af sta- och andra undersökniogar för känne- doms yinnande om de bostAder Karl XII och hans omgifning bebodde un- der vistelsen vid Bender åren 1709 —1713. Företaget ha krönts med framgång, och med ledning af gamla plankartor har hr Möller lyckats åter- finna läget och grundmurarne nf de förnämsta bygnaderna, I slutet af juli 1709 hade Karl don XII anländt till Bender, der bostad blef honom erbjuden af de turkiska myndigheterna; mon konungen före- drog ock att att bo i sitt tält, som slutligen uppsloga ett litet stycko från staden, sydvest om Dnjeatr-floden, på en Ang, hvilken på nära tre sidor om- gnfs af floden. Der omkring och i närheten slogo aig ock alla konun- gens svenska och polska följeslagare ned, och antalet af hus och byddor, som de uppförde åt sig, växte med sings stad, som man. kallar. | lis. Sommaren 1711 tvang emeller- tid en öfversvämning konungen att lemna sitt läger och flytta till ett högie beläget ställe, vid byn Varnitza, som ligger vid pass !/, mil från Bender. I närhetea af nämda by Im Karl XI åt sig uppföra en bostad, det s. k, kungshuset, till hvilket han sjell uppgjort ritning ooh’ i hvilket han Jjulaftonen 1711 inflyttade... På något skilda bygnader för :kansliot, köket. , silfverkammaren, skaffcriot, källaren ; le favoritbästen »Brandklipparens stod: i spetsen för 112 hästar. ” Randt oms kring konungen hada hans förnämsta; herrar lait hvar och. en åtsig bygga mindre : hus, hrarjemto en hop små hyddor” “aut oner och andra avenskar, och längre . ort: åt: polacker, valacker och zupo- - ‘roger, Det hela med sina gator hada 7 Carlopolia "eller nya Karlstad. 5. Om "denna egondomliga svenska koloni har'hre jands et el vt "Kungshuset har varit ett envånlagas ! hus al sten med À fots tjocka murar, 20 : ro. = a : ; . " i , i ser a sol 4 + i M ‘ E) : E _ i “+| . et rn sa RN TR oh - ån. vrebiet skapliga symselhättnin ar.- -Bernade y y . | flarinn fa, fanfouen Tedsin} kungäcelfen |: linsligare -ån „preßjernels | -okapliga svar Bar.” -Bernadotis Xaholm H jantedua wisserflgen adel entf öra florsno M castagne! här ‘om ‘dagen fin diabarmoniski dunk mot dampbrádet: lst gora eE, till marskalk, lit tig om- Y - e get till. den nya för *‘vamnasgisl fau | mata med. att flänta ¡ponom. 6 (fer) leso | | Men vå någet oförfsarligt fätt ráfa- |-strälns af en anu uppgående ao. = ' burumida laglizen Någon de skráddarea“ få reda på råtta fammane | len "och blef; furste och fönpring af © ? Sedan mdiies- icke Bernadotte ch . ernadotte, +; gat. dessa och lätt lösa aig från sing. denna: brokiga flock af Klvenlyrare, : I som” visar. oss så många skrådande os sikanska inperatorn, då ‘var den förre - affallet blef han ståndaktig emedan : Och då Napoleon - den Bender låtit anställa' gråfningar ° hvarje. dag, så att'der uppstod ett', arlopo- | > afatånd hade han *IAtit uppfora sär-, : ordnades åt drabaotor, dra=; | utscendo af en stad och kallades Nya "I Aller meddolat Iole i tt a R i 4 e " | | | j | samt trå stora stall;i hvilka den gum-, ' Ul fe —- -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.